Släng mindre mat. - vinst för miljö och ekonomi R 2010: stadsdelars arbete för att minska matsvinnet ISSN X

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Släng mindre mat. - vinst för miljö och ekonomi R 2010:12. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet ISSN 1401-243X"

Transkript

1 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:12 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Mål... 3 Tidigare erfarenheter... 3 Upplägg... 4 Deltagande stadsdelar och enheter... 5 Svinnmätningen... 6 Vägning av svinn och data för beräkningar... 6 Rapportering av mätresultat... 7 Potentiella källor till fel och variation i svinnmätningen... 7 Analys av vägningsresultat... 8 Sammanfattning av mätresultat Erfarenheter från projektet Synpunkter och observationer Vad har varit bra med projektet? Vad har varit mindre bra? Övriga observationer av deltagarna Övriga råd inför framtida svinnminskningsprojekt Slutsatser Bilagor Exempel på kampanjmaterial Tabell över resultaten Rapporterings mall... 3 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Sammanfattning Det slängs för mycket mat i stadens verksamheter idag. 10 procent av maten som läggs upp på tallriken slängs istället för att ätas upp. Miljöförvaltningen har det senaste året jobbat tillsammans med stadsdelarna i ett projekt för att minska matsvinnet. Målet har varit att hitta olika metoder och sprida goda erfarenheter inom staden. Elever och personal fick information om konsekvenserna av matsvinnet och uppmanades att minska det på olika sätt. Samtidigt mätte de matsvinnet för att kunna följa utvecklingen. Hälften av de deltagande skolorna lyckades minska sitt svinn under projekttiden. Svinnet för de skolor som rapporterat in fullständiga resultat minskade från i genomsnitt 9,5 till 8,4 procent. Kostnaden för matsvinnet gick från 0,83 kr per portion till 0,73 kr. Deltagarna upplever att projektet har varit lyckat och att de har lärt sig mycket. Den viktigaste framgångsfaktorn i detta projekt har utan tvekan varit de engagerade projektdeltagarna. Måltidspersonal, kostchefer och stadsdelarnas miljösamordnare har gjort en mycket bra insats. Det har märkts att de har uppskattat att få arbeta med ett stadsövergripande projekt och fått en chans att skapa nätverk. Deltagarna har varit noga med att peka på vikten av att förankra projektet, att få in frågan i verksamhetsplaneringen och att få tid att jobba med den. Göteborgs Stad serverar runt 19 miljoner måltider om året. Åtgärder mot matsvinn kan få stor betydelse för stadens arbete med att uppnå en hållbar mathantering. De pengar som man på detta sätt frigör kan till exempel användas till att öka andelen ekologisk och rättvisemärkt mat. 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Bakgrund Miljöförvaltningen har genom sitt uppdrag att stödja stadsdelarna i deras arbete med hållbar utveckling valt att försöka minska matsvinnet i stadsdelarnas verksamheter. En studie från 2001 (Rebecka Engström, Energimyndigheten) visade att ca 20 procent av maten från storkök (lika mycket från lunchrestauranger) kastades bort, varav hälften vid beredning och hälften vid servering. Detta är ett onödigt slöseri med naturresurser och energi. De medel som frigörs då man lyckas minska svinnet skulle kunna användas till exempelvis kvalitetsutveckling och mer ekologisk och rättvisemärkt mat. Därför har staden, genom miljöförvaltningen, valt att genomföra detta projekt. Projektet syftade till att: 1. Genom aktiviteter medvetandegöra personal och kunder/brukare inom grundskolan och gymnasiet kring svinnets betydelse för både miljö och ekonomi 2. Genom aktiviteter medvetandegöra personal och kunder/brukare inom äldreomsorgen kring svinnets betydelse för både miljö och ekonomi 3. Minska andelen kg tallrikssvinn 4. Minska andelen kg produktions/beredningssvinn inom storhushållet 5. Undersöka möjligheterna för hur svinnet kan mätas och konkret följas upp 6. Undersöka möjligheterna till att presentera svinnets utsläpp i växthusgaser Punkt 6 har lett till att SIK Institutet för Livsmedel & Bioteknik fått i uppdrag av miljöförvaltningen att ta fram en modell för utsläpp av växthusgaser från matsvinn. Utöver dessa fanns ett övergripande syfte att arbeta med ett konkret projekt för att stärka det stadsdelsövergripande miljöarbetet i staden. Mål Tre mål fanns formulerade för projektet: 1. Att ta fram ett realistiskt mätetal kring svinnet 2. Att hitta olika metoder för att arbeta med svinnet i verksamheterna och sprida goda erfarenheter 3. Att ta fram användbart material som kan användas under projekttiden samt till övriga stadsdelar/intressenter under hösten Tidigare erfarenheter En del skolor har tidigare erfarenheter från att arbeta med problemen med matsvinn. En av dessa är Guldhedsskolan i SDF Centrum. Guldhedsskolan, som även utsetts till en av landets tolv stjärnrestauranger av Skolmatens vänner, beslutade sig för att jobba vidare med matsvinnet i samband med sin miljödiplomering De tog kontakt med Göteborgs universitet vilket ledde till att tre studenter från Företagsekonomiska institutionen genomförde en studie Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 under våren Den syftade till att undersöka varför eleverna slänger mat och vad man kan göra för att ändra det. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera orsaker. Bland annat att eleverna helt enkelt tar mer mat än de orkar äta, att de inte tycker om maten och därmed slänger den eller att de känner sig stressade och slänger mat då kamraterna ätit färdigt och man vill gå ut på rast tillsammans. Det visade sig också att eleverna många gånger inte ser något fel i att slänga mat, vilket delvis kan bero på bristande kunskap och förståelse hur det påverkar miljö, kvalitet och ekonomi. Utifrån de råd och den information Guldhedsskolan fick från studien så valde de att gå vidare med en informations- och attitydkampanj där de även använder belöningssystem. De tog själva fram ett kampanjmaterial. Belöningssystemet gick ut på att belöna eleverna utifrån hur mycket pengar de sparar på att minska svinnet. När eleverna sparat upp till en viss nivå belönas de med pannkakor. Upplägg Projektet var planerat att genomföras mellan den 15 oktober 2009 och den 30 september Projektet inleddes med att stadsdelarna och utbildningsförvaltningen bjöds in för diskussioner. 11 stycken stadsdelar samt Burgårdens gymnasium valde att gå med i projektet. Deltagarna, bestående av måltidspersonal, kostchefer och stadsdelarnas miljösamordnare skapade olika arbetsgrupper som under projektets gång tillsammans arbetade fram den praktiska utformningen. Gruppen skulle hantera frågor kring pedagogik, central marknadsföring, förebilder (nationella och lokala), tävlingar mellan och inom stadsdelarna, måltidssituationen och arbetsmiljön för personal och brukarna, hygiensköterskan etc. Andra viktiga uppgifter var att samla in lärdomar från SDF Centrum och andra stadsdelars tidigare erfarenheter i liknande svinnprojekt och att förankra projektet. Gruppen tog även fram en enkel kommunikationsplan. Minskningarna av svinnet skulle åstadkommas genom en informationskampanj ute på skolor och äldreomsorg under våren Under och efter kampanjen mäts svinnet. För att veta om man lyckats åstadkomma en svinnminskning behöver man en referenspunkt. Därför genomfördes referensmätningar under veckorna år 2009 och 4-5 år Några enheter gjorde endast mätningar några av dessa veckor och vissa gjorde sina referensmätningar lite senare. Ytterligare ett syfte med mätningarna var att få erfarenheter av mätetal för svinn. En längre beskrivning av mätningarna finns längre fram i rapporten. Kampanjen var planerad till veckorna 16, 17, 1 Oexploaterade potentialer till reducerat matsvinn, Fladvad, Kinander & Williander Göteborgs Universitet 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 18 och 19. Under kampanjveckorna har de flesta skolor även mätt mängden svinn. Några har istället mätt svinnet ett par veckor efter kampanjen (under två veckor runt v ) och ett fåtal har gjort både och. Ett kampanjmaterial togs fram i samarbete med en reklambyrå. Kampanjen fick då även namnet maträtt och en logotyp. Kampanjmaterialet består av upphägningsbara skyltar ( takmobiler ), tvåbladiga informationsfoldrar och bordsryttare med frågor (bordskyltar). Se mer i bilaga 1. En del skolor tog även fram eget material. Deltagande stadsdelar och enheter Stadsdel Skolor (årskurser) Äldreomsorg m.m. Askim Kyrkvägen (F) Granlidens äldreboende Lindåsskolan (F-9) Nygårdsskolan (F-9) Bergsjön Bergsjöskolan (F-9) Gamlestadsskolan (F-9) Biskopsgården Biskopsgården/Rya (F-9) Svartedalens äldreboende Solglimten - Gruppboende Gläntan - Gruppboende Lärkan - Gruppboende Treklövern - Äldreboende Centrum Johannebergsskolan (F-6) Guldhedsskolan (3-9) Linné Nordhem skolan (F-9) Haga skolan (F-5) Fjällskolan (F-9) Lundby Bjurslättsskolan (F-6) Toleredsskolan (F-9) Bräckeskolan (F-9) Lerlyckeskolan (F-6) Rambersskolan (1-6) Lärjedalen Bergums skola (F-9) Majorna Sannaskolan (F-9) Karl-Johansskolan (F-9) Kungsladugårdsskolan (F-6) Södra Brännö förskola/skola (F-3) Styrsöhemmet äldreboende Skärgården Styrsöskolan (6-9) Tuve-Säve Tångenskolan (F-6) Glöstorpskolan (7-9) Gunnestorpsskolan (F-6) Glöstorpshöjdens äldreboende Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Tynnered Smultron (enhet) (F-3) Lilla Önnered (F-3) Kannebäck (F-10) Vättnedal (F-5) Tynnered / Ängås (F-9) Åkered (1-5) Näset (F-5) Önnered (F-9) Högen (1-3) Örgryte Ånässkolan (F-5) Kärra Lundsskolan (F-9) Nya Lundenskolan (6-9) Tabell 1: Deltagande stadsdelar, skolor och äldreomsorg. Utöver dessa deltog från början även Burgårdens gymnasieskola. Svinnmätningen Vägning av svinn och data för beräkningar För att kunna jämföra de olika enheterna (skola och äldreomsorg) valde vi att endast väga svinnet från lunchserveringen. I den ingår varmrätt med tillbehör (smör, bröd), sallad och dryck. För att kunna beräkna svinnets storlek per portion och kostnader så utgick vi från följande värden: Förskola till och med gymnasium: Portionsvikten: 0,333 kg Kostnad/portion: 8,75 kr Matens kostnad per kg: 26,28 kr/kg Äldreomsorg: Portionsvikten: 0,45 kg Kostnad/portion:15,75 kr Matens kostnad per kg: 35 kr Projektdeltagarna kom gemensamt överens om följande tillvägagångssätt för vägningen: Förskola: Det kärl/hink som barnen skrapar av sin mat i (hink, med plastpåse skickas med på vagnen) skickas tillbaka till köket för vägning. Detta är det så kallade tallrikssvinnet. Skola: Väger det kärl/hink som eleverna skrapar av sin mat i bamba. (Tallrikssvinnet) Äldreomsorg: Det kärl/hink som de äldre skrapar av sin mat i (hink, med plastpåse skickas med på vagnen) skickas tillbaka till köket för vägning Överenskommelsen var att alla skulle räkna antal tallrikar (serverade portioner per dag). Detta skulle antecknas dagligen och de skulle även skriva upp vilken 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 eller vilka maträtter som serverades. Under den första referensmätningsperioden så var det även överenskommet att de inte skulle berätta för matgästerna om att svinnet vägdes. Rapportering av mätresultat Det var sedan tidigare överenskommet att förskola, skola och äldreomsorg skulle särredovisas vid rapportering. För att underlätta insamlingen och analysen av mätresultat så utformades en rapporteringsmall (en för skolor och en för äldreomsorg) i form av ett excel-dokument (se utdrag i bilaga 3). Detta har sedan skickats ut till de medverkande stadsdelarna. Mallen är uppdelad i fält där man dag för dag kan anteckna antalet serverade portioner och mängden svinn. I mallen har det i förväg fyllts i genomsnittsvärden för portionsstorlek (kg) och kostnad per kg mat. Det finns även formler som automatisk beräknar följande: Den totala vikten för den tillagade maten (antalet portioner x genomsnittsportionsstorleken) Andelen svinn (mängden svinn / mängden tillagad mat) Kostnaden för svinnet (mängden svinn x kostnaden för maten per kg) Mängden svinn per portion (mängden svinn / antalet tillagade portioner) Kostnaden för svinnet per portion (kostnaden för svinnet / antalet tillagade portioner) Samtliga enheter har rapporterat in resultat, men rapporterna skiljer sig åt när det gäller omfattning och detaljnivå. Exempelvis har vissa dagligen antecknat antalet tillagade portioner medan andra har använt ett medelvärde. Ett fåtal har även, för vissa veckor, angivit i detalj hur stor mängd mat som har tillagats istället för att endast multiplicera antalet måltider med genomsnittsportionsstorleken. Detaljnivån varierade inte endast mellan skolorna utan även över tid på enskilda skolor. Vissa har även valt att använda ett fält i mallen för att anteckna vilka maträtter som serverats vilka dagar. Mallen fanns inte och användes därmed inte vid de första mätningarna (veckorna och 4-5). Även efter mallen skickats ut valde vissa stadsdelar att inte använda den, utan fortsatte att anteckna i ett vanligt word-dokument. Potentiella källor till fel och variation i svinnmätningen Vid alla mätningar av denna typ finns alltid risk för felkällor som påverkar resultatet. Delvis sker det helt enkelt misstag under tiden exempelvis när man väger, skriver upp data eller skickar vidare resultat. Dels finns det felkällor som har mer att göra med hur projektet är utformat. En felkälla i den här studien har att göra med att portionsstorleken på skolmaten är fastställd till 0,333 kg och äldreomsorgsmaten till 0,450 kg, båda konstanta värden. Dessa värden är baserade på ett genomsnittsvärde som projektgruppen tillsammans kommit fram till efter vägning av portioner. Projektet utgick från rekommenderade portionsstorlekar som Livsmedelsverket tagit fram. Däremot var man tvungen att ändå ta ett medelvärde då det skiljer sig åt vad ett barn i ettårsåldern äter jämfört med en gymnasieelev. När det gällde äldreomsorgen Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 finns det svårigheter med att få fram ett exakt värde då de även har desserter av olika slag. Exempelvis skiljer sig vikten markant mellan olika desserter så som en portion kräm jämfört med exempelvis äpplekaka med vaniljsås. I verkligheten varierar troligen portionsstorleken på tallriken från individ till individ och från måltid till måltid. Den beräknade mängden mat som äts kommer med andra ord variera lite från den faktiska, vilket även gör att den faktiska andelen svinn skiljer sig från den beräknade. Olika maträtter ger även olika mycket svinn. En del maträtter innehåller matdelar som inte skall ätas upp, exempelvis kyckling drumsticks och bakpotatis, vilket gör att en större del av portionsvikten slängs. Detta leder till att det vid vissa dagar blir mycket mindre eller mycket mer rester som slängs oberoende av elevernas/brukarnas beteende. Analys av vägningsresultat Vid analys av vägningsresultatet jämfördes referensmätningarna med mätningarna under kampanjperioden och/eller mätningarna efter den. För att avgöra om det har skett en statistisk signifikant förändring mellan dessa mätningar har en enkel statistisk analys, ett så kallat T-test, utförts. För de mätningar där endast veckoresultaten har redovisats blir det statistiska underlaget mer begränsat och därmed analysen mer osäker. Eftersom det i dessa fall rör sig om ett genomsnitt av svinnet över en vecka så kan vi inte veta storleken på konfidensintervallet från samtliga mätpunkter och därmed inte vara säkra på om en förändring skett eller inte. Detta gäller samtliga skolor i Tynnered och i Tångenskolan i Tuve-Säve (gulmarkerade i tabell 1 nedan). Efter denna analys kan man konstatera att det finns 18 skolor som har minskat sitt svinn och två som har ökat. 8 av dessa har vi endast veckoresultat för. Svinnminskningen under projektet var mellan 11 och 55 procent. Det motsvarar en genomsnittlig kostnadsminskning mellan 0,09-0,5 kr per portion. För att exemplifiera vad detta innebär kan vi räkna på kostnadsminskningen i Nordhemsskolan i Linnéstaden. Utifrån de beräkningsmetoder vi valt här så motsvarar minskningen av matsvinn för skolan mellan referensmätningen och kampanjperioden till ett värde av ungefär 5600 kr (över fyra veckor). Hos 13 skolor kan det inte sägas skett någon förändring (dessa redovisas i tabellen i bilaga 2). Genomsnittsnivån för svinnet för de skolor som rapporterat in fullständiga resultat (dagligen eller veckosnitt) har gått från 9,5 till 8,4 procent. Den genomsnittliga kostnaden har gått från 0,83 kr per portion till 0,73 kr. Dock skall man komma ihåg att över hälften av skolorna inte kunde visa någon säkerställd förändring alls. Det är dessutom en ganska heterogen grupp skolor, ursprungsnivåerna varierar från 5,3 till 16,3 procent svinn innan kampanjen och från 2,7 till 13,3 procent efter kampanjen. Den totala spännvidden i svinn per dag och skola under denna studie sträckte sig från 1,4 till 31,1 procent. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Medel innan Medel efter Förändring Procentuellförä ndring Förändring kr per tallrik Stadsdel Skola Askim Kyrkvägen (F) 10,4 % 4,6 % -5,74-55,5 % -0,50 kr Linné Nordhem skolan (F-9) 16,0 % 9,8 % -6,13-38,4 % -0,54 kr Centrum Johannebergsskolan (F-6) 7,1 % 4,6 % -2,54-35,5 % -0,22 kr Tynnered Smultron (enhet) (F-3) 4,1 % 2,7 % -1,46-35,2 % -0,13 kr Tynnered Lilla Önnered (F-3) 12,4 % 8,3 % -4,11-33,1 % -0,36 kr Tuve-Säve Tångenskolan (F-6) 6,2 % 4,2 % -2,00-32,4 % -0,18 kr Majorna Sannaskolan (F-9) 10,1 % 7,0 % -3,12-31,0 % -0,27 kr Tynnered Kannebäck (F-10) 8,4 % 5,9 % -2,50-30,0 % -0,22 kr Lärjedalen Bergums skola (F-9) 9,1 % 6,8 % -2,32-25,5 % -0,20 kr Linné Haga skolan (F-5) 7,4 % 5,8 % -1,64-22,0 % -0,14 kr Tynnered Vättnedal (F-5) 8,2 % 6,5 % -1,74-21,2 % -0,15 kr Lundby Bjurslättsskolan (F-6) 16,3 % 13,0 % -3,36-20,6 % -0,29 kr Biskopsgården Biskopsgården/Rya (F-9) 15,2 % 12,7 % -2,50-16,5 % -0,22 kr Tynnered Tynnered / Ängås (F-9) 11,5 % 10,0 % -1,54-13,3 % -0,13 kr Majorna Karl-Johansskolan (F-9) 6,1 % 5,4 % -0,72-11,7 % -0,06 kr Örgryte Ånässkolan (F-5) 9,6 % 8,6 % -1,04-10,8 % -0,09 kr Tynnered Åkered (1-5) 5,3 % 4,7 % -0,55-10,4 % -0,05 kr Tynnered Näset (F-5) 5,6 % 5,0 % -0,57-10,2 % -0,05 kr Centrum Guldhedsskolan (3-9) 8,0 % 8,7 % 0,75 9,5 % 0,07 kr Lundby Rambersskolan (1-6) 6,9 % 13,3 % 6,35 91,8 % 0,56 kr Tabell 2: Resultatet från de 20 skolor som visar en förändring (18 minskar, 2 ökar). Resultat från övriga skolor (de som inte visar någon förändring) finns i bilaga 2. Hos fyra skolor saknas det antingen referensmätningar eller mätningar under kampanjtiden vilket gör att man inte kan säga något om dessa: Medel Medel innan efter Kostnad per portion innan Kostnad per portion efter Stadsdel Skola Askim Nygårdsskolan (F-9) 10,5 % 0,92 kr Linné Fjällskolan (F-9) 10,8 % 0,95 kr Södra Skärgården Brännö förskola/skola (F-3) 2,6 % 0,23 kr Södra Skärgården Styrsöskolan (6-9) 7,1 % 0,62 kr Tabell 3: De fyra skolor som saknar fullständiga resultat För äldreomsorgen och gruppboenden har två stadsdelar rapporterat in fullständiga mätresultat, Askim och Biskopsgården. Askim har mätt kantinsvinnet istället för tallrikssvinnet. På Granlidens äldreomsorg i Askim har man lyckats minska sitt svinn med 48 procent, från 28,1 procent genomsnittligt svinn under referensveckorna till 14,7 procent efter kampanjveckorna. På Biskopsgårdens motsvarighet, där man istället mätt tallrikssvinnet, minskade man svinnet med 16 procent, från 16 till 14,3 procent. I Biskopsgården har de även mätt ett antal mindre enheter där det endast serveras 6 portioner per enhet. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Även här har man lyckats minska på svinnet, undantaget en enhet som redan hade en låg nivå. Osäkerheterna är dock större på dessa enheter då mätfelen får större genomslag och underlaget är mindre. I tabellen nedan sammanfattas resultatet från samtliga enheter: Medel innan Medel efter Förändring Procentuellfö rändring Förändring kr per tallrik Stadsdel Äldreomsorgsenhet Askim Granliden (Kantinsvinn) 28,1 % 14,7 % -13,4-48 % -2,11 kr Biskopsgården Svartedalens äldreboende 16,9 % 14,3 % -2,7-16 % -0,42 kr Biskopsgården Solglimten - Gruppboende 7 % 4,8 % -2,5-34 % -0,39 kr Biskopsgården Gläntan - Gruppboende 8,1 % 4,3 % -3,9-48 % -0,61 kr Biskopsgården Lärkan - Gruppboende 5,2 % 5,2 % 0,0 0 % 0 kr Biskopsgården Treklövern - Äldreboende 14,1 % 9,1 % -5,0-36 % -0,79 kr Tabell 4: Resultatet från de äldreomsorgsenheter som genomfört fullständiga mätningar Sammanfattning av mätresultat Analysen visar ett spretigt resultat. Det positiva i resultatet är att nästan hälften av skolorna visade på en minskad mängd svinn under projektet med mellan 11 och 55 procent. Det negativa är att en skola visade en tydlig ökning av svinnet och att man hos de resterande skolorna inte kunde se någon säker förändring. Dessutom får man ha i åtanke att mätperioderna var ganska korta vilket gör resultatet något osäkert. Det kan finnas många förklaringar till variationen mellan skolorna. Vissa skolor har jobbat med frågan innan, andra inte. Skolorna har olika förutsättningar då de varierar i storlek, har olika åldersgrupper och olika resurser att arbeta med frågan. Att använda den procentuella andelen svinn och kostnaden av svinnet per portion som mätetal fungerar ganska väl. Det ställer dock krav på dagliga mätningar och att man med en ganska stor noggrannhet kan ange hur många portioner som serverats just den dagen. Noggrannheten hade varit ännu högre om man för varje dag bättre visste storleken på genomsnittsportionen eller om man visste exakt hur mycket mat som lagts upp på tallrikarna. De hade även förbättrats om man kunde kompensera för rätter som ger abnormt stora mängder tallrikssvinn, exempelvis drumsticks. Mätetalet bör dock främst användas för att studera utvecklingen på en enskild skola snarare än att jämföra olika skolor med varandra. Detta då det blir en viss variation mellan skolorna i hur man mäter matsvinnet. Något som är viktigt att tänka på om man ska använda kostnaden av svinnet per portion är att detta är beroende av hur mycket pengar man satsar på skolmaten. Om man exempelvis höjer portionskostnaden för att höja kvalitén på maten så kommer även svinnets kostnad att öka. Av den anledningen så är detta mätetal än mindre användbart för att jämföra exempelvis olika kommuners matsvinn. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Erfarenheter från projektet Svinnmätningarna ger oss en möjlighet att få en kvantitativ bild av matsvinnet och skaffa oss erfarenheter om potentiella mätetal. Detta är bara en del av projektet. Kanske ännu viktigare är de erfarenheter som stadsdelarna och andra parter skaffat sig under projektets gång. Nedan har vi försökt samla dessa. Synpunkter och observationer Under projektets gång och vid slutskedet har vi genom möten med projektdeltagarna stämt av hur de uppfattat projektet. Nedan följer en redovisning och tolkning av de synpunkter de framfört. VAD HAR VARIT BRA MED PROJEKTET? Samtliga deltagare tycker att det är positivt att staden arbetar med svinnfrågorna. Projektet har uppmärksammat svinnproblemet hos personal/politiker och delvis pedagoger Bra att få ett tillfälle att samverka med varandra och att lära sig av varandra, både när det gäller matsvinn och generellt. Bra att man fått hjälp med att visa i kronor vad svinnet kostar. Projektet har motiverat mottagningsköken/tillagningsköken att bli bättre på att beräkna rätt antal portioner/skopor vilket även lett till trimningsåtgärder i köket. Projektet har även lett till bättre rutiner för rapportering av antal sjuka barn till tillagningskök. Det har möjliggjort olika trimningsåtgärder. Bordsryttarna startade diskussioner bland barnen VAD HAR VARIT MINDRE BRA? Kampanjen har endast lett till tillfälliga förbättringar. Efter kampanjerna har svinnet återgått till gamla nivåer. Att ändra beteenden är en kontinuerlig process som måste fortlöpa över en längre tid. Det kräver även en kontinuitet hos personalen, vilket blev tydligt på en äldreomsorgsenhet där svinnnivån gick upp igen när sommarpersonalen jobbade. Det visar även på vikten av att skapa rutiner kring detta. Svårt generellt att få med fler än måltidspersonalen. Att minska svinnet bör inte bara vara en fråga för kostenheten, det är minst lika viktigt att pedagoger jobbar med elevernas attityder. Det hade varit önskvärt att involvera pedagogerna redan från start. Vid framtida projekt bör man avsätta mer tid och resurser redan vid planeringen för att se över vilka som bör vara involverade. Detta för att öka sannolikheten att få med viktiga personer i projektet. Det behövs mer stöd uppifrån. Ledningen/rektorerna behöver vara delaktiga, engagerade och visa på vikten av frågan om pedagogerna skall prioritera frågan. Det hade varit bra om projektet fått en politisk förankring så alla vet att det är en prioriterad fråga som kommer med i uppföljningen. Det kan vara värt att vänta med ett projekt för att få det Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 politiskt förankrat och så att det ligger rätt i tiden i förhållande till verksamhetsplanering och annat. Projektet nådde inte heller ut till föräldrarna. Med deras stöd hade man förmodligen kunnat komma mycket längre. Skolorna kunde ha använt sina egna kanaler bättre för att sprida information till föräldrar och andra. Exempelvis kunde mer information ha lagts upp på skolornas webbsidor. Föräldramöten om projektet och utställningar i matsalen för att upplysa och motivera om konsekvenserna av slängd mat hade även varit önskvärt. Projektet hade tjänat på att få mer uppmärksamhet i media. Då hade det nog varit lättare att få stöd uppifrån och att få med pedagoger och media. Dessutom hade kanske eleverna tydligare känt att de var en del av ett större projekt, vilket hade kunnat motivera dem Hanteringen och utformningen av kampanjmaterialet hade vissa brister. Dels nådde det stadsdelarna sent med kort tid kvar innan kampanjen skulle börja. Detta gjorde det svårt att hinna förankra materialet i skolorna och föra ut budskap i egna informationskanaler som nyhetsbrev etc. Kampanjmaterialet borde ha testats mer på de olika elevgrupperna. Exempelvis så upplevde vissa att materialet form- och färgmässigt smälte in i miljön. Det blev på så sätt lätt att missa och därmed svårare att uppmärksamma budskapet. Mallarna för att anteckna svinn och annan statistik kom ut för sent. När de väl kom ut så hade en del skolor redan börjat använda sina egna mallar, vilket försvårade för dem, inrapporteringen och för den senare hanteringen av resultaten. ÖVRIGA OBSERVATIONER AV DELTAGARNA Deltagarna har själva observerat vissa omständigheter under mätningarnas gång. Bland annat har de observerat en tendens att det slängs mer när det serveras god mat. Varför går inte direkt att avgöra, men en hypotes är att eleverna då tar större portioner än de orkar äta upp. Deltagarna har observerat att kampanjen initialt lett till minskade mängder svinn, men att den effekten minskar allt eftersom tiden går. De drar slutsatsen att man måste ha en löpande eller en återkommande kampanj för att åstadkomma en bibehållen effekt. Kampanjen tycks vara mer effektiv på skolor för yngre barn. Förklaring anses vara att barn i årskurserna 6-8 är svårare att påverka. Vid årskurs 9 har barnen hunnit mogna lite och tar lättare till sig budskapen igen. Pedagogerna har inte samma inflytande och de är mer styrda av grupptryck. Det kan exempelvis bli väldigt stressade om deras kamrater äter upp och går på rast innan de är klara, vilket resulterar i att de slänger maten istället för att äta upp. Övriga råd inför framtida svinnminskningsprojekt Förutom att åtgärda de problem som nämns ovan har det framkommit en del förbättringsförslag inför framtida svinnminskningsprojekt: 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Matsvinn borde vara något som alla berörda enheter följer upp och rapporterar likt rapporteringen av andelen ekologisk mat. En del skolor lyfter redan miljöfrågor i deras arbete med miljöledning/diplomering och arbetet med Grön flagg (ett verktyg och ett nätverk för pedagogiska verksamheter som vill arbeta med hållbar utveckling). De skulle i detta arbete kunna använda mätningarna för matsvinnet för att sätta upp egna prioriterade mål. Exempelvis har nämnden i stadsdelen Centrum sedan 2009 ett specifikt mål i budgeten att "andelen klimatanpassade måltider i våra verksamheter ska öka" och har där som målvärde att avfallet i förvaltningens livsmedelshantering ska minska. Då det är önskvärt att få med pedagogerna till större del bör det utvecklas ett pedagogiskt material som de kan använda. Ett annat sätt att involvera pedagogerna är att börja med så kallade pedagogiska luncher där pedagogerna äter tillsammans med eleverna. Livsmedelsverket skriver på sin webbsida: Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska luncherna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av samarbete.... Tanken bakom den pedagogiska lunchen är att den ingår i lärarnas arbetstid. Maten kan då ses som ett arbetsredskap. Eftersom stress tycks vara en viktig orsak till svinn så föreslår Livsmedelsverket att man prövar schemalagda luncher, så kallade lunchlektioner. De beskrivs på följande sätt på webbsidan: En relativt ovanlig form av pedagogisk lunch är så kallade lunchlektioner. På skolor som tillämpar detta går klassen tillsammans med läraren till matsalen och äter. När man ätit färdigt går man tillbaka till klassrummet och fortsätter lektionen. Den stora fördelen med den här formen av schemalagd lunch är att det blir mindre stressigt. Ingen behöver kasta i sig maten för att hinna ut och leka. Rast för lekar och utevistelse läggs vid en annan tidpunkt. Eftersom skolorna märkt att det är lättare att få bukt med kantinsvinnet och produktionssvinnet rekommenderar projektdeltagarna att man börjar där och använder det arbetet som en startpunkt för att sedan jobba bredare med svinnet. Ett utökat samarbete med universitetet hade varit intressant. Den hjälp som SDF Centrum fick från universitetet visade sig väldigt användbar. Försöken med belöningssystem hade varit intressant att utveckla. Olika varianter testades och det fungerade olika bra på olika skolor. Inför framtida försök bör man lyfta fram de goda exemplen och utveckla dem. Här hade det varit speciellt intressant att få hjälp från Universitetet med att utveckla sådana system. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 I en framtida studie bör man även studera och ta tillvara andra kommuners erfarenheter av att arbeta med matsvinn. Ett exempel på en sådan kommun är Tyresö. De har sedan 2001 arbetat med flera projekt som syftar till att minska svinnet. I dessa projekt har de varit noggranna att föra statistik över samtliga delar och steg av matserveringen. Förutom tallrikssvinnet så har de även dagligen vägt all mat som ställts fram och all mat som tagits tillbaka. De har även antecknat: Varifrån de olika delarna av maten har kommit och hur mycket av varje (centralkök eller tillagningskök) Hur många beställdes mat för varje dag? Det verkliga antalet ätande Ett uppskattat antal vuxna som äter av maten Genomsnittliga portionsvikter Vad som serverats (inklusive eventuell extramat när den ordinarie maten tagit slut) och vilka tillbehör som serverats (Exempelvis antal portioner fil under dagen) Hur många sittplatser finns det i matsalen? Om skolans kafeteria var öppen Vad säljs i cafeterian? Hur är schemaläggningen för eleverna? Hur stor är skillnaderna i tid? Får eleverna mat vid samma tid varje dag? Förekommer köer? Detta har gett dem större möjligheter att analysera resultatet och hitta lämpliga åtgärder. Erfarenheterna från Tyresö pekar även på ett viktigt problem som man måste lösa för att kunna dra nytta av ett minskat svinn. När tallrikssvinnet minskar måste mängden mat som tillagas och serveras anpassas så att inte svinnet endast överförs från tallriksresterna till köksresterna. Då behöver man veta relativt exakt hur mycket mat som faktiskt äts av hur många personer. Dessutom behöver man kök som kan ta tillvara på eventuella rester och som inte behöver tillaga och servera all mat på en gång. Vinsterna av minskat tallrikssvinn kommer inte automatiskt med minskningen utan kräver insatser. Erfarenheterna från vårt projekt pekar åt samma håll vilket motiverar en utveckling av de trimningsåtgärder och den rapportering som påbörjats under projektet. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Slutsatser Deltagarna upplever i stort att projektet har varit lyckat och att alla har lärt sig mycket av att arbeta med frågan. Överlag har vi nått de mål och syften som fanns i den ursprungliga projektplanen, även om alla deltagande enheter inte lyckades skapa en svinnminskning i detta skede. Den viktigaste framgångsfaktorn har utan tvekan varit de engagerade projektdeltagarna i form av måltidspersonal, kostchefer och stadsdelarnas miljösamordnare som gjort en mycket bra insats. Det har även märkts att de har uppskattat att få arbeta med ett stadsövegripande projekt och fått en chans att jobba med nätverksbyggande. Deltagarna har varit noga med att peka på vikten av att förankra projektet, att få in frågan i verksamhetsplaneringen och att få tid att jobba med den. Arbetet har potential att nå ännu längre om man lyckas få med pedagogerna i större omfattning. En annan viktig erfarenhet från projektet är hur viktigt det är med en tydlig kommunikation och tydliga riktlinjer när man arbetar med så många enheter. Man måste komma ut med information i tid, ge dem tid att svara, och ha tålamod så att saker och ting kan planeras in vid rätt tillfällen. Det är viktigt att komma ihåg att detta bara är början på ett långsiktigt arbete. Att minska på svinnet är en process som inte avslutas med ett enda projekt. Det är också viktigt att behålla det nätverk som har byggts upp för att utveckla arbetet. Vi ser fortfarande att svinnet är en viktig och angelägen fråga att jobba med. Det finns både miljövinster och ekonomiska vinster att göra genom att komma åt svinnet. De medel som man på detta sätt frigör kan med fördel användas till att öka andelen ekologisk och rättvisemärkt mat. I genomsnitt slängs mat för ungefär 0,8 kr per portion, cirka 10 procent av totalkostnaden, hos de skolor som var med i vår studie. Göteborgs Stad serverar runt 19 miljoner måltider om året. Om svinnet från skolorna i studien är representativt så kan svinnåtgärder få stor betydelse för stadens arbete med att uppnå en hållbar mathantering. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 Bilagor 1. Exempel på kampanjmaterial Bordsryttare fram och baksida: Diagrammall: 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Mobilskylt: Insida av kampanjfolder: Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 2. Tabell över resultaten För att avgöra om det har skett en statistisk signifikant förändring mellan dessa mätningar har en enkel statistisk analys, ett så kallat T- test, utförts. Hypotesen vi prövar då är att kampanjen har påverkat svinnet vilket ger en förändring mellan den första och andra mätningen. De mätresultatförändringar som ger ett T-test resultat mindre än 0,1 betraktar vi i detta fall som tillräckligt säkra för att konstatera att en förändring skett. Ett T-test resultat mellan 0,1 och 0,2 betraktar vi som att de tyder på att en förändring har skett medan resultat över 0,2 innebär att det inte (med tillräcklig säkerhet) kan sägas skett någon förändring. Stadsdel Skola Medel innan Medel efter Kostnad per portion innan Kostnad per portion efter Förändring Förändring i procent Förändring kr T-Test Askim Kyrkvägen (F) 10,4 % 4,6 % 0,91 kr 0,40 kr -5,74-55,5 % -0,50 kr 0, Linné Nordhem skolan (F-9) 16,0 % 9,8 % 1,40 kr 0,86 kr -6,13-38,4 % -0,54 kr 0, Centrum Johannebergsskolan (F-6) 7,1 % 4,6 % 0,63 kr 0,40 kr -2,54-35,5 % -0,22 kr 0, Tynnered Smultron (enhet) (F-3) 4,1 % 2,7 % 0,36 kr 0,23 kr -1,46-35,2 % -0,13 kr 0, Tynnered Lilla Önnered (F-3) 12,4 % 8,3 % 1,09 kr 0,73 kr -4,11-33,1 % -0,36 kr 0, Tuve Tångenskolan (F-6) 6,2 % 4,2 % 0,54 kr 0,37 kr -2,00-32,4 % -0,18 kr 0, Majorna Sannaskolan (F-9) 10,1 % 7,0 % 0,88 kr 0,61 kr -3,12-31,0 % -0,27 kr 0, Tynnered Kannebäck (F-10) 8,4 % 5,9 % 0,73 kr 0,51 kr -2,50-30,0 % -0,22 kr 0, Lärjedalen Bergums skola (F-9) 9,1 % 6,8 % 0,80 kr 0,59 kr -2,32-25,5 % -0,20 kr 0, Linné Haga skolan (F-5) 7,4 % 5,8 % 0,65 kr 0,51 kr -1,64-22,0 % -0,14 kr 0, Tynnered Vättnedal (F-5) 8,2 % 6,5 % 0,72 kr 0,57 kr -1,74-21,2 % -0,15 kr 0, Lundby Bjurslättsskolan (F-6) 16,3 % 13,0 % 1,43 kr 1,13 kr -3,36-20,6 % -0,29 kr 0, Biskopsgården Biskopsgården/Rya (F-9) 15,2 % 12,7 % 1,33 kr 1,11 kr -2,50-16,5 % -0,22 kr 0, Tynnered Tynnered / Ängås (F-9) 11,5 % 10,0 % 1,01 kr 0,88 kr -1,54-13,3 % -0,13 kr 0, Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

21 2 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi R 2010:12 Majorna Karl-Johansskolan (F-9) 6,1 % 5,4 % 0,54 kr 0,47 kr -0,72-11,7 % -0,06 kr 0, Örgryte Ånässkolan (F-5) 9,6 % 8,6 % 0,84 kr 0,75 kr -1,04-10,8 % -0,09 kr 0, Tynnered Åkered (1-5) 5,3 % 4,7 % 0,46 kr 0,41 kr -0,55-10,4 % -0,05 kr 0, Tynnered Näset (F-5) 5,6 % 5,0 % 0,49 kr 0,44 kr -0,57-10,2 % -0,05 kr 0, Tuve Glöstorpskolan (7-9) 10,0 % 9,0 % 0,87 kr 0,78 kr -1,00-10,0 % -0,09 kr 0, Majorna Kungsladugårdsskolan (F-6) 6,1 % 5,6 % 0,54 kr 0,49 kr -0,53-8,6 % -0,05 kr 0, Tuve Gunnestorpsskolan (F-6) 8,9 % 8,2 % 0,77 kr 0,72 kr -0,62-7,0 % -0,05 kr 0, Tynnered Önnered (F-9) 11,1 % 10,6 % 0,97 kr 0,92 kr -0,58-5,2 % -0,05 kr 0, Lundby Toleredsskolan (F-9) 10,2 % 9,8 % 0,90 kr 0,86 kr -0,43-4,2 % -0,04 kr 0, Lundby Bräckeskolan (F-9) 13,3 % 13,2 % 1,16 kr 1,16 kr -0,08-0,6 % -0,01 kr 0, Askim Lindåsskolan (F-9) 12,3 % 12,2 % 1,07 kr 1,07 kr -0,06-0,5 % -0,01 kr 0, Bergsjön Bergsjöskolan (F-9) 9,8 % 9,8 % 0,85 kr 0,85 kr 0,01 0,1 % 0,00 kr 0, Bergsjön Gamlestadsskolan (F-9) 12,0 % 12,2 % 1,05 kr 1,07 kr 0,21 1,7 % 0,02 kr 0, Lundby Lerlyckeskolan (F-6) 9,4 % 9,5 % 0,82 kr 0,84 kr 0,19 2,0 % 0,02 kr 0, Örgryte Kärra Lundsskolan (F-9) 10,5 % 10,7 % 0,92 kr 0,93 kr 0,23 2,2 % 0,02 kr 0, Örgryte Nya Lundenskolan (6-9) 11,5 % 11,9 % 1,01 kr 1,04 kr 0,41 3,5 % 0,04 kr 0, Centrum Guldhedsskolan (3-9) 8,0 % 8,7 % 0,70 kr 0,76 kr 0,75 9,5 % 0,07 kr 0, Tynnered Högen (1-3) 4,6 % 5,9 % 0,40 kr 0,51 kr 1,31 28,7 % 0,11 kr 0, Lundby Rambersskolan (1-6) 6,9 % 13,3 % 0,61 kr 1,16 kr 6,35 91,8 % 0,56 kr 0, Askim Nygårdsskolan (F-9) 10,5 % 0,92 kr Linné Fjällskolan (F-9) 10,8 % 0,95 kr Södra Skärgården Brännö förskola/skola (F-3) 2,6 % 0,23 kr Södra Skärgården Styrsöskolan (6-9) 7,1 % 0,62 kr Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

22 3. Rapporterings mall BERÄKNING AV SKOLA ELLER FÖRSKOLA inkl GYMNASIUM Fyll i de rödmarkerade fälten Råvarukostnad: 75 kr Portionsstorlek: gram Svinn kostnad/kg 26,28 kr X-skolan/enheten vikt port vikt mat Vikt svinn KG % svinn Kostnad/ kg Kostnad svinn vecka: Datum Antal 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr Sammanställning: 0 0,00 kr Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3 Svinn/ port Kostn/ port

23 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN X): R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2009:8 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2209:9 Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:10 Miljömål i bild - erfarenheter och metod R 2009:11 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2009:12 Förstudie lekplatsutrustning. En inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtalet för Göteborgs Stad. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2009:13 Sandödlor och småkryp. Fyra undersökningar i Göteborg R 2008:1 Årsrapport Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2008:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 R 2008:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007 R 2008:4 Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i Göteborg R 2008:5 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007 R 2008:6 Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:7 Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det? R 2008:8 Projekt Säveån 2007 R 2008:9 Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun R 2008:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:11 Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin förekomst och användning i Göteborg. Ett delprojekt inom projekt Giftfritt Göteborg R 2008:12 Inventering av källsnabblöpare 2008 R 2008:13 Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008 R 2008:14 Flodpärlmussla i Lärjeån. Studie av larvstadium och värdfiskar

24

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator.

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator. 1. Klimatsmart Bakgrund Problematiken bakom kampanjen Klimatsmart var att mycket mat gick till avfall på de kommunala skolorna i Halmstad. Idén föddes då kommunens Måltidsservice kontaktade Klimp-samordnaren

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Stockholm 2011-10-18 Informationsbrev Sodexo En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Hej, jag som skriver till er heter Thomas Andersson och arbetar som Distriktschef i Sodexo.

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Tjänsteskrivelse 2013-05-14 Handläggare: Madelene Lagerlöf, Ulrika Lundgren FHN 2013.0017 Folkhälsonämnd Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Sammanfattning Kristdemokraterna föreslår i en motion

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu!

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu! Minska matsvinnet Erbjud dina gäster att ta hem resterna i doggybag Nyhet: Doggybag Beställ nu! Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad Så här jobbar

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Måltiden. en del i lärandet

Måltiden. en del i lärandet Måltiden en del i lärandet INSPIRATION Måltiderna i förskola och skola har stor betydelse. Sunda råvaror bidrar till ett hållbart samhälle och näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och fint upplagd

Läs mer

Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Vad är det som påverkar studieresultatet?

Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Vad är det som påverkar studieresultatet? Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Ted Lindqvist (Evidens) och Eva Cassel (LFF) 2008-09-11 Vad är det som påverkar studieresultatet? Bilder: www.skolverket.se Samband mellan

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg!

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! MANUALEN Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! Denna manual innehåller instruktioner om hur man använder SkolmatSveriges verktyg för dig som behöver hjälp eller vill lära dig mer. På vår hemsida finns

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss!

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss! Kurskatalog 2010 Hushållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Livsmedelshygien Bra mat för förskolebarn Bra mat i skolan Bra mat för äldre Specialkoster Klimatsmart om mat Den

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Metaller i smycken. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm. Miljöförvaltningen R 2012:26. ISBN nr: 1401-2448

Metaller i smycken. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm. Miljöförvaltningen R 2012:26. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:26 Metaller i smycken Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Datum: 2012-11-23. Omslagsbild: cc.flickr.com/adactio

Datum: 2012-11-23. Omslagsbild: cc.flickr.com/adactio Vinn på mindre matsvinn! Vinster med att minska matsvinnet i skolköket Länsstyrelsen i Uppsala län 2012 Datum: 2012-11-23 Omslagsbild: cc.flickr.com/adactio Postadress: 751 86 Uppsala Besöksadress: Hamnesplanaden

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor.

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor. Verksamhetsplan 2014-10-02 Kostenheten 2014 SAMMANFATTNING Kostenheten består av skolrestauranger, äldrekök och Sandbyhovs vaktmästeri. Enheten planerar, tillagar, transporterar och serverar mat till förskolan,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län

Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Projektet ska bidra till ännu mer attraktiva, lustfyllda och hållbara måltider med bland annat:

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Motion om pedagogisk skollunch

Motion om pedagogisk skollunch Tjänsteskrivelse 2011-05-23 BUN 2011.0218 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Motion om pedagogisk skollunch Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över en motion

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Användarhandbok Mealman

Användarhandbok Mealman Användarhandbok Mealman Mars 2015 Innehåll 1 Idén bakom Mealman... 2 2 Varför och hur ska Mealman användas?... 3 3 Installation... 4 3.1 Spara Mealman som en app-ikon.... 4 3.1.1 Jag använder Internet

Läs mer

Stärker Inspirerar Katalyserar

Stärker Inspirerar Katalyserar Utvecklins Utvecklingsprojekt inom storkök För matgästen, köken och miljön Inköp Skolledare Lager, Beredning Personal/produktionsfokus Elevfokus Lärare Helhetsfokus Stärker Inspirerar Katalyserar Ulla-Karin

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

och utbildningsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 Fastställt av biträdande rektor Ingrid Söderberg 2011-04-29 Perspektivmålen i styrkortet beslutades i kommunfullmäktige 2010-11-25.

Läs mer

Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014

Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014 RAPPORT Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014 Antagen av Miljönämnden 2014-05-26 Rapportnr 8/2014 ISSN 1400-4690 Rapporter

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen

Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen 2015-04-10 Dnr 2015.008 Serviceförvaltningen Servicenämnden Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen Uppdrag Kostchef Kristin Emilsson och förvaltningsekonom Jonas Svensson har fått i uppdrag av

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Rapport Bra mat i förskolan/skolan Rapport Bra mat i förskolan/skolan Handläggare: Britt-Marie Rastman Helena Nordevik Johan Sjöholm Datum: 2011-05-29 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 38 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kostpriser för anställda från och med den 1 augusti 2012

Kostpriser för anställda från och med den 1 augusti 2012 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-28 Diarienummer N131-0059/12 HR-avdelningen Maria Höglund-Niklasson Telefon 031-365 20 44 E-post: maria.hoglund-niklasson@angered.goteborg.se Kostpriser för anställda

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Kasta mindre mat FOTO: GETTYIMAGES. Guide till miljövänlig och lönsam köksdrift

Kasta mindre mat FOTO: GETTYIMAGES. Guide till miljövänlig och lönsam köksdrift Kasta mindre mat FOTO: GETTYIMAGES Guide till miljövänlig och lönsam köksdrift Förebygga matsvinn Den här guiden innehåller praktiska tips om hur storhushåll kan förebygga och reducera matsvinn. Guiden

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete!

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete! Handlingsplan Genom att arbeta med övningarna i Energifallet blir alla på skolan mer energismarta. Nästa steg är att låta arbetet bli långsiktigt så att skolans energislukande kan minska även på sikt.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Västerskolans matråd

Västerskolans matråd Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Student 2011. En inblick i livsmedelshantering vid studentfester. En rapport från Miljöförvaltningen Lena Björklund-Stoehr och Camilla Dyrberg

Student 2011. En inblick i livsmedelshantering vid studentfester. En rapport från Miljöförvaltningen Lena Björklund-Stoehr och Camilla Dyrberg MILJÖFÖRVALTNINGEN Student 2011 En inblick i livsmedelshantering vid studentfester En rapport från Miljöförvaltningen Lena Björklund-Stoehr och Camilla Dyrberg Maj 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm. Miljöförvaltningen R 2011:2

Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm. Miljöförvaltningen R 2011:2 ISBN nr: 1401-2448 R 2011:2 Bild: Colourbox, 2010 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Instruktion SKOLBARNS KOSTVANOR

Instruktion SKOLBARNS KOSTVANOR Bilaga 14 Instruktion SKOLBARNS KOSTVANOR Kontrollera att du i denna mapp har fått: 1. 1 ex av matdagboken 2. 1 ex av Matmallen 3. 1 ex av enkäten 4. Skriftlig information till rektor / föräldrar Övrigt

Läs mer

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. www.alskadinmage.org.

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. www.alskadinmage.org. Maghälsa Kostdagbok Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. Stöds av www.alskadinmage.org Din kostdagbok under två veckor Namn Datum till Instruktioner

Läs mer

Projektplan. Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn. Projektägare: Hampus Trellid

Projektplan. Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn. Projektägare: Hampus Trellid Projektplan Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn Projektägare: Hampus Trellid Förvaltningar: Barn och Familj, Service och teknik Styrgrupp: Ann, Marie Mattsson,

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Version 1.0 2015-05-25

Version 1.0 2015-05-25 Version 1.0 2015-05-25 Innehåll Del 1: PRAKTISK INFORMATION... 1 1.1 Var finns utbildningen?... 1 1.2 Vilken utrustning behövs?... 1 1.3 Ska utbildningen genomföras enskilt eller i grupp?... 1 1.4 Hur

Läs mer

Redovisning av beställarkompetens för kost inom vård och omsorg

Redovisning av beställarkompetens för kost inom vård och omsorg Tjänsteskrivelse 2014-12-15 Liz Silvergrund Elfsberg FHN 2014.0053 Folkhälsonämnden Redovisning av beställarkompetens för kost inom vård och omsorg Sammanfattning Vårdavdelningarna ska ges förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2013-05-16 Handläggare: Sofie Norén FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan,

Läs mer

Kostenheten. Kvalitetsrapport 130701-140630

Kostenheten. Kvalitetsrapport 130701-140630 Kostenheten Kvalitetsrapport 130701-140630 Oktober 2014 Marina Rahm Ida Henriksson Katharina Josefsson Ingalill Knudsen Elin Rigo Marie Svensson Therése Åkesson Eva Sjöstedt 2 Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

MILJÖPLAN. Mål Åtgärd Tidsplan Ansvarig. Vi har utsett miljöansvariga. Vi har en miljöansvarig vid sektionen. Verksamhetsåret 13/14.

MILJÖPLAN. Mål Åtgärd Tidsplan Ansvarig. Vi har utsett miljöansvariga. Vi har en miljöansvarig vid sektionen. Verksamhetsåret 13/14. MILJÖPLAN Mål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Vi har utsett miljöansvariga vid sektionen. Vi har en miljöansvarig vid sektionen. Verksamhetsåret Minst en av de miljöansvariga har under året deltagit av LiU anordnad

Läs mer

Klimatsmart. Klimat smart kampanj 19 januari - 8 februari. Bakgrund

Klimatsmart. Klimat smart kampanj 19 januari - 8 februari. Bakgrund Klimatsmart Bakgrund Idén till kampanjen Klimatsmart föddes då kommunens Måltidsservice uppmärksammade att mycket mat slängdes i de kommunala skolorna. Måltidsservice kontaktade Klimp-samordnaren på stadskontoret

Läs mer