RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Häll inte ut maten. Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning.

Transkript

1 RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Häll inte ut maten Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning Maj 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, , Anna Carlsson, informatör, , Konsumentföreningen Stockholm är en medlemsorganisation med medlemmar. Uppgiften är att göra medlemsnytta genom påverkan på den kooperativa detaljhandeln, opinionsbildning i konsumentfrågor samt att förmedla information, kunskap och medlemsförmåner. Föreningen är delägare i Kooperativa Förbundet (KF).

2 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vår tidigare studie, som presenteras i vår rapport Rapport från en slaskhink (2009), visar att det slängs mycket mat i onödan. Hela 57 procent av den mat som de studerade hushållen slängde hade gått att äta om den hade förvarats bättre och ätits upp i tid. Det stora matsvinnet är ett ekonomiskt, miljömässigt och inte minst ett stort etiskt problem. Att producera mat för att sedan kasta den är inte förenligt med hållbar utveckling. En stor del av våra livsmedel är flytande och när dessa slängs hamnar de inte i hushållsavfallet utan i vasken. Så vitt vi vet har ingen studerat mängden flytande föda som hälls ut i vasken i de svenska hushållen. 1.2 Syfte Syftet med undersökningen är att få en indikation på ungefär hur mycket flytande föda ett svenskt hushåll häller ut i vasken. 1.3 Tillvägagångssätt Metod Undersökningen är genomförd med hjälp av 20 frivilliga hushåll som har mätt mycket flytande föda de häller ut i vasken under två veckors tid. Undersökningen genomfördes under februari Osäkerheter i studien Hushållen fick själva, efter en uppmaning från KfS via Facebook, anmäla sitt intresse till att vara med i studien. Av de cirka 200 hushåll som anmälde intresse valde vi de 20 som anmälde sig först, vilket var 5 enmanshushåll, 6 tvåmanshushåll och 9 barnfamiljer. Resultatet av undersökningen är osäkert med tanke på att antalet studerade hushåll är litet. Man bör också ha i åtanke att de som anmält sig med stor sannolikhet är engagerade i frågan kring matsvinn och att det därmed påverkar den mängd de häller ut. Ytterligare aspekter som gör underlaget osäkert är att mätningarna var obevakade och troligen skedde på olika sätt och att varje hushåll erhöll en gåva för besväret, värd 380 kronor. Det är inte heller orimligt att anta att deltagarnas beteende kan ha förändrats under perioden som undersökningen pågick.

3 2 RESULTAT 2.1 Uthällt per hushåll De 20 hushåll som ingick i studien hällde i genomsnitt ut cirka 7,5 dl flytande föda i vasken per hushåll och vecka. En- och tvåmanshushållen hällde i genomsnitt ut 3,5 dl och barnfamiljerna 1,25 liter. Det hushåll som hällde ut minst var ett enmanshushåll som hällde ut 0,37 dl i veckan. Det hushåll som hällde ut mest var en 4-barnsfamilj som hällde ut 4,35 liter i veckan. Antal dl flytande föda i vasken per vecka 1

4 2.2 Vad hälls ut mest? Det vanligaste som våra 20 studerade hushåll hällde ut i vasken var kaffe, te och mejeriprodukter, främst mjölk och filmjölk. Därefter sött/glass, dvs glass, marmelad, sylt, söta krämer, vaniljsås och liknande. Kategorin övrigt består bland annat av fiskspad, ägg och potatismos. Andel uthälld föda per kategori 2

5 2.3 Den vanligaste orsaken till att mat hälls ut För varje uthällt livsmedel noterade deltagarna anledningen till att det hälldes ut. Den klart vanligaste orsaken (68%) var att det blev mat kvar efter en måltid. Var femte livsmedel hälldes ut på grund av att det var kvar i förpackningen. Det framgår inte om det var kvar i förpackningen för att det var svårt att få ut eller om det medvetet lämnats kvar. Den tredje största orsaken var utgånget datum (11%). Orsaker fördelade i kategorier 3

6 3 DISKUSSION Vi vill gärna jämföra vår studie med en annan liknande studie för att kunna bedöma rimligheten i resultatet. Det finns ingen svensk studie på området så vi har tittat på en brittisk. Down the drain heter studien som genomfördes av organisationen Wrap (Waste & Resources Action Programme)2009. Den bygger på en veckas studie av hur mycket flytande föda som 319 hushåll hällde ut i vasken under en vecka. Wrap har skalat upp siffrorna så det resultat som presenteras gäller hela Storbritannien. Flytande föda som hälls ut i Inklusive vatten Exklusive vatten vasken i Storbritannien (totalt): 3,5 miljoner ton 1,8 miljoner ton Wrap använder sig i vidare beräkningar av siffran 1,8 miljoner ton, där tillsatt kranvatten, som finns i kaffe, te, soppor och liknande, är exkluderat. Av dessa 1,8 miljoner ton klassificeras 1 miljon ton som mat och 0,8 ton som dryck och 1,5 miljoner ton (83%) vara onödigt avfall. Om maten och drycken hade förvarats rätt och förbrukats i tid hade den inte behövt gå till spillo. Vår studie är så liten och ovetenskaplig att man bör låta bli att laborera med siffrorna, men vi gör det ändå. För att kunna jämföra våra siffror med den brittiska studien måste vi först göra antagandet att 1 liter flytande föda väger 1 kg. Den brittiska studien innehåller en omräkningstabell som styrker att det är ett rimligt antagande. Jämförelse mellan Wraps studie och vår: Flytande föda som hälls ut i Storbritannien Sverige vasken totalt per år (inkl. vatten) 3,5 miljoner ton ton Flytande föda som hälls ut i 1,1 kg 0,37 kg vasken per person och vecka Utsläpp av växthusgaser från 4,6 miljoner ton ton det onödiga matavfallet, per år (CO2-ekvivalenter) 4

7 Enligt vår studie häller vi ut en tredjedel så mycket flytande föda i vasken, som britterna. Vi måste ha i åtanke att vårt underlag är extremt litet och att deltagarna i högre grad än genomsnittet är engagerade i frågan om matsvinn. Det är därför rimligt att anta att vi svenskar häller ut mer än vad vår studie visar. Mot bakgrund av den brittiska studien, och vår egen, är det inte orimligt att anta att en genomsnittlig svensk uppskattningsvis häller ut cirka 0,8 dl flytande föda (inklusive vatten) i vasken per vecka. Om vi vidare antar att sammansättningen av det flytande avfallet i Sverige liknar britternas skulle cirka hälften av avfallet bestå av kranvatten. Vidare skulle 83 procent av avfallet vara onödigt. Med onödigt matavfall menas föda som hade gått att äta/dricka om det hade förvarats rätt och förbrukats i tid. Förutsatt dessa antaganden har produktionen av det onödiga flytande matavfallet i Sverige orsakat utsläpp av CO2-ekvivalenter per år. Det motsvarar vad cirka svenska medelbilar släpper ut på ett år. Det finns cirka 4,3 miljoner personbilar registrerade i Sverige. 5