Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn. Miljöförvaltningen R 2011:16. ISBN nr: Foto: Cecilia Corin

Transkript

1 ISBN nr: R 2011:16 Foto: Cecilia Corin Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Projektinformation Projekt påbörjat December 2010 Granskad av Katarina Nilsson Projektledare Katarina Nilsson Projektgrupp Katarina Nilsson & Jenny Gustavsson Distributionslista Ulla Lundberg, Göteborgs Miljöförvaltning Nyckelord tallrikssvinn, klimatpåverkan, skolkök 1

4 Sammanfattning Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) utförde på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg en undersökning av klimatpåverkan från tre veckors tallrikssvinn, från fyra skolor i Göteborgs stad. Målet med undersökningen var att ta fram nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn i Göteborgs stads skolkök. Syftet med projektet var att möjliggöra för Göteborgs stad att i framtiden följa huruvida klimatpåverkan från tallrikssvinnet i stadens skolkök ökar eller minskar över tid. Under tre veckor (v. 9-11) utfördes dagliga mätningarna av tallrikssvinnet parallellt på fyra skolor i Göteborgs stad, Sjumilaskolan, Guldhedsskolan, Tynneredsskolan och Gunnestorpsskolan. Svinnet samlades in i fyra olika fraktioner, Frukt och Grönsaker, Potatis, Ris, Pasta, Bröd, Bulgur och Couscous, Gryta, Soppa och Pytt i panna samt Kött, Fisk och Kyckling. Klimatpåverkanstalen för de olika råvarorna hämtades från SIKs miljödatabas. Utifrån den insamlade informationen beräknades nyckeltalen för 1 kg svinn till 0,4 kg CO2-ekv för Frukt och Grönsaker ; 1,4 kg CO2-ekv för Potatis, Ris, Pasta, Bröd, Bulgur och Couscous ; 4,3 kg CO2-ekv för Gryta, Soppa och Pytt i panna och 6,0 för Kött, Fisk och Kyckling. Klimatpåverkan från det totala uppmätta tallrikssvinnet (ca 640 kg) beräknades i denna undersökning till ca kg CO2-ekv, vilket motsvarar utsläppen från att köra en personbil ca 920 mil. Rapporten är skriven av Jenny Gustavsson och Katarina Nilsson 2

5 INNEHÅLL PROJEKTINFORMATION...1 SAMMANFATTNING...2 BAKGRUND...4 SYFTE OCH MÅL...4 METOD...4 RESULTAT...5 SVINNMÄNGDER...5 KLIMATPÅVERKAN FRÅN TALLRIKSSVINNET...6 KLIMATPÅVERKAN I RELATION TILL SVINNMÄNGDER...6 SVINN I %...7 NYCKELTAL...7 DISKUSSION...8 NYA MÄTNINGAR OCH UPPFÖLJNING AV KLIMATPÅVERKAN FRÅN TALLRIKSSVINN...9 REFERENSER...10 BILAGA 1. SVINN OCH KLIMATPÅVERKAN FRÅN VARJE SKOLA

6 Bakgrund Produktion och distribution av livsmedel står för en stor del av Sveriges totala växthusgasutsläpp, uppskattningsvis ca 20-25% (Sonesson m fl., 2008). Svinn uppstår i hela livsmedelskedjan, framförallt i samband med konsumtion i hushåll, på restauranger och i storkök. Då mat slängs i sista steget av kedjan utgör detta särskilt stor miljöpåverkan eftersom alla energikrävande processer då redan skett, dessutom helt i onödan. Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) utförde på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg en undersökning av klimatpåverkan från tre veckors tallrikssvinn, från fyra skolor i Göteborgs stad. Syfte och mål Målet med undersökningen var att ta fram nyckeltal för att mäta klimatpåverkan från tallrikssvinn i Göteborgs stads skolkök. Syftet med projektet var att möjliggöra för Göteborgs stad att i framtiden följa huruvida klimatpåverkan från tallrikssvinnet i stadens skolkök ökar eller minskar över tid. De framtagna nyckeltalen möjliggör, efter nya mätningar av tallrikssvinnet, förenklade beräkningar av dess klimatpåverkan. Metod Fyra skolor i Göteborg deltog i projektet, Tynneredsskolan, Sjumilaskolan, Gunnestorpsskolan och Guldhedsskolan. Personal från respektive skolkök informerades om projektet och dess genomförande vid ett antal möten med Miljöförvaltningen samt konsulter från SIK, som då även tillhandahöll informationsblad och excelark för ifyllnad av önskade uppgifter. Kökspersonalen redovisade i ett excelark vilka råvaror som serverades de dagar då mätningarna av tallrikssvinnet utfördes, dels vilka råvaror som ingick i dagens meny samt hur stor procentuell andel varje råvara utgjorde på menyn. Under tre veckor (v. 9-11) utfördes mätningarna av tallrikssvinnet parallellt på samtliga fyra skolor. Tre veckor ansågs vara en lämplig tidsperiod för att representativt spegla menyutbudet på skolorna, som dessutom hade olika menyer under perioden för svinnmätningarna. För att göra insamlandet av tallrikssvinnet genomförbart delades maten in i följande fyra fraktioner: - Frukt och Grönsaker - Potatis, Ris, Pasta, Bröd, Bulgur och Couscous - Gryta, Soppa och Pytt i panna - Kött, Fisk och Kyckling Svinnet från respektive fraktion samlades in i separata uppsamlingsbehållare och vägdes dagligen av personal på respektive skola. 4

7 För att kunna beräkna det totala procentuella svinnet rapporterades även antalet serverade portioner samt den genomsnittliga vikten av en serverad portion, vilka tillsammans gav grova uppskattningar om mängden serverad mat. Information om de serverade menyerna; uppgifter om de totala mängderna serverad mat (kg), vilka menyernas huvudingredienser var (% av serveringsportionen) samt resultaten från mätningarna av tallrikssvinnet (kg) rapporterades till SIK som sedan utförde beräkningar av klimatpåverkan från svinnet. Klimatpåverkanstalen för de olika råvarorna hämtades från SIKs miljödatabas. Resultat Svinnmängder Figur 1 visar den totala mängden uppmätt tallrikssvinn i varje fraktion under veckorna 9 till 11. Mängden svinn var störst från fraktionen Potatis, Ris, Pasta (306 kg), följt av Frukt & Grönsaker (124 kg), Gryta, Soppa & Pytt i panna (111 kg) och Kött, Fisk och Fågel (102) (se figur 1). Figur 1. Mängden tallrikssvinn (kg) i respektive fraktion från de olika skolorna. 5

8 Klimatpåverkan från tallrikssvinnet Figur 2 visar klimatpåverkan från den totala mängden svinn i varje fraktion, uppmätt under veckorna 9 till 11. Klimatpåverkan var störst från fraktionen Kött, Fisk & Fågel (612 kg CO2-ekv), följt av Gryta, Soppa & Pytt i panna (586 kg CO2-ekv), Pasta, Potatis, Ris (415 kg CO2-ekv) och Frukt & Grönsaker (46 kg CO2-ekv) (se figur 2). Figur 2. Klimatpåverkan (CO2-ekvivalenter) från tallrikssvinnet i respektive fraktion. Klimatpåverkan i relation till svinnmängder Figur 3 visar den totala mängden uppmätt tallrikssvinn samt dess klimatpåverkan procentuellt fördelade mellan de olika fraktionerna. Antalet kilo tallrikssvinn är störst från fraktionen Pasta, Potatis, Ris som utgör ca hälften av det uppsamlade svinnet. Denna fraktion representerar dock endast en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Antalet kilo tallrikssvinn är minst från fraktionen Kött, Fisk & Fågel, som trots detta representerar den största klimatpåverkan. 6

9 Figur 3. Andelen svinn (kg) och klimatpåverkan (CO2-ekvivalenter) från respektive fraktion tallrikssvinn. Svinn i % I tabell 1 redovisas det genomsnittliga tallrikssvinnet för varje vecka och skola, procentsatsen avser totalt tallrikssvinn som andel av den totala mängden serverad mat. Det genomsnittliga svinnet för alla skolor under perioden var 7,5 %. Tabell 1. Tallrikssvinn för varje vecka och skola. Vecka Sjumilaskolan Guldhedsskolan Gunnestorpsskolan Tynneredsskolan 9 7 % 9 % 4 % 9 % 10 9 % 6 % 4 % 10 % 11 8 % 11 % 5 % 8 % Nyckeltal I tabell 2 redovisas de framtagna nyckeltalen för de 4 olika fraktionerna tallrikssvinn. Nyckeltalen är medelvärden för klimatpåverkan per kg tallrikssvinn från respektive fraktion och bygger på de ovan redovisade resultaten från samtliga fyra skolor (se figur 1 och figur 2). Tabell 2. Framtagna nyckeltal för klimatpåverkan (kg CO2-ekv/kg tallrikssvinn) i respektive fraktion. Frukt & Grönsaker Potatis, Ris, Pasta Gryta, Soppa & Pytt i panna Kött, fisk & Fågel 0,4 1,4 5,3 6,0 Dessa fyra nyckeltal för klimatpåverkan kan användas vid uppföljande beräkningar av klimatpåverkan från uppmätt tallrikssvinn i skolmatsalar. 7

10 Diskussion Felkällor Resultaten från denna undersökning är delvis osäkra eftersom det är svårt att utföra helt tillförlitliga mätningar av tallrikssvinn i skolkök. Eleverna har själva slängt maten i de olika angivna behållarna. Ambitionen var att samla in svinnet i fyra fraktioner, sannolikt har detta inte lyckats fullt ut eftersom maten till viss del blandas på tallriken då barnen äter. Osäkerheter råder också kring i vilken fraktion t ex sås, sylt och pålägg hamnat. Risken finns också att olika typer av drycker hamnar i avfallsbehållarna för mat. En av skolorna serverade dessutom två rätter varje dag. I detta fall uppskattades svinnet utifrån den rätt som innehöll kött, för att inte underskatta svinnets klimatpåverkan. Uppsamlingskärlen innehöll även mer eller mindre vätska, vilken generellt sett inte räknats bort. Eleverna på de skolor som deltog i projektet var väl medvetna om att den mat de slängde under v vägdes och att deras skolkök deltog i detta projekt. Det finns därför en risk att eleverna ändrade sitt beteende under dessa veckor, t ex genom att slänga mindre mat för att inte bidra till negativa resultat för skolan. Målet med undersökningen var att ta fram nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn och att på så vis möjliggöra förenklade beräkningar av svinnets klimatpåverkan, först och främst i syfte att undersöka eventuella förändringar över tid. Vid uppföljningarna bör mätningarna genomföras på ett liknande sätt och över samma tidsperiod vilket innebär att de ovan nämnda felkällorna kan antas bli de samma även då. För vilken typ av tallrikssvinn är klimatpåverkan som störst? Klimatpåverkan är som störst från tallrikssvinnet av Kött, Fisk & Fågel, trots att det slängs minst antal kilo av dessa råvaror. Detta beror på att klimatpåverkan från att producera kött, speciellt nötkött, är betydligt större jämfört med klimatpåverkan från att producera frukter och grönsaker, i vissa fall tiotals gånger större. Stor förbättringspotential finns i att minska klimatpåverkan från tallrikssvinnet i Göteborgs stads skolkök. Svinnet av samtliga råvaror bör naturligtvis minskas. Störst förbättringspotential finns dock i att minska tallrikssvinnet av animaliska produkter, såsom köttbullar, korv, köttfärssås, fläskkött, ost och smör. Produktionen av dessa råvaror ger upphov till stora koldioxidutsläpp och då vi slänger dessa råvaror har utsläppen dessutom skett helt i onödan. Hur gör vi för att minska klimatpåverkan från tallrikssvinnet? Ett flertal åtgärder riktade mot eleverna har visat sig framgångsrika för att minska skolornas tallrikssvinn. Att förbättra miljön i skolmatsalen så att eleverna kan äta i lugn och ro har visat sig minska tallrikssvinnet samtidigt som eleverna får i sig mer mat. Schemaläggningen har också visat sig ha effekt på svinnet eftersom barnen ibland slänger mat för att få så lång rast som möjligt. Att synliggöra svinnet har också visat sig påverka eleverna till att slänga mindre mat, t ex genom att de själva får hjälpa till att mäta svinnet eller genom att matresterna samlas in i genomskinliga behållare, istället för i skymmande sopsäckar (Modin, 2011). 8

11 Naturvårdsverkets rapport Minskat svinn av livsmedel i skolkök (2009) och Livsmedelsverkets Livsmedelssvinn i hushåll och skolor (2011) innehåller mer information om orsaker till samt möjliga åtgärder för minskat svinn. Nya mätningar och uppföljning av klimatpåverkan från tallrikssvinn De framtagna nyckeltalen är tänkta att användas för framtida beräkningar av klimatpåverkan från tallrikssvinnet i Göteborgs stads skolkök. Varje nyckeltal representerar klimatpåverkan från tallrikssvinnet i respektive fraktion som svinnet samlades in i. Tallrikssvinnet bör därför samlas in på motsvarande sätt, alltså i fyra olika behållare, och över samma tidsperiod även vid framtida mätningar. För att beräkna klimatpåverkan från en viss mängd tallrikssvinn multipliceras antalet kilo svinn med nyckeltalet för motsvarande fraktion, se exempel i tabell 3. Tabell 3. Exempel på beräkningar av klimatpåverkan från uppmätt tallrikssvinn. Fraktion Mängd Resultat Nyckeltal Beräkning svinn klimatpåverkan Frukt & Grönsaker 10 kg 0,4 = 10 * 0,4 4 kg CO2-ekv Kött, Fisk & Fågel 10 kg 6,0 = 10 * 6,0 60 kg CO2-ekv Gryta, Soppa & Pytt i Panna 10 kg 5,3 = 10 * 5,3 53 kg CO2-ekv Faktaruta. Koldioxidekvivalenter, vad är det? Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) är ett mått på utsläpp av växthusgaser, som beror på gasens bidrag till den globala uppvärmningen. Genom att översätta utsläpp av växthusgaser (t ex koldioxid, metan, lustgas) till koldioxidekvivalenter går det att jämföra gasernas bidrag till växthuseffekten, även kallad klimatpåverkan. Att köra en medel -personbil ger upphov till utsläpp av 180 g CO2-ekv/km. Klimatpåverkan från det totala tallrikssvinnet beräknades i denna undersökning till ca kg CO2-ekv, vilket därmed motsvarar utsläppen från att köra bil ca 920 mil. 9

12 Referenser Modin, R. (2011) Livsmedelssvinn i hushåll och skolor en kunskapssammanställning. Uppsala: Livsmedelsverket (Rapport ) Naturvårdsverket (2009) Minskat svinn av livsmedel i skolkök erfarenheter och framgångsfaktorer. Stockholm: Naturvårdsverket (Rapport 5979) Sonesson, U. & Angervall, T. (2008) Klimatavtryck från hushållens matavfall. Stockholm: Konsumentföreningen Stockholm 10

13 Bilaga 1. Svinn och klimatpåverkan från varje skola Sjumilaskolan Figur A. Sjumilaskolans tallrikssvinn (kg) uppmätt under veckorna 9 till 11. Figur B. Klimatpåverkan (kg CO2-ekvivalenter) från Sjumilaskolans tallrikssvinn uppmätt under veckorna 9 till

14 Guldhedsskolan Figur C. Guldhedsskolans tallrikssvinn (kg) uppmätt under veckorna 9 till 11. Figur D. Klimatpåverkan (kg CO2-ekvivalenter) från Guldhedsskolans tallrikssvinn uppmätt under veckorna 9 till

15 Gunnestorpsskolan Figur E. Gunnestorpsskolans tallrikssvinn (kg) uppmätt under veckorna 9 till 11. Figur F. Klimatpåverkan (kg CO2-ekvivalenter) från Gunnestorpsskolan tallrikssvinn uppmätt under veckorna 9 till

16 Tynneredsskolan Figur G. Tynneredsskolans tallrikssvinn (kg) uppmätt under veckorna 9 till 11. Figur H. Klimatpåverkan (kg CO2-ekvivalenter) från Tynneredsskolans tallrikssvinn uppmätt under veckorna 9 till

17 Huvudkontor/Head Office: SIK, Box 5401, SE Göteborg, Sweden. Telephone: +46 (0) , fax: +46 (0) Regionkontor/Regional Offices: SIK, Ideon, SE Lund, Sweden. Telephone: +46 (0) SIK, Forslunda 1, SE Umeå, Sweden. Telephone: +46 (0) SIK, c/o Almi, Box 1224, SE Linköping, Sweden. Telephone: +46 (0)

18 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2011:1 Årsrapport 2010 R 2011:2 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:3 Metaller i vattendrag 2011 R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 R 2011:5 Fjärilsprojekt 2010 Fjärilar i undervisning och naturvård R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 R 2011:7 Metaller i vallgravsfisk R 2011:8 REACH och kunskap om kemikalier i textila varor i handeln. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:9 Förstudie om hårfärgningsmedel i hårvårdssalonger. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:10 Årsrapport Luftkvalitén i göteborgsområdet 2010 R 2011:11 Tillsyn av fastighetsägare i Bergsjön R 2011:12 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:13 Kemikalier i byggvaror - tillsyn hos återförsäljare. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:14 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2011:15 Kontroll av kosttillskott 2010 R 2011:16 Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn R 2011:17 Strategi för energieffektivisering i Göteborgs Stad till 2014 och 2020 R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:13 Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2009:8 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2209:9 Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:10 Miljömål i bild - erfarenheter och metod R 2009:11 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2009:12 Förstudie lekplatsutrustning. En inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtalet för Göteborgs Stad. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2009:13 Sandödlor och småkryp. Fyra undersökningar i Göteborg 2009.

19