Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 5. Folkhälsa

Transkript

1 Gemensamma planeringsförutsättningar 218 en arktisk småstad i världsklass. Folkhälsa

2 . Folkhälsa.1. Inledning Folkhälsomyndigheten och SKLs definition av social hållbarhet är att social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Faktorer som medverkar till social hållbarhet En god och jämlik folkhälsa är både ett mål och ett medel för ett socialt hållbart samhälle. Modellen nedan beskriver dessa bestämningsfaktorer som bidrar till hälsa och ohälsa. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. Figur.1. Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Bild: Framtagen av Jolanda van Vliet och Margareta Kristenson, 214; baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991 Sverige har tillsammans med FNs stater undertecknat 17 globala mål för en hållbar utveckling 23. Sveriges Agenda 23 - delegation har i juni 217

3 lämnat ett förslag till regeringen för Sveriges genomförande av de Global målen (SOU Fi 216:1). Delegationen föreslår sex prioriterade områden i arbetet för en hållbar välfärd: 1) ett jämlikt och jämställt samhälle, 2) hållbara städer, 3) en samhällsnyttig och cirkulär ekonomi, 4) ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller, ) hållbara och hälsosamma livsmedel och 6) stärkt kunskap och innovation. Dessa prioriterade områden synliggör hur ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar hänger samman och att de måste hanteras i ett samtalt grepp. På nationell nivå har ett arbete pågått för en mer jämlik hälsa. Ett slutbetänkande (SOU 217:47) har presenterats i juni 217. Åtta områden lyfts fram för att bidra till mer likvärdiga livsvillkor och en mer jämlik hälsa. Dessa områden är 1) Det tidiga livets villkor; 2) Kompetenser, kunskaper och utbildning; 3) Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö; 4) Inkomster och försörjningsmöjligheter; ) Boende och närmiljö; 6) Levnadsvanor och 7) Kontroll, inflytande och delaktighet och 8) En jämlik och hälsofrämjande hälsooch sjukvård. Den nationella målsättningen för folkhälsan är fortsatt att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Det handlar således både om nivå och fördelning av hälsa. Denna övergripande målsättning har också antagits för i kommunens folkhälsopolitiska plan Denna utgår från den av KF antagna regionala folkhälsostrategins fem prioriterade målområden med riktade lokala målsättningar. 1) Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv och stödjande miljöer ska uppnås genom att detta beaktas i all planering och genom en ökad mångfald. 2) Barn och unga ska ha en trygg, god och hälsosam uppväxt. Detta ska uppnås genom att barnperspektivet beaktas i alla verksamheter, stödja hälsosamma levnadsvanor och en god psykisk hälsa, erbjuda föräldrastöd till alla föräldrar med barn -17 år, erbjuda ett brett och utvecklande utbud av kultur- och fritidsaktiviteter och genom att alla elever når kunskapskraven. 3) Ett bra och tryggt liv som vuxen ska uppnås genom att stödja en hälsosam och trygg livsstil samt genom att aktivt motverka våld i alla miljöer. 4) En trygg ålderdom ska uppnås genom att skapa trygga miljöer och bidra till ett aktivt liv för äldre. ) God och effektiv samverkan och samordning samt uppföljning..2 Nuläge.2.1 s generella placering i förhållande till riket Ett paket med nyckeltal har framtagits för att mäta den generella folkhälsan (Öppna jämförelse Folkhälsa). kommuns placering i förhållande till riket presenteras nedan. Placeringen är baserad på den senaste mätningen av nyckeltalen i Öppna Jämförelser. De gröna staplarna indikerar att ligger bättre till än rikets kommuner i genomsnitt. De röda staplarna visar att kommun ligger sämre till än rikets kommuner. Kommunen ligger bland

4 de 2% bästa kommunerna inom 6 områden medan 14 områden ligger bland de 2% sämsta kommunerna Folkhälsoöversikt (percentil) Nyckeltal rangordnade från bäst till sämst i förhållande till övriga kommuner Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) År 216 Regelbunden behandling med sömn-/lugnande medel kommun, antal personer/1 inv År 216 Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) År 216 Invånare år med riskabla alkoholvanor kommun, andel (%) År 216 Invånare år som avstår från att gå ut ensam kommun, andel (%) År 214 Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) År 21 Invånare 16-2 år som varken studerar eller arbetar kommun, andel (%) År 212 Långtidsarbetslöshet 2-64 år i kommunen, andel (%) av bef. År 216 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) År 216 Invånare år som röker dagligen, andel (%) År 216 Invånare år med en stillasittande fritid kommun, andel (%) (-21) År 21 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) År 216 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 13-2 år År 21 Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år År 21 Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd kommun, andel (%) År 216 Aborter bland kvinnor 1-19 år, 3-årsm, antal/1 År 212 Invånare år med fetma, andel (%) År 216 som röker eller snusar vid graviditetsvecka 8-12, andel (%) År 212 Nöjd Inflytande-Index - Helheten År 21 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) (-213) År 213 Barn 1- år inskrivna i förskola, andel (%) År 216 Invånare år som äter frukt och grönt mer än 3 ggr/dag kommun, andel (%) År 214 Invånare år som är fysiskt aktiva minst 3 min/dag, andel (%) (-21) År 21 Fallskador bland personer 6+, 3-årsm, antal/1 inv. År 213 Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%) År 216 Invånare år med bra självskattad tandhälsa kommun, andel (%) År 214 MPR-vaccinerade barn 3 år, kommun, andel (%) År 21 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - besväras av ensamhet kommun, andel (%) År 216 Elever i åk : Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) (-216) År 216 Incidens av hjärtinfarkter 2-79 år kommun, antal/1 inv. År 213 Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år År 21 Figur.2 Öppna Jämförelsers senaste mätvärde för kommun TOTALEN. Källa: Kolada Bild: kommun

5 Bättre än riket kommun ligger bättre till än riket vad gäller trygghet och psykisk hälsa. Kommunen har färre män och kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande, med riskabla alkoholvanor, med avsaknad av tillit till andra, som avstår från att gå ut ensam och som regelbundet behandlas med sömn-/lugnande medel än övriga kommuner. Detsamma gäller andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd som är lägre än andra kommuner. Sämre än riket Kommunens sämsta nyckeltalen fortsätter att finnas inom området som kan knytas till levnadsvanor. Kommunen ligger i botten av skalan vad gäller fysisk aktivitet men också avseende intag av frukt och grönt. Ett annat område är äldre personer som dels besväras av ensamhet och som råkar ut för fallskador. Inom båda dessa områden ligger kommuns män och kvinnor bland de 2% sämsta kommunerna i landet. Förskolans pedagogiska kompetens och andelen inskrivna i förskolan är lägre än landet i genomsnitt. Andelen unga flickor som känner sig trygg i skolan är lägre än riksgenomsnittet s nyckeltal i förhållande till, länet och riket Nyckeltal för män och kvinnor särskiljer sig till viss del som redan beskrivits ovan. Antalet nyckeltal där kommunen ligger ibland topp/botten 2 kommuner är i stort lika för män och kvinnor. Sju nyckeltal för kvinnor och åtta nyckeltal för män befinner sig bland de 2% bästa kommunerna. Sex nyckeltal för kvinnor och sex för män återfinns bland de 2 % sämsta. Nedan presenteras de fem bästa och sämsta nyckeltalen för kommuns kvinnor respektive män. Bästa Nyckeltal i förhållande till övriga kommuner Sämsta Nyckeltal i förhållande till övriga kommuner 1 Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) 1 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - besväras av ensamhet kommun, andel (%) 2 Invånare år med riskabla alkoholvanor kommun, andel (%) 2 Invånare år med bra självskattad tandhälsa kommun, andel (%) 3 Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 3 Fallskador bland personer 6+, 3-årsm, antal/1 inv. 4 Regelbunden behandling med sömn- /lugnande medel kommun, antal personer/1 inv 4 Invånare år med fetma, andel (%) Invånare år som röker dagligen, andel (%) Invånare år som är fysiskt aktiva minst 3 min/dag, andel (%)

6 Bästa Nyckeltal i förhållande till övriga kommuner Sämsta Nyckeltal i förhållande till övriga kommuner 1 Regelbunden behandling med sömn- /lugnande medel kommun, antal personer/1 inv 1 Elever i åk : Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) 2 Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 2 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - besväras av ensamhet kommun, andel (%) 3 Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) 3 Invånare år med bra självskattad tandhälsa kommun, andel (%) 4 Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) 4 Invånare år som är fysiskt aktiva minst 3 min/dag, andel (%) Invånare år som avstår från att gå ut ensam kommun, andel (%) Fallskador bland personer 6+, 3-årsm, antal/1 inv. Bra nyckeltal kommun har bättre nyckeltal än riket inom området psykisk hälsa för både män och kvinnor. Indikatorer för det är bland annat psykiskt välbefinnande, tillit till andra, trygghet att gå ut ensam och bruk av lugnande-/sömnmedel. Kommunen har färre män och kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande än jämförande enheter d.v.s., länet och riket. Färre män och kvinnor med avsaknad av tillit till andra och som avstår att gå ut ensam. har också färre män och kvinnor som behandlas regelbundet med sömn-/lugnande medel än länet och riket. Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) , , , , , , , , Figur Öppna Jämförelse, senaste värde. Bild: kommun, juni 217.

7 Regelbunden behandling med sömn-/lugnande medel kommun, antal personer/1 inv Invånare år som avstår från att gå ut ensam kommun, andel (%) ,27 9,24 18,137 22,122 17,2 1,1 27,429 36, ,6 2,1 4, , ,8 21,7 2, , Figur Öppna Jämförelse, senaste värde. Bild: kommun, juni 217. kommuns unga uppvisar generellt, som de vuxna, en relativt god psykisk hälsa i förhållande till länets kommuner. Andelen i grundskolan som uppger att de mår bra eller mycket bra ligger högre än länet i övrigt, andelen som är nedstämnda och ledsna i kommunen är också lägre än länet. Dessa positiva indikatorer uppvisas såväl bland flickor som pojkar (Skolbarns hälsa i läsår 21/16). Andelen gymnasieelever som använder cannabis ligger på en stabil nivå (2,%, 216). Andelen som aldrig provat Cannabis av gymnasieungdomarna uppgår till 93% (lika bland könen) vilket är högre än länet (89% av pojkarna resp 93% av flickorna). Andelen gymnasieelever i kommunen som provat någon form av narkotika är också lägre än länet. Andelen dagligrökare (tobak) minskar bland både gymnasiets flickor och pojkar. (Cannabis-undersökning bland gymnasieelever i, 217). Även i rikstäckande undersökningar är andelen som provat Cannabis bland s åringar lågt i förhållande till riket, 7,% att jämföra med rikets 2%. (Hälsa på Lika Villkor, 214). Dåliga nyckeltal Om vi ser till de områden där kommun har sämre nyckeltal än riket så sticker nyckeltal knutna till levnadsvanor ut. Kommunen fortsätter att ha fler män med fetma, färre män som deltar i idrottsföreningar och fler som uppger en sämre tandhälsa. Kommunen har också betydligt fler hjärtinfarkter än, länet och riket. Utöver detta finns ytterligare undersökningar som visar samma bild men med andra nyckeltal. Kommunen har en högre andel av personer med diabetes och högt blodtryck, och som använder blodfettssänkande medicin i förhållande till

8 länet och riket i genomsnitt. Andelen personer med övervikt och fetma är högre än länet och riket i alla åldersgrupper. (Hälsa på lika Villkor) Av kommuns 3-64 åringar är 23,8% feta att jmf med rikets 14,4%. Fler av kommunens åringar rapporterar att de har en stillasittande fritid (16,8% ) än riket (11,1%) och färre uppger att de är fysiskt aktiva. 62,8% uppger att de är fysiskt aktiva minst 3 minuter om dagen att jämföra med rikets 73,3%. Invånare år med fetma, andel (%) Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 13-2 år , , , , , ,473 28, , , , , , Figur Öppna Jämförelse, senaste värde. Invånare med fetma resp. Deltagartillfällen i idrottsföreningar. Bild: kommun, juni 217. Undersökningar om skolbarnens hälsa förstärker bilden. Andelen med övervikt eller fetma i kommun är fortsatt hög (28,2% i åk 7 att jämföras med länets 22,3%). År 216 uppgår andelen överviktiga pojkar i åk 7 till 3,% och andelen flickor till 2,%. Andelen som är fysiskt aktiva på fritiden i kommun är hög i mellanstadiet i förhållande till länet men till åk 7 har andelen sjunkit påtagligt och är lägre än i länet i övrigt (216/17).

9 Elever i åk : Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) 96 ######## 93,2 93, ######## 93,37 91,96196 Det råder stor skillnad mellan yngre flickors och yngre pojkars upplevda trygghet i skolan. Andelen flickor i kommuns åk som inte känner sig trygg i skolan har ökat. I uppger endast 7% (86% 21) av flickorna att de är trygga i skolan att jmf med 96% (97% 21) av pojkarna. I länet och riket är skillnaderna mellan könen marginella och ligger på 92 och 93%. Figur Öppna Jämförelse, senaste värde. Bild: kommun, juni 217. Attityderna bland ungdomar till droger har liberaliserats och kunskaperna om Cannabis har sjunkit. Denna attitydförändring återspeglas dock inte i ökat narkotikabruk bland unga. Däremot så ökar berusningsdrickandet i. 216 uppgav 36% av s gymnasiekillar och 3% av tjejerna att de aldrig varit berusade att jämföras med 3% resp. 4% i länet. 214 var det 16% av gymnasieeleverna i som uppgav att de dricker sig berusad minst en gång per månad. 216 är denna siffra 23% (21% pojkar och 24% flickor). (Cannabisundersökning bland gymnasieelever i, 217) Fallskador bland personer 6+, 3-årsm, antal/1 inv. 2461, ,43 246, , ,32 296, ,46 36,82 kommun har en högre andel män och kvinnor 6+ som inkommer med fallskador till sluten vård inom landstinget än riket i genomsnitt. har 29 fallskador/1 invånare att jämföra med rikets 2 fallskador/1 invånare. Detta gäller alltså fall inkomna till akuten. Riskfaktorer för fallskador kan vara relaterat till exempelvis muskelsvaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad gångförmåga och vissa typer av läkemedel. Figur Öppna Jämförelsers senaste mätvärde för kommun,, och riket uppdelat på kön. Fallskador bland personer 6+ könsuppdelat. Källa:Kolada Bild: kommun

10 .3. Framtid.3.1. Trender Positiv trend Det råder en positiv trend i förhållande till jämförda enheter inom områden knutna till den psykiska hälsan. Relativt få, både män och kvinnor, i kommunen saknar tillit till andra och relativt få män uppger ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen kvinnor som uppger ett nedsatt psykiskt välbefinnande ligger under riket men ungefär lika som och länet. De senaste åren noteras dock en ökning av andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande. Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) , , , ,7 13,8 13, , , , ,4 13, 13,6 1,7 1,3 1, , , , ,9 1 1, , , , , , 24,8 24, , , , , 23, 24,9 27 2, , , ,822 2,1 2,3 2, Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) G 11, 11, 11, ,9 8, G 1, 1, 1, 13,7 13, 13, 13, 14,4 1, K14, 11, 11, 11, 1,9 11, 11, 11, 13,1 13, K 4, 2 22, 22, 16,2 16, 14, 13, 17, 16, N 11,1 11, 11,1 1,8 1,7 1,9 11, 11, 11,6 N 16,4 16, 16,8 16,1 16, 1,9 1,8 1, 1, R 12,9 12,6 12,4 12,2 12,2 12, 12,3 12,6 12,6 R4 18,6 18, 17,9 17,7 17,3 17,9 17, 17, 18,1 12, 3, 1 3 8, 2, 6, 2 1, 4, 1 2,,

11 Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) G 2, 2, 2, 22,4 22, 22, 22, 19, 2 G 24, 2, 2, 19, ,9 2 K3 27, 26, 2, 22,6 22, 23, 24, 2,1 26, K 3 28, 29, 28, 21, 21, 21, 22, 26,4 27, N 24,1 24, 24,1 22,3 22,1 22,3 22, 23,3 23,6 N 2,1 2,2 2,4 21,3 21,4 21,6 21,4 23,6 23,6 R 2, 27, 2,4 24,8 24,9 26,8 2,2 2,7 26,1 R 24,7 27,1 2, 24,6 24, 26,2 24,8 2, 2,2 2, 2, 2 2 1, 1, 1 1,, Figur Öppna Jämförelsers mätvärden för kommun,, och riket. Invånare år med nedsatt psyiskt välbefinnande respektive avsaknad av tillit till andra, andel %. Källa: Kolada Bild: kommun Negativ trend Trenden är negativ inom området levnadsvanor och då särskilt vad gäller andelen med fetma som ökar och det är männen som står för denna ökning. Den negativa trenden vad gäller deltagandet i idrottsföreningar förefaller ha upphört men deltagandet ligger fortsatt lågt i förhållande till jämförda enheter, speciellt utmärkande är männens låga deltagande. Andelen hjärtinfarkter minskar inte i kommun vilket är fallet i samtliga jämförda enheter;, länet och riket (könsuppdelad statistik finns ej). Invånare år med fetma, andel (%) Incidens av hjärtinfarkter 2-79 år kommun, antal/1 inv , , , ,6 1, , , , ,6 17,8 17,8 13,3 14,4 13, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Figur Öppna Jämförelsers mätvärden för kommun,, och riket. Invånare år med fetma, andel %, respektive incidens av hjärtinfarkter,antal/1 inv. Källa: Kolada Bild: kommun

12 Invånare år med fetma, andel (%) Invånare år med fetma, andel (%) G 1, 1, 1, 18,7 18, 19, 18, 21,1 22, G 14, 1, 1, 1,2 1, 1, 1, 1,3 1, K2, 17, 17, 16, 19, 19, 19, 19, 1, 16, K 2, 13, 13, 13, 14, 14, 14, 14, 17,4 17, N 17,1 17,1 17,1 18, 18,6 18,6 18,6 19,4 19,6 N 14,2 14,6 14,7 16,2 16,1 16, 16,3 16, 1,9 R 13, 14,3 13,6 14,3 14,8 1,8 1,9 16,2 16,8 R 13,7 14,6 14,1 14,6 1,1 16, 16,2 16,2 16, , 1, 1 1,, Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 13-2 år G 32, 3, 3 2, 26, 26, 23, 22, 19,7 21,4 K4, 39, 38, 41, 33, 37, 34, 36, 38, 37,9 38, N 29,1 3,9 32,2 29,8 32,6 34,1 31,9 3,4 29, 28,8 R4 33,7 33, 32,7 31,8 3,9 31,3 31,2 3,9 3, 3,8 3, Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 13-2 år G 33, 31, 36, 3 26, 24, 22, 23, 22,7 2,9 K 4, 26, 2, 27, 2, 2, 27, 33, 31, 31,2 28,3 N 27,1 26,6 27,7 24,4 22,1 22,2 21,4 2,9 21,2 21,9 R4 24,8 24, 24, 22,6 21, 21,3 21,1 2,7 2,4 2,4 3, 3 2, 2 3 2, 2 1, 1, 1 1,, Figur Öppna Jämförelsers mätvärden för kommun,, och riket. Invånare år med fetma, andel % och deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 13-2 år. Jmf Kön i kommun, kommun, länet och riket. Källa: Kolada Bild: kommun

13 Andelen pojkar och flickor med övervikt/fetma är hög. Figur Skolbarns hälsa och levnadsvanor (%) Källa: Nll. Bild: kommun Andelen pojkar och flickor i åk 7 som provat alkohol är 216 är, enligt skolsköterskornas hälsoundersökning, mycket låg. Även andelen som druckit och dricker alkohol på Gy åk 1 är lågt. Därmot så visar en kompletterabnde undersökning som länsstyrelsen gjort på samtliga gymnasieelever en ökning av andelen flickor och pojkar i som berusar sig på alkohol. Detta är en negativ lokal trend som inte visar sig i länet där berusningsdrickande fortsätter att minska. Attityderna till droger har liberaliserats. Attityderna skiljer sig dock mellan könen där flickorna fortfarande är mer restriktiva än pojkarna (% av flickorna är restriktiva att jmf med 33% av pojkarna). Attitydförändringarna har dock inte påverkat bruket av narkotika i som fortsätter att ligga på en lägre nivå än länet. Trendskillnader mellan könen Som redan nämnts så skiljer sig situationen och utvecklingen mellan könen inom vissa områden. nen fortsätter att leva avsevärt kortare än kvinnorna och jämförda enheter. na i kommun lever 7 år längre än kommunens män. s män lever två år kortare än s och länets män och drygt 3 år kortare än rikets män i genomsnitt. s män har ett lägre deltagande i idrottsföreningar jämfört med kvinnorna i kommunen och jämfört med män i, länet och riket. Andelen män med fetma fortsätter att utmärka sig både i förhållande till kommunens kvinnor men också i förhållande till män i jämförda enheter. Trots att kommunens såväl män som kvinnor ligger mycket bättre till än riket inom området psykisk hälsa så har andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat de senaste åren för att nu uppgå till 1 % (216) till skillnad från männens 8% (216). Andelen män med riskabla alkoholvanor har minskat stadigt från 2% (29) till 16% (213) för att nu vara nere i 12% (216). Trenden vad gäller andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor har varit den omvända. Andelen har legat stadigt på 7% sedan 21 för att nu ligga på 1%

14 (216). Det råder fortsatt skillnad mellan andelen män respektive kvinnor som röker men trenden är tydlig med en stark minskning av båda könen. 216 rökte 1% av kvinnor att jmf med 7% av männen. Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) 16, ### 21 ## 11, 11, 11, ,9 8, ## 14, 1, 1, 1, 13,7 13, 13, 13, ### 1, ## 12, Invånare år med riskabla alkoholvanor kommun, andel (%) 2, ### 21 ## ,2 17, 16, 16, ### 12, ## 11, 11, 11, 7,1 7, 7, 7, 9,4 1 ## 2 1 8, 1, 6, 1 4, 2,, Figur Öppna Jämförelsers mätvärden för kommun uppdelat på kön. Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande respektive med riskabla alkoholvanor.källa: Kolada. Bild: kommun Ett område som har ökat markant i kommunen är kvinnors sjukpenningtal som nästan fördubblats på fem år; från 7,8 (21) till 14,4 (21). En svag nedgång noteras för 216 (14,1). s sjukpenningtal ligger på samma nivå som länet men är lägre än riket där talet för kvinnor fortsätter att öka för att nu ligga på 1,9 (216). Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 94, ### ### 21 ## 83,9 92, 86,9 91,1 ### 9,6 91,2 91, ### 91,8 ## 92, 88,2 92,4 91, 91,7 ### 92,6 9,4 86,6 ### 9,1 ## 9 Andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram har legat stabilt de senaste åren men med vissa skillnader mellan könen. 88, 86, 84, 82, 8 78, De senaste två åren, sedan 213, har andelen behöriga pojkar minskat markant. Efter att ha haft över 9% behöriga pojkar sedan 29 har andelen sjunkit till 86,3% (216) av pojkarna. Detta kan jämföras med att 92,1% av flickorna 216 är behöriga till dessa gymnasieprogram.

15 Elever i åk : Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) ### ### 21 ## 9 97, ## 8 86, ## De yngre elevernas trygghetsskänsla skiljer sig mellan könen. Mätningen, som skett sedan 21, visar att färre elvaåriga flickor än pojkar känner sig trygga i skolan och trenden över dessa två år är negativ. 216 uppgav tre av fyra flickor, 7%, att de känner sig trygga att jämföra med 96% av pojkarna. I samma åldersgrupp menar 1% av killarna att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter att jämföras med 78% av flickorna. Figur Öppna Jämförelsers mätvärden för kommun uppdelat på kön. Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram och Elever i åk som känner sig trygg i skolan. Källa: Kolada Bild: kommun Andelen äldre personer med fallskador som behandlats inom den slutna vården ligger högt och andelen äldre som besväras av ensamhet har ökat. Mellan har andelen män med hemtjänst som besväras av ensamhet ökat från 4,% till 67% och andelen kvinnor med hemtjänst som besväras av ensamhet ökat från 62,% till 6%. Fallskador bland personer 6+, 3-årsm, antal/1 inv ### ### 21 ## ### #### #### #### ### #### ## 3 ### #### #### #### ### #### ## Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - besväras av ensamhet kommun, andel (%) ### ### 21 ## 9 4,8 ### 4, ## 8 62, ### 3, ## Figur Öppna Jämförelsers mätvärden för kommun uppdelat på kön. Fallskador bland personer 6+ och Brukarbedömnig hemtjänst äldreomsorg- besväras av ensamhet. Källa: Kolada. Bild: kommun

16 Även fortsättningsvis är skillnaderna mellan kvinnor och mäns medellivslängd stor. s män fortsätter att leva avsevärt kortare än, inte bara kommunens kvinnor (för kvinnor lever i genomsnitt längre än män generellt), utan också männen i jämförbara enheter (, länet och riket). Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år ,9 81,1 8, ,4 82,1 82,6 83,6 83,6 83, ,1 82,2 81,9 82,4 82,3 82,1 82, ,7 81, ,9 82, ,3 82, , ,2 83,2 83,1 82, 82,7 82,8 82, , , , ,4 83, 83, ,7 7, ,3 77,7 77, 77,4 76,7 76,1 76, ,4 76,4 76, 77 77,3 77,2 77,8 78,4 78,4 78, 76, , 76,6 77, , , , , ,1 78,1 78,3 78, 78, , , , , 79,7 79, Figur Öppna Jämförelsers mätvärden för kommun,, och riket. Återstående medellivslängd. Jmf Kön. Källa: Kolada Bild: kommun Utmaningar Inom ramen för folkhälsoområdena råder skillnader mellan olika grupper. På kommunnivå har endast tillgång till statistisk uppdelning på, i bästa fall kön. Nationella undersökningar visar att grupper med ex. kort utbildning och svag socio-ekonomisk status har sämre villkor och sämre hälsa. Vad gäller psykisk ohälsa visar nationella studier att unga kvinnor, funktionsnedsatta, homo-/bisexuella, kvinnor med otrygg ekonomi eller med utländsk bakgrund är särskilt utsatta grupper. Detta har lett till nationella prioriteringar för att minska ojämlikheten i samhället och verka för en mer jämlik hälsa. Viktiga områden som lyfts från nationellt håll är föräldrar/förskolans roll, skola/utbildning och ett livslångt lärande, arbete/sysselsättning och arbetsmiljö, försörjningsmöjligheter, inkomst, boende och närmiljö, levnadsvanor och delaktighet och inflytande. Den nya regionala folkhälsostrategin (som kommer att presenteras 218) kommer att utgöra ett viktigt styrdokument för en bättre och mer jämlik hälsa i länet. Områden som lyfts i strategin för att länet ska uppnå detta är bl.a. utbildning och livslångt lärande, normer och värderingar samt levnadsvanor. Barns förutsättningar till en god hälsa påverkas av många olika saker: familjen, skolan, boende och närmiljö, fritiden med mera. Ett heltäckande föräldrastöd är viktigt. Familjens ekonomiska och sociala förutsättningar är centrala. Att lyckas i

17 skolan är en nyckel till att barnen ska lyckas i livet. Det råder också en koppling mellan fysisk aktivitet och skolresultat. Vuxnas välmående påverkas också av flera olika saker: känslan av sammanhang, delaktighet och inflytande, tillgången till socialt stöd, tillit till andra och en framtidstro, utbildning, arbete och försörjningsmöjligheter, boendet och närmiljön samt sina egna levnadsvanor. Deras välmående påverkar inte bara dem själva utan också eventuella barn i familjen. Samhällsomvandlingen ger kommunens alla verksamheter goda förutsättningar att skapa ett mer socialt hållbart samhälle; ett jämlikt och jämställt samhälle med god folkhälsa, ett inkluderande och öppet samhälle. En socialt hållbar planering och genomförande handlar om att tillse ett hälsofrämjande perspektiv från ax till limpa. Det handlar om att stärka föräldrarnas förutsättningar som vårdnadshavare, skapa jämlika lärmiljöer och goda arbetsmiljöer, bygga integrerade boendemiljöer, attraktiva rekreationsområden och ändamålsenliga mötesplatser. Det handlar om att utmana normer och värderingar och det handlar om att minska ojämlikheten mellan grupper. Utifrån tillgänglig statistik framgår att kommunen behöver arbeta för att bibehålla den positiva utvecklingen inom områdena trygghet, tillit och psykisk hälsa. Kommunen behöver förstärka arbetet för att kunna möta grundorsakerna till de områden där kommunen har dåliga resultat eller en negativ utveckling; levnadsvanor, förskole- och skolmljön, ensamhet och fallskador bland äldre. Att förebygga risk för fall bland äldre fortsätter att vara viktigt. Detsamma gäller undanröjandet av orsakerna till dåliga levnadsvanor. Pojkars allt sämre skolresultat behöver också uppmärksammas. Kommunens män lever i genomsnitt mycket kortare än kvinnorna. Trots en god psykisk hälsa generellt i kommunen ökar kvinnors psykiska ohälsa. s och ungdomars alkoholkonsumtion behöver också uppmärksammas. Detsamma gäller unga flickors otrygghet i skolan. s sjukpenningtal är fortsatt högre än männens. Folkhälsan i kan ännu endast analyseras som bäst uppdelat på kön och i vissa fall uppdelat på ålder. Detta utgör en begränsning i analysen. Nationella rapporter visar att grupper i ekonomisk utsatthet, med kort utbildning, med funktionsnedsättning, hbtq och nyanlända har sämre villkor och sämre hälsa. Rapporterna visar också att skillnader i hälsa grundläggs tidigt. Åtgärder för att minska skillnaderna i hälsa handlar om att stärka upp resurserna för de med sämre villkor. En familj i med två höginkomsttagare har andra förutsättningar än en ensamstående person med låg inkomst eller en person som står utanför arbetsmarknaden. Orättfärdiga skillnader måste undvikas.