Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap?"

Transkript

1 Programdagarna för högskolan 2012 Internationalisering i tider av förändring Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap?

2 Programdagar för högskolan 2012, Internationalisering i tider av förändring Arken, Göteborg maj Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap? Beskrivning av workshopen: Workshopen ger deltagarna möjlighet att diskutera frågan om hur avgiftsreformen har påverkat internationellt samarbete och utbyte. Vilka erfarenheter har man av det första året med avgifter? I vilken mån har nya arbetsformer, strategier och handlingsplaner utvecklats? Hur har avgifterna påverkat övrigt internationaliseringsarbete? Under workshopen förväntas deltagarna dela med sig av sina egna erfarenheter och ta del av andras i syfte att få perspektiv på den egna verksamheten och inspireras i arbetet med internationalisering. Åtta grupper diskuterar samma tema. Workshopen ska mynna ut i en sammanfattning av gruppens uppfattning om på vilket sätt införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter har påverkat lärosätenas arbete med samarbete och utbyte och svara på nedanstående övergripande frågor. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? 1

3 Grupp 1 Diskussionsledare: Gunnar Enequist, sekreterare: Anna Angermann Flera lärosäten rapporterar att man ser ökning av antalet studenter från EU-länder, och i motsvarande mån en minskning av studenter från tredje land. Man förlorar ett viktigt perspektiv, vilket kan upplevas som en försämring av kvaliteten på undervisningen. Samtidigt påpekar några lärosäten att de utländska studenter som idag antas har en bättre kunskapsnivå generellt sett, och framför allt bättre kunskaper i engelska, vilket positivt påverkar kvaliteten på undervisningen. En ytterligare konsekvens av att man idag har fler svenska och europeiska studenter, och färre studenter från tredje land, är att studenterna ställer större krav på möjlighet till utbytesterminer, vilket utländska studenter från t.ex. Kina inte gör. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Det råder konsensus kring att internationalisering är mer i fokus idag än tidigare. Dock tror de flesta att detta är en utveckling som inte beror på avgiftsreformen, utan är något som tagit fart tidigare och nu fortlever av egen kraft. Många mindre lärosäten rapporterar att man inte satsat på att rekrytera utländska studenter efter avgiftsreformens införande ( studenterna vill inte komma till vårt lilla lärosäte ) men att man idag med förvåning kan konstatera att man fått många utländska (icke-eu) studenter. Avgiftsreformen har medfört att internationaliseringen har blivit något som idag genomsyrar hela lärosätet, även t.ex. studenthälsa och studievägledning har påverkats av internationaliseringen. Flera lärosäten vill framhålla att ledningen satsar strategiskt på internationalisering och inkluderar service-funktioner i arbetet, som en del i arbetet att göra lärosätet attraktivt för utländska studenter. Vissa lärosäten menar att en negativ konsekvens är att man idag mer och mer tänker på internationalisering som ett sätt att få in pengar till verksamheten det har blivit fokus på business. I det sammanhanget upplever vissa lärosäten att ledningen ser internationalisering som något som måste göras (ett politiskt direktiv) och som kostar pengar, men som inte ger några tydliga vinster. Man glömmer bort mötet mellan människor som grunden för internationaliseringen. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? En tydlig förändring är att man på lärosätena jobbar med att rekrytera utländska studenter, vilket man inte gjort tidigare. Man jobbar också mer med likabehandling av utländska studenter, oavsett om de kommer inom ramen för ett utbytesprogram eller som free movers. Tidigare hade utbytesstudenterna fördelar som free movers saknade. Många lärosäten rapporterar att ledningen på olika sätt varit aktiv och drivande i internationaliseringsarbetet, t.ex. genom att tillsätta strategiska internationaliseringsråd eller genom att skapa tjänster riktade särskilt mot internationell rekrytering av studenter. Vissa lärosäten rapporterar att man använder sina partneruniversitet för att marknadsföra sig hos utländska studenter. Andra lärosäten, med tydligt specialiserade utbildningar, rapporterar att man absolut inte vill marknadsföra sig hos sina partneruniversitet, då detta riskerar att tolkas som att man försöker stjäla deras studenter. 2

4 Många lärosäten talar om vikten av att ha utbytesstudenter på kandidatnivå, som ett sätt att marknadsföra lärosätet och få fler utländska studenter på magisternivå. Många lärosäten använder alumner som en del i strategin för att locka utländska studenter. 3

5 Grupp 2 Diskussionsledare: Anders Ahlstrand Valfriheten för utbytesstudenter från tredje land har minskat då det blir svårare att ta kurser utanför den på förhand överenskomna planen. Det kommer i så fall kosta pengar för att delta i kurser. Rörligheten mellan lärosäten minskar. Utbildningen utformning och kvalitet diskuteras mer man ser mer kritiskt på den egna utbildningen och lägger mer fokus på lärarnas engelskkompetens, man lyssnar mer på studenterna och lägger större vikt vid kursutvärderingarna. Strävanden att få ut lärare på utbyten. Studenter behandlas bättre, mer kundtänk. Sköter man sig bra när det gäller utbyten på kandidatnivå så kan det vara ett sätt för att rekrytera masterstudenter. Internationella samarbeten och studentutbytespartners kan användas i rekrytering. Man har bra kontakter och man kan visa vad man går för genom utbyten. Genom att betalande tredjelandsstudenter kan delta i utbyten har man lagt större fokus på att följa upp utbytesavtal så att de håller hög kvalitet och passar bra in i programmen. Det har även påverkat tecknandet av nya avtal. Mer fokus på ömsesidighet i utbytena ger ökat fokus på de egna utresande studenterna. Det gäller att få ut dem så att balans råder. Vissa ansåg att betalstudenterna värderas högre och att de ges lite bättre service medan andra hävdade att det inte gjordes skillnad mellan utbytesstudenter och betalande studenter när det gällde service exempelvis. Då kursutbudet kan komma att dras ner till följd av avgifterna kan det få negativa konsekvenser för utbytesstudenter då färre kurser kan komma att ges på engelska. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Internationalisering har lyfts på lärosätet. Fler engagerar sig i internationalisering både på institutionsnivå och på högsta nivå på lärosätet. Frågor kring kvalitet i internationalisering diskuteras mer än tidigare. Kommittéer för internationalisering har bildats på hög nivå. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Mer fokus på strategiska partnerskap. Diskussionerna handlar mycket om rekrytering, mindre om samarbeten men det fanns ingen konsensus kring frågan om utbyten och samarbeten hade blivit mindre i fokus. En del hävdade att det har kommit mer i fokus. Flera lärosäten rapporterade att nya internationaliseringsstrategier har utformats och att internationalisering har fått en tydligare roll i lärosätenas övergripande måldokument och visioner. 4

6 Grupp 3 Diskussionsledare: Jari Rusanen, sekreterare: Ingrid Gustafsson För tidigt dra några slutsatser beträffande kvaliteten i utbytesverksamheten. Färre studenter har lett till färre kursutbud. Många nya handläggningar. Bara utbytesdelen som är status quo. Det är svårt att upprätta samma nivå av service till alla. De betalande är en mer resurskrävande grupp; det ställs nya krav på information webben har blivit allt viktigare och att informationen finns på engelska. Det ställs också högre krav på administrationen. Stöd och service har minskat pga mer resurskrävande antagningsprocess. Betalande studenter ställer högre krav än icke betalande studenter, universiteten har inte alltid möjlighet att uppfylla förväntningarna. Det har lett till mer omfattande administration per student och ställer nya krav på information. Problem med att ta emot utbytesstudenter vad gäller bostadsgarantin. De betalande kommer högre upp i prioriteringen när det gäller bostäder. Det har blivit mer noga med antalet i avtalen (krav på bättre balans på in- och utresande). Några lärosäten uppmuntrar fler svenska studenter att gå vidare till masters nivå nu när vi har färre utländska studenter. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Ja, internationalisering har blivit mer i fokus, t ex när det gäller tillgodoräknande, rekrytering, strategiskt tänkande och att ha bra relationer till partneruniversitet. Bologna processen har dessutom underlättat samarbetet med tredje land. Det satsas mer på internationell marknadsföring nu jämfört med tidigare vilket skapat merkostnader vid rekrytering (bl a pga användning av agenter). Agenter vet inte om studenter är behöriga och uppmuntrar dem att söka vilket skapar merarbete eftersom en hel del är obehöriga. Det har lett till att lärosäten börjat profilera sig mer i vissa regioner, satsat mer på forskningsnätverk eller forskningsprojekt. Andra har installerat internationaliseringsansvarig på policy och strateginivå eller skapat nya poster som vicerektor för internationalisering. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Avgifter ställer nya krav på strategier för internationalisering och bidragit till allianser med vissa universitet och vissa områden. Det ställer krav på information på olika språk, på hemsidan, större krav på anställda och på administrationen. Nya tjänster har inrättats, t ex översättare och förändringar har gjorts på policynivå. Några lärosäten anser att de betalande studenterna kräver mer, efterfrågar ett helt paket, inklusive omhändertagande i större utsträckning än vad som varit aktuellt tidigare. Andra lärosäten har däremot inte en erfarenhet av att betalande studenter kräver mer. De kräver mer av sig själva, eftersom de gör en stor investering i utbildningen, men inte mer av systemet. Uppsala universitet har fått säga nej till utbytesstudenter när de betalande har kommit. 5

7 Grupp 4 Diskussionsledare: Rebecka Herdevall, sekreterare: Carola Barhammar. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Gruppen diskuterade ovanstående frågor och här kommer kommentarer från gruppmedlemmarna: Komplicerat att ha en sådan strategi studenterna väljer andra skolor i så fall. Inga nya sökanden. Operahögskolan har tidigare haft duktiga studenter från Sydafrika men inte ens stipendierna täcker avgiften. Påverkar arbetet mycket. Begriper inte avgifterna vad går de till? Institutionerna drabbas. Många som har råd att betala avgiften kanske inte har den kvalité på sin utbildning som är önskvärt.. Vi har ingen mottagarservice Många negativa synpunkter. Jönköpings högskola har en mer positiv inställning - varför ska vi erbjuda gratis undervisning? Men de har jobbat med detta i fem år och hade en plan. Men en annan typ av studenter som kommer nu. Chalmers: har inte drabbats så svårt hade tidigare byggt upp. Antagningen gör jobbet åt institutionerna. Utbytesstudenternas service verkar bli bättre. Men Lund prioriterar de betalande? Efterlyser en kostnadsanalys rekryteringen av studenter kostar. Sverige har ännu ingen utbyggd struktur för att ta emot. Hur har lärosätena ändrat sina strategier? Mottagarservice, nuvarande avtal? Mittuniversitetet. Håller på med strategin fram till Inventerar partneruniversiteten. Internationaliseringen har kommit högt upp på listan kanske har det något med att göra när avgifterna infördes? Karin Granevi: som tidigare jobbat på Stockholms universitet men nu finns på Södertörna högskola: strategin har varit att jobba via partneruniversitet. För att rekrytera till mastersutbildningarna. Ser utbytesstud.enterna som en viktig grupp. Man har prioriterat USA, Kina och Ryssland. Budget: var ligger kostnaderna? Mer än hälften går till institutionerna. (ex. Sthlm), Lunds univ. har satsat hårt på mässor och alumni. Institutionerna har en mycket stor arbetsbelastning som de inte får betalt för. Operahögskolan: man får söka privata sponsorer vara kreativ. Vad ger mässor, partneruniversitet? Bör tänka efter vad man vill med det hela. Ett lärosäte(sthlm univ) kommer att ändra strategin man kan använda sig av studenterna som åker ut och ber dem vara ambassadörer i utlandet och därigenom kunna rekrytera. Naturvetenskapliga fakulteten i Lund Lund satsar på EU-studenter som de har avtal med. En viss trend kanske att man satsar mer på EU-stud. Jönköping: fler EU studenter än tidigare. Fler ickebetalande studenter är trenden. Svår balans för lärosätena man ska spara och öka samtidigt. En nationell strategi för internationalisering efterlyses. Tar inte emot några Erasmus-Mundus-studenter längre för att det kostar en massa pengar 6

8 Göteborgs univ. ekonomisk fråga att kunna ge kurser till Erasmusstudenter. Man konstruerar kurser på engelska. Man får ta pengar från det ordinarie utbudet. Har kursutbudet ändrats? Nja, för vissa. Man måste spara och de engelskspråkiga kurserna har man skurit ner på. Vilket innebär att platserna för utbytesstudenterna blir färre. Men inte alla Lund har ökat antalet kurser /program på engelska dels för att utöka för betalande. Det läggs en massa saker på oss men inga pengar. Och nu ska vi ha praktik också Ett lärosäte har lagt ner 4-5 kandidatprogram skära ner (budgeten). (Mittuniv.) många vill dit men p g a budgeten. Har samarbetet med andra påverkats? Ett lärosäte har börjat om strukit avtalen och börjat om eftersom det i avtalen med svenska lärosätena inte funnits något om avgifter. Internationellt har det ökat. Man försöker samarbeta mer i Sverige och även inom Norden. Sverige är för litet på den globala marknaden. Svenska institutet är totalt frånvarande Ett pedagogiskt problem om de internationella studenterna flyttar mellan lärosätena i Sverige förstagångs problem? - man måste teckna avtal mellan olika svenska lärosätena. Det verkar inte ha påverkats så mycket internationellt de internationella avtalen. Kina Lund. man kan tydligen skicka kinesiska studenter till Kina men Peking vägrar att ta emot. Öppet för alla Norden vi måste få mer mobilitet och mer samarbete inom Norden. Vi skulle kunna erbjuda de olika internationella studenterna t ex Nordiskt Masterprogram. Det finns planer på detta. Sammanfattning grupp 4 Inte så många som är positiva, avgifterna har skapat mycket problem och extra arbete. Vissa ser dock att det finns möjligheter framöver. Förhoppningsvis kommer att servicen när det gäller mottagningen av de utländska studenterna att bli bättre. Institutionerna verkar ha drabbats hårt och fått mycket mera att göra. Färre studenter från 3e land (men det finns redan många studenter från 3e land) Internationaliseringen har kommit högre upp på agendan Betalande studenterna prioriteras. Rekrytering via avtalsuniversitet och svenska studenter har en viktig funktion. Försöker hitta andra sätt att täcka kostnaderna. Satsar mer på EU-studenter. Takbeloppet viktigt. Ett problem eftersom man tagit emot fler än vad man hade pengar till En internationell strategi efterfrågas. Samarbete med Norden föreslogs. Mera jobb men inte mera pengar. 7

9 Grupp 5 Diskussionsledare: Kate Sevón, sekreterare: Jacob Dygéus 1. Erfarenheter av första året med avgifter? Avgifterna minskar svenska lärosätens konkurrenskraft. Svenska lärosäten ställs mot bättre och än mer välrenommerade skolor utomlands, som även kostar pengar. I diskussionen framkom att Sverige var ett alternativ eftersom utbildningen inte kostade någonting. Med en prislapp på utbildning anser många studenter att de lika gärna, eller hellre går på en annan skola i ett annat land. Kursverksamheten genomgår en förändring, där den både minskar, men samtidigt planeras för att utvecklas för att kunna möta nya studenter i den nya avgiftsreformen. Många lärosäten känner att de arbetar efter 2004 års strategi, men vill se en modernare och mer framtidsinriktad strategi från högre ort för att kunna planera långsiktigt. 2. Hur har lärosätet ändrat sina strategier och handlingsplaner? Har t.ex. arbetet med utbyten och samarbeten påverkats? Generellt har internationalisering kommit mer i fokus pga avgiftsreformen. Diskussioner har funnits om hur lärosäten tar emot studenter, och vilken produkt man anser att man säljer. Efter avgiftsreformen är mycket tydligare att lärosäten säljer en produkt som måste ha ett mervärde. Det finnas en konflikt i kvalitetsbedömningen inom exempelvis konstnärliga utbildningar där de med bästa arbetsprover inte alltid är de som har pengar att betala avgifter. Avgiftsreformen har försämrat det internationella arbetet, anser några lärosäten. Man får inte alltid de bästa studenterna, utan de som kan betala för sig. De stipendier som finns täcker inte behovet som finns, dock är den generella synen att det finns fler, och mer, av privata stipendier att tillgå än statliga. En tydlig skillnad är att IPKs stipendier endast täcker studieavgifterna, medan Svenska Institutets täcker även levnadsomkostnaderna. Det ansågs väldigt viktigt att underhålla kontakterna med studenter som visat intresse för lärosätet, för att få dem att slutgiltigt göra valet att komma till Sverige. Bland de närvarande fanns en konsensus att de länder som satsas på utanför Europa är bland annat Brasilien, Indien, Kina, och Sydostasien. 3. Har interna rutiner och samarbetsformer påverkats? I så fall hur, har t.ex. samarbetet mellan olika funktioner på lärosätet förändrats? Vissa lärosäten erbjuder utbytesstudenter bostadsgaranti, men det gäller ej de som behöver betala avgifter. Samtidigt erbjuder andra lärosäten bostadsgaranti till just betalande studenter. I större städer, exempelvis Stockholm, finns inte tillräckligt med bostäder till studenterna. Därför är det svårt att erbjuda någon form av specialtillgång till bostad. En tydlig förändring som skett är att vissa lärosäten tidigare erbjudit utbytesstudenter bostadsgaranti, numera går betalande studenter före och anses viktigare att få hjälp med bostad. Vissa lärosäten har ändrat utlysningarna så att engelsk information alltid finns tillgänglig, för att kunna ge tid till de utländska studenter som vill söka att ordna med allt det praktiska. 8

10 Grupp 6 Diskussionsledare: Anna Lindeberg, sekreterare: Jöns Ahlén. Plus och minus med avgiftsreformen Genomförandet var för snabbt, för mycket blev ad hoc-lösningar. Det fanns inga rutiner och för dåliga resurser med tanke på den pressade tidplanen. ( ) Har skapat en administrativ oreda och ställt till det. ( ) Dramatisk minskning av antalet utländska masterstudenter. ( ) Betalningsrutiner och administrativ uppföljning har blivit en stor arbetsbörda. ( ) Mer kunskap om vilka som faktiskt kommer, och därmed möjlighet att planera bättre. (+) Mer studiemotiverade studenter (+) Vi har blivit diktigare på att lyfta fram våra styrkor som lärosäte. Tvingas fokusera på vad vi kan göra bättre. (+) Mer samarbete inom lärosätet, till exempel mellan fakulteter. Vi har lärt oss mycket genom det. (+) Har fått mer resurser till arbete med att marknadsföra och rekrytera studenter. (+) Internationalisering och det globala klassrummet blev något som alla pratade om. Helt plötsligt blev det viktigt. (+) Större intresse för att få studenterna att stanna i Sverige efter avslutade studier. (+) I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? Flera av representanterna betonade att deras lärosäten på olika sätt tvingats fokusera och rikta sitt arbete på ett tydligare sätt än tidigare. En del har börjat jobba med agenter för rekrytering. Man har också i flera fall ringat in vissa geografiska regioner som man prioriterar i marknadsföring och rekrytering. Linnéuniversitetet uppgav att man har tillsatt en vice rektor med särskilt ansvar för internationalisering, och dessutom inrättat olika råd som arbetar med att ta fram handlingsplaner. Ett ökat samarbete mellan lärosäten i Sverige är också något som lyftes fram av flera i diskussionen. Upplevelsen är att man i betydligt högre utsträckning än tidigare hjälper varandra och utbyter idéer för att kunna lösa de problem som man ställts inför. Detta är något som man ser som mycket positivt och som man tror kommer att fortsätta som en viktig del av internationaliseringsarbetet även i framtiden. En tydlig effekt av reformen verkar vara att man även här tvingats snäva av och fokusera. Flera uppgav att man har börjat skära ner på antalet utbytesavtal och fokusera på dem som har potential och/eller som fungerar bra. Någon uppgav att de utbytesavtal som man har kvar blivit mer värda och fått mer tyngd. Flera tyckte också att det blivit lite skifte i mottagandet och service mellan utbytesstudenter och betalande studenter. Där de senare nu ägnas mer möda än tidigare. Detta eftersom man i många fall måste garantera de betalande studenterna bostad, till exempel. Men flera påpekade att de tycker att alla inkommande studenter har fått bättre service i och med detta. 9

11 Grupp 7 Diskussionsledare: Heléne Säll Matsson, sekreterare: Therese Hadland Efter diskussioner i grupper fick deltagarna ranka de olika synpunkterna genom att sättas notislappar. Jämställdhet/genusperspektiv: Antalet kvinnliga masterstudenter minskar (neg), ökat antal män på högskolan (utjämning, positivt) Mindre spännande mix genom bortfallet av studenter från tredje land Bostäder; betalstudenter prioriteras, andra utbytesstudenter får det tuffare. Fördelningspolitik (på vissa orter) Bättre service för betalstudenter inklusive utbytesstudenter samma service för alla Varför reformen? Enbart full kostnadstäckning? Internationella distans(program)utbildningar drabbas av dip eller totalminskning av studenter från tredje land Pga restriktioner (inte skriva avtal för att undkomma avgifter) är man mer noggrann i skapandet av nya avtal Varför så få stipendier? Betalande masterstudenter kräver mer resurser inga nya tillkommer (utbytesstudenterna får stå tillbaka) Har internationalisering kommit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Fina ord på högsta nivå, avsaknad av handlingsplaner på verksamhetsnivå Regeringsunderlag har varit fokus medan utbytesverksamhet och lärarna borde få plats Formuleringar av konkreta mål Representation på alla nivåer Högst aktuellt på alla lärosäten Bostadsfrågan allt mer aktuell Ökad service Mer fokus centralt-lokalt? Internationell strategi. Centraliserade vs decentraliserade högskolor/universitet I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Geografisk prioritering Nationella strategier med synliggjord utbytesverksamhet Utbytesverksamhet som medel/mål Ändrade riktlinjer för Erasmus Mundus samarbeten pga diff i maxavgift för studenter och vad utbildningen de facto kostar Beslut att prioritera rekryteringsinsatser inom EU Agenter i Kina Projektgrupp tillsattes för att utvärdera hur man handlägger vtalsstudenter kontra freemovers/betalande studenter. Målet var att hitta sätt att hantera icke avtalsstudenter Ökat samarbete inom double degrees 10

12 Kompletta miljöer; Forskning Utbildning 11

13 Grupp 8 Therese Lindström och Ingrid Gran. Utgångspunkt till gruppen var att i än mindre grupper diskutera och ge exempel på positiva som negativa effekter/strategier som införandet av avgifter inneburit för lärosätena. Man konstaterade i grupperna och i slutdiskussion följande: Mixen av studenter har minskat. Antalet studenter från Asien och Afrika har minskat. Det ser annorlunda ut nu jämfört med tidigare. Förlorat i mångfald. Sårbart för mindre lärosäten då de inte kan konkurrera Samarbetsformerna mellan lärosätena i regioner har ökat och nya tankesätt har införts. Man måste numera tänka utanför sina stuprör. Mer samarbeten söks och inte så många enskilda längre, detta är en ny strategi. Administrationen har ökat och minskat på samma gång, det ser ut på ett annorlunda sätt även här. Många nya arbetsuppgifter har tillkommit och därmed nya arbetssätt samtidigt som problematiken med den enorma anstormningen av studenter som förekom tidigare har minskat. Antalet falska anmälningar har minskat = en fördel Inte så många fortsätter att forska eller undervisa efter studier här i Sverige = en nackdel Personliga kontakter har ökat i och med rekryteringen, som numera måste utföras. Kontakter har ökat vid mässor etc. Det har blivit en annan typ av marknadsföring. Lärosätena tvingas vässa sina erbjudanden, marknadsföring och nischer. Ekonomipersonal har fått nya uppgifter (se ovan) och det kräver nytt sorts samarbete och nya rutiner Återbetalningsrutiner omständiga Svårigheter med att hantera tillgodoräkning av tidigare studier Vem ska hantera det hela? Agenter? Hur ska dessa rekryteras? Platsgarantin för kurser svenska (språket) har frigjorts (Freemovers) Färre kurser på engelska = minskat intresse från utländska studenter. Alumner och underlag till Masterprogram på engelska tappas. De studenter som kommer är mer motiverade och ambitiösa Synliggjort brister i rutiner för att söka visum etc (tidigare reform) Synliggjort brister i svenska, i stort samt bristande övergång (språkbrister). Gruppen som kommer blir en mer uppmärksammad grupp och servicen samt utbudet till dessa studenter blir bättre Dyra utbildningar tappar studenter (exempelvis konsthögskolorna) 12

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Delrapport Internationell marknadsföring

Delrapport Internationell marknadsföring Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige 2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall

Läs mer

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten?

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Rapport från en hearing Forum för internationalisering 12 april 2011 Stockholm Hearing 12 april I denna skrift redovisas vad som kom fram vid den

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Annika Holm 013-282615 Jessica Yeh 013-281202 Origo, rum 2201 international@lith.liu.se Vilka är vi och vad gör vi? Vi är internationella

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! - En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Till dig som har tänkt åka utomlands och studera: det är glädjande att du har

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Juridicum. Juridiska institutionen. Informationsmöte inför ansökan om utlandsstudier via juridiska institutionen

Juridicum. Juridiska institutionen. Informationsmöte inför ansökan om utlandsstudier via juridiska institutionen Informationsmöte inför ansökan om utlandsstudier via juridiska institutionen Sandra Fagerlund, Maria Fotiadis Forssjö 2014-05-13 Juridicum Juridiska institutionen Agenda Allmän information Kurser på engelska?

Läs mer

Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning.

Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning. Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning. Utgiven av Sveriges förenade studentkårer 2014 Utredare: Jenny Andersson Layout: Anna

Läs mer

Reflektioner om strategisk internationalisering

Reflektioner om strategisk internationalisering Reflektioner om strategisk internationalisering Forum för internationalisering anordnar i samarbete med Universitets- och högskolerådet ett seminarium den 19:e augusti om strategisk internationalisering.

Läs mer

Study Abroad in Asia - (South Korea) 2015-2016

Study Abroad in Asia - (South Korea) 2015-2016 Sida 1 (5) Study Abroad in Asia - (South Korea) 2015-2016 Landsövergripande information De flesta lärosäten i Sydkorea har ett brett kursutbud på engelska. Flera lärosäten i Sydkorea erbjuder kurser på

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier

Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Barbro Molander Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier Anmälan NN har i anmälan till Högskoleverket anfört bl.a. följande. Han är inskriven

Läs mer

2011-04-19 UPPSALA STUDENTKÅRS INTERNATIONELLA ÅSIKTSPROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2007-01-16 Reviderat av Uppsala studentkårs fullmäktige 2009-09-22 Integrering av de internationella

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter

Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter www.hsv.se Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851,

Läs mer

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier 1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier Fastställda av Utbildningsnämnden den 18 september 2002. 1. STUDENTUTBYTEN 1.1 Studentutbyten inom Erasmus Erasmus ingår i Sokrates

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Nulägesbeskrivning. En genomgång av nuläget gällande internationalisering vid Högskolan i Gävle. STÖDJANDE DOKUMENT TILL INTERNATIONELL STRATEGI

Nulägesbeskrivning. En genomgång av nuläget gällande internationalisering vid Högskolan i Gävle. STÖDJANDE DOKUMENT TILL INTERNATIONELL STRATEGI Nulägesbeskrivning En genomgång av nuläget gällande internationalisering vid Högskolan i Gävle. STÖDJANDE DOKUMENT TILL INTERNATIONELL STRATEGI Innehållsförteckning Nulägesbeskrivning.... Internationella

Läs mer

Introduktion för nya handläggare

Introduktion för nya handläggare 2013-05-07 Jacob Dygeus Anna Angermann Introduktion för nya handläggare Presentation av UHRs program Upplägg på workshopen Information om UHR och våra program Frågor och svar Vilka är UHR? Ny myndighet

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Stormöte, Sektionen för Industriell ekonomi 2014-12-11. Styrelsen tillsatte en grupp som arbetade med underlag från det senaste stormötet.

Stormöte, Sektionen för Industriell ekonomi 2014-12-11. Styrelsen tillsatte en grupp som arbetade med underlag från det senaste stormötet. Stormöte, PROTOKOLL Stormöte, Sektionen för Industriell ekonomi Tid: torsdag 11 december 2014 kl. 17.00 Plats: Hollywood, Kårhuset Ärenden: 1. Mötet öppnas 2. Val av mötessekreterare: Louise Lyckvik väljs

Läs mer

Information om utbytesstudier för nominerade studenter läsåret 2012/2013

Information om utbytesstudier för nominerade studenter läsåret 2012/2013 Information om utbytesstudier för nominerade studenter läsåret 2012/2013 Helena Björck Internationell handläggare helena.bjorck@su.se Sektionen för internationell mobilitet Studentavdelningen Dagens agenda

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

International Office (IO)

International Office (IO) International Office (IO) http://lnu.se/student/studera-utomlands/mobilitetsgruppen Jobbar med utresande utbytesstudenter och inresande utbytesstudenter. Vi på International Office är 5 internationella

Läs mer

Projektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter

Projektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter Upprättad av: Version: Maria Evans, HUV Cathrine Gladh, NMT Olof Nilsson, processledare 1.0 Dokumentansvarig: Datum Maria Evans, HUV

Läs mer

Socialt arbete utan gränser

Socialt arbete utan gränser Socialt arbete utan gränser Låt din socionomutbildning få internationella inslag Ersta Sköndal högskola ska främja förståelsen för internationellt arbete och en hållbar global utveckling. Arbetet ska

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Nytt Campus 2016 2 Vi bygger infrastruktur Ett campus för högre utbildning Infrastrukturen erbjuder resurser och möjligheter men också ramar och begränsningar - Är den ändamålsenlig? - Är den effektiv?

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

I-Forum 1 2015-02-26

I-Forum 1 2015-02-26 I-Forum 1 2015-02-26 Sammanställning Ledord för dagen Visionärt Personligt Öppenhet Diskussionsfrågor 1. Hur ska sektionen skapa medlemsnytta? Vad vill du att sektionen ska göra? Hur ska vi spendera/investera

Läs mer

Studieavgifter. Undantag

Studieavgifter. Undantag Studieavgifter Förordningsgrunden: Studieavgiften är en offentligrättslig avgift som baseras på förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Förordningen trädde

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen Kvalitetssäkring av avtalsprocessen -internationella samarbetsavtal inom grundutbildning steg för steg Avsikten med detta stöddokument är att kvalitetssäkra internationella samarbetsavtal inom grundutbildningen

Läs mer

Workshops. Strategisk internationalisering Programdagar för högskolan 2013 7 maj

Workshops. Strategisk internationalisering Programdagar för högskolan 2013 7 maj Workshops Strategisk internationalisering Programdagar för högskolan 2013 7 maj Under Programdagar för högskolan 2013 erbjuder vi tio parallella workshops som ges två gånger. Som deltagare har du alltså

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc).

Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Rekryteringsinsatser Lena Kolvik Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Sammanfattning Satsningar för att rekrytera studenter

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12.

Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12. Avdelningen för sociala studier 2011-05-03 Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12. Universitetsövergripande riktlinjer Internationalisering är ett viktigt kvalitetsmål

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Study Abroad in Asia- (Kina och Hong Kong) 2015-2016

Study Abroad in Asia- (Kina och Hong Kong) 2015-2016 Sida 1 (5) Arbetsdokument 2014-10-21 Study Abroad in Asia- (Kina och Hong Kong) 2015-2016 Landsövergripande information De allra flesta lärosäten i Kina erbjuder kurser på kandidatnivå (Undergraduate,

Läs mer

Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter

Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter Eva Åkesson Lund Universitet Seminarium om joint/double degrees och gemensamma studieprogram \ÇàxÜÇtà ÉÇxÄÄt xç{xàxç EC

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Uppsala universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Anmälan NN har i en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) riktat

Läs mer

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap En hel värld väntar dig Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap Ersta Sköndal högskola 2015 0 INNEHÅLL Inledning..2 1. Minor Field Studies...3 2. Erasmus (Europa).4 3. Nordplus (Norden)...5

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Från LiU - Ut i världen! Informationspass för nominerade LiTH-studenter 2013-12-10 Jessica Yeh och Annika Holm, rum 2201 i Origo international@lith.liu.se

Läs mer

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5)

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5) 1 (5) Närvarande styrelseledamöter: Ella Brodin Johan Gärdebo Michael Jonsson Niclas Karlsson (t o m 6) Lukas Klingsbo Eric Lennerth Pontus Sandström Frånvarande: Karin Nordlund Presidiet: Gabriel Ledung

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Mittuniversitetet Rektor 851 70 Sundsvall

Mittuniversitetet Rektor 851 70 Sundsvall Mittuniversitetet Rektor 851 70 Sundsvall Juridiska avdelningen Teresa Edelman Tillsynsbesök hos Mittuniversitetet uppföljning Bakgrund Under ett tillsynsbesök hos Mittuniversitetet (dåvarande Mitthögskolan)

Läs mer

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Anna-Lena Bucher, Terminologicentrum TNC Seminarium i Bergen den 26 november 2013 Terminologicentum

Läs mer

Uppföljning av Erasmus Mundus 2009 2013

Uppföljning av Erasmus Mundus 2009 2013 Uppföljning av Erasmus Mundus 2009 2013 Sida 1 (14) Sida 2 (14) Innehåll SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...5 BAKGRUND...5 IPK/UHR VAR NATIONELL STRUKTUR...6 NATIONELLA MEDEL FÖR ERASMUS MUNDUS...7 NATIONELLA

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga!

Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! -En praktisk guide med tips och råd kring utlandsstudier Till dig som har tänkt åka utomlands och studera: Det är glädjande att du har tagit första

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Free movers som resurs och strategi

Free movers som resurs och strategi Ramstedt, Berith Free movers som resurs och strategi -utländska studenter i det svenska utbildningssystemet Arbetsrapport/Institutet för Framtidsstudier; 2003:6 ISSN 1652-120X ISBN 91-89655-35-4 Innehållsförteckning

Läs mer

Erasmus Mundus LP-/MFS-seminarium, Sida 5-6 oktober 2010 Anders Ahlstrand

Erasmus Mundus LP-/MFS-seminarium, Sida 5-6 oktober 2010 Anders Ahlstrand LP-/MFS-seminarium, Sida 5-6 oktober 2010 Anders Ahlstrand EU-finansierat program Programmet inrättades 2004 Europeiska kommissionen sköter genom sin utförarorganisation, EACEA (Executive Agency) urval,

Läs mer

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN Professionshögskolornas internationella årskonferens 2015, Aalborg Gudrun Paulsdottir, internationell strateg IE&D Solutions, fd president, EAIE De

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS Anseendeindex lärosäten 2015 Bakgrund och metod Medborgarnas förtroende för svenska lärosäten är över tid viktigt för lärosätenas attraktivitet och trovärdighet. Det blir lättare att rekrytera personal

Läs mer

Handbok utbyte studieort Växjö

Handbok utbyte studieort Växjö Handbok utbyte studieort Växjö Utbytesstudier 2015-2016 Bra att veta Anna Lindahl Internationell koordinator Växjö Innehåll Varför utlandsstudier? 5 Tidsplan för utbytesprocessen vid Ekonomihögskolan program

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen

Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen Fastställd av förvaltningschef 2011-05-25 1 INNEHÅLL Bakgrund 3 Strategiska frågor för högskolan 3 Verksamhetsidé 3 Mål 4 Aktiviteter 6 2 Högskolans förvaltning Bakgrund

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer