Släng mindre mat. - vinst för miljö och ekonomi R 2010: stadsdelars arbete för att minska matsvinnet ISSN X

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Släng mindre mat. - vinst för miljö och ekonomi R 2010:12. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet ISSN 1401-243X"

Transkript

1 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:12 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Mål... 3 Tidigare erfarenheter... 3 Upplägg... 4 Deltagande stadsdelar och enheter... 5 Svinnmätningen... 6 Vägning av svinn och data för beräkningar... 6 Rapportering av mätresultat... 7 Potentiella källor till fel och variation i svinnmätningen... 7 Analys av vägningsresultat... 8 Sammanfattning av mätresultat Erfarenheter från projektet Synpunkter och observationer Vad har varit bra med projektet? Vad har varit mindre bra? Övriga observationer av deltagarna Övriga råd inför framtida svinnminskningsprojekt Slutsatser Bilagor Exempel på kampanjmaterial Tabell över resultaten Rapporterings mall... 3 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Sammanfattning Det slängs för mycket mat i stadens verksamheter idag. 10 procent av maten som läggs upp på tallriken slängs istället för att ätas upp. Miljöförvaltningen har det senaste året jobbat tillsammans med stadsdelarna i ett projekt för att minska matsvinnet. Målet har varit att hitta olika metoder och sprida goda erfarenheter inom staden. Elever och personal fick information om konsekvenserna av matsvinnet och uppmanades att minska det på olika sätt. Samtidigt mätte de matsvinnet för att kunna följa utvecklingen. Hälften av de deltagande skolorna lyckades minska sitt svinn under projekttiden. Svinnet för de skolor som rapporterat in fullständiga resultat minskade från i genomsnitt 9,5 till 8,4 procent. Kostnaden för matsvinnet gick från 0,83 kr per portion till 0,73 kr. Deltagarna upplever att projektet har varit lyckat och att de har lärt sig mycket. Den viktigaste framgångsfaktorn i detta projekt har utan tvekan varit de engagerade projektdeltagarna. Måltidspersonal, kostchefer och stadsdelarnas miljösamordnare har gjort en mycket bra insats. Det har märkts att de har uppskattat att få arbeta med ett stadsövergripande projekt och fått en chans att skapa nätverk. Deltagarna har varit noga med att peka på vikten av att förankra projektet, att få in frågan i verksamhetsplaneringen och att få tid att jobba med den. Göteborgs Stad serverar runt 19 miljoner måltider om året. Åtgärder mot matsvinn kan få stor betydelse för stadens arbete med att uppnå en hållbar mathantering. De pengar som man på detta sätt frigör kan till exempel användas till att öka andelen ekologisk och rättvisemärkt mat. 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Bakgrund Miljöförvaltningen har genom sitt uppdrag att stödja stadsdelarna i deras arbete med hållbar utveckling valt att försöka minska matsvinnet i stadsdelarnas verksamheter. En studie från 2001 (Rebecka Engström, Energimyndigheten) visade att ca 20 procent av maten från storkök (lika mycket från lunchrestauranger) kastades bort, varav hälften vid beredning och hälften vid servering. Detta är ett onödigt slöseri med naturresurser och energi. De medel som frigörs då man lyckas minska svinnet skulle kunna användas till exempelvis kvalitetsutveckling och mer ekologisk och rättvisemärkt mat. Därför har staden, genom miljöförvaltningen, valt att genomföra detta projekt. Projektet syftade till att: 1. Genom aktiviteter medvetandegöra personal och kunder/brukare inom grundskolan och gymnasiet kring svinnets betydelse för både miljö och ekonomi 2. Genom aktiviteter medvetandegöra personal och kunder/brukare inom äldreomsorgen kring svinnets betydelse för både miljö och ekonomi 3. Minska andelen kg tallrikssvinn 4. Minska andelen kg produktions/beredningssvinn inom storhushållet 5. Undersöka möjligheterna för hur svinnet kan mätas och konkret följas upp 6. Undersöka möjligheterna till att presentera svinnets utsläpp i växthusgaser Punkt 6 har lett till att SIK Institutet för Livsmedel & Bioteknik fått i uppdrag av miljöförvaltningen att ta fram en modell för utsläpp av växthusgaser från matsvinn. Utöver dessa fanns ett övergripande syfte att arbeta med ett konkret projekt för att stärka det stadsdelsövergripande miljöarbetet i staden. Mål Tre mål fanns formulerade för projektet: 1. Att ta fram ett realistiskt mätetal kring svinnet 2. Att hitta olika metoder för att arbeta med svinnet i verksamheterna och sprida goda erfarenheter 3. Att ta fram användbart material som kan användas under projekttiden samt till övriga stadsdelar/intressenter under hösten Tidigare erfarenheter En del skolor har tidigare erfarenheter från att arbeta med problemen med matsvinn. En av dessa är Guldhedsskolan i SDF Centrum. Guldhedsskolan, som även utsetts till en av landets tolv stjärnrestauranger av Skolmatens vänner, beslutade sig för att jobba vidare med matsvinnet i samband med sin miljödiplomering De tog kontakt med Göteborgs universitet vilket ledde till att tre studenter från Företagsekonomiska institutionen genomförde en studie Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 under våren Den syftade till att undersöka varför eleverna slänger mat och vad man kan göra för att ändra det. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera orsaker. Bland annat att eleverna helt enkelt tar mer mat än de orkar äta, att de inte tycker om maten och därmed slänger den eller att de känner sig stressade och slänger mat då kamraterna ätit färdigt och man vill gå ut på rast tillsammans. Det visade sig också att eleverna många gånger inte ser något fel i att slänga mat, vilket delvis kan bero på bristande kunskap och förståelse hur det påverkar miljö, kvalitet och ekonomi. Utifrån de råd och den information Guldhedsskolan fick från studien så valde de att gå vidare med en informations- och attitydkampanj där de även använder belöningssystem. De tog själva fram ett kampanjmaterial. Belöningssystemet gick ut på att belöna eleverna utifrån hur mycket pengar de sparar på att minska svinnet. När eleverna sparat upp till en viss nivå belönas de med pannkakor. Upplägg Projektet var planerat att genomföras mellan den 15 oktober 2009 och den 30 september Projektet inleddes med att stadsdelarna och utbildningsförvaltningen bjöds in för diskussioner. 11 stycken stadsdelar samt Burgårdens gymnasium valde att gå med i projektet. Deltagarna, bestående av måltidspersonal, kostchefer och stadsdelarnas miljösamordnare skapade olika arbetsgrupper som under projektets gång tillsammans arbetade fram den praktiska utformningen. Gruppen skulle hantera frågor kring pedagogik, central marknadsföring, förebilder (nationella och lokala), tävlingar mellan och inom stadsdelarna, måltidssituationen och arbetsmiljön för personal och brukarna, hygiensköterskan etc. Andra viktiga uppgifter var att samla in lärdomar från SDF Centrum och andra stadsdelars tidigare erfarenheter i liknande svinnprojekt och att förankra projektet. Gruppen tog även fram en enkel kommunikationsplan. Minskningarna av svinnet skulle åstadkommas genom en informationskampanj ute på skolor och äldreomsorg under våren Under och efter kampanjen mäts svinnet. För att veta om man lyckats åstadkomma en svinnminskning behöver man en referenspunkt. Därför genomfördes referensmätningar under veckorna år 2009 och 4-5 år Några enheter gjorde endast mätningar några av dessa veckor och vissa gjorde sina referensmätningar lite senare. Ytterligare ett syfte med mätningarna var att få erfarenheter av mätetal för svinn. En längre beskrivning av mätningarna finns längre fram i rapporten. Kampanjen var planerad till veckorna 16, 17, 1 Oexploaterade potentialer till reducerat matsvinn, Fladvad, Kinander & Williander Göteborgs Universitet 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 18 och 19. Under kampanjveckorna har de flesta skolor även mätt mängden svinn. Några har istället mätt svinnet ett par veckor efter kampanjen (under två veckor runt v ) och ett fåtal har gjort både och. Ett kampanjmaterial togs fram i samarbete med en reklambyrå. Kampanjen fick då även namnet maträtt och en logotyp. Kampanjmaterialet består av upphägningsbara skyltar ( takmobiler ), tvåbladiga informationsfoldrar och bordsryttare med frågor (bordskyltar). Se mer i bilaga 1. En del skolor tog även fram eget material. Deltagande stadsdelar och enheter Stadsdel Skolor (årskurser) Äldreomsorg m.m. Askim Kyrkvägen (F) Granlidens äldreboende Lindåsskolan (F-9) Nygårdsskolan (F-9) Bergsjön Bergsjöskolan (F-9) Gamlestadsskolan (F-9) Biskopsgården Biskopsgården/Rya (F-9) Svartedalens äldreboende Solglimten - Gruppboende Gläntan - Gruppboende Lärkan - Gruppboende Treklövern - Äldreboende Centrum Johannebergsskolan (F-6) Guldhedsskolan (3-9) Linné Nordhem skolan (F-9) Haga skolan (F-5) Fjällskolan (F-9) Lundby Bjurslättsskolan (F-6) Toleredsskolan (F-9) Bräckeskolan (F-9) Lerlyckeskolan (F-6) Rambersskolan (1-6) Lärjedalen Bergums skola (F-9) Majorna Sannaskolan (F-9) Karl-Johansskolan (F-9) Kungsladugårdsskolan (F-6) Södra Brännö förskola/skola (F-3) Styrsöhemmet äldreboende Skärgården Styrsöskolan (6-9) Tuve-Säve Tångenskolan (F-6) Glöstorpskolan (7-9) Gunnestorpsskolan (F-6) Glöstorpshöjdens äldreboende Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Tynnered Smultron (enhet) (F-3) Lilla Önnered (F-3) Kannebäck (F-10) Vättnedal (F-5) Tynnered / Ängås (F-9) Åkered (1-5) Näset (F-5) Önnered (F-9) Högen (1-3) Örgryte Ånässkolan (F-5) Kärra Lundsskolan (F-9) Nya Lundenskolan (6-9) Tabell 1: Deltagande stadsdelar, skolor och äldreomsorg. Utöver dessa deltog från början även Burgårdens gymnasieskola. Svinnmätningen Vägning av svinn och data för beräkningar För att kunna jämföra de olika enheterna (skola och äldreomsorg) valde vi att endast väga svinnet från lunchserveringen. I den ingår varmrätt med tillbehör (smör, bröd), sallad och dryck. För att kunna beräkna svinnets storlek per portion och kostnader så utgick vi från följande värden: Förskola till och med gymnasium: Portionsvikten: 0,333 kg Kostnad/portion: 8,75 kr Matens kostnad per kg: 26,28 kr/kg Äldreomsorg: Portionsvikten: 0,45 kg Kostnad/portion:15,75 kr Matens kostnad per kg: 35 kr Projektdeltagarna kom gemensamt överens om följande tillvägagångssätt för vägningen: Förskola: Det kärl/hink som barnen skrapar av sin mat i (hink, med plastpåse skickas med på vagnen) skickas tillbaka till köket för vägning. Detta är det så kallade tallrikssvinnet. Skola: Väger det kärl/hink som eleverna skrapar av sin mat i bamba. (Tallrikssvinnet) Äldreomsorg: Det kärl/hink som de äldre skrapar av sin mat i (hink, med plastpåse skickas med på vagnen) skickas tillbaka till köket för vägning Överenskommelsen var att alla skulle räkna antal tallrikar (serverade portioner per dag). Detta skulle antecknas dagligen och de skulle även skriva upp vilken 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 eller vilka maträtter som serverades. Under den första referensmätningsperioden så var det även överenskommet att de inte skulle berätta för matgästerna om att svinnet vägdes. Rapportering av mätresultat Det var sedan tidigare överenskommet att förskola, skola och äldreomsorg skulle särredovisas vid rapportering. För att underlätta insamlingen och analysen av mätresultat så utformades en rapporteringsmall (en för skolor och en för äldreomsorg) i form av ett excel-dokument (se utdrag i bilaga 3). Detta har sedan skickats ut till de medverkande stadsdelarna. Mallen är uppdelad i fält där man dag för dag kan anteckna antalet serverade portioner och mängden svinn. I mallen har det i förväg fyllts i genomsnittsvärden för portionsstorlek (kg) och kostnad per kg mat. Det finns även formler som automatisk beräknar följande: Den totala vikten för den tillagade maten (antalet portioner x genomsnittsportionsstorleken) Andelen svinn (mängden svinn / mängden tillagad mat) Kostnaden för svinnet (mängden svinn x kostnaden för maten per kg) Mängden svinn per portion (mängden svinn / antalet tillagade portioner) Kostnaden för svinnet per portion (kostnaden för svinnet / antalet tillagade portioner) Samtliga enheter har rapporterat in resultat, men rapporterna skiljer sig åt när det gäller omfattning och detaljnivå. Exempelvis har vissa dagligen antecknat antalet tillagade portioner medan andra har använt ett medelvärde. Ett fåtal har även, för vissa veckor, angivit i detalj hur stor mängd mat som har tillagats istället för att endast multiplicera antalet måltider med genomsnittsportionsstorleken. Detaljnivån varierade inte endast mellan skolorna utan även över tid på enskilda skolor. Vissa har även valt att använda ett fält i mallen för att anteckna vilka maträtter som serverats vilka dagar. Mallen fanns inte och användes därmed inte vid de första mätningarna (veckorna och 4-5). Även efter mallen skickats ut valde vissa stadsdelar att inte använda den, utan fortsatte att anteckna i ett vanligt word-dokument. Potentiella källor till fel och variation i svinnmätningen Vid alla mätningar av denna typ finns alltid risk för felkällor som påverkar resultatet. Delvis sker det helt enkelt misstag under tiden exempelvis när man väger, skriver upp data eller skickar vidare resultat. Dels finns det felkällor som har mer att göra med hur projektet är utformat. En felkälla i den här studien har att göra med att portionsstorleken på skolmaten är fastställd till 0,333 kg och äldreomsorgsmaten till 0,450 kg, båda konstanta värden. Dessa värden är baserade på ett genomsnittsvärde som projektgruppen tillsammans kommit fram till efter vägning av portioner. Projektet utgick från rekommenderade portionsstorlekar som Livsmedelsverket tagit fram. Däremot var man tvungen att ändå ta ett medelvärde då det skiljer sig åt vad ett barn i ettårsåldern äter jämfört med en gymnasieelev. När det gällde äldreomsorgen Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 finns det svårigheter med att få fram ett exakt värde då de även har desserter av olika slag. Exempelvis skiljer sig vikten markant mellan olika desserter så som en portion kräm jämfört med exempelvis äpplekaka med vaniljsås. I verkligheten varierar troligen portionsstorleken på tallriken från individ till individ och från måltid till måltid. Den beräknade mängden mat som äts kommer med andra ord variera lite från den faktiska, vilket även gör att den faktiska andelen svinn skiljer sig från den beräknade. Olika maträtter ger även olika mycket svinn. En del maträtter innehåller matdelar som inte skall ätas upp, exempelvis kyckling drumsticks och bakpotatis, vilket gör att en större del av portionsvikten slängs. Detta leder till att det vid vissa dagar blir mycket mindre eller mycket mer rester som slängs oberoende av elevernas/brukarnas beteende. Analys av vägningsresultat Vid analys av vägningsresultatet jämfördes referensmätningarna med mätningarna under kampanjperioden och/eller mätningarna efter den. För att avgöra om det har skett en statistisk signifikant förändring mellan dessa mätningar har en enkel statistisk analys, ett så kallat T-test, utförts. För de mätningar där endast veckoresultaten har redovisats blir det statistiska underlaget mer begränsat och därmed analysen mer osäker. Eftersom det i dessa fall rör sig om ett genomsnitt av svinnet över en vecka så kan vi inte veta storleken på konfidensintervallet från samtliga mätpunkter och därmed inte vara säkra på om en förändring skett eller inte. Detta gäller samtliga skolor i Tynnered och i Tångenskolan i Tuve-Säve (gulmarkerade i tabell 1 nedan). Efter denna analys kan man konstatera att det finns 18 skolor som har minskat sitt svinn och två som har ökat. 8 av dessa har vi endast veckoresultat för. Svinnminskningen under projektet var mellan 11 och 55 procent. Det motsvarar en genomsnittlig kostnadsminskning mellan 0,09-0,5 kr per portion. För att exemplifiera vad detta innebär kan vi räkna på kostnadsminskningen i Nordhemsskolan i Linnéstaden. Utifrån de beräkningsmetoder vi valt här så motsvarar minskningen av matsvinn för skolan mellan referensmätningen och kampanjperioden till ett värde av ungefär 5600 kr (över fyra veckor). Hos 13 skolor kan det inte sägas skett någon förändring (dessa redovisas i tabellen i bilaga 2). Genomsnittsnivån för svinnet för de skolor som rapporterat in fullständiga resultat (dagligen eller veckosnitt) har gått från 9,5 till 8,4 procent. Den genomsnittliga kostnaden har gått från 0,83 kr per portion till 0,73 kr. Dock skall man komma ihåg att över hälften av skolorna inte kunde visa någon säkerställd förändring alls. Det är dessutom en ganska heterogen grupp skolor, ursprungsnivåerna varierar från 5,3 till 16,3 procent svinn innan kampanjen och från 2,7 till 13,3 procent efter kampanjen. Den totala spännvidden i svinn per dag och skola under denna studie sträckte sig från 1,4 till 31,1 procent. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Medel innan Medel efter Förändring Procentuellförä ndring Förändring kr per tallrik Stadsdel Skola Askim Kyrkvägen (F) 10,4 % 4,6 % -5,74-55,5 % -0,50 kr Linné Nordhem skolan (F-9) 16,0 % 9,8 % -6,13-38,4 % -0,54 kr Centrum Johannebergsskolan (F-6) 7,1 % 4,6 % -2,54-35,5 % -0,22 kr Tynnered Smultron (enhet) (F-3) 4,1 % 2,7 % -1,46-35,2 % -0,13 kr Tynnered Lilla Önnered (F-3) 12,4 % 8,3 % -4,11-33,1 % -0,36 kr Tuve-Säve Tångenskolan (F-6) 6,2 % 4,2 % -2,00-32,4 % -0,18 kr Majorna Sannaskolan (F-9) 10,1 % 7,0 % -3,12-31,0 % -0,27 kr Tynnered Kannebäck (F-10) 8,4 % 5,9 % -2,50-30,0 % -0,22 kr Lärjedalen Bergums skola (F-9) 9,1 % 6,8 % -2,32-25,5 % -0,20 kr Linné Haga skolan (F-5) 7,4 % 5,8 % -1,64-22,0 % -0,14 kr Tynnered Vättnedal (F-5) 8,2 % 6,5 % -1,74-21,2 % -0,15 kr Lundby Bjurslättsskolan (F-6) 16,3 % 13,0 % -3,36-20,6 % -0,29 kr Biskopsgården Biskopsgården/Rya (F-9) 15,2 % 12,7 % -2,50-16,5 % -0,22 kr Tynnered Tynnered / Ängås (F-9) 11,5 % 10,0 % -1,54-13,3 % -0,13 kr Majorna Karl-Johansskolan (F-9) 6,1 % 5,4 % -0,72-11,7 % -0,06 kr Örgryte Ånässkolan (F-5) 9,6 % 8,6 % -1,04-10,8 % -0,09 kr Tynnered Åkered (1-5) 5,3 % 4,7 % -0,55-10,4 % -0,05 kr Tynnered Näset (F-5) 5,6 % 5,0 % -0,57-10,2 % -0,05 kr Centrum Guldhedsskolan (3-9) 8,0 % 8,7 % 0,75 9,5 % 0,07 kr Lundby Rambersskolan (1-6) 6,9 % 13,3 % 6,35 91,8 % 0,56 kr Tabell 2: Resultatet från de 20 skolor som visar en förändring (18 minskar, 2 ökar). Resultat från övriga skolor (de som inte visar någon förändring) finns i bilaga 2. Hos fyra skolor saknas det antingen referensmätningar eller mätningar under kampanjtiden vilket gör att man inte kan säga något om dessa: Medel Medel innan efter Kostnad per portion innan Kostnad per portion efter Stadsdel Skola Askim Nygårdsskolan (F-9) 10,5 % 0,92 kr Linné Fjällskolan (F-9) 10,8 % 0,95 kr Södra Skärgården Brännö förskola/skola (F-3) 2,6 % 0,23 kr Södra Skärgården Styrsöskolan (6-9) 7,1 % 0,62 kr Tabell 3: De fyra skolor som saknar fullständiga resultat För äldreomsorgen och gruppboenden har två stadsdelar rapporterat in fullständiga mätresultat, Askim och Biskopsgården. Askim har mätt kantinsvinnet istället för tallrikssvinnet. På Granlidens äldreomsorg i Askim har man lyckats minska sitt svinn med 48 procent, från 28,1 procent genomsnittligt svinn under referensveckorna till 14,7 procent efter kampanjveckorna. På Biskopsgårdens motsvarighet, där man istället mätt tallrikssvinnet, minskade man svinnet med 16 procent, från 16 till 14,3 procent. I Biskopsgården har de även mätt ett antal mindre enheter där det endast serveras 6 portioner per enhet. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Även här har man lyckats minska på svinnet, undantaget en enhet som redan hade en låg nivå. Osäkerheterna är dock större på dessa enheter då mätfelen får större genomslag och underlaget är mindre. I tabellen nedan sammanfattas resultatet från samtliga enheter: Medel innan Medel efter Förändring Procentuellfö rändring Förändring kr per tallrik Stadsdel Äldreomsorgsenhet Askim Granliden (Kantinsvinn) 28,1 % 14,7 % -13,4-48 % -2,11 kr Biskopsgården Svartedalens äldreboende 16,9 % 14,3 % -2,7-16 % -0,42 kr Biskopsgården Solglimten - Gruppboende 7 % 4,8 % -2,5-34 % -0,39 kr Biskopsgården Gläntan - Gruppboende 8,1 % 4,3 % -3,9-48 % -0,61 kr Biskopsgården Lärkan - Gruppboende 5,2 % 5,2 % 0,0 0 % 0 kr Biskopsgården Treklövern - Äldreboende 14,1 % 9,1 % -5,0-36 % -0,79 kr Tabell 4: Resultatet från de äldreomsorgsenheter som genomfört fullständiga mätningar Sammanfattning av mätresultat Analysen visar ett spretigt resultat. Det positiva i resultatet är att nästan hälften av skolorna visade på en minskad mängd svinn under projektet med mellan 11 och 55 procent. Det negativa är att en skola visade en tydlig ökning av svinnet och att man hos de resterande skolorna inte kunde se någon säker förändring. Dessutom får man ha i åtanke att mätperioderna var ganska korta vilket gör resultatet något osäkert. Det kan finnas många förklaringar till variationen mellan skolorna. Vissa skolor har jobbat med frågan innan, andra inte. Skolorna har olika förutsättningar då de varierar i storlek, har olika åldersgrupper och olika resurser att arbeta med frågan. Att använda den procentuella andelen svinn och kostnaden av svinnet per portion som mätetal fungerar ganska väl. Det ställer dock krav på dagliga mätningar och att man med en ganska stor noggrannhet kan ange hur många portioner som serverats just den dagen. Noggrannheten hade varit ännu högre om man för varje dag bättre visste storleken på genomsnittsportionen eller om man visste exakt hur mycket mat som lagts upp på tallrikarna. De hade även förbättrats om man kunde kompensera för rätter som ger abnormt stora mängder tallrikssvinn, exempelvis drumsticks. Mätetalet bör dock främst användas för att studera utvecklingen på en enskild skola snarare än att jämföra olika skolor med varandra. Detta då det blir en viss variation mellan skolorna i hur man mäter matsvinnet. Något som är viktigt att tänka på om man ska använda kostnaden av svinnet per portion är att detta är beroende av hur mycket pengar man satsar på skolmaten. Om man exempelvis höjer portionskostnaden för att höja kvalitén på maten så kommer även svinnets kostnad att öka. Av den anledningen så är detta mätetal än mindre användbart för att jämföra exempelvis olika kommuners matsvinn. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Erfarenheter från projektet Svinnmätningarna ger oss en möjlighet att få en kvantitativ bild av matsvinnet och skaffa oss erfarenheter om potentiella mätetal. Detta är bara en del av projektet. Kanske ännu viktigare är de erfarenheter som stadsdelarna och andra parter skaffat sig under projektets gång. Nedan har vi försökt samla dessa. Synpunkter och observationer Under projektets gång och vid slutskedet har vi genom möten med projektdeltagarna stämt av hur de uppfattat projektet. Nedan följer en redovisning och tolkning av de synpunkter de framfört. VAD HAR VARIT BRA MED PROJEKTET? Samtliga deltagare tycker att det är positivt att staden arbetar med svinnfrågorna. Projektet har uppmärksammat svinnproblemet hos personal/politiker och delvis pedagoger Bra att få ett tillfälle att samverka med varandra och att lära sig av varandra, både när det gäller matsvinn och generellt. Bra att man fått hjälp med att visa i kronor vad svinnet kostar. Projektet har motiverat mottagningsköken/tillagningsköken att bli bättre på att beräkna rätt antal portioner/skopor vilket även lett till trimningsåtgärder i köket. Projektet har även lett till bättre rutiner för rapportering av antal sjuka barn till tillagningskök. Det har möjliggjort olika trimningsåtgärder. Bordsryttarna startade diskussioner bland barnen VAD HAR VARIT MINDRE BRA? Kampanjen har endast lett till tillfälliga förbättringar. Efter kampanjerna har svinnet återgått till gamla nivåer. Att ändra beteenden är en kontinuerlig process som måste fortlöpa över en längre tid. Det kräver även en kontinuitet hos personalen, vilket blev tydligt på en äldreomsorgsenhet där svinnnivån gick upp igen när sommarpersonalen jobbade. Det visar även på vikten av att skapa rutiner kring detta. Svårt generellt att få med fler än måltidspersonalen. Att minska svinnet bör inte bara vara en fråga för kostenheten, det är minst lika viktigt att pedagoger jobbar med elevernas attityder. Det hade varit önskvärt att involvera pedagogerna redan från start. Vid framtida projekt bör man avsätta mer tid och resurser redan vid planeringen för att se över vilka som bör vara involverade. Detta för att öka sannolikheten att få med viktiga personer i projektet. Det behövs mer stöd uppifrån. Ledningen/rektorerna behöver vara delaktiga, engagerade och visa på vikten av frågan om pedagogerna skall prioritera frågan. Det hade varit bra om projektet fått en politisk förankring så alla vet att det är en prioriterad fråga som kommer med i uppföljningen. Det kan vara värt att vänta med ett projekt för att få det Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 politiskt förankrat och så att det ligger rätt i tiden i förhållande till verksamhetsplanering och annat. Projektet nådde inte heller ut till föräldrarna. Med deras stöd hade man förmodligen kunnat komma mycket längre. Skolorna kunde ha använt sina egna kanaler bättre för att sprida information till föräldrar och andra. Exempelvis kunde mer information ha lagts upp på skolornas webbsidor. Föräldramöten om projektet och utställningar i matsalen för att upplysa och motivera om konsekvenserna av slängd mat hade även varit önskvärt. Projektet hade tjänat på att få mer uppmärksamhet i media. Då hade det nog varit lättare att få stöd uppifrån och att få med pedagoger och media. Dessutom hade kanske eleverna tydligare känt att de var en del av ett större projekt, vilket hade kunnat motivera dem Hanteringen och utformningen av kampanjmaterialet hade vissa brister. Dels nådde det stadsdelarna sent med kort tid kvar innan kampanjen skulle börja. Detta gjorde det svårt att hinna förankra materialet i skolorna och föra ut budskap i egna informationskanaler som nyhetsbrev etc. Kampanjmaterialet borde ha testats mer på de olika elevgrupperna. Exempelvis så upplevde vissa att materialet form- och färgmässigt smälte in i miljön. Det blev på så sätt lätt att missa och därmed svårare att uppmärksamma budskapet. Mallarna för att anteckna svinn och annan statistik kom ut för sent. När de väl kom ut så hade en del skolor redan börjat använda sina egna mallar, vilket försvårade för dem, inrapporteringen och för den senare hanteringen av resultaten. ÖVRIGA OBSERVATIONER AV DELTAGARNA Deltagarna har själva observerat vissa omständigheter under mätningarnas gång. Bland annat har de observerat en tendens att det slängs mer när det serveras god mat. Varför går inte direkt att avgöra, men en hypotes är att eleverna då tar större portioner än de orkar äta upp. Deltagarna har observerat att kampanjen initialt lett till minskade mängder svinn, men att den effekten minskar allt eftersom tiden går. De drar slutsatsen att man måste ha en löpande eller en återkommande kampanj för att åstadkomma en bibehållen effekt. Kampanjen tycks vara mer effektiv på skolor för yngre barn. Förklaring anses vara att barn i årskurserna 6-8 är svårare att påverka. Vid årskurs 9 har barnen hunnit mogna lite och tar lättare till sig budskapen igen. Pedagogerna har inte samma inflytande och de är mer styrda av grupptryck. Det kan exempelvis bli väldigt stressade om deras kamrater äter upp och går på rast innan de är klara, vilket resulterar i att de slänger maten istället för att äta upp. Övriga råd inför framtida svinnminskningsprojekt Förutom att åtgärda de problem som nämns ovan har det framkommit en del förbättringsförslag inför framtida svinnminskningsprojekt: 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Matsvinn borde vara något som alla berörda enheter följer upp och rapporterar likt rapporteringen av andelen ekologisk mat. En del skolor lyfter redan miljöfrågor i deras arbete med miljöledning/diplomering och arbetet med Grön flagg (ett verktyg och ett nätverk för pedagogiska verksamheter som vill arbeta med hållbar utveckling). De skulle i detta arbete kunna använda mätningarna för matsvinnet för att sätta upp egna prioriterade mål. Exempelvis har nämnden i stadsdelen Centrum sedan 2009 ett specifikt mål i budgeten att "andelen klimatanpassade måltider i våra verksamheter ska öka" och har där som målvärde att avfallet i förvaltningens livsmedelshantering ska minska. Då det är önskvärt att få med pedagogerna till större del bör det utvecklas ett pedagogiskt material som de kan använda. Ett annat sätt att involvera pedagogerna är att börja med så kallade pedagogiska luncher där pedagogerna äter tillsammans med eleverna. Livsmedelsverket skriver på sin webbsida: Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska luncherna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av samarbete.... Tanken bakom den pedagogiska lunchen är att den ingår i lärarnas arbetstid. Maten kan då ses som ett arbetsredskap. Eftersom stress tycks vara en viktig orsak till svinn så föreslår Livsmedelsverket att man prövar schemalagda luncher, så kallade lunchlektioner. De beskrivs på följande sätt på webbsidan: En relativt ovanlig form av pedagogisk lunch är så kallade lunchlektioner. På skolor som tillämpar detta går klassen tillsammans med läraren till matsalen och äter. När man ätit färdigt går man tillbaka till klassrummet och fortsätter lektionen. Den stora fördelen med den här formen av schemalagd lunch är att det blir mindre stressigt. Ingen behöver kasta i sig maten för att hinna ut och leka. Rast för lekar och utevistelse läggs vid en annan tidpunkt. Eftersom skolorna märkt att det är lättare att få bukt med kantinsvinnet och produktionssvinnet rekommenderar projektdeltagarna att man börjar där och använder det arbetet som en startpunkt för att sedan jobba bredare med svinnet. Ett utökat samarbete med universitetet hade varit intressant. Den hjälp som SDF Centrum fick från universitetet visade sig väldigt användbar. Försöken med belöningssystem hade varit intressant att utveckla. Olika varianter testades och det fungerade olika bra på olika skolor. Inför framtida försök bör man lyfta fram de goda exemplen och utveckla dem. Här hade det varit speciellt intressant att få hjälp från Universitetet med att utveckla sådana system. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 I en framtida studie bör man även studera och ta tillvara andra kommuners erfarenheter av att arbeta med matsvinn. Ett exempel på en sådan kommun är Tyresö. De har sedan 2001 arbetat med flera projekt som syftar till att minska svinnet. I dessa projekt har de varit noggranna att föra statistik över samtliga delar och steg av matserveringen. Förutom tallrikssvinnet så har de även dagligen vägt all mat som ställts fram och all mat som tagits tillbaka. De har även antecknat: Varifrån de olika delarna av maten har kommit och hur mycket av varje (centralkök eller tillagningskök) Hur många beställdes mat för varje dag? Det verkliga antalet ätande Ett uppskattat antal vuxna som äter av maten Genomsnittliga portionsvikter Vad som serverats (inklusive eventuell extramat när den ordinarie maten tagit slut) och vilka tillbehör som serverats (Exempelvis antal portioner fil under dagen) Hur många sittplatser finns det i matsalen? Om skolans kafeteria var öppen Vad säljs i cafeterian? Hur är schemaläggningen för eleverna? Hur stor är skillnaderna i tid? Får eleverna mat vid samma tid varje dag? Förekommer köer? Detta har gett dem större möjligheter att analysera resultatet och hitta lämpliga åtgärder. Erfarenheterna från Tyresö pekar även på ett viktigt problem som man måste lösa för att kunna dra nytta av ett minskat svinn. När tallrikssvinnet minskar måste mängden mat som tillagas och serveras anpassas så att inte svinnet endast överförs från tallriksresterna till köksresterna. Då behöver man veta relativt exakt hur mycket mat som faktiskt äts av hur många personer. Dessutom behöver man kök som kan ta tillvara på eventuella rester och som inte behöver tillaga och servera all mat på en gång. Vinsterna av minskat tallrikssvinn kommer inte automatiskt med minskningen utan kräver insatser. Erfarenheterna från vårt projekt pekar åt samma håll vilket motiverar en utveckling av de trimningsåtgärder och den rapportering som påbörjats under projektet. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Slutsatser Deltagarna upplever i stort att projektet har varit lyckat och att alla har lärt sig mycket av att arbeta med frågan. Överlag har vi nått de mål och syften som fanns i den ursprungliga projektplanen, även om alla deltagande enheter inte lyckades skapa en svinnminskning i detta skede. Den viktigaste framgångsfaktorn har utan tvekan varit de engagerade projektdeltagarna i form av måltidspersonal, kostchefer och stadsdelarnas miljösamordnare som gjort en mycket bra insats. Det har även märkts att de har uppskattat att få arbeta med ett stadsövegripande projekt och fått en chans att jobba med nätverksbyggande. Deltagarna har varit noga med att peka på vikten av att förankra projektet, att få in frågan i verksamhetsplaneringen och att få tid att jobba med den. Arbetet har potential att nå ännu längre om man lyckas få med pedagogerna i större omfattning. En annan viktig erfarenhet från projektet är hur viktigt det är med en tydlig kommunikation och tydliga riktlinjer när man arbetar med så många enheter. Man måste komma ut med information i tid, ge dem tid att svara, och ha tålamod så att saker och ting kan planeras in vid rätt tillfällen. Det är viktigt att komma ihåg att detta bara är början på ett långsiktigt arbete. Att minska på svinnet är en process som inte avslutas med ett enda projekt. Det är också viktigt att behålla det nätverk som har byggts upp för att utveckla arbetet. Vi ser fortfarande att svinnet är en viktig och angelägen fråga att jobba med. Det finns både miljövinster och ekonomiska vinster att göra genom att komma åt svinnet. De medel som man på detta sätt frigör kan med fördel användas till att öka andelen ekologisk och rättvisemärkt mat. I genomsnitt slängs mat för ungefär 0,8 kr per portion, cirka 10 procent av totalkostnaden, hos de skolor som var med i vår studie. Göteborgs Stad serverar runt 19 miljoner måltider om året. Om svinnet från skolorna i studien är representativt så kan svinnåtgärder få stor betydelse för stadens arbete med att uppnå en hållbar mathantering. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 Bilagor 1. Exempel på kampanjmaterial Bordsryttare fram och baksida: Diagrammall: 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Mobilskylt: Insida av kampanjfolder: Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 2. Tabell över resultaten För att avgöra om det har skett en statistisk signifikant förändring mellan dessa mätningar har en enkel statistisk analys, ett så kallat T- test, utförts. Hypotesen vi prövar då är att kampanjen har påverkat svinnet vilket ger en förändring mellan den första och andra mätningen. De mätresultatförändringar som ger ett T-test resultat mindre än 0,1 betraktar vi i detta fall som tillräckligt säkra för att konstatera att en förändring skett. Ett T-test resultat mellan 0,1 och 0,2 betraktar vi som att de tyder på att en förändring har skett medan resultat över 0,2 innebär att det inte (med tillräcklig säkerhet) kan sägas skett någon förändring. Stadsdel Skola Medel innan Medel efter Kostnad per portion innan Kostnad per portion efter Förändring Förändring i procent Förändring kr T-Test Askim Kyrkvägen (F) 10,4 % 4,6 % 0,91 kr 0,40 kr -5,74-55,5 % -0,50 kr 0, Linné Nordhem skolan (F-9) 16,0 % 9,8 % 1,40 kr 0,86 kr -6,13-38,4 % -0,54 kr 0, Centrum Johannebergsskolan (F-6) 7,1 % 4,6 % 0,63 kr 0,40 kr -2,54-35,5 % -0,22 kr 0, Tynnered Smultron (enhet) (F-3) 4,1 % 2,7 % 0,36 kr 0,23 kr -1,46-35,2 % -0,13 kr 0, Tynnered Lilla Önnered (F-3) 12,4 % 8,3 % 1,09 kr 0,73 kr -4,11-33,1 % -0,36 kr 0, Tuve Tångenskolan (F-6) 6,2 % 4,2 % 0,54 kr 0,37 kr -2,00-32,4 % -0,18 kr 0, Majorna Sannaskolan (F-9) 10,1 % 7,0 % 0,88 kr 0,61 kr -3,12-31,0 % -0,27 kr 0, Tynnered Kannebäck (F-10) 8,4 % 5,9 % 0,73 kr 0,51 kr -2,50-30,0 % -0,22 kr 0, Lärjedalen Bergums skola (F-9) 9,1 % 6,8 % 0,80 kr 0,59 kr -2,32-25,5 % -0,20 kr 0, Linné Haga skolan (F-5) 7,4 % 5,8 % 0,65 kr 0,51 kr -1,64-22,0 % -0,14 kr 0, Tynnered Vättnedal (F-5) 8,2 % 6,5 % 0,72 kr 0,57 kr -1,74-21,2 % -0,15 kr 0, Lundby Bjurslättsskolan (F-6) 16,3 % 13,0 % 1,43 kr 1,13 kr -3,36-20,6 % -0,29 kr 0, Biskopsgården Biskopsgården/Rya (F-9) 15,2 % 12,7 % 1,33 kr 1,11 kr -2,50-16,5 % -0,22 kr 0, Tynnered Tynnered / Ängås (F-9) 11,5 % 10,0 % 1,01 kr 0,88 kr -1,54-13,3 % -0,13 kr 0, Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

21 2 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi R 2010:12 Majorna Karl-Johansskolan (F-9) 6,1 % 5,4 % 0,54 kr 0,47 kr -0,72-11,7 % -0,06 kr 0, Örgryte Ånässkolan (F-5) 9,6 % 8,6 % 0,84 kr 0,75 kr -1,04-10,8 % -0,09 kr 0, Tynnered Åkered (1-5) 5,3 % 4,7 % 0,46 kr 0,41 kr -0,55-10,4 % -0,05 kr 0, Tynnered Näset (F-5) 5,6 % 5,0 % 0,49 kr 0,44 kr -0,57-10,2 % -0,05 kr 0, Tuve Glöstorpskolan (7-9) 10,0 % 9,0 % 0,87 kr 0,78 kr -1,00-10,0 % -0,09 kr 0, Majorna Kungsladugårdsskolan (F-6) 6,1 % 5,6 % 0,54 kr 0,49 kr -0,53-8,6 % -0,05 kr 0, Tuve Gunnestorpsskolan (F-6) 8,9 % 8,2 % 0,77 kr 0,72 kr -0,62-7,0 % -0,05 kr 0, Tynnered Önnered (F-9) 11,1 % 10,6 % 0,97 kr 0,92 kr -0,58-5,2 % -0,05 kr 0, Lundby Toleredsskolan (F-9) 10,2 % 9,8 % 0,90 kr 0,86 kr -0,43-4,2 % -0,04 kr 0, Lundby Bräckeskolan (F-9) 13,3 % 13,2 % 1,16 kr 1,16 kr -0,08-0,6 % -0,01 kr 0, Askim Lindåsskolan (F-9) 12,3 % 12,2 % 1,07 kr 1,07 kr -0,06-0,5 % -0,01 kr 0, Bergsjön Bergsjöskolan (F-9) 9,8 % 9,8 % 0,85 kr 0,85 kr 0,01 0,1 % 0,00 kr 0, Bergsjön Gamlestadsskolan (F-9) 12,0 % 12,2 % 1,05 kr 1,07 kr 0,21 1,7 % 0,02 kr 0, Lundby Lerlyckeskolan (F-6) 9,4 % 9,5 % 0,82 kr 0,84 kr 0,19 2,0 % 0,02 kr 0, Örgryte Kärra Lundsskolan (F-9) 10,5 % 10,7 % 0,92 kr 0,93 kr 0,23 2,2 % 0,02 kr 0, Örgryte Nya Lundenskolan (6-9) 11,5 % 11,9 % 1,01 kr 1,04 kr 0,41 3,5 % 0,04 kr 0, Centrum Guldhedsskolan (3-9) 8,0 % 8,7 % 0,70 kr 0,76 kr 0,75 9,5 % 0,07 kr 0, Tynnered Högen (1-3) 4,6 % 5,9 % 0,40 kr 0,51 kr 1,31 28,7 % 0,11 kr 0, Lundby Rambersskolan (1-6) 6,9 % 13,3 % 0,61 kr 1,16 kr 6,35 91,8 % 0,56 kr 0, Askim Nygårdsskolan (F-9) 10,5 % 0,92 kr Linné Fjällskolan (F-9) 10,8 % 0,95 kr Södra Skärgården Brännö förskola/skola (F-3) 2,6 % 0,23 kr Södra Skärgården Styrsöskolan (6-9) 7,1 % 0,62 kr Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

22 3. Rapporterings mall BERÄKNING AV SKOLA ELLER FÖRSKOLA inkl GYMNASIUM Fyll i de rödmarkerade fälten Råvarukostnad: 75 kr Portionsstorlek: gram Svinn kostnad/kg 26,28 kr X-skolan/enheten vikt port vikt mat Vikt svinn KG % svinn Kostnad/ kg Kostnad svinn vecka: Datum Antal 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr 0, ,28 kr 0,00 kr Sammanställning: 0 0,00 kr Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3 Svinn/ port Kostn/ port

23 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN X): R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2009:8 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2209:9 Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:10 Miljömål i bild - erfarenheter och metod R 2009:11 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2009:12 Förstudie lekplatsutrustning. En inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtalet för Göteborgs Stad. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2009:13 Sandödlor och småkryp. Fyra undersökningar i Göteborg R 2008:1 Årsrapport Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2008:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 R 2008:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007 R 2008:4 Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i Göteborg R 2008:5 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007 R 2008:6 Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:7 Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det? R 2008:8 Projekt Säveån 2007 R 2008:9 Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun R 2008:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:11 Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin förekomst och användning i Göteborg. Ett delprojekt inom projekt Giftfritt Göteborg R 2008:12 Inventering av källsnabblöpare 2008 R 2008:13 Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008 R 2008:14 Flodpärlmussla i Lärjeån. Studie av larvstadium och värdfiskar

24

Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn. Miljöförvaltningen R 2011:16. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Cecilia Corin

Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn. Miljöförvaltningen R 2011:16. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Cecilia Corin ISBN nr: 1401-2448 R 2011:16 Foto: Cecilia Corin Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Livsmedelskontroll i förskolor 2009

Livsmedelskontroll i förskolor 2009 Livsmedelskontroll i förskolor 2009 R 2010:9 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna om. service & pedagogik, samt miljöpåverkan

Underlag för dig som vill förbereda frågorna om. service & pedagogik, samt miljöpåverkan CHECKLISTA Nivå 2 Underlag för dig som vill förbereda frågorna om service & pedagogik, samt miljöpåverkan Denna checklista innehåller frågor som, beroende på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas

Läs mer

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat Mia Prim En hållbar måltid når magen får era gäster att orka lära in och lära ut får skolans verksamhet att fungera En klimatsmart måltid som inte

Läs mer

Miljö. Ekonomi. Avfall. morötter mot matsvinn

Miljö. Ekonomi. Avfall. morötter mot matsvinn Miljö Ekonomi Avfall morötter mot matsvinn REAGERA mot mindre matsvinn Med engagemang, kunskap och vördnad för vår mat kan vi tillsammans minimera den mängd livsmedel som går till spillo. Storhushållens

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Resultat från matsvinnsmätning del 3, v.36-37 2011

Resultat från matsvinnsmätning del 3, v.36-37 2011 Verksamhet Teknik, Kostenheten Jenny Bengtsson, kvalitetssamordnare kost Jenny.bengtsson@ostragoinge.se Tel: 044-775 61 80 Mob: 0709-53 61 80 2011-10-26 Arbete med klimatsmarta åtgärder inom kostenheten

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Matkonsult. Omkring en tredjedel av all världens mat produceras direkt för sophinken.

Matkonsult. Omkring en tredjedel av all världens mat produceras direkt för sophinken. Matkonsult Cecilia Sassa Corin Hushållningssällskapet Tel 0521-72 55 61 cecilia.corin@hushallningssallskapet.se www.hushallningssallskapet.se/vast www.mindrematsvinn.nu Prenumerera på våra nyhetsbrev!

Läs mer

Medborgarförslag om maten i Sala kommun

Medborgarförslag om maten i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTVRtcSEJir 24 (39) Sammanträdesdatum 2013-05-13 135 Medborgarförslag om maten i Sala kommun Dnr 2012/406 INLEDNING Medborgarförslag från Sarah Svensson. Förslagsställaren tar

Läs mer

Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu

Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober Mindrematsvinn.nu Fråga 1. Hur arbetar din kommun/stadsdel för att minska matsvinn (förvaring, beredning, servering, tallrik, beställning- och leveransrutiner)?

Läs mer

Svinnprojektet Stockholm

Svinnprojektet Stockholm Svinnprojektet Stockholm Ett pilotprojekt med åtta av Stockholms stads skolor, Under perioden vecka 40, 2013 till och med vecka 11, 2014. Av: Mimi Dekker och Eva Fröman April 2014 Innehåll Bakgrund...

Läs mer

Måltiden ett gemensamt uppdrag

Måltiden ett gemensamt uppdrag Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Resultat från matsvinnsmätning del 4, v. 47-48 2011

Resultat från matsvinnsmätning del 4, v. 47-48 2011 Verksamhet Teknik, Kostenheten Jenny Bengtsson, kvalitetssamordnare kost Jenny.bengtsson@ostragoinge.se Tel: 044-775 61 80 Mob: 0709-53 61 80 2011-01-25 Arbete med klimatsmarta åtgärder inom kostenheten

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Recept på framgång! -SAMMANFATTNING AV UTVÄRDERING, FRÅN ÖREBRO UNIVERSITET

Recept på framgång! -SAMMANFATTNING AV UTVÄRDERING, FRÅN ÖREBRO UNIVERSITET Recept på framgång! -SAMMANFATTNING AV UTVÄRDERING, FRÅN ÖREBRO UNIVERSITET Sarah Lönnström Nutritioniststudent Stockholms Universitet/Karolinska Institutet 1 Hållbara måltider i Örebro län Disposition

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

God och smart mat som hamnar i magen - erfarenheter från ett pionjärarbete inom vård och omsorg

God och smart mat som hamnar i magen - erfarenheter från ett pionjärarbete inom vård och omsorg God och smart mat som hamnar i magen - erfarenheter från ett pionjärarbete inom vård och omsorg Klimatsmart mat - Vård och omsorg Örebro kommun Eva Jöbo, områdeschef Förebyggande verksamhet Vård och omsorg

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker

Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:6 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan

Läs mer

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna förstå hur skolrestaurangen kan minska sin miljöpåverkan. De får även ge förslag på förbättringar

Läs mer

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun R 2008:9 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För

Läs mer

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator.

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator. 1. Klimatsmart Bakgrund Problematiken bakom kampanjen Klimatsmart var att mycket mat gick till avfall på de kommunala skolorna i Halmstad. Idén föddes då kommunens Måltidsservice kontaktade Klimp-samordnaren

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Tjänsteskrivelse 2013-05-14 Handläggare: Madelene Lagerlöf, Ulrika Lundgren FHN 2013.0017 Folkhälsonämnd Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Sammanfattning Kristdemokraterna föreslår i en motion

Läs mer

Måltiden. en del i lärandet

Måltiden. en del i lärandet Måltiden en del i lärandet Ett gott samarbete mellan måltidspersonal, pedagoger och deras chefer gynnar alla. Måltiden blir en naturlig och njutningsfull del av dagen och kan också användas som ett pedagogiskt

Läs mer

Rapport om genomlysning av matsituationen i förskolan

Rapport om genomlysning av matsituationen i förskolan Utbildningsförvaltningen Barn- och ungdomsavdelningen Helena Rolandsson, Bo Eriksson 1 (7) 2014-10-22 Rapport om genomlysning av matsituationen i förskolan BAKGRUND Barn- och ungdomsnämnden gav på sitt

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar

Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar ISSN 1401-243X R 2007:11 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli

Läs mer

Budget 2017 för Tjörns Måltids AB

Budget 2017 för Tjörns Måltids AB Bild från Kållekärrs förskola Matkonst Budget 2017 för Tjörns Måltids AB Beslutad av Tjörns Måltids AB 2016-12-07 49 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Tjörns Måltids AB ska bedriva måltidsverksamhet och

Läs mer

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Häll inte ut maten. Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning.

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Häll inte ut maten. Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning. RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Häll inte ut maten Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning Maj 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument &

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Vi ska laga och servera god mat till växande barn & ungdomar som ska orka

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Service och pedagogik Denna kategori omfattar frågor om serviceaspekter och pedagogiska inslag kring skollunchen. Om skolan inte har en egen skolrestaurang/matsal

Läs mer

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Miljöpåverkan Denna kategori omfattar frågor gällande skolmåltidernas miljöbelastning. När du ska besvara frågorna för första gången kan du förbereda

Läs mer

Förstudie lekplatsutrustning

Förstudie lekplatsutrustning Förstudie lekplatsutrustning - en inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtal för Göteborg Stad Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:12 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet 2015/16 - elevernas perspektiv

Skolmåltidens kvalitet 2015/16 - elevernas perspektiv Skolmåltidens kvalitet 1/16 - elevernas perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen. Elevenkäten

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad Författningssamling i Borlänge kommun Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige 2012-09-18 Reviderad 2016-02-09 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Kostpolicy Dokumenttyp Policy Omfattar Kommunen Dokumentägare

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Stockholm 2011-10-18 Informationsbrev Sodexo En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Hej, jag som skriver till er heter Thomas Andersson och arbetar som Distriktschef i Sodexo.

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15 MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-22 Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: 08 508 28 941 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-04-16 p. 15 Motion (2012:75)

Läs mer

VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande

VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande Projektägare Föreningen Kort om vilka är vi och vad vill vi? är en ideell förening för kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu!

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu! Minska matsvinnet Erbjud dina gäster att ta hem resterna i doggybag Nyhet: Doggybag Beställ nu! Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad Så här jobbar

Läs mer

Projektförslag. Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever

Projektförslag. Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever Författare: Ann-Marie Mattsson Johan Lundgren Marie Bengtsson Birgitta Asterland Godkänt av (förvaltningschefer): Lars Andersson,

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden Måltidspolicy Fastställd av Socialnämnden 2012-02-23, Barn- och utbildningsnämnden 2012-03-07 Inledning I kommunen tillagas och serveras ett stort antal måltider. Enheterna som hanterar livsmedel har

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

KOSTPOLICY Tångvalla steget före RESTAURANG HAVSBRIS

KOSTPOLICY Tångvalla steget före RESTAURANG HAVSBRIS KOSTPOLICY Tångvalla steget före RESTAURANG HAVSBRIS GOD MAT TRIVSAMHET RESURSER HÅLLBARHET - SÄKERHET Vår idé Vi serverar god, näringsriktig och säsongsanpassad hemlagad mat. Vi tror att glada magar ger

Läs mer

Projekt Säveån 2008 R 2009:6 ISSN X

Projekt Säveån 2008 R 2009:6 ISSN X Projekt Säveån 2008 R 2009:6 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli trovärdiga i vår roll

Läs mer

Uppföljning. av "Bättre måltider för äldre" Social- och omsorgskontoret. Rapport

Uppföljning. av Bättre måltider för äldre Social- och omsorgskontoret. Rapport Social- och omsorgskontoret Rapport 2017-01-12 Uppföljning av "Bättre måltider för äldre" Tove Bergek Kvalitetsutvecklare Staben Telefon (direkt): 08-523 03 592 E-post: tove.bergek@sodertalje.se 2 (6)

Läs mer

Minska matsvinn på Kaptensgården i Hässleholms kommun

Minska matsvinn på Kaptensgården i Hässleholms kommun Minska matsvinn på Kaptensgården i Hässleholms kommun Matsvinnet innebär onödiga kostnader för kommunens offentliga kök och orsakar onödig miljöbelastning. Etiska aspekter är ytterligare skäl att minska

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Uppföljning av projektet lunch på lektionstid

Uppföljning av projektet lunch på lektionstid WIKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (19) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTI 2016-04-07. Bos 57 Dnr KS 0046/2016 Uppföljning av projektet lunch på lektionstid Ärendebeskrivning

Läs mer

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för måltidsverksamheten Inom förskola, grundskola och gymnasieskola 1 Riktlinjer för måltidsverksamheten Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Mål...3 Riktlinjer för måltidsverksamheten...4

Läs mer

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg!

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! MANUALEN Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! Denna manual innehåller instruktioner om hur man använder SkolmatSveriges verktyg för dig som behöver hjälp eller vill lära dig mer. På vår hemsida finns

Läs mer

Utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Riktlinjer för pedagogiska måltider UN-2016/349. Beslut

Utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Riktlinjer för pedagogiska måltider UN-2016/349. Beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott 104 Utdrag ur PROTOKOLL 2016-09-20 Riktlinjer för pedagogiska måltider UN-2016/349 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden att besluta att anta förslag till

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Projektavslutsrapport

Projektavslutsrapport Projektnamn: Du lär vad du äter Projektägare: Hampus Trellid Styrgrupp: Hampus Trellid, Lena Planken, Ann-Marie Mattsson, Birgitta Asterland, Marie Bengtsson, Mikael Wahlberg, Margareta Janstad, Heidi

Läs mer

Distribution av färdigförpackad mat inom hemtjänsten. Miljöförvaltningen R 2012:14. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Mostphotos

Distribution av färdigförpackad mat inom hemtjänsten. Miljöförvaltningen R 2012:14. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Mostphotos ISBN nr: 1401-2448 R 2012:14 Foto: Mostphotos Distribution av färdigförpackad mat inom hemtjänsten Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Motion om pedagogisk skollunch

Motion om pedagogisk skollunch Tjänsteskrivelse 2011-05-23 BUN 2011.0218 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Motion om pedagogisk skollunch Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över en motion

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

pedagogiskt salladskoncept från everfresh foodservice

pedagogiskt salladskoncept från everfresh foodservice pedagogiskt salladskoncept från everfresh foodservice PÅ TIDEN ATT SNACKA GRÖNT Att det är hälsosamt att äta färska frukter och grönsaker är allmänt känt. Frukt och grönt minskar risken för hjärt- och

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18 Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner 1(5) Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner Syfte Syftet med de övergripande- och detaljerade miljömålen är att uppfylla företagets miljöpolicy. Målarbetet är även ett verktyg för ständiga

Läs mer

Verksamhetsplan Måltidsservice 2015. Här finns mål och planer för hur verksamheten skall styras och utvecklas under 2015 samt utvärdering av 2014.

Verksamhetsplan Måltidsservice 2015. Här finns mål och planer för hur verksamheten skall styras och utvecklas under 2015 samt utvärdering av 2014. Verksamhetsplan Måltidsservice 2015 Här finns mål och planer för hur verksamheten skall styras och utvecklas under 2015 samt utvärdering av 2014. Måltidsservice Ärtan är s interna måltidsleverantör. Verksamhet

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016 Kostpolicy Norrtälje kommun Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016 1 Vår vision är att erbjuda goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas nära gästen och bidrar till hållbar utveckling. Inledning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Dags för tredje svinnmätningen, vecka 36-37

Dags för tredje svinnmätningen, vecka 36-37 Verksamhet teknik, kostenheten Jenny Bengtsson, kvalitetssamordnare kost Jenny. bengtsson@ostragoinge.se Tel: 044-775 61 80 Mob: 0709-53 61 80 Till kökspersonalen 2011-08-16 Arbete med klimatsmarta åtgärder

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer