Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap?"

Transkript

1 Programdagarna för högskolan 2012 Internationalisering i tider av förändring Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap?

2 Programdagar för högskolan 2012, Internationalisering i tider av förändring Arken, Göteborg maj Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap? Beskrivning av workshopen: Workshopen ger deltagarna möjlighet att diskutera frågan om hur avgiftsreformen har påverkat internationellt samarbete och utbyte. Vilka erfarenheter har man av det första året med avgifter? I vilken mån har nya arbetsformer, strategier och handlingsplaner utvecklats? Hur har avgifterna påverkat övrigt internationaliseringsarbete? Under workshopen förväntas deltagarna dela med sig av sina egna erfarenheter och ta del av andras i syfte att få perspektiv på den egna verksamheten och inspireras i arbetet med internationalisering. Åtta grupper diskuterar samma tema. Workshopen ska mynna ut i en sammanfattning av gruppens uppfattning om på vilket sätt införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter har påverkat lärosätenas arbete med samarbete och utbyte och svara på nedanstående övergripande frågor. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? 1

3 Grupp 1 Diskussionsledare: Gunnar Enequist, sekreterare: Anna Angermann Flera lärosäten rapporterar att man ser ökning av antalet studenter från EU-länder, och i motsvarande mån en minskning av studenter från tredje land. Man förlorar ett viktigt perspektiv, vilket kan upplevas som en försämring av kvaliteten på undervisningen. Samtidigt påpekar några lärosäten att de utländska studenter som idag antas har en bättre kunskapsnivå generellt sett, och framför allt bättre kunskaper i engelska, vilket positivt påverkar kvaliteten på undervisningen. En ytterligare konsekvens av att man idag har fler svenska och europeiska studenter, och färre studenter från tredje land, är att studenterna ställer större krav på möjlighet till utbytesterminer, vilket utländska studenter från t.ex. Kina inte gör. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Det råder konsensus kring att internationalisering är mer i fokus idag än tidigare. Dock tror de flesta att detta är en utveckling som inte beror på avgiftsreformen, utan är något som tagit fart tidigare och nu fortlever av egen kraft. Många mindre lärosäten rapporterar att man inte satsat på att rekrytera utländska studenter efter avgiftsreformens införande ( studenterna vill inte komma till vårt lilla lärosäte ) men att man idag med förvåning kan konstatera att man fått många utländska (icke-eu) studenter. Avgiftsreformen har medfört att internationaliseringen har blivit något som idag genomsyrar hela lärosätet, även t.ex. studenthälsa och studievägledning har påverkats av internationaliseringen. Flera lärosäten vill framhålla att ledningen satsar strategiskt på internationalisering och inkluderar service-funktioner i arbetet, som en del i arbetet att göra lärosätet attraktivt för utländska studenter. Vissa lärosäten menar att en negativ konsekvens är att man idag mer och mer tänker på internationalisering som ett sätt att få in pengar till verksamheten det har blivit fokus på business. I det sammanhanget upplever vissa lärosäten att ledningen ser internationalisering som något som måste göras (ett politiskt direktiv) och som kostar pengar, men som inte ger några tydliga vinster. Man glömmer bort mötet mellan människor som grunden för internationaliseringen. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? En tydlig förändring är att man på lärosätena jobbar med att rekrytera utländska studenter, vilket man inte gjort tidigare. Man jobbar också mer med likabehandling av utländska studenter, oavsett om de kommer inom ramen för ett utbytesprogram eller som free movers. Tidigare hade utbytesstudenterna fördelar som free movers saknade. Många lärosäten rapporterar att ledningen på olika sätt varit aktiv och drivande i internationaliseringsarbetet, t.ex. genom att tillsätta strategiska internationaliseringsråd eller genom att skapa tjänster riktade särskilt mot internationell rekrytering av studenter. Vissa lärosäten rapporterar att man använder sina partneruniversitet för att marknadsföra sig hos utländska studenter. Andra lärosäten, med tydligt specialiserade utbildningar, rapporterar att man absolut inte vill marknadsföra sig hos sina partneruniversitet, då detta riskerar att tolkas som att man försöker stjäla deras studenter. 2

4 Många lärosäten talar om vikten av att ha utbytesstudenter på kandidatnivå, som ett sätt att marknadsföra lärosätet och få fler utländska studenter på magisternivå. Många lärosäten använder alumner som en del i strategin för att locka utländska studenter. 3

5 Grupp 2 Diskussionsledare: Anders Ahlstrand Valfriheten för utbytesstudenter från tredje land har minskat då det blir svårare att ta kurser utanför den på förhand överenskomna planen. Det kommer i så fall kosta pengar för att delta i kurser. Rörligheten mellan lärosäten minskar. Utbildningen utformning och kvalitet diskuteras mer man ser mer kritiskt på den egna utbildningen och lägger mer fokus på lärarnas engelskkompetens, man lyssnar mer på studenterna och lägger större vikt vid kursutvärderingarna. Strävanden att få ut lärare på utbyten. Studenter behandlas bättre, mer kundtänk. Sköter man sig bra när det gäller utbyten på kandidatnivå så kan det vara ett sätt för att rekrytera masterstudenter. Internationella samarbeten och studentutbytespartners kan användas i rekrytering. Man har bra kontakter och man kan visa vad man går för genom utbyten. Genom att betalande tredjelandsstudenter kan delta i utbyten har man lagt större fokus på att följa upp utbytesavtal så att de håller hög kvalitet och passar bra in i programmen. Det har även påverkat tecknandet av nya avtal. Mer fokus på ömsesidighet i utbytena ger ökat fokus på de egna utresande studenterna. Det gäller att få ut dem så att balans råder. Vissa ansåg att betalstudenterna värderas högre och att de ges lite bättre service medan andra hävdade att det inte gjordes skillnad mellan utbytesstudenter och betalande studenter när det gällde service exempelvis. Då kursutbudet kan komma att dras ner till följd av avgifterna kan det få negativa konsekvenser för utbytesstudenter då färre kurser kan komma att ges på engelska. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Internationalisering har lyfts på lärosätet. Fler engagerar sig i internationalisering både på institutionsnivå och på högsta nivå på lärosätet. Frågor kring kvalitet i internationalisering diskuteras mer än tidigare. Kommittéer för internationalisering har bildats på hög nivå. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Mer fokus på strategiska partnerskap. Diskussionerna handlar mycket om rekrytering, mindre om samarbeten men det fanns ingen konsensus kring frågan om utbyten och samarbeten hade blivit mindre i fokus. En del hävdade att det har kommit mer i fokus. Flera lärosäten rapporterade att nya internationaliseringsstrategier har utformats och att internationalisering har fått en tydligare roll i lärosätenas övergripande måldokument och visioner. 4

6 Grupp 3 Diskussionsledare: Jari Rusanen, sekreterare: Ingrid Gustafsson För tidigt dra några slutsatser beträffande kvaliteten i utbytesverksamheten. Färre studenter har lett till färre kursutbud. Många nya handläggningar. Bara utbytesdelen som är status quo. Det är svårt att upprätta samma nivå av service till alla. De betalande är en mer resurskrävande grupp; det ställs nya krav på information webben har blivit allt viktigare och att informationen finns på engelska. Det ställs också högre krav på administrationen. Stöd och service har minskat pga mer resurskrävande antagningsprocess. Betalande studenter ställer högre krav än icke betalande studenter, universiteten har inte alltid möjlighet att uppfylla förväntningarna. Det har lett till mer omfattande administration per student och ställer nya krav på information. Problem med att ta emot utbytesstudenter vad gäller bostadsgarantin. De betalande kommer högre upp i prioriteringen när det gäller bostäder. Det har blivit mer noga med antalet i avtalen (krav på bättre balans på in- och utresande). Några lärosäten uppmuntrar fler svenska studenter att gå vidare till masters nivå nu när vi har färre utländska studenter. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Ja, internationalisering har blivit mer i fokus, t ex när det gäller tillgodoräknande, rekrytering, strategiskt tänkande och att ha bra relationer till partneruniversitet. Bologna processen har dessutom underlättat samarbetet med tredje land. Det satsas mer på internationell marknadsföring nu jämfört med tidigare vilket skapat merkostnader vid rekrytering (bl a pga användning av agenter). Agenter vet inte om studenter är behöriga och uppmuntrar dem att söka vilket skapar merarbete eftersom en hel del är obehöriga. Det har lett till att lärosäten börjat profilera sig mer i vissa regioner, satsat mer på forskningsnätverk eller forskningsprojekt. Andra har installerat internationaliseringsansvarig på policy och strateginivå eller skapat nya poster som vicerektor för internationalisering. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Avgifter ställer nya krav på strategier för internationalisering och bidragit till allianser med vissa universitet och vissa områden. Det ställer krav på information på olika språk, på hemsidan, större krav på anställda och på administrationen. Nya tjänster har inrättats, t ex översättare och förändringar har gjorts på policynivå. Några lärosäten anser att de betalande studenterna kräver mer, efterfrågar ett helt paket, inklusive omhändertagande i större utsträckning än vad som varit aktuellt tidigare. Andra lärosäten har däremot inte en erfarenhet av att betalande studenter kräver mer. De kräver mer av sig själva, eftersom de gör en stor investering i utbildningen, men inte mer av systemet. Uppsala universitet har fått säga nej till utbytesstudenter när de betalande har kommit. 5

7 Grupp 4 Diskussionsledare: Rebecka Herdevall, sekreterare: Carola Barhammar. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Gruppen diskuterade ovanstående frågor och här kommer kommentarer från gruppmedlemmarna: Komplicerat att ha en sådan strategi studenterna väljer andra skolor i så fall. Inga nya sökanden. Operahögskolan har tidigare haft duktiga studenter från Sydafrika men inte ens stipendierna täcker avgiften. Påverkar arbetet mycket. Begriper inte avgifterna vad går de till? Institutionerna drabbas. Många som har råd att betala avgiften kanske inte har den kvalité på sin utbildning som är önskvärt.. Vi har ingen mottagarservice Många negativa synpunkter. Jönköpings högskola har en mer positiv inställning - varför ska vi erbjuda gratis undervisning? Men de har jobbat med detta i fem år och hade en plan. Men en annan typ av studenter som kommer nu. Chalmers: har inte drabbats så svårt hade tidigare byggt upp. Antagningen gör jobbet åt institutionerna. Utbytesstudenternas service verkar bli bättre. Men Lund prioriterar de betalande? Efterlyser en kostnadsanalys rekryteringen av studenter kostar. Sverige har ännu ingen utbyggd struktur för att ta emot. Hur har lärosätena ändrat sina strategier? Mottagarservice, nuvarande avtal? Mittuniversitetet. Håller på med strategin fram till Inventerar partneruniversiteten. Internationaliseringen har kommit högt upp på listan kanske har det något med att göra när avgifterna infördes? Karin Granevi: som tidigare jobbat på Stockholms universitet men nu finns på Södertörna högskola: strategin har varit att jobba via partneruniversitet. För att rekrytera till mastersutbildningarna. Ser utbytesstud.enterna som en viktig grupp. Man har prioriterat USA, Kina och Ryssland. Budget: var ligger kostnaderna? Mer än hälften går till institutionerna. (ex. Sthlm), Lunds univ. har satsat hårt på mässor och alumni. Institutionerna har en mycket stor arbetsbelastning som de inte får betalt för. Operahögskolan: man får söka privata sponsorer vara kreativ. Vad ger mässor, partneruniversitet? Bör tänka efter vad man vill med det hela. Ett lärosäte(sthlm univ) kommer att ändra strategin man kan använda sig av studenterna som åker ut och ber dem vara ambassadörer i utlandet och därigenom kunna rekrytera. Naturvetenskapliga fakulteten i Lund Lund satsar på EU-studenter som de har avtal med. En viss trend kanske att man satsar mer på EU-stud. Jönköping: fler EU studenter än tidigare. Fler ickebetalande studenter är trenden. Svår balans för lärosätena man ska spara och öka samtidigt. En nationell strategi för internationalisering efterlyses. Tar inte emot några Erasmus-Mundus-studenter längre för att det kostar en massa pengar 6

8 Göteborgs univ. ekonomisk fråga att kunna ge kurser till Erasmusstudenter. Man konstruerar kurser på engelska. Man får ta pengar från det ordinarie utbudet. Har kursutbudet ändrats? Nja, för vissa. Man måste spara och de engelskspråkiga kurserna har man skurit ner på. Vilket innebär att platserna för utbytesstudenterna blir färre. Men inte alla Lund har ökat antalet kurser /program på engelska dels för att utöka för betalande. Det läggs en massa saker på oss men inga pengar. Och nu ska vi ha praktik också Ett lärosäte har lagt ner 4-5 kandidatprogram skära ner (budgeten). (Mittuniv.) många vill dit men p g a budgeten. Har samarbetet med andra påverkats? Ett lärosäte har börjat om strukit avtalen och börjat om eftersom det i avtalen med svenska lärosätena inte funnits något om avgifter. Internationellt har det ökat. Man försöker samarbeta mer i Sverige och även inom Norden. Sverige är för litet på den globala marknaden. Svenska institutet är totalt frånvarande Ett pedagogiskt problem om de internationella studenterna flyttar mellan lärosätena i Sverige förstagångs problem? - man måste teckna avtal mellan olika svenska lärosätena. Det verkar inte ha påverkats så mycket internationellt de internationella avtalen. Kina Lund. man kan tydligen skicka kinesiska studenter till Kina men Peking vägrar att ta emot. Öppet för alla Norden vi måste få mer mobilitet och mer samarbete inom Norden. Vi skulle kunna erbjuda de olika internationella studenterna t ex Nordiskt Masterprogram. Det finns planer på detta. Sammanfattning grupp 4 Inte så många som är positiva, avgifterna har skapat mycket problem och extra arbete. Vissa ser dock att det finns möjligheter framöver. Förhoppningsvis kommer att servicen när det gäller mottagningen av de utländska studenterna att bli bättre. Institutionerna verkar ha drabbats hårt och fått mycket mera att göra. Färre studenter från 3e land (men det finns redan många studenter från 3e land) Internationaliseringen har kommit högre upp på agendan Betalande studenterna prioriteras. Rekrytering via avtalsuniversitet och svenska studenter har en viktig funktion. Försöker hitta andra sätt att täcka kostnaderna. Satsar mer på EU-studenter. Takbeloppet viktigt. Ett problem eftersom man tagit emot fler än vad man hade pengar till En internationell strategi efterfrågas. Samarbete med Norden föreslogs. Mera jobb men inte mera pengar. 7

9 Grupp 5 Diskussionsledare: Kate Sevón, sekreterare: Jacob Dygéus 1. Erfarenheter av första året med avgifter? Avgifterna minskar svenska lärosätens konkurrenskraft. Svenska lärosäten ställs mot bättre och än mer välrenommerade skolor utomlands, som även kostar pengar. I diskussionen framkom att Sverige var ett alternativ eftersom utbildningen inte kostade någonting. Med en prislapp på utbildning anser många studenter att de lika gärna, eller hellre går på en annan skola i ett annat land. Kursverksamheten genomgår en förändring, där den både minskar, men samtidigt planeras för att utvecklas för att kunna möta nya studenter i den nya avgiftsreformen. Många lärosäten känner att de arbetar efter 2004 års strategi, men vill se en modernare och mer framtidsinriktad strategi från högre ort för att kunna planera långsiktigt. 2. Hur har lärosätet ändrat sina strategier och handlingsplaner? Har t.ex. arbetet med utbyten och samarbeten påverkats? Generellt har internationalisering kommit mer i fokus pga avgiftsreformen. Diskussioner har funnits om hur lärosäten tar emot studenter, och vilken produkt man anser att man säljer. Efter avgiftsreformen är mycket tydligare att lärosäten säljer en produkt som måste ha ett mervärde. Det finnas en konflikt i kvalitetsbedömningen inom exempelvis konstnärliga utbildningar där de med bästa arbetsprover inte alltid är de som har pengar att betala avgifter. Avgiftsreformen har försämrat det internationella arbetet, anser några lärosäten. Man får inte alltid de bästa studenterna, utan de som kan betala för sig. De stipendier som finns täcker inte behovet som finns, dock är den generella synen att det finns fler, och mer, av privata stipendier att tillgå än statliga. En tydlig skillnad är att IPKs stipendier endast täcker studieavgifterna, medan Svenska Institutets täcker även levnadsomkostnaderna. Det ansågs väldigt viktigt att underhålla kontakterna med studenter som visat intresse för lärosätet, för att få dem att slutgiltigt göra valet att komma till Sverige. Bland de närvarande fanns en konsensus att de länder som satsas på utanför Europa är bland annat Brasilien, Indien, Kina, och Sydostasien. 3. Har interna rutiner och samarbetsformer påverkats? I så fall hur, har t.ex. samarbetet mellan olika funktioner på lärosätet förändrats? Vissa lärosäten erbjuder utbytesstudenter bostadsgaranti, men det gäller ej de som behöver betala avgifter. Samtidigt erbjuder andra lärosäten bostadsgaranti till just betalande studenter. I större städer, exempelvis Stockholm, finns inte tillräckligt med bostäder till studenterna. Därför är det svårt att erbjuda någon form av specialtillgång till bostad. En tydlig förändring som skett är att vissa lärosäten tidigare erbjudit utbytesstudenter bostadsgaranti, numera går betalande studenter före och anses viktigare att få hjälp med bostad. Vissa lärosäten har ändrat utlysningarna så att engelsk information alltid finns tillgänglig, för att kunna ge tid till de utländska studenter som vill söka att ordna med allt det praktiska. 8

10 Grupp 6 Diskussionsledare: Anna Lindeberg, sekreterare: Jöns Ahlén. Plus och minus med avgiftsreformen Genomförandet var för snabbt, för mycket blev ad hoc-lösningar. Det fanns inga rutiner och för dåliga resurser med tanke på den pressade tidplanen. ( ) Har skapat en administrativ oreda och ställt till det. ( ) Dramatisk minskning av antalet utländska masterstudenter. ( ) Betalningsrutiner och administrativ uppföljning har blivit en stor arbetsbörda. ( ) Mer kunskap om vilka som faktiskt kommer, och därmed möjlighet att planera bättre. (+) Mer studiemotiverade studenter (+) Vi har blivit diktigare på att lyfta fram våra styrkor som lärosäte. Tvingas fokusera på vad vi kan göra bättre. (+) Mer samarbete inom lärosätet, till exempel mellan fakulteter. Vi har lärt oss mycket genom det. (+) Har fått mer resurser till arbete med att marknadsföra och rekrytera studenter. (+) Internationalisering och det globala klassrummet blev något som alla pratade om. Helt plötsligt blev det viktigt. (+) Större intresse för att få studenterna att stanna i Sverige efter avslutade studier. (+) I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? Flera av representanterna betonade att deras lärosäten på olika sätt tvingats fokusera och rikta sitt arbete på ett tydligare sätt än tidigare. En del har börjat jobba med agenter för rekrytering. Man har också i flera fall ringat in vissa geografiska regioner som man prioriterar i marknadsföring och rekrytering. Linnéuniversitetet uppgav att man har tillsatt en vice rektor med särskilt ansvar för internationalisering, och dessutom inrättat olika råd som arbetar med att ta fram handlingsplaner. Ett ökat samarbete mellan lärosäten i Sverige är också något som lyftes fram av flera i diskussionen. Upplevelsen är att man i betydligt högre utsträckning än tidigare hjälper varandra och utbyter idéer för att kunna lösa de problem som man ställts inför. Detta är något som man ser som mycket positivt och som man tror kommer att fortsätta som en viktig del av internationaliseringsarbetet även i framtiden. En tydlig effekt av reformen verkar vara att man även här tvingats snäva av och fokusera. Flera uppgav att man har börjat skära ner på antalet utbytesavtal och fokusera på dem som har potential och/eller som fungerar bra. Någon uppgav att de utbytesavtal som man har kvar blivit mer värda och fått mer tyngd. Flera tyckte också att det blivit lite skifte i mottagandet och service mellan utbytesstudenter och betalande studenter. Där de senare nu ägnas mer möda än tidigare. Detta eftersom man i många fall måste garantera de betalande studenterna bostad, till exempel. Men flera påpekade att de tycker att alla inkommande studenter har fått bättre service i och med detta. 9

11 Grupp 7 Diskussionsledare: Heléne Säll Matsson, sekreterare: Therese Hadland Efter diskussioner i grupper fick deltagarna ranka de olika synpunkterna genom att sättas notislappar. Jämställdhet/genusperspektiv: Antalet kvinnliga masterstudenter minskar (neg), ökat antal män på högskolan (utjämning, positivt) Mindre spännande mix genom bortfallet av studenter från tredje land Bostäder; betalstudenter prioriteras, andra utbytesstudenter får det tuffare. Fördelningspolitik (på vissa orter) Bättre service för betalstudenter inklusive utbytesstudenter samma service för alla Varför reformen? Enbart full kostnadstäckning? Internationella distans(program)utbildningar drabbas av dip eller totalminskning av studenter från tredje land Pga restriktioner (inte skriva avtal för att undkomma avgifter) är man mer noggrann i skapandet av nya avtal Varför så få stipendier? Betalande masterstudenter kräver mer resurser inga nya tillkommer (utbytesstudenterna får stå tillbaka) Har internationalisering kommit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Fina ord på högsta nivå, avsaknad av handlingsplaner på verksamhetsnivå Regeringsunderlag har varit fokus medan utbytesverksamhet och lärarna borde få plats Formuleringar av konkreta mål Representation på alla nivåer Högst aktuellt på alla lärosäten Bostadsfrågan allt mer aktuell Ökad service Mer fokus centralt-lokalt? Internationell strategi. Centraliserade vs decentraliserade högskolor/universitet I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Geografisk prioritering Nationella strategier med synliggjord utbytesverksamhet Utbytesverksamhet som medel/mål Ändrade riktlinjer för Erasmus Mundus samarbeten pga diff i maxavgift för studenter och vad utbildningen de facto kostar Beslut att prioritera rekryteringsinsatser inom EU Agenter i Kina Projektgrupp tillsattes för att utvärdera hur man handlägger vtalsstudenter kontra freemovers/betalande studenter. Målet var att hitta sätt att hantera icke avtalsstudenter Ökat samarbete inom double degrees 10

12 Kompletta miljöer; Forskning Utbildning 11

13 Grupp 8 Therese Lindström och Ingrid Gran. Utgångspunkt till gruppen var att i än mindre grupper diskutera och ge exempel på positiva som negativa effekter/strategier som införandet av avgifter inneburit för lärosätena. Man konstaterade i grupperna och i slutdiskussion följande: Mixen av studenter har minskat. Antalet studenter från Asien och Afrika har minskat. Det ser annorlunda ut nu jämfört med tidigare. Förlorat i mångfald. Sårbart för mindre lärosäten då de inte kan konkurrera Samarbetsformerna mellan lärosätena i regioner har ökat och nya tankesätt har införts. Man måste numera tänka utanför sina stuprör. Mer samarbeten söks och inte så många enskilda längre, detta är en ny strategi. Administrationen har ökat och minskat på samma gång, det ser ut på ett annorlunda sätt även här. Många nya arbetsuppgifter har tillkommit och därmed nya arbetssätt samtidigt som problematiken med den enorma anstormningen av studenter som förekom tidigare har minskat. Antalet falska anmälningar har minskat = en fördel Inte så många fortsätter att forska eller undervisa efter studier här i Sverige = en nackdel Personliga kontakter har ökat i och med rekryteringen, som numera måste utföras. Kontakter har ökat vid mässor etc. Det har blivit en annan typ av marknadsföring. Lärosätena tvingas vässa sina erbjudanden, marknadsföring och nischer. Ekonomipersonal har fått nya uppgifter (se ovan) och det kräver nytt sorts samarbete och nya rutiner Återbetalningsrutiner omständiga Svårigheter med att hantera tillgodoräkning av tidigare studier Vem ska hantera det hela? Agenter? Hur ska dessa rekryteras? Platsgarantin för kurser svenska (språket) har frigjorts (Freemovers) Färre kurser på engelska = minskat intresse från utländska studenter. Alumner och underlag till Masterprogram på engelska tappas. De studenter som kommer är mer motiverade och ambitiösa Synliggjort brister i rutiner för att söka visum etc (tidigare reform) Synliggjort brister i svenska, i stort samt bristande övergång (språkbrister). Gruppen som kommer blir en mer uppmärksammad grupp och servicen samt utbudet till dessa studenter blir bättre Dyra utbildningar tappar studenter (exempelvis konsthögskolorna) 12

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Greg Neely International Office Det internationella perspektivet ska vara en självklar del i all

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Kristina Miolin KRISTINA.MIOLIN@ER.LU.SE Redan de gamla grekerna - De gemensamma utbildningsprogrammen har funnits

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

Enkät för uppföljning av den studieavgiftsfinansierade verksamheten

Enkät för uppföljning av den studieavgiftsfinansierade verksamheten Enkät för uppföljning av den studieavgiftsfinansierade verksamheten Högskoleverket och Verket för högskoleservice (VHS) har sedan 2011 i uppdrag att följa upp den studieavgiftsfinansierade verksamheten

Läs mer

Delrapport Internationell marknadsföring

Delrapport Internationell marknadsföring Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets

Läs mer

Kartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR. Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth

Kartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR. Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth Kartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth UKÄ skulle särskilt kartlägga storlek på studieavgifterna, vad

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

PROJEKTPLAN. Införande av studieavgifter vid Umeå universitet. Webbadress http://www.planering.umu.se/verksamhet/studieavgifter/ Projektnamn

PROJEKTPLAN. Införande av studieavgifter vid Umeå universitet. Webbadress http://www.planering.umu.se/verksamhet/studieavgifter/ Projektnamn Sid 1 (10) PROJEKTPLAN vid Umeå universitet Webbadress http://www.planering.umu.se/verksamhet/studieavgifter/ Projektnamn vid Umeå universitet Fastställt av Rektor Dokumentansvarig Dokumentidentitet Projektplan

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering BESLUT 1 2010-06-24 Dnr LS 2010/499 Rektor Handlingsplan för internationalisering 2010-2011 Bakgrund Internationalisering är en av fyra strategier i universitetets Strategiska Plan 2007-2011 för att uppnå

Läs mer

UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING

UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING STYRDOKUMENT V 2014/476 UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING 2014-2016 Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor

Läs mer

Internationella utbildningssamarbeten 2014/15

Internationella utbildningssamarbeten 2014/15 Universitetens, högskolornas och de enskilda utbildningsanordnarnas Internationella utbildningssamarbeten 2014/15 - ett urval uppgifter och slutsatser från rapporten. Anna Lundh, utredare vid UKÄ Internationella

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning Fastställd av rektor 2014-06-24 Dnr: FS 1.1.1-284-14 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Regler Rektor Tillsvidare

Läs mer

Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut?

Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut? R1 Handläggare: Styrelsen Datum: 2017-04-12 Dnr: O410-2/1617 Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut? Bakgrund Som en del av arbetet under verksamhetsåret 2015/2016

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Annika Holm 013-282615 Jessica Yeh 013-281202 Origo, rum 2201 international@lith.liu.se Vilka är vi och vad gör vi? Vi är internationella

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte

Läs mer

HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/1165/10 Rektor 2011-08-15

HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/1165/10 Rektor 2011-08-15 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/1165/10 Rektor 2011-08-15 Handläggningsordning för internationella avtal Ärendet Högskolan Dalarna har ett stort antal internationella avtal som reglerar student- och

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige 2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall

Läs mer

Internationella studenter och deras villkor. Helena Gradin Studentcentrum/International Office

Internationella studenter och deras villkor. Helena Gradin Studentcentrum/International Office Internationella studenter och deras villkor Helena Gradin Studentcentrum/International Office Vilka är de internationella studenterna? Utbytesstudenter (från partneruniversitet) Studenter från EU (EU-medborgare)

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Handlingsplan för internationalisering Biomedicinska analytikerprogrammet 2012 2013 Inledning Biomedicinsk analytiker (engelska biomedical scientist) är ett internationellt yrke och utbildning finns världen

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering HANDLINGSPLAN 1 2008-05-21 Dnr HT 2007/440 Styrelsen för humaniora och teologi Handlingsplan för internationalisering 2008-2012 Följande är en handlingsplan för internationalisering av verksamheten inom

Läs mer

Policy för internationalisering vid Lunds universitet

Policy för internationalisering vid Lunds universitet Styrelsen 2007-12-17 Policy för internationalisering vid Lunds universitet 2008-2011 I denna policy 1 för internationalisering formuleras gemensamma visioner, värderingar, mål och strategier för universitetets

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten?

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Rapport från en hearing Forum för internationalisering 12 april 2011 Stockholm Hearing 12 april I denna skrift redovisas vad som kom fram vid den

Läs mer

Future Workshop - dokumentation

Future Workshop - dokumentation Karlskrona, 26 augusti 2008 Future Workshop - dokumentation Hur ska LTH marknadsföra sig? Hur förhåller vi oss till Bologna-processen? Hur kan vi paketera vårt erbjudande? Ska vi marknadsföra mångfalden

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering fram till

Handlingsplan för internationalisering fram till UFV 2013/103 Handlingsplan för internationalisering fram till 2014-12-31 Fastställd av rektor 2013-02-12 Reviderad av rektor 2014-01-21 I Uppsala universitets mål och strategier (UFV 2007/1478) och i Program

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! - En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Till dig som har tänkt åka utomlands och studera: det är glädjande att du har

Läs mer

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare Projektnummer 1517352 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE 1. Uppdraget

Läs mer

Praktisk handläggningsordning utresande utbytesstudenter

Praktisk handläggningsordning utresande utbytesstudenter Praktisk handläggningsordning utresande utbytesstudenter Avsikten med denna praktiska handläggningsordning är att den ska fungera som en riktlinje för internationella koordinatorer på fakultets- och institutionsnivå

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Kalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR

Kalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR Kalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR 2015-05-27 Jari Rusanen Kalendarium 2015 16 september deadline för ansökan inför Nordic Master http://www.cimo.fi/programmes/nordic_master/to_the_applicant 21-20

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Internationellt kandidatprogram i kemi

Internationellt kandidatprogram i kemi 2015-11-17 Dnr SU Carl-Johan Högberg Utbildningskoordinator Kemiska övningslaboratoriet Internationellt kandidatprogram i kemi Bakgrund kemi har under de senaste åren haft ca 30 registrerade studenter

Läs mer

1 Fastställande av föredragningslistan Även fakulteternas representanter föredrar punkt 3. Handlingsplaner.

1 Fastställande av föredragningslistan Även fakulteternas representanter föredrar punkt 3. Handlingsplaner. 2013-10-15 1 (5) Internationaliseringsrådets () möte 9 okt 2013 Närvarande Anna Andersson, fakultetskoordinator LiTH (adjungerad) Anna Bergek, prodekan tek fak Karin Gibson, enhetschef IO (sekr) Anderz

Läs mer

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida 1 (8) 2 (8) Verksamhetsplanen beslutas av fullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka fullmäktige styr LinTek. Verksamhetsplanen tas fram med LinTeks måldokument som grund och aktuella fokusområden.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Det akademiska värdet av mobilitet

Det akademiska värdet av mobilitet Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-05-11 Anders Ahlstrand Bakgrund På forummötet i oktober 2013 diskuterades hinder och möjligheter

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Handläggningsordning för Akademiska utbytesavtal

Handläggningsordning för Akademiska utbytesavtal Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Dokumenttyp: Regler Område: Utbildning och forskning Dnr: 500-2180-11 Datum: 2011-10-04 Ansvarig enhet: Studentcentrum Giltighetstid: 2011-2013 Sid 1 (10) Handläggningsordning

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013

HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi och Fysioterapi HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013 LC, US 1 Inledning Det pågår kontinuerligt

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Inledning Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Den 29 augusti 2005 påbörjade jag en sjutton veckors lång praktik vid Göteborgs universitet på Statsvetenskapliga

Läs mer

Strategi för internationalisering

Strategi för internationalisering Dnr: ORU 1.3.2-823/2014 Strategi för internationalisering 2015 2020 Fastställd av: rektor Datum: 2015-09-08 INLEDNING Örebro universitet är ett relativt ungt lärosäte inom svensk högre utbildning. Universitetets

Läs mer

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland prefekter

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland prefekter INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland prefekter Projektnummer 1517353 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND PREFEKTER 1. Uppdraget Internationella programkontoret (IPK) har

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Nätverk för Internationalisering vid Lnu Minnesanteckningar 8 mars 2012

Nätverk för Internationalisering vid Lnu Minnesanteckningar 8 mars 2012 2012-03- 08 Nätverk för Internationalisering vid Lnu Minnesanteckningar 8 mars 2012 Närvarande Björn Albin, HV (ordförande) Nils Nilsson, vice rector Daiva Balciunaite Håkansson, ELNU Kajsa Higgins, PPI

Läs mer

Utbytesstudier 2013/14

Utbytesstudier 2013/14 Utbytesstudier 2013/14 Del 1 Olika alternativ Nordplus/Nordlys 1-2 terminer i Norden Erasmus 1-2 terminer i Europa Bilaterala avtal Freemover utbildning i hela världen Andra alternativ 3 Nordplus/Nordlys

Läs mer

Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet

Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet 2014-11-14 Rebecka Herdevall Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet International Credit Mobility Utomeuropeisk mobilitet översikt Bygger vidare på Erasmus Mundus Action 2 Mobilitet för studenter och personal

Läs mer

Erasmus Mundus Basinformation

Erasmus Mundus Basinformation 2013-02-12 Erasmus Mundus Basinformation Rebecka Herdevall Vad är Erasmus Mundus? Programmets syfte, struktur etc. Erasmus Mundus EU-finansierat program som inrättades 2004 Europeiska kommissionens utförarorganisation,

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Studieavgifter. Undantag

Studieavgifter. Undantag Studieavgifter Förordningsgrunden: Studieavgiften är en offentligrättslig avgift som baseras på förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Förordningen trädde

Läs mer

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 MINNESANTECKNINGAR Datum 2014-06-26 1 (6) Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 Tid: 2014-06-26 kl 10.00-12.00 Plats: Dockplatsen, Malmö Närvarande För arbetsgivaren: Thorbjörn Lindhqvist, ordförande

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Minnesanteckningar kommittén för internationalisering 2015-03-06

Minnesanteckningar kommittén för internationalisering 2015-03-06 Sida 1 (6) Minnesanteckningar kommittén för internationalisering 2015-03-06 Närvarande: 1. Helén Anderson, ordförande 2. Charlotte Skoglund, sekreterare 3. Catherine Legrand, FHL 4. Soniya Billore, FEH

Läs mer

avdelningen MIA-träff 2012-05-04

avdelningen MIA-träff 2012-05-04 Nytt från Internationella avdelningen MIA-träff 2012-05-04 Avgiftsstudenter och LADOK mm Villkorligt antagna Två skäl: ej betalat avgift, ej grundläggande behörighet. Studenter som inte dokumenterat att

Läs mer

Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning.

Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning. Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning. Utgiven av Sveriges förenade studentkårer 2014 Utredare: Jenny Andersson Layout: Anna

Läs mer

Juridicum. Juridiska institutionen. Informationsmöte inför ansökan om utlandsstudier via juridiska institutionen

Juridicum. Juridiska institutionen. Informationsmöte inför ansökan om utlandsstudier via juridiska institutionen Informationsmöte inför ansökan om utlandsstudier via juridiska institutionen Sandra Fagerlund, Maria Fotiadis Forssjö 2014-05-13 Juridicum Juridiska institutionen Agenda Allmän information Kurser på engelska?

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter

Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter www.hsv.se Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851,

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier 1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier Fastställda av Utbildningsnämnden den 18 september 2002. 1. STUDENTUTBYTEN 1.1 Studentutbyten inom Erasmus Erasmus ingår i Sokrates

Läs mer

Studentfacklig utbildningsdag

Studentfacklig utbildningsdag Studentfacklig utbildningsdag 22 oktober 2014 Anders Fällström Hur fungerar ett universitet Organisation Ekonomi Utbildningsstrategier 2010-2014 2014- Pågående arbetsgrupper Kvalitetsarbete Pedagogisk

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-12-18 En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Att utbildning har betydelse för Sveriges möjligheter att delta i det globala sammanhanget

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag

Läs mer

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift En rapport från Svenska institutet Innehåll Förord av generaldirektör Olle Wästberg s. 3 Om undersökningen s. 4 Sverigeintresserade studenter mer

Läs mer

Definierade och vanliga begrepp för internationella samarbetsavtal

Definierade och vanliga begrepp för internationella samarbetsavtal Växjö 2015-09-02 Definierade och vanliga begrepp för internationella samarbetsavtal Begrepp Definition Kommentarer Samarbetsavtal Internationella samarbetsavtal Avtal inom utbytesprogram Internationellt

Läs mer

Study Abroad in Asia - (South Korea) 2015-2016

Study Abroad in Asia - (South Korea) 2015-2016 Sida 1 (5) Study Abroad in Asia - (South Korea) 2015-2016 Landsövergripande information De flesta lärosäten i Sydkorea har ett brett kursutbud på engelska. Flera lärosäten i Sydkorea erbjuder kurser på

Läs mer

2011-04-19 UPPSALA STUDENTKÅRS INTERNATIONELLA ÅSIKTSPROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2007-01-16 Reviderat av Uppsala studentkårs fullmäktige 2009-09-22 Integrering av de internationella

Läs mer

Socialt arbete utan gränser

Socialt arbete utan gränser Socialt arbete utan gränser Låt din socionomutbildning få internationella inslag Ersta Sköndal högskola ska främja förståelsen för internationellt arbete och en hållbar global utveckling. Arbetet ska

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering av högre utbildning och forskning är en viktig del i en ökad globalisering. En form av internationalisering av högre utbildning är studentutbyten

Läs mer