SLUTRAPPORT. Projekt: Hälsosamtal asylsökande. År Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT. Projekt: Hälsosamtal asylsökande. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekt: Hälsosamtal asylsökande År Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Bakgrund Projektorganisation Projektbudget 4 5. Mål 4 6. Målgrupp / Preventionsgrupp 4 7. Urval Arbetsgrupp Deltagare vid utbildningsdagar 5 8. Metod / planering Aktiviteter och resultat Framtagning av dokument för samtal kring sexuell hälsa Utbildningsdagar Utvärdering Intervjuer med personal Enkät vid utbildningsdagen Enkät vid utbildningsdagen Webenkät Diskussion Slutsats och förslag till fortsatt utvecklingsarbete.. 11 Bilaga A: Samtalspunkter Bilaga B: Kunskapsunderlag.. Bilaga C: Program för referensgruppsmöte (utbildningsdag) Bilaga D: Program för utbildningsdagen Bilaga E: Program för utbildningsdagen Bilaga F. Enkätmall för utvärdering av utbildningsdagar.. 2

3 Sammanfattning Kunskapsnätverket hiv/sti Norr har under perioden bedrivit ett projekt där målet varit en utarbetad mall för samtal med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade om sexuell hälsa. Målet har också varit fördjupad kunskap hos personal som utför hälsosamtal. Dokument samtalspunkter och kunskapsunderlag med frågor, fakta och råd gällande sexuell hälsa och hiv/sti-prevention har framtagits. Tre utbildningsdagar för personal i de fyra norrlänen som utför hälsosamtal (vid tredje tillfället inbjöds även barnmorskor att delta) med nyanlända migranter har genomförts. Under utbildningsdagarna har deltagarna fått kunskaper om hur man kan samtala om sexuell hälsa med personer från andra kulturer, om kvinnlig könsstympning samt om epidemiologi, sjukdomslära och smittskyddslagen. Dessutom har forskningsresultat gällande hinder och utmaningar vid genomförandet av hälsoundersökningar presenterats. Dagarna har även innehållit gruppdiskussioner och övningar. För utvärdering har enkäter delats ut i samband med utbildningsdagarna. Intervjuer har gjorts med personal inom de fyra norrlänen som utför hälsosamtal med nyanlända migranter, före och efter framtagandet av dokumenten. Dessutom har en webenkät skickats till personal som utför hälsoundersökningar. Målet för projektet har uppfyllts. Personal som använt sig av de framtagna dokumenten uppskattar dessa. De har fått ett hjälpmedel för att kunna tala om sexuell hälsa och känner sig tryggare. Det är dock många som ännu inte har använt dokumenten eller ens känner till dem. Det har reagerats på att dokumenten är för omfattande och att man har tidsbrist. Dokumenten har marknadsförts vid utbildningsdagarna och publicerats på olika sätt, exempelvis som länk från befintliga riktlinjer på landstingets interna websidor. Det behövs dock fler insatser för att marknadsföra och att få dem integrerade i verksamheten. Deltagare vid utbildningsdagarna som besvarat enkäterna har upplevt att de fått ökad kunskap och att de fått användning för denna i sitt arbete. Stor personalomsättning inom asylsjukvården och fler yrkesgrupper inom sjukvård/hälsovård/offentlig verksamhet som möter asylsökande visar på fortsatt behov av utbildning inom området sexuell hälsa och hiv/sti-prevention. 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Kunskapsnätverket hiv/sti Norr bildades 2009 och innefattar de fyra nordligaste landstingen, dvs. landstingen i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Kunskapsnätverket arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom området sexuell hälsa. Nätverket består av en styrgrupp med en representant från varje landsting samt ytterligare fyra representanter och några ersättare från respektive landsting. Dessutom har nätverket anställda projektledare. Verksamheten bedrivs med statligt ekonomiskt stöd via Folkhälsomyndigheten (fd. Smittskyddsinstitutet). 2. Bakgrund Det finns inga enhetliga dokument med frågor och instruktioner kring sexuell hälsa och hiv/sti-prevention som kan användas vid hälsosamtalet med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade. Hälsosamtalet skiljer sig också åt mellan regioner och kommuner. Situationen i sig kan vara avgörande för om samtalet kommer in på frågor kring sexuell hälsa anordnade Kunskapsnätverket hiv/sti Norr en Kick Off-dag i Umeå med temat Migration och Sexuell hälsa, där man betonade betydelsen av att ta upp om sexuell hälsa under hälsosamtalet. Många av deltagarna var sjuksköterskor som själva utför hälsosamtal. Under en gruppdiskussion framkom tydligt behovet av en mall för samtalet kring sexuell hälsa och hiv/sti-prevention. Det framkom också ett behov av utbildningsinsatser för 3

4 personalen. Många upplever det som svårt att samtala om frågor kring sexualitet med personer från andra kulturer och traditioner. De tycker att de saknar kunskap och upplever att hälsosamtalen har låg prioritet på hälsocentralerna/vårdcentralerna. 3. Projektorganisation Projektorganisation har varit Kunskapsnätverket hiv/sti Norr, som innefattar de fyra nordligaste landstingen. Nätverket består av en styrgrupp med en representant från varje landsting samt ytterligare fyra personer och några ersättare från respektive landsting. Arbetsgruppen för projektet har förutom projektledaren bestått av sex distrikts-/sjuksköterskor inom asylsjukvården, en smittskyddssjuksköterska samt två samordnare inom asylsjukvården. Under åren har några i arbetsgruppen ersatts av andra personer. Projektledaren har haft sin fysiska placering i Luleå. Arbetsgruppen har haft cirka fem möten per år för planering, uppföljning och utvärdering, i de flesta fall via telefon. 4. Projektbudget I rapporten redovisas inte projektbudget. Inom budget ingår lön för projektledare (25%), administrativa kostnader, omkostnader i samband med planeringsmöten och utbildningsdagar (resor, lokal, förtäring, logi samt föreläsararvode). 5. Mål Projektets mål är dels fördjupad kunskap hos personal som utför hälsosamtal, men också en utarbetad mall för samtal kring sexuell hälsa. 6. Målgrupp / Preventionsgrupp Målgruppen är personal som utför hälsosamtal med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade inom de fyra nordligaste länen. Personer med utländsk bakgrund är en identifierad preventionsgrupp av Folkhälsomyndigheten. Preventionsgruppen för detta projekt är därför migranter som erbjuds hälsosamtal. 7. Urval 7.1. Arbetsgrupp Under Kick Off-dagen i Umeå 2010 fick intresserade deltagare anmäla sig till att ingå i en framtida regional arbetsgrupp för att utarbeta en gemensam mall för hälsosamtal med migranter om sexuell hälsa och hiv/stiprevention. Ett antal personer anmälde sig. För att arbetsgruppen skulle kunna bildas krävdes att de anmäldas inbjudan till att medverka i gruppen först förankrats hos deras chefer. Det skulle inte innebära några kostnader för deras respektive arbetsgivare. 4

5 När projektledaren under 2011 kallade personerna på anmälningslistan till ett första möte så var det två som inte hade möjlighet att ingå i arbetsgruppen. För att få en geografisk spridning kompletterades därför arbetsgruppen med personer som visat intresse för frågan. Under projekttiden har några i arbetsgruppen olika anledningar slutat och ersatts av andra med adekvat kompetens, erfarenhet och intresse Deltagare vid utbildningsdagarna De som deltog vid utbildningsdagarna hade fått inbjudan via e-post. Projektledaren fick kontaktuppgifter från den förre projektledaren och ordnade efter hand fram fler kontaktuppgifter från andra inom Kunskapsnätverket, från samordnarna för asylsjukvården samt från Smittskydd. Eftersom det finns fler yrkesgrupper inom sjukvård/hälsovård som möter asylsökande m.fl. och kan ha behov av utbildning inom området sexuell hälsa så valde arbetsgruppen att under 2013 utvidga inbjudan till utbildningsdagen till att även omfatta barnmorskor i norrlänen. Dessa skulle även kunna få användning för de framtagna dokumenten för samtal kring sexuell hälsa. 8. Metod och planering Under våren 2011 bildades arbetsgruppen. Innan arbetet med framtagning av dokumenten för samtal kring sexuell hälsa och hiv/sti-prevention med asylsökande m.fl. påbörjades gjordes en inventering av hur man arbetar med hälsosamtal och sexuell hälsa inom norrlänens asylsjukvård. Projektledaren tog kontakt med Robert Jonzon, som då var utredare vid Smittskyddsinstitutet för att få veta om det fanns andra landsting som framtagit dokument för samtal. Robert tipsade om två landsting som höll på, respektive hade utarbetat, mallar/checklistor för hälsosamtal. Vid kontakt med projektansvariga framkom att det i ena fallet inte rörde sig om en mall gällande sexuell hälsa, i det andra fallet hade man inte ens påbörjat något arbete. De projektansvariga blev intresserade av att få ta del av de dokument som detta projekt skulle framta. Vid arbetet med att ta fram dokument med frågor, instruktioner och fakta har gruppen haft WHO:s definition på Sexuell hälsa som grund, och har utgått från behov som identifierats hos erfarna sjuksköterskor. Dessutom har information hämtats från den nationella klamydiahandlingsplanen om preventionsmetoder. Vid framtagningen har forskaren och tolken Faustine Nkulu Kalengayis forskningsresultat och erfarenheter använts som stöd. Dessutom har barnmorskan/författaren/föreläsaren Martina Franck samt en referensgrupp bestående av personer från asylsjukvård och smittskydd i Norrland bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Utbildningsdagarnas programinnehåll har bestämts av arbetsgruppen. Förslag och uttryckta behov noterades under utbildningsdagarna, vilket påverkade de val som gjordes. Även synpunkter från nätverkets styrgrupp vägdes in. Föreläsarna valdes utifrån kompetens och rekommendationer. Inbjudan till utbildningsdagarna skickades ut före sommarsemestern så att alla i målgruppen skulle få tid på sig att planera in datumet och för att kunna förankra inbjudan hos sina respektive chefer. Inbjudan skickades per e- post, med en påminnelse i början av hösten. För att undanröja hinder för deltagande var utbildningsdagarna kostnadsfria och deltagarna bjöds på både fika och lunch. I inbjudan framgick att respektive arbetsgivare själva fick stå för eventuella resekostnader. I några undantagsfall bekostade projektet logi för långväga resande. Projektet bekostade däremot arbetsgruppens resor och i några fall även logi. 5

6 9. Aktiviteter och resultat 9.1. Framtagning av dokument för samtal kring sexuell hälsa Projektledaren har tillsammans med de övriga i arbetsgruppen framtagit samtalspunkter och kunskapsunderlag för samtal kring sexuell hälsa. Detta har skett i samråd med styrgruppen. Nätverksgruppen har hållits informerade och haft möjlighet att påverka projektets innehåll. Forskaren Faustine Nkulu Kalengayi, med flerårig erfarenhet av tolkning inom sjukvården, har varit kopplad till projektet. Hon har dels bidragit vid framtagandet av samtalspunkterna och kunskapsunderlagen, dels har hon vid utbildningsdagarna föreläst utifrån sin forskning om svårigheter som uppstår i mötet mellan vårdpersonal och patienter som är nyanlända migranter. Vid framtagandet av samtalspunkterna och kunskapsunderlaget har även barnmorskan/föreläsaren/författaren Martina Franck bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Hon har också föreläst vid två av utbildningsdagarna. Primärvårdsstaben i Västerbottens Läns Landsting beslutade att hälsocentralerna inte skulle ingå i projektet. Brist på tid och behov ansågs vara orsaker för beslutet. En hälsocentral har dock varit involverad genom att låta en personal ingå i projektets arbetsgrupp, vilket har varit till god nytta. De samtalspunkter och det Kunskapsunderlag som arbetsgruppen tagit fram för samtal med asylsökande m.fl. om sexuell hälsa och hiv/sti-prevention är indelat i tre delar: (1) Flicka/kvinna, (2) Pojke/man, och (3) Hiv/STI och innehåller fakta, råd och frågor. I början av kunskapsunderlaget finns uppradat olika saker som personalen bör tänka på innan och i början av samtalet. Det handlar bland annat om patientens bakgrund och om tolkning. I Flicka/kvinna-delen tas det bland annat upp om myten om mödomshinnan, om graviditet, könsstympning, preventivmedel och sexuella övergrepp. Mycket utav detta tas även upp i Pojke/man-delen. I Hiv/STI-delen beskrivs olika STI:s (sexuellt överförbara infektioner) och symptom. Alla känner inte till de olika infektionerna, men dom känner kanske igen symptomen. Det tas även upp om kondomanvändning, testning och om Smittskyddslagen. Dessutom ingår även information om provtagning. Det har under arbetets gång gjorts justeringar i dokumenten, så att det framgår tydligt att de ska ses som ett komplement till redan befintliga riktlinjer inom landstingen i de fyra nordligaste länen och att de kan användas både vid hälsosamtal och vid andra samtalstillfällen. Bland annat så byttes orden formulär och manual ut mot Samtalspunkter och Kunskapsunderlag. Dokumenten har marknadsförts vid projektets utbildningsdagar, samt vid olika möten för asylsjukvårdspersonal. De har på olika sätt publicerats, exempelvis som länk från befintliga riktlinjer eller på annat sätt från landstingets interna websidor. Under utbildningsdagarna diskuterades dokumenten och då framkom att personalen som gör hälsoundersökningarna inte har så mycket tid avsatt för samtal. Vidare anser de att verksamhetsansvariga i vissa fall inte ser det som en besparing om man avsätter tid för information om hiv/sti vid hälsosamtalet, trots att man på det sättet bidrar till att minska risken för nysmitta och smittspridning. Erfarna sjuksköterskor som använt materialet tycker att när man ändå har patienten på plats och får en halvtimme extra för samtal, så att man hinner informera ordentligt, vinner man tid därför då slipper man fler extra besök med ökade resekostnader. Personal har även uttryckt att det kan kännas svårt att ta upp om sexuell hälsa vid första samtalet med patienten. Dokumenten går att använda även vid andra samtalstillfällen. Några har använt delar av dokumenten vid särskilda gruppinformationer och det har fungerat bra. 6

7 Inom arbetsgruppen upplevdes det efter något år som att acceptansen för dokumenten ökade hos den personal som använde dessa vid hälsosamtal. De går inte igenom hela dokumenten vid varje samtal, utan väljer ut vissa delar efter behov. Aktörer från olika delar av Sverige har kontaktat projektledaren och visat intresse för att få ta del av de framtagna dokumenten Utbildningsdagar Under hösten 2011 genomfördes den första utbildningsdagen i Umeå, kallad referensgruppsmöte. De som deltog vid Kick Off-dagen inbjöds (de fick utgöra projektets referensgrupp), men även fler personal som utför hälsosamtal inbjöds. Det var drygt tjugo deltagare. Hälften av deltagarna kom från Norrbotten. Minst antal deltagare kom från Jämtland, endast två personer. Deltagarna fick lyssna till Martina Franck, som föreläste om sexuell hälsa ur ett multikulturellt perspektiv samt om kvinnlig könsstympning. Faustine Nkulu Kalengayi föreläste kring de svårigheter som uppstår i mötet mellan vårdpersonal och patienter som är nyanlända migranter. Dagen innehöll även gruppdiskussion kring innehåll, marknadsföring och användande av de dokument för samtal som arbetsgruppen framtagit. Det diskuterades även om utbildningsbehov hos personalen som utför hälsosamtal. Synpunkter och förslag inkom. Den andra utbildningsdagen anordnades under hösten 2012, även denna gång i Umeå. Antalet deltagare var närmare 30. Drygt hälften av dem var nya, dvs. de hade inte deltagit tidigare. Denna gång var nästan hälften av deltagarna från Västerbotten och några barnmorskor hade anmält sig. Flera deltagare kom också från Norrbotten. Från Västernorrland var de någon färre än tidigare och från Jämtland kom endast en person. Faustine Nkulu Kalengayi presenterade vad som framkommit vid intervjuer som hon gjort, främst med personal som utför hälsosamtal, men även med annan landstingspersonal inom de fyra norrlänen. Martina Franck förmedlade genom föreläsning och dialog utifrån patientfall tips och råd för samtal med asylsökande m.fl. om sexuell hälsa. Hon ledde också en gruppövning i reflekterande samtal. Under dagen presenterades och diskuterades de framtagna dokumenten för samtal, som till viss del hade omarbetats efter synpunkter och förslag från bland annat deltagare vid förra utbildningsdagen. Några asylsjuksköterskor som ingick i arbetsgruppen, och hade börjat använda dokumenten vid samtal, berättade för deltagarna om sina erfarenheter av detta. Arbetsgruppen fick ytterligare synpunkter och förslag från deltagarna. Vid den tredje utbildningsdagen i Umeå, som genomfördes under hösten 2013 deltog betydligt fler än tidigare, drygt sextio personer. Av dessa var nästan hälften från Västerbotten. Antalet deltagare från Norrbotten och Västernorrland var nästan lika. Från Jämtland kom fler än föregående år, fem personer. Detta år hade inbjudan även gått ut till barnmorskor. Många av dessa anmälde sig. Dessutom deltog ett antal skolsköterskor. Cecilia Dhejne, psykiatriker och auktoriserad klinisk sexolog, delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter kring hur man talar om sex med fokus på personer som inte är uppväxta i svensk kultur. Hennes pass innehöll även en gruppövning och diskussion. Faustine Nkulu Kalengayi presenterade sin forskning om utmaningar vid genomförande av hälsoundersökningar. Smittskyddsläkare Stephan Stenmark föreläste om global och nationell epidemiologi, sjukdomslära samt om smittskyddslagen. Dessutom presenterades de av arbetsgruppen framtagna dokumenten för samtal kring sexuell hälsa, nu utformade som samtalspunkter med tillhörande kunskapsunderlag. 10. Utvärdering Intervjuer med personal Forskaren Faustine Nkulu Kalengayi har forskat kring utmaningar vid genomförande av hälsoundersökningar. Hon har gjort intervjuer med personal som genomför hälsoundersökningar/samtal samt med patienter. Resultat av denna forskning har presenterats under utbildningsdagarna. Specifika frågor har ställts gällande synpunkter 7

8 på och användandet av de framtagna dokumenten, om dessa uppfyller personalens behov vid samtal kring sexuell hälsa. Utvärderingen av intervjuerna baseras på nio individuella intervjuer av asyl-/flyktingsjuksköterskor på olika hälsocentraler i de fyra norrlänen, fyra i Norrbotten, en i Västerbotten, två i Västernorrland samt två i Jämtland. Både personal som ingått i projektets arbetsgrupp, men även andra har intervjuats. Intervjun bestod av följande huvudfrågor med tillhörande följdfrågor: (1) Hur använder du mallen? (2) Vad tycker du om mallen? (3) Vad skulle du vilja ändra? Intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats. Utvärderingen visar att dokumenten uppskattades eftersom samtliga beskrev dem som ett hjälpmedel, som gav trygghet vid samtal om sexuell hälsa. De påminde om vad man skulle prata om så att man kunde få med det väsentligaste. Dessutom gör kunskapsunderlaget hälsosamtal allmängiltigt och likadant på olika ställen. Däremot användes inte dokumenten av alla asyl-/flyktingsjuksköterskor vid hälsosamtal med nyanlända. Det framkom att de flesta som använde dokumenten var de som ingick i arbetsgruppen. De övriga hade olika förklaringar till varför de inte använde samtalspunkterna och kunskapsunderlaget. Bland annat hade ingen sagt till dem att använda dokumenten, man glömde att göra det och fortsatte med de befintliga dokument man hade, eller så ansåg man att dokumenten var tidskrävande och inte gick att använda på grund av tidsbrist. Samtliga var överens om att dokumenten var för omfattande och det framkom dessutom önskemål om att de borde komprimeras för att kunna användas i samband med hälsosamtal. De som var med om utarbetandet av dokumenten hävdade däremot att det inte var tänkt att man skulle ställa alla frågor, utan man kunde anpassa frågorna efter patientens behov. Dessutom ansåg de att man behöver lära sig använda dokumenten innan man förstår hur de fungerar, och anpassa dem efter den person man har framför sig för att få ett riktigt samtal. Vidare påtalade några att det kändes som olämpligt eller kränkande att ställa frågor om sexuell hälsa vid första mötet, särskilt till de som blivit utsatta för våld eller tortyr. De menade att de flesta nyanlända är avvaktande vid det första mötet. Man skulle förlora i stället för att få information om man ställde frågor om sexuell hälsa vid första mötet. En del av de svarande kände att de hade mycket stort ansvar, men inte tillräckliga befogenheter och kompetens för att utföra den vård som de ansåg vara nödvändig. Det fanns dessutom oro bland de svarande för att dokumenten skulle göra hälsosamtal fyrkantigt, vilket kan leda till att man inte tänker på något annat vid samtalet och följer dokumenten till punkt och pricka Enkät vid utbildningsdagen 2012: Vid följande två utbildningsdagar delades en enkät ut till deltagarna för utvärdering. 22 av totalt 26 deltagare besvarade enkäten. Samtliga ansåg att de fått ökade kunskaper inom det aktuella området och att de kommer att få användning av den information, tips och råd de fått under dagen i sina respektive arbeten. Detta tyckte några av deltagarna var bra under utbildningsdagen: Tips om hur man kan beröra svåra frågor. Fritt fram för frågor och kommentarer under föreläsningarna, högt i tak. Vardagliga problem penetrerar från olika håll utifrån arbetsuppgifter. Bra med tips och idéer från andra i grupperna. Tips om vad man samtalar om. Gruppdiskussionen reflekterande samtalen. Allt, men mest intressant hur man arbetar praktiskt och var man finner mer info. Information, reflektion, kunskapsbank inom gruppen, arbetsmetoden, stöd, nya möten. Att STI ses som en naturlig del i övriga frågor och information. 8

9 Jag tycker att ni/vi gjort ett bra arbete att ha som underlag. Detta saknade några av deltagarna under dagen: Hade önskat mer info om könsstympning, både manlig och kvinnlig. Mer patientfall och diskussion kring dilemman. Genomgång av STI-sjukdomar symtom, behandling, nya rön. Tips om hur jag kan tolka symtomen. En övrig kommentar var: Känns bra att få dela med sig och att höra att jag inte är ensam om problemen som vi stöter på vid hälsosamtal och annars vad gäller asylsökande och flyktingar Enkät vid utbildningsdagen 2013: 43 av totalt 61 deltagare besvarade enkäten. Samtliga ansåg att de fått ökade kunskaper inom det aktuella området. Alla utom en svarade att de i sina respektive arbeten kommer att få användning av den information de fått under dagen. Detta tyckte några av deltagarna var bra under utbildningsdagen: Lättsamma, innehållsrika föreläsningar. Möjlighet till frågor gav föreläsningarna mer innehåll. Epidemiologi, sjukdomslära och smittskyddslagen. Kunskapsutbyte med andra. Cecilia: Bra att tydliggöra omedvetna föreställningar och normer. Faustine: Intressant, visste inget om detta innan. Stephan: Informativt och uppdaterat. Info från Smittskyddsläkaren var mycket bra och informativt. Spännande med Faustines studier ser fram emot kommande studier. Uppdatering. Normalisera diskussion om sexualitet. Tydlighet med syftet med mötet inte minst viktigt när man möter människor från andra kulturer. Bra info Stephan Stenmark. Detta saknade några av deltagarna under dagen: Mer om hur asylsökande och flyktingar upplever kontakten med barnmorskor och hälsosamtal. Vad ska vi ändra på, vad är bra Mer diskussion och tid till att ställa frågor. Mera tid för smittskyddet. Mera av Faustines undersökningar. En övrig kommentar var: Värdefull dag! Viktigt att detta är återkommande! Webenkät En webenkät skickades under hösten 2013 ut till personal som genomför hälsoundersökningar (inkl. samtal) med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade i de fyra norrlänen totalt till 121 e-postadresser. Aktuella kontaktuppgifter erhölls från samordnare för asylsjukvården i Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Eftersom Västerbotten saknade samordnare och man ville undvika att missa att skicka enkäten till någon så gick enkäten ut till e-postfunktionsbrevlåda vid varje hälsocentral (både landsting och privat). Adresserna kom från Smittskyddsenheten i Västerbotten. 9

10 49 personer har besvarat enkäten. Det är mindre än hälften, färre än förväntat. Av de 49 personerna var 9 från Jämtland, 13 från Norrbotten, 16 från Västerbotten och 11 från Västernorrland. De flesta är sjuksköterskor/distriktssköterskor. Tre läkare har också besvarat enkäten, samt två chefer. 57% (28 pers.) kände till de framtagna samtalspunkterna och kunskapsunderlaget. De flesta hade fått kännedomen om dokumenten via Kunskapsnätverket eller via landstingens samordnare för asylfrågor. På en fråga om det ingår i hälsosamtalet att tala om sexuell hälsa så svarade 55% att det inte ingår och 45% att det ingår. 9 personer använder dokumenten som stöd vid hälsosamtalet. Av de 8 personer som inte använder dokumenten så beror det på tidsbrist (42%), innehållet är inte relevant (17%) man har tillräckligt med kunskap själv (17%). 25% har inte angett någon orsak. På frågan vad främsta orsaken till att det inte ingår att prata om sexuell hälsa under hälsosamtalet så svarar personalen följande; Det finns inte med i riktlinjerna (36%), man saknar grundkunskap i ämnet (18%), tidsbrist (9%), det känns inte viktigt (9%). 27% har angett annan ospecificerad orsak. Vid en jämförelse mellan hur stor plats frågor om sexuell hälsa och hiv/sti-prevention i hälsosamtalet får idag kontra för ett år sedan kommer följande svar; ungefär lika mycket som tidigare (41%), mer än för ett år sedan (24%). Resterande 35% vet ej. De kan ha jobbat med hälsoundersökningar mindre än ett år och därför går det inte att jämföra. På en fråga om vilken påverkan kunskapsunderlaget haft när det gäller utvecklingen att sexuell hälsa tar större plats idag under hälsosamtalet har 82% svarat att det haft en viss påverkan. För 18% har dokumentet varit helt avgörande. Av de som besvarat webenkäten har 22% deltagit vid Kunskapsnätverkets utbildningsdagar, 76% har inte deltagit. Dessa personer har fått värdera i vilken grad de fått användning för den information de fått under utbildningsdagarna. Skalan är från 1-5 där 1 innebär att de inte alls fått användning och 5 att de absolut fått användning. De har svarat enligt följande: 1 (0%), 2 (18%), 3 (27%), 4 (27%), 5 (27%). Detta kan tolkas som att alla, mer eller mindre, har fått användning för den information och kunskap de fått under utbildningsdagarna. 11. Diskussion Ett på nationell nivå ökat fokus på den preventionsgruppen och hälsoundersökningen, det intresse och behov som framkom under Kick Off-dagen samt möjligheten att söka bidrag till framtagande av dokument och anordnande av utbildningsdagar var anledningar till att initiativet till projektet togs. Att involvera verksamhetscheferna initialt i projektplaneringen skulle troligtvis medfört att projektet skulle ha prioriterats mer inom primärvården, eller motsatsen, området är nedprioriterat inom primärvården så därför hade projektet kunnat genomföras. Från början var det tänkt att dokumenten skulle bli en integrerad del av de ordinarie dokumenten för hälsosamtal. Det framkom att de befintliga dokumenten ser olika ut i de fyra länen. Man gör på olika sätt och har olika system för hälsoundersökningen. Dokumenten skulle behöva anpassas till de olika journalsystemen. I två av länen hade man nyligen omarbetat formulären. När koppling till journalsystemen saknas påverkas troligtvis möjligheten att dokumentera på ett strukturerat sätt. Detta i sin tur innebär att eventuell uppföljning försvåras. Eftersom dokumenten blev omfattande så reagerades det mycket på detta och att man inom asylsjukvården hade tidsbrist. Omständigheterna gjorde att planen fick ändras en aning. I stället skulle dokumenten utgöra ett komplement till befintliga formulär och man skulle inte behöva ta upp varje fråga vid samtalen. 10

11 Det har inte varit helt lätt att försöka motivera personal inom asylsjukvården att använda sig av samtalspunkterna och kunskapsunderlaget. Flera har uttryckt att dokumenten är för omfattande. Tiden som avsätts för samtal är så begränsad av den ersättning som ges för utförda hälsoundersökningar. De är oroliga för att de inte ska hinna med fler frågor och information till patienterna, trots att dom tycker att det är så viktigt. Från arbetsgruppen har det betonats att det inte är meningen att alla frågor ska tas upp vid varje samtal. Önskvärt vore att tid avsätts på att sexuella hälsan kan involveras i hälsosamtalet. Faktorer som troligtvis påverkar är den ekonomiska kompensationen från Migrationsverket, samt prioriteringsgraden på vårdcentralerna/hälsocentralerna. Marknadsföringen av de framtagna dokumenten till personal i Västerbotten som utför hälsosamtal har försvårats av att samordnare för asylsjukvården saknats, men även beslutet från Primärvårdsstaben i Västerbottens Läns Landsting om att deras hälsocentraler inte skulle ingå i projektet och använda de framtagna dokumenten har haft en påverkan. Trots beslutet deltog vid utbildningsdagarna många sjuksköterskor och annan landstingspersonal från Västerbotten. Det vittnar om att det finns ett behov, dels av ökad kunskap inom området sexuell hälsa, men även ett behov av att träffa kollegor från andra landsting för erfarenhetsutbyte. Faustine Nkulu Kalengayi skulle intervjua personal inom asylsjukvården som utför hälsosamtal, före de framtagna dokumenten för samtal marknadsförts och börjat användas, samt efter att de marknadsförts och börjat användas. Det var svårt att få tag i personal att intervjua, som inte på ett eller annat sätt varit involverade i projektet och dess aktiviteter. Hon försökte få intervjua personal på privata vårdcentraler, men det var endast en vårdcentral som tackade ja till intervju. Det var en låg svarsfrekvens på webenkäten. På grund av detta kan inte svaren på webenkäten generaliseras utan står för de svarandes åsikter. Orsaker kan vara tidsbrist, brist på intresse, prioriteringsgrad på vårdcentraler/hälsocentraler. 12. Slutsats och förslag till fortsatt utvecklingsarbete Målet för projektet är uppfyllt. En arbetsgrupp har framtagit dokument som kan användas som ett komplement, ett stöd vid samtal om sexuell hälsa med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade. Utbildningsdagar har anordnats för personal som utför hälsoundersökningar av preventionsgruppen. Även barnmorskor och några skolsköterskor har deltagit. Enligt enkätsvar har samtliga deltagare fått ökad kunskap. De anser sig ha användning av denna i sina respektive arbeten. De slutsatser som Faustine Nkulu Kalengayi drar efter intervjuer med asyl-/flyktingsjuksköterskor är att dokumenten är uppskattade. I en tidigare studie uppgav de flesta asyl-/flyktingsjuksköterskor att de inte visste vad som skulle ingå i samtal kring sexuell hälsa, och vilka frågor man skulle ställa. I den senaste studien var nästa alla överens om att de fått ett hjälpmedel för att kunna tala om sexuell hälsa och samtliga uppgav att de kände sig tryggare än tidigare. Det största problemet som återstår är att få alla som arbetar med hälsoundersökningar av nyanlända asylsökande/flyktingar att använda dokumenten. För att lyckas med detta behövs kanske träffar på regional nivå (i respektive län), där de sjuksköterskor som ingick i arbetsgruppen kan berätta för andra kollegor och förklara hur de har tänkt att dokumenten ska användas samt lära dem hur man kan använda samtalspunkterna och kunskapsunderlaget på ett effektivt sätt. Dessutom krävs det att samordnare i respektive län medverkar och är delaktiga i marknadsföringen samt uppföljningen av användandet. Slutligen är dokumenten kanske inte den enda lösningen, eftersom det även framkom att vissa sjuksköterskor fortfarande kände sig osäkra i mötet med patienterna, vilket tyder på brister i kulturkompetens och ett behov av kompetensutveckling. Som Faustine konstaterar behövs det mer insatser för att marknadsföra dokumenten och försöka få dem integrerade i den ordinarie verksamheten i de fyra norrlänen. 11

12 Genom utbildningsinsatser har personal inom asylsjukvården fått en kompetenshöjning, men personalomsättningen är stor. Många sköterskor inom asylsjukvården känner sig ensamma och upplever att hälsoundersökningarna (inkl. samtal) har låg prioritet på hälsocentralerna. De stora geografiska avstånden gör att de sällan träffar asylsjukvårdskollegor från andra hälsocentraler. De behöver träffa kollegor för erfarenhetsutbyte, bli stärkta och få ökad kompetens. Då skapas förutsättningar för en bättre kontinuitet, ett bättre omhändertagande och ett effektivare preventivt arbete bland patienterna. Fler yrkesgrupper inom sjukvård/hälsovård/offentlig verksamhet som möter asylsökande m.fl. antas ha behov av utbildning inom området sexuell hälsa och hiv/sti-prevention. Detta har bland annat uttryckts av barnmorskor och skolsköterskor i samband med utbildningsdagar. En kartläggning av yrkesgrupper och inventering av utbildningsbehov, samt anordnande av utbildningsdagar är därför värdefulla i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vill slutligen framföra ett tack till deltagarna i arbetsgruppen, till referensgruppen samt till Smittskyddsinstitutet och andra som på olika sätt möjliggjort genomförandet av projektet! Ett särskilt tack till Anna-Karin Öberg (LVN)! 12

SLUTRAPPORT. Projekt Hivskola. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

SLUTRAPPORT. Projekt Hivskola. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr SLUTRAPPORT Projekt Hivskola År 2011-2013 Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti

Läs mer

Projektledningen informerar. Aktuellt från delprojekten

Projektledningen informerar. Aktuellt från delprojekten Kalendariet Januari 2013 11/1 IKT workshop i Stockholm, heldag 17/1 Utbildning-Migration och hälsa, del 2, Stockholm 23-24/1 Utbildning-Migration och hälsa, del 1, Norrköping 31/1 IKT workshop i Luleå,

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC 3 sjuksköterskor 0,75 läkare och akuta mottagningstider 1 undersköterska 1 sekreterare 1 barnmorska 0,5 BHV-sköterska 0,5 kurator (vakant) Migrationsverket Bodens

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention och hit-/sti-prevention Detta är ett kunskapsunderlag med tillhörande samtalspunkter som innehåller fakta, råd och frågor om sexuell hälsa och hiv/sti. Dokumenten är framtagna i ett projekt inom Kunskapsnätverket

Läs mer

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 2013

UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 2013 UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 013 Bakgrund Sveriges landsting är skyldiga att erbjuda asylsökande och personer utan nödvändiga

Läs mer

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Jag är verksam vid följande vårdhygieniska enhet:

Jag är verksam vid följande vårdhygieniska enhet: Jag är verksam vid följande vårdhygieniska enhet: Smittskydd/Vårdhygien Sörmland Halland Uppsala län Västmanland Jll Skåne Gävleborg Region Gotland Umeå Dalarna Stockholm/Danderyd Örebro Vårdhygien Stockholms

Läs mer

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt!

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt! Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT gör det jämt! GöteborgsOperan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Bakgrund 3 Målsättning Problemanalys Processen 4 Förankring Genomförande

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning?

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Välkomna till dagens diskussion om Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Projekt Sexuell hälsa 2011 2013 Marie Sand & Sanna Malmros Hålltider 13.15 Inledning Jelica Ugricic 13.20 Projekt Sexuell

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer!

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer! Kunskapscentrum för sexuell hälsa SRHR Nytt Aktuellt juni 2013 Sommaren är här snart! Utanför mitt kontorsfönster skiner solen från en klarblå himmel och det känns som om sommaren äntligen har kommit till

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Enkät öppna data 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Text och diagram i denna fil kan användas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5:

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Bergkvara 2014-12-03 Ort och datum Pär Ahlgren Projektledare Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Verksamhetsberättelse Adlon 2013 2014-04-29

Verksamhetsberättelse Adlon 2013 2014-04-29 Verksamhetsberättelse Adlon 2013 2014-04-29 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse för ADLON år 2013... 1 Övergripande inriktning år 2011 2013... 1 Övergripande inriktning år 2012 2014... 1 Organisation...

Läs mer

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Slutrapport Nationella Tobaksuppdraget Nationell utbildningsinsats för att stimulera socialsekreterare att motivera klienter att sluta röka med hjälp

Läs mer

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att

Läs mer

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Kollegial granskning Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Rapport från Samhällsmedicin, ISSN 1402 3423 2003:2 (Aff) Uppdaterad 2007, Centrum för folkhälsa Stockholm

Läs mer

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (13) Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30 ande Monica Olsson (s) Kajsa Gladh (m) Sig-Britt

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55 54

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Kvartalsrapport juni augusti 2013

Kvartalsrapport juni augusti 2013 Kvartalsrapport juni augusti 2013 Från projektledarens horisont Det har varit sommar och många av mina kollegor både på riksförbundets kansli och projektorterna har haft semester. Själv har jag arbetat

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Vännäs Frivilligcenter

Vännäs Frivilligcenter Vännäs kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Västerbottens läns Landsting Vännäs vårdcentral Närmre-projektet (Rapport: Anita Helgesson) Vännäs Frivilligcenter Från "Anhörig 300"- utveckling av stöd till

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

INBJUDAN TILL DET 15:E NORRLÄNDSKA PALLIATIVA NÄTVERKSMÖTET

INBJUDAN TILL DET 15:E NORRLÄNDSKA PALLIATIVA NÄTVERKSMÖTET i samarbete ASIH Sundsvall INBJUDAN TILL DET 15:E NORRLÄNDSKA PALLIATIVA NÄTVERKSMÖTET Datum: 19-20 september 2012 Plats: Kostnad: Anmälan: Resa: Hotell Knaust Konferens, Sundsvall 1400 kr exkl moms, lunch

Läs mer

INDIVIDÄGD HÄLSOBOK ETT VERKTYG FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN Minnesanteckningar från andra arbetsseminariet Nynäshamn 24-25 september 2001

INDIVIDÄGD HÄLSOBOK ETT VERKTYG FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN Minnesanteckningar från andra arbetsseminariet Nynäshamn 24-25 september 2001 INDIVIDÄGD HÄLSOBOK ETT VERKTYG FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN Minnesanteckningar från andra arbetsseminariet Nynäshamn 24-25 september 2001 Ingrid Eckerman, Folkhälsoenheten i Nacka, Boo vårdcentral, 131 30

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Rapport Fokusgrupp Nacka Seniorcenter Talliden 2010-03-19 Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Maria Liwendahl, Kvalitetsutvecklare VSS Innehållsförteckning

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer