SLUTRAPPORT. Projekt: Hälsosamtal asylsökande. År Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT. Projekt: Hälsosamtal asylsökande. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekt: Hälsosamtal asylsökande År Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Bakgrund Projektorganisation Projektbudget 4 5. Mål 4 6. Målgrupp / Preventionsgrupp 4 7. Urval Arbetsgrupp Deltagare vid utbildningsdagar 5 8. Metod / planering Aktiviteter och resultat Framtagning av dokument för samtal kring sexuell hälsa Utbildningsdagar Utvärdering Intervjuer med personal Enkät vid utbildningsdagen Enkät vid utbildningsdagen Webenkät Diskussion Slutsats och förslag till fortsatt utvecklingsarbete.. 11 Bilaga A: Samtalspunkter Bilaga B: Kunskapsunderlag.. Bilaga C: Program för referensgruppsmöte (utbildningsdag) Bilaga D: Program för utbildningsdagen Bilaga E: Program för utbildningsdagen Bilaga F. Enkätmall för utvärdering av utbildningsdagar.. 2

3 Sammanfattning Kunskapsnätverket hiv/sti Norr har under perioden bedrivit ett projekt där målet varit en utarbetad mall för samtal med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade om sexuell hälsa. Målet har också varit fördjupad kunskap hos personal som utför hälsosamtal. Dokument samtalspunkter och kunskapsunderlag med frågor, fakta och råd gällande sexuell hälsa och hiv/sti-prevention har framtagits. Tre utbildningsdagar för personal i de fyra norrlänen som utför hälsosamtal (vid tredje tillfället inbjöds även barnmorskor att delta) med nyanlända migranter har genomförts. Under utbildningsdagarna har deltagarna fått kunskaper om hur man kan samtala om sexuell hälsa med personer från andra kulturer, om kvinnlig könsstympning samt om epidemiologi, sjukdomslära och smittskyddslagen. Dessutom har forskningsresultat gällande hinder och utmaningar vid genomförandet av hälsoundersökningar presenterats. Dagarna har även innehållit gruppdiskussioner och övningar. För utvärdering har enkäter delats ut i samband med utbildningsdagarna. Intervjuer har gjorts med personal inom de fyra norrlänen som utför hälsosamtal med nyanlända migranter, före och efter framtagandet av dokumenten. Dessutom har en webenkät skickats till personal som utför hälsoundersökningar. Målet för projektet har uppfyllts. Personal som använt sig av de framtagna dokumenten uppskattar dessa. De har fått ett hjälpmedel för att kunna tala om sexuell hälsa och känner sig tryggare. Det är dock många som ännu inte har använt dokumenten eller ens känner till dem. Det har reagerats på att dokumenten är för omfattande och att man har tidsbrist. Dokumenten har marknadsförts vid utbildningsdagarna och publicerats på olika sätt, exempelvis som länk från befintliga riktlinjer på landstingets interna websidor. Det behövs dock fler insatser för att marknadsföra och att få dem integrerade i verksamheten. Deltagare vid utbildningsdagarna som besvarat enkäterna har upplevt att de fått ökad kunskap och att de fått användning för denna i sitt arbete. Stor personalomsättning inom asylsjukvården och fler yrkesgrupper inom sjukvård/hälsovård/offentlig verksamhet som möter asylsökande visar på fortsatt behov av utbildning inom området sexuell hälsa och hiv/sti-prevention. 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Kunskapsnätverket hiv/sti Norr bildades 2009 och innefattar de fyra nordligaste landstingen, dvs. landstingen i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Kunskapsnätverket arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom området sexuell hälsa. Nätverket består av en styrgrupp med en representant från varje landsting samt ytterligare fyra representanter och några ersättare från respektive landsting. Dessutom har nätverket anställda projektledare. Verksamheten bedrivs med statligt ekonomiskt stöd via Folkhälsomyndigheten (fd. Smittskyddsinstitutet). 2. Bakgrund Det finns inga enhetliga dokument med frågor och instruktioner kring sexuell hälsa och hiv/sti-prevention som kan användas vid hälsosamtalet med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade. Hälsosamtalet skiljer sig också åt mellan regioner och kommuner. Situationen i sig kan vara avgörande för om samtalet kommer in på frågor kring sexuell hälsa anordnade Kunskapsnätverket hiv/sti Norr en Kick Off-dag i Umeå med temat Migration och Sexuell hälsa, där man betonade betydelsen av att ta upp om sexuell hälsa under hälsosamtalet. Många av deltagarna var sjuksköterskor som själva utför hälsosamtal. Under en gruppdiskussion framkom tydligt behovet av en mall för samtalet kring sexuell hälsa och hiv/sti-prevention. Det framkom också ett behov av utbildningsinsatser för 3

4 personalen. Många upplever det som svårt att samtala om frågor kring sexualitet med personer från andra kulturer och traditioner. De tycker att de saknar kunskap och upplever att hälsosamtalen har låg prioritet på hälsocentralerna/vårdcentralerna. 3. Projektorganisation Projektorganisation har varit Kunskapsnätverket hiv/sti Norr, som innefattar de fyra nordligaste landstingen. Nätverket består av en styrgrupp med en representant från varje landsting samt ytterligare fyra personer och några ersättare från respektive landsting. Arbetsgruppen för projektet har förutom projektledaren bestått av sex distrikts-/sjuksköterskor inom asylsjukvården, en smittskyddssjuksköterska samt två samordnare inom asylsjukvården. Under åren har några i arbetsgruppen ersatts av andra personer. Projektledaren har haft sin fysiska placering i Luleå. Arbetsgruppen har haft cirka fem möten per år för planering, uppföljning och utvärdering, i de flesta fall via telefon. 4. Projektbudget I rapporten redovisas inte projektbudget. Inom budget ingår lön för projektledare (25%), administrativa kostnader, omkostnader i samband med planeringsmöten och utbildningsdagar (resor, lokal, förtäring, logi samt föreläsararvode). 5. Mål Projektets mål är dels fördjupad kunskap hos personal som utför hälsosamtal, men också en utarbetad mall för samtal kring sexuell hälsa. 6. Målgrupp / Preventionsgrupp Målgruppen är personal som utför hälsosamtal med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade inom de fyra nordligaste länen. Personer med utländsk bakgrund är en identifierad preventionsgrupp av Folkhälsomyndigheten. Preventionsgruppen för detta projekt är därför migranter som erbjuds hälsosamtal. 7. Urval 7.1. Arbetsgrupp Under Kick Off-dagen i Umeå 2010 fick intresserade deltagare anmäla sig till att ingå i en framtida regional arbetsgrupp för att utarbeta en gemensam mall för hälsosamtal med migranter om sexuell hälsa och hiv/stiprevention. Ett antal personer anmälde sig. För att arbetsgruppen skulle kunna bildas krävdes att de anmäldas inbjudan till att medverka i gruppen först förankrats hos deras chefer. Det skulle inte innebära några kostnader för deras respektive arbetsgivare. 4

5 När projektledaren under 2011 kallade personerna på anmälningslistan till ett första möte så var det två som inte hade möjlighet att ingå i arbetsgruppen. För att få en geografisk spridning kompletterades därför arbetsgruppen med personer som visat intresse för frågan. Under projekttiden har några i arbetsgruppen olika anledningar slutat och ersatts av andra med adekvat kompetens, erfarenhet och intresse Deltagare vid utbildningsdagarna De som deltog vid utbildningsdagarna hade fått inbjudan via e-post. Projektledaren fick kontaktuppgifter från den förre projektledaren och ordnade efter hand fram fler kontaktuppgifter från andra inom Kunskapsnätverket, från samordnarna för asylsjukvården samt från Smittskydd. Eftersom det finns fler yrkesgrupper inom sjukvård/hälsovård som möter asylsökande m.fl. och kan ha behov av utbildning inom området sexuell hälsa så valde arbetsgruppen att under 2013 utvidga inbjudan till utbildningsdagen till att även omfatta barnmorskor i norrlänen. Dessa skulle även kunna få användning för de framtagna dokumenten för samtal kring sexuell hälsa. 8. Metod och planering Under våren 2011 bildades arbetsgruppen. Innan arbetet med framtagning av dokumenten för samtal kring sexuell hälsa och hiv/sti-prevention med asylsökande m.fl. påbörjades gjordes en inventering av hur man arbetar med hälsosamtal och sexuell hälsa inom norrlänens asylsjukvård. Projektledaren tog kontakt med Robert Jonzon, som då var utredare vid Smittskyddsinstitutet för att få veta om det fanns andra landsting som framtagit dokument för samtal. Robert tipsade om två landsting som höll på, respektive hade utarbetat, mallar/checklistor för hälsosamtal. Vid kontakt med projektansvariga framkom att det i ena fallet inte rörde sig om en mall gällande sexuell hälsa, i det andra fallet hade man inte ens påbörjat något arbete. De projektansvariga blev intresserade av att få ta del av de dokument som detta projekt skulle framta. Vid arbetet med att ta fram dokument med frågor, instruktioner och fakta har gruppen haft WHO:s definition på Sexuell hälsa som grund, och har utgått från behov som identifierats hos erfarna sjuksköterskor. Dessutom har information hämtats från den nationella klamydiahandlingsplanen om preventionsmetoder. Vid framtagningen har forskaren och tolken Faustine Nkulu Kalengayis forskningsresultat och erfarenheter använts som stöd. Dessutom har barnmorskan/författaren/föreläsaren Martina Franck samt en referensgrupp bestående av personer från asylsjukvård och smittskydd i Norrland bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Utbildningsdagarnas programinnehåll har bestämts av arbetsgruppen. Förslag och uttryckta behov noterades under utbildningsdagarna, vilket påverkade de val som gjordes. Även synpunkter från nätverkets styrgrupp vägdes in. Föreläsarna valdes utifrån kompetens och rekommendationer. Inbjudan till utbildningsdagarna skickades ut före sommarsemestern så att alla i målgruppen skulle få tid på sig att planera in datumet och för att kunna förankra inbjudan hos sina respektive chefer. Inbjudan skickades per e- post, med en påminnelse i början av hösten. För att undanröja hinder för deltagande var utbildningsdagarna kostnadsfria och deltagarna bjöds på både fika och lunch. I inbjudan framgick att respektive arbetsgivare själva fick stå för eventuella resekostnader. I några undantagsfall bekostade projektet logi för långväga resande. Projektet bekostade däremot arbetsgruppens resor och i några fall även logi. 5

6 9. Aktiviteter och resultat 9.1. Framtagning av dokument för samtal kring sexuell hälsa Projektledaren har tillsammans med de övriga i arbetsgruppen framtagit samtalspunkter och kunskapsunderlag för samtal kring sexuell hälsa. Detta har skett i samråd med styrgruppen. Nätverksgruppen har hållits informerade och haft möjlighet att påverka projektets innehåll. Forskaren Faustine Nkulu Kalengayi, med flerårig erfarenhet av tolkning inom sjukvården, har varit kopplad till projektet. Hon har dels bidragit vid framtagandet av samtalspunkterna och kunskapsunderlagen, dels har hon vid utbildningsdagarna föreläst utifrån sin forskning om svårigheter som uppstår i mötet mellan vårdpersonal och patienter som är nyanlända migranter. Vid framtagandet av samtalspunkterna och kunskapsunderlaget har även barnmorskan/föreläsaren/författaren Martina Franck bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Hon har också föreläst vid två av utbildningsdagarna. Primärvårdsstaben i Västerbottens Läns Landsting beslutade att hälsocentralerna inte skulle ingå i projektet. Brist på tid och behov ansågs vara orsaker för beslutet. En hälsocentral har dock varit involverad genom att låta en personal ingå i projektets arbetsgrupp, vilket har varit till god nytta. De samtalspunkter och det Kunskapsunderlag som arbetsgruppen tagit fram för samtal med asylsökande m.fl. om sexuell hälsa och hiv/sti-prevention är indelat i tre delar: (1) Flicka/kvinna, (2) Pojke/man, och (3) Hiv/STI och innehåller fakta, råd och frågor. I början av kunskapsunderlaget finns uppradat olika saker som personalen bör tänka på innan och i början av samtalet. Det handlar bland annat om patientens bakgrund och om tolkning. I Flicka/kvinna-delen tas det bland annat upp om myten om mödomshinnan, om graviditet, könsstympning, preventivmedel och sexuella övergrepp. Mycket utav detta tas även upp i Pojke/man-delen. I Hiv/STI-delen beskrivs olika STI:s (sexuellt överförbara infektioner) och symptom. Alla känner inte till de olika infektionerna, men dom känner kanske igen symptomen. Det tas även upp om kondomanvändning, testning och om Smittskyddslagen. Dessutom ingår även information om provtagning. Det har under arbetets gång gjorts justeringar i dokumenten, så att det framgår tydligt att de ska ses som ett komplement till redan befintliga riktlinjer inom landstingen i de fyra nordligaste länen och att de kan användas både vid hälsosamtal och vid andra samtalstillfällen. Bland annat så byttes orden formulär och manual ut mot Samtalspunkter och Kunskapsunderlag. Dokumenten har marknadsförts vid projektets utbildningsdagar, samt vid olika möten för asylsjukvårdspersonal. De har på olika sätt publicerats, exempelvis som länk från befintliga riktlinjer eller på annat sätt från landstingets interna websidor. Under utbildningsdagarna diskuterades dokumenten och då framkom att personalen som gör hälsoundersökningarna inte har så mycket tid avsatt för samtal. Vidare anser de att verksamhetsansvariga i vissa fall inte ser det som en besparing om man avsätter tid för information om hiv/sti vid hälsosamtalet, trots att man på det sättet bidrar till att minska risken för nysmitta och smittspridning. Erfarna sjuksköterskor som använt materialet tycker att när man ändå har patienten på plats och får en halvtimme extra för samtal, så att man hinner informera ordentligt, vinner man tid därför då slipper man fler extra besök med ökade resekostnader. Personal har även uttryckt att det kan kännas svårt att ta upp om sexuell hälsa vid första samtalet med patienten. Dokumenten går att använda även vid andra samtalstillfällen. Några har använt delar av dokumenten vid särskilda gruppinformationer och det har fungerat bra. 6

7 Inom arbetsgruppen upplevdes det efter något år som att acceptansen för dokumenten ökade hos den personal som använde dessa vid hälsosamtal. De går inte igenom hela dokumenten vid varje samtal, utan väljer ut vissa delar efter behov. Aktörer från olika delar av Sverige har kontaktat projektledaren och visat intresse för att få ta del av de framtagna dokumenten Utbildningsdagar Under hösten 2011 genomfördes den första utbildningsdagen i Umeå, kallad referensgruppsmöte. De som deltog vid Kick Off-dagen inbjöds (de fick utgöra projektets referensgrupp), men även fler personal som utför hälsosamtal inbjöds. Det var drygt tjugo deltagare. Hälften av deltagarna kom från Norrbotten. Minst antal deltagare kom från Jämtland, endast två personer. Deltagarna fick lyssna till Martina Franck, som föreläste om sexuell hälsa ur ett multikulturellt perspektiv samt om kvinnlig könsstympning. Faustine Nkulu Kalengayi föreläste kring de svårigheter som uppstår i mötet mellan vårdpersonal och patienter som är nyanlända migranter. Dagen innehöll även gruppdiskussion kring innehåll, marknadsföring och användande av de dokument för samtal som arbetsgruppen framtagit. Det diskuterades även om utbildningsbehov hos personalen som utför hälsosamtal. Synpunkter och förslag inkom. Den andra utbildningsdagen anordnades under hösten 2012, även denna gång i Umeå. Antalet deltagare var närmare 30. Drygt hälften av dem var nya, dvs. de hade inte deltagit tidigare. Denna gång var nästan hälften av deltagarna från Västerbotten och några barnmorskor hade anmält sig. Flera deltagare kom också från Norrbotten. Från Västernorrland var de någon färre än tidigare och från Jämtland kom endast en person. Faustine Nkulu Kalengayi presenterade vad som framkommit vid intervjuer som hon gjort, främst med personal som utför hälsosamtal, men även med annan landstingspersonal inom de fyra norrlänen. Martina Franck förmedlade genom föreläsning och dialog utifrån patientfall tips och råd för samtal med asylsökande m.fl. om sexuell hälsa. Hon ledde också en gruppövning i reflekterande samtal. Under dagen presenterades och diskuterades de framtagna dokumenten för samtal, som till viss del hade omarbetats efter synpunkter och förslag från bland annat deltagare vid förra utbildningsdagen. Några asylsjuksköterskor som ingick i arbetsgruppen, och hade börjat använda dokumenten vid samtal, berättade för deltagarna om sina erfarenheter av detta. Arbetsgruppen fick ytterligare synpunkter och förslag från deltagarna. Vid den tredje utbildningsdagen i Umeå, som genomfördes under hösten 2013 deltog betydligt fler än tidigare, drygt sextio personer. Av dessa var nästan hälften från Västerbotten. Antalet deltagare från Norrbotten och Västernorrland var nästan lika. Från Jämtland kom fler än föregående år, fem personer. Detta år hade inbjudan även gått ut till barnmorskor. Många av dessa anmälde sig. Dessutom deltog ett antal skolsköterskor. Cecilia Dhejne, psykiatriker och auktoriserad klinisk sexolog, delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter kring hur man talar om sex med fokus på personer som inte är uppväxta i svensk kultur. Hennes pass innehöll även en gruppövning och diskussion. Faustine Nkulu Kalengayi presenterade sin forskning om utmaningar vid genomförande av hälsoundersökningar. Smittskyddsläkare Stephan Stenmark föreläste om global och nationell epidemiologi, sjukdomslära samt om smittskyddslagen. Dessutom presenterades de av arbetsgruppen framtagna dokumenten för samtal kring sexuell hälsa, nu utformade som samtalspunkter med tillhörande kunskapsunderlag. 10. Utvärdering Intervjuer med personal Forskaren Faustine Nkulu Kalengayi har forskat kring utmaningar vid genomförande av hälsoundersökningar. Hon har gjort intervjuer med personal som genomför hälsoundersökningar/samtal samt med patienter. Resultat av denna forskning har presenterats under utbildningsdagarna. Specifika frågor har ställts gällande synpunkter 7

8 på och användandet av de framtagna dokumenten, om dessa uppfyller personalens behov vid samtal kring sexuell hälsa. Utvärderingen av intervjuerna baseras på nio individuella intervjuer av asyl-/flyktingsjuksköterskor på olika hälsocentraler i de fyra norrlänen, fyra i Norrbotten, en i Västerbotten, två i Västernorrland samt två i Jämtland. Både personal som ingått i projektets arbetsgrupp, men även andra har intervjuats. Intervjun bestod av följande huvudfrågor med tillhörande följdfrågor: (1) Hur använder du mallen? (2) Vad tycker du om mallen? (3) Vad skulle du vilja ändra? Intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats. Utvärderingen visar att dokumenten uppskattades eftersom samtliga beskrev dem som ett hjälpmedel, som gav trygghet vid samtal om sexuell hälsa. De påminde om vad man skulle prata om så att man kunde få med det väsentligaste. Dessutom gör kunskapsunderlaget hälsosamtal allmängiltigt och likadant på olika ställen. Däremot användes inte dokumenten av alla asyl-/flyktingsjuksköterskor vid hälsosamtal med nyanlända. Det framkom att de flesta som använde dokumenten var de som ingick i arbetsgruppen. De övriga hade olika förklaringar till varför de inte använde samtalspunkterna och kunskapsunderlaget. Bland annat hade ingen sagt till dem att använda dokumenten, man glömde att göra det och fortsatte med de befintliga dokument man hade, eller så ansåg man att dokumenten var tidskrävande och inte gick att använda på grund av tidsbrist. Samtliga var överens om att dokumenten var för omfattande och det framkom dessutom önskemål om att de borde komprimeras för att kunna användas i samband med hälsosamtal. De som var med om utarbetandet av dokumenten hävdade däremot att det inte var tänkt att man skulle ställa alla frågor, utan man kunde anpassa frågorna efter patientens behov. Dessutom ansåg de att man behöver lära sig använda dokumenten innan man förstår hur de fungerar, och anpassa dem efter den person man har framför sig för att få ett riktigt samtal. Vidare påtalade några att det kändes som olämpligt eller kränkande att ställa frågor om sexuell hälsa vid första mötet, särskilt till de som blivit utsatta för våld eller tortyr. De menade att de flesta nyanlända är avvaktande vid det första mötet. Man skulle förlora i stället för att få information om man ställde frågor om sexuell hälsa vid första mötet. En del av de svarande kände att de hade mycket stort ansvar, men inte tillräckliga befogenheter och kompetens för att utföra den vård som de ansåg vara nödvändig. Det fanns dessutom oro bland de svarande för att dokumenten skulle göra hälsosamtal fyrkantigt, vilket kan leda till att man inte tänker på något annat vid samtalet och följer dokumenten till punkt och pricka Enkät vid utbildningsdagen 2012: Vid följande två utbildningsdagar delades en enkät ut till deltagarna för utvärdering. 22 av totalt 26 deltagare besvarade enkäten. Samtliga ansåg att de fått ökade kunskaper inom det aktuella området och att de kommer att få användning av den information, tips och råd de fått under dagen i sina respektive arbeten. Detta tyckte några av deltagarna var bra under utbildningsdagen: Tips om hur man kan beröra svåra frågor. Fritt fram för frågor och kommentarer under föreläsningarna, högt i tak. Vardagliga problem penetrerar från olika håll utifrån arbetsuppgifter. Bra med tips och idéer från andra i grupperna. Tips om vad man samtalar om. Gruppdiskussionen reflekterande samtalen. Allt, men mest intressant hur man arbetar praktiskt och var man finner mer info. Information, reflektion, kunskapsbank inom gruppen, arbetsmetoden, stöd, nya möten. Att STI ses som en naturlig del i övriga frågor och information. 8

9 Jag tycker att ni/vi gjort ett bra arbete att ha som underlag. Detta saknade några av deltagarna under dagen: Hade önskat mer info om könsstympning, både manlig och kvinnlig. Mer patientfall och diskussion kring dilemman. Genomgång av STI-sjukdomar symtom, behandling, nya rön. Tips om hur jag kan tolka symtomen. En övrig kommentar var: Känns bra att få dela med sig och att höra att jag inte är ensam om problemen som vi stöter på vid hälsosamtal och annars vad gäller asylsökande och flyktingar Enkät vid utbildningsdagen 2013: 43 av totalt 61 deltagare besvarade enkäten. Samtliga ansåg att de fått ökade kunskaper inom det aktuella området. Alla utom en svarade att de i sina respektive arbeten kommer att få användning av den information de fått under dagen. Detta tyckte några av deltagarna var bra under utbildningsdagen: Lättsamma, innehållsrika föreläsningar. Möjlighet till frågor gav föreläsningarna mer innehåll. Epidemiologi, sjukdomslära och smittskyddslagen. Kunskapsutbyte med andra. Cecilia: Bra att tydliggöra omedvetna föreställningar och normer. Faustine: Intressant, visste inget om detta innan. Stephan: Informativt och uppdaterat. Info från Smittskyddsläkaren var mycket bra och informativt. Spännande med Faustines studier ser fram emot kommande studier. Uppdatering. Normalisera diskussion om sexualitet. Tydlighet med syftet med mötet inte minst viktigt när man möter människor från andra kulturer. Bra info Stephan Stenmark. Detta saknade några av deltagarna under dagen: Mer om hur asylsökande och flyktingar upplever kontakten med barnmorskor och hälsosamtal. Vad ska vi ändra på, vad är bra Mer diskussion och tid till att ställa frågor. Mera tid för smittskyddet. Mera av Faustines undersökningar. En övrig kommentar var: Värdefull dag! Viktigt att detta är återkommande! Webenkät En webenkät skickades under hösten 2013 ut till personal som genomför hälsoundersökningar (inkl. samtal) med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade i de fyra norrlänen totalt till 121 e-postadresser. Aktuella kontaktuppgifter erhölls från samordnare för asylsjukvården i Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Eftersom Västerbotten saknade samordnare och man ville undvika att missa att skicka enkäten till någon så gick enkäten ut till e-postfunktionsbrevlåda vid varje hälsocentral (både landsting och privat). Adresserna kom från Smittskyddsenheten i Västerbotten. 9

10 49 personer har besvarat enkäten. Det är mindre än hälften, färre än förväntat. Av de 49 personerna var 9 från Jämtland, 13 från Norrbotten, 16 från Västerbotten och 11 från Västernorrland. De flesta är sjuksköterskor/distriktssköterskor. Tre läkare har också besvarat enkäten, samt två chefer. 57% (28 pers.) kände till de framtagna samtalspunkterna och kunskapsunderlaget. De flesta hade fått kännedomen om dokumenten via Kunskapsnätverket eller via landstingens samordnare för asylfrågor. På en fråga om det ingår i hälsosamtalet att tala om sexuell hälsa så svarade 55% att det inte ingår och 45% att det ingår. 9 personer använder dokumenten som stöd vid hälsosamtalet. Av de 8 personer som inte använder dokumenten så beror det på tidsbrist (42%), innehållet är inte relevant (17%) man har tillräckligt med kunskap själv (17%). 25% har inte angett någon orsak. På frågan vad främsta orsaken till att det inte ingår att prata om sexuell hälsa under hälsosamtalet så svarar personalen följande; Det finns inte med i riktlinjerna (36%), man saknar grundkunskap i ämnet (18%), tidsbrist (9%), det känns inte viktigt (9%). 27% har angett annan ospecificerad orsak. Vid en jämförelse mellan hur stor plats frågor om sexuell hälsa och hiv/sti-prevention i hälsosamtalet får idag kontra för ett år sedan kommer följande svar; ungefär lika mycket som tidigare (41%), mer än för ett år sedan (24%). Resterande 35% vet ej. De kan ha jobbat med hälsoundersökningar mindre än ett år och därför går det inte att jämföra. På en fråga om vilken påverkan kunskapsunderlaget haft när det gäller utvecklingen att sexuell hälsa tar större plats idag under hälsosamtalet har 82% svarat att det haft en viss påverkan. För 18% har dokumentet varit helt avgörande. Av de som besvarat webenkäten har 22% deltagit vid Kunskapsnätverkets utbildningsdagar, 76% har inte deltagit. Dessa personer har fått värdera i vilken grad de fått användning för den information de fått under utbildningsdagarna. Skalan är från 1-5 där 1 innebär att de inte alls fått användning och 5 att de absolut fått användning. De har svarat enligt följande: 1 (0%), 2 (18%), 3 (27%), 4 (27%), 5 (27%). Detta kan tolkas som att alla, mer eller mindre, har fått användning för den information och kunskap de fått under utbildningsdagarna. 11. Diskussion Ett på nationell nivå ökat fokus på den preventionsgruppen och hälsoundersökningen, det intresse och behov som framkom under Kick Off-dagen samt möjligheten att söka bidrag till framtagande av dokument och anordnande av utbildningsdagar var anledningar till att initiativet till projektet togs. Att involvera verksamhetscheferna initialt i projektplaneringen skulle troligtvis medfört att projektet skulle ha prioriterats mer inom primärvården, eller motsatsen, området är nedprioriterat inom primärvården så därför hade projektet kunnat genomföras. Från början var det tänkt att dokumenten skulle bli en integrerad del av de ordinarie dokumenten för hälsosamtal. Det framkom att de befintliga dokumenten ser olika ut i de fyra länen. Man gör på olika sätt och har olika system för hälsoundersökningen. Dokumenten skulle behöva anpassas till de olika journalsystemen. I två av länen hade man nyligen omarbetat formulären. När koppling till journalsystemen saknas påverkas troligtvis möjligheten att dokumentera på ett strukturerat sätt. Detta i sin tur innebär att eventuell uppföljning försvåras. Eftersom dokumenten blev omfattande så reagerades det mycket på detta och att man inom asylsjukvården hade tidsbrist. Omständigheterna gjorde att planen fick ändras en aning. I stället skulle dokumenten utgöra ett komplement till befintliga formulär och man skulle inte behöva ta upp varje fråga vid samtalen. 10

11 Det har inte varit helt lätt att försöka motivera personal inom asylsjukvården att använda sig av samtalspunkterna och kunskapsunderlaget. Flera har uttryckt att dokumenten är för omfattande. Tiden som avsätts för samtal är så begränsad av den ersättning som ges för utförda hälsoundersökningar. De är oroliga för att de inte ska hinna med fler frågor och information till patienterna, trots att dom tycker att det är så viktigt. Från arbetsgruppen har det betonats att det inte är meningen att alla frågor ska tas upp vid varje samtal. Önskvärt vore att tid avsätts på att sexuella hälsan kan involveras i hälsosamtalet. Faktorer som troligtvis påverkar är den ekonomiska kompensationen från Migrationsverket, samt prioriteringsgraden på vårdcentralerna/hälsocentralerna. Marknadsföringen av de framtagna dokumenten till personal i Västerbotten som utför hälsosamtal har försvårats av att samordnare för asylsjukvården saknats, men även beslutet från Primärvårdsstaben i Västerbottens Läns Landsting om att deras hälsocentraler inte skulle ingå i projektet och använda de framtagna dokumenten har haft en påverkan. Trots beslutet deltog vid utbildningsdagarna många sjuksköterskor och annan landstingspersonal från Västerbotten. Det vittnar om att det finns ett behov, dels av ökad kunskap inom området sexuell hälsa, men även ett behov av att träffa kollegor från andra landsting för erfarenhetsutbyte. Faustine Nkulu Kalengayi skulle intervjua personal inom asylsjukvården som utför hälsosamtal, före de framtagna dokumenten för samtal marknadsförts och börjat användas, samt efter att de marknadsförts och börjat användas. Det var svårt att få tag i personal att intervjua, som inte på ett eller annat sätt varit involverade i projektet och dess aktiviteter. Hon försökte få intervjua personal på privata vårdcentraler, men det var endast en vårdcentral som tackade ja till intervju. Det var en låg svarsfrekvens på webenkäten. På grund av detta kan inte svaren på webenkäten generaliseras utan står för de svarandes åsikter. Orsaker kan vara tidsbrist, brist på intresse, prioriteringsgrad på vårdcentraler/hälsocentraler. 12. Slutsats och förslag till fortsatt utvecklingsarbete Målet för projektet är uppfyllt. En arbetsgrupp har framtagit dokument som kan användas som ett komplement, ett stöd vid samtal om sexuell hälsa med asylsökande, flyktingar och övriga invandrade. Utbildningsdagar har anordnats för personal som utför hälsoundersökningar av preventionsgruppen. Även barnmorskor och några skolsköterskor har deltagit. Enligt enkätsvar har samtliga deltagare fått ökad kunskap. De anser sig ha användning av denna i sina respektive arbeten. De slutsatser som Faustine Nkulu Kalengayi drar efter intervjuer med asyl-/flyktingsjuksköterskor är att dokumenten är uppskattade. I en tidigare studie uppgav de flesta asyl-/flyktingsjuksköterskor att de inte visste vad som skulle ingå i samtal kring sexuell hälsa, och vilka frågor man skulle ställa. I den senaste studien var nästa alla överens om att de fått ett hjälpmedel för att kunna tala om sexuell hälsa och samtliga uppgav att de kände sig tryggare än tidigare. Det största problemet som återstår är att få alla som arbetar med hälsoundersökningar av nyanlända asylsökande/flyktingar att använda dokumenten. För att lyckas med detta behövs kanske träffar på regional nivå (i respektive län), där de sjuksköterskor som ingick i arbetsgruppen kan berätta för andra kollegor och förklara hur de har tänkt att dokumenten ska användas samt lära dem hur man kan använda samtalspunkterna och kunskapsunderlaget på ett effektivt sätt. Dessutom krävs det att samordnare i respektive län medverkar och är delaktiga i marknadsföringen samt uppföljningen av användandet. Slutligen är dokumenten kanske inte den enda lösningen, eftersom det även framkom att vissa sjuksköterskor fortfarande kände sig osäkra i mötet med patienterna, vilket tyder på brister i kulturkompetens och ett behov av kompetensutveckling. Som Faustine konstaterar behövs det mer insatser för att marknadsföra dokumenten och försöka få dem integrerade i den ordinarie verksamheten i de fyra norrlänen. 11

12 Genom utbildningsinsatser har personal inom asylsjukvården fått en kompetenshöjning, men personalomsättningen är stor. Många sköterskor inom asylsjukvården känner sig ensamma och upplever att hälsoundersökningarna (inkl. samtal) har låg prioritet på hälsocentralerna. De stora geografiska avstånden gör att de sällan träffar asylsjukvårdskollegor från andra hälsocentraler. De behöver träffa kollegor för erfarenhetsutbyte, bli stärkta och få ökad kompetens. Då skapas förutsättningar för en bättre kontinuitet, ett bättre omhändertagande och ett effektivare preventivt arbete bland patienterna. Fler yrkesgrupper inom sjukvård/hälsovård/offentlig verksamhet som möter asylsökande m.fl. antas ha behov av utbildning inom området sexuell hälsa och hiv/sti-prevention. Detta har bland annat uttryckts av barnmorskor och skolsköterskor i samband med utbildningsdagar. En kartläggning av yrkesgrupper och inventering av utbildningsbehov, samt anordnande av utbildningsdagar är därför värdefulla i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vill slutligen framföra ett tack till deltagarna i arbetsgruppen, till referensgruppen samt till Smittskyddsinstitutet och andra som på olika sätt möjliggjort genomförandet av projektet! Ett särskilt tack till Anna-Karin Öberg (LVN)! 12

SLUTRAPPORT. Projekt Hivskola. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

SLUTRAPPORT. Projekt Hivskola. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr SLUTRAPPORT Projekt Hivskola År 2011-2013 Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Projektledningen informerar. Aktuellt från delprojekten

Projektledningen informerar. Aktuellt från delprojekten Kalendariet Januari 2013 11/1 IKT workshop i Stockholm, heldag 17/1 Utbildning-Migration och hälsa, del 2, Stockholm 23-24/1 Utbildning-Migration och hälsa, del 1, Norrköping 31/1 IKT workshop i Luleå,

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning Tjänsteskrivelse 2016-0 9-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Utbildningsnämnden Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp

Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Utvärdering av projektet Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Fil dr Lisbeth Lindahl Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? Hotell Riverton:

Läs mer

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 1 Datum:

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 1 Datum: Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 1 Datum: Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Syfte: Presentera produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation (HI)

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC 3 sjuksköterskor 0,75 läkare och akuta mottagningstider 1 undersköterska 1 sekreterare 1 barnmorska 0,5 BHV-sköterska 0,5 kurator (vakant) Migrationsverket Bodens

Läs mer

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55 54

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Jenny Malmsten enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer Kunskapscentrum Migration och Hälsa Liv Lyngå von Folsach Barnhälsoöverläkare,

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid

Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid Utvärdering av projekt Kompetenstid Föreliggande rapport är en utvärdering av Kompetensutvecklingsprojektet Kompetenstid. Projektet har pågått från och med februari 2010 till och med juni 2011. Det genomfördes

Läs mer

Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide för berörd vårdpersonal

Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide för berörd vårdpersonal Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG-projektet) - Landsting i samverkan, maj 2014 Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide för berörd vårdpersonal

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016 Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd 19 september 2016 Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation och Självhjälp genom hälsostöd Syfte: Presentera

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Snabbsvarstester för hiv bakgrund och praktisk användning

Snabbsvarstester för hiv bakgrund och praktisk användning Snabbsvarstester för hiv bakgrund och praktisk användning ADLON:s regionala hiv/sti-konferens 5-6 november 2014 Lennie Lindberg 2014-11-06 Vad ska vi gå igenom? Kunskapsunderlag för användning av hivtester

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Utan äldre stannar Sverige

Utan äldre stannar Sverige Utan äldre stannar Sverige Dokumentation från konferensen i Sundsvall 2012-11-07 Det var högt i tak i Kyrkans Hus i Sundsvall den 7 november. Äldrekonferensen samlade över hundra deltagare från Västernorrland

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 2013

UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 2013 UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 013 Bakgrund Sveriges landsting är skyldiga att erbjuda asylsökande och personer utan nödvändiga

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 4 6 juli 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: Maj 2012-juli 2012 Rapport:

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen

Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och

Läs mer

DIVISION Närsjukvård

DIVISION Närsjukvård Att fråga om våld i nära relation Begreppet våld i nära relation Våld i nära relation innefattar allt våld som inträffar inom familjen eller av någon som man står i beroendeställning till eller någon man

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten

Läs mer

Jag är verksam vid följande vårdhygieniska enhet:

Jag är verksam vid följande vårdhygieniska enhet: Jag är verksam vid följande vårdhygieniska enhet: Smittskydd/Vårdhygien Sörmland Halland Uppsala län Västmanland Jll Skåne Gävleborg Region Gotland Umeå Dalarna Stockholm/Danderyd Örebro Vårdhygien Stockholms

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

Handlingsplan inom folkhälsoområdet

Handlingsplan inom folkhälsoområdet Handlingsplan inom folkhälsoområdet SEXUELL HÄLSA 2012-2014 Målet med denna handlingsplan Det övergripande målet med handlingsplanen är att uppnå ett effektivt och verkningsfullt preventivt arbete som

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Anna-ChuChu Schindele, Utredare Kenneth Kaartinen, Utredare Enheten för Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad

Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad Landstingets kansli Projektledare Elinor Sundén Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad Landstinget i Jönköpings län har för andra gången frågat deltagarna i den Internetbaserade medborgarpanelen

Läs mer

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att

Läs mer

Slutrapport Mångfaldens akademiker tilläggsprojekt, projektnummer 5222616

Slutrapport Mångfaldens akademiker tilläggsprojekt, projektnummer 5222616 Slutrapport Mångfaldens akademiker tilläggsprojekt, projektnummer 5222616 Ett projekt i samverkan mellan Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Linköpings universitet och Malmö

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Självhjälp genom hälsostöd. Datum:

Självhjälp genom hälsostöd. Datum: Självhjälp genom hälsostöd Datum: Välkommen! Utbildning om Självhjälp genom hälsostöd Syfte Presentera produkten Självhjälp genom hälsostöd (HS) Gå igenom hur ni kan utbilda personal i att använda HS Förbereda

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0

Läs mer

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017 Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017 Denna manual har tagits fram som ett komplement till ansökningshandlingarna om bidrag för insatser mot hiv/sti. För att er ansökan ska kunna behandlas

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014

Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014 Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland Oktober 2014 Hälsolyftet unik satsning på östgötarnas hälsa Hälsolyftet är riktade hälsoundersökningar och hälsosamtal för hjärtoch kärlprevention. Hälsolyftet

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Datum Dnr Policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder

Datum Dnr Policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 25 pia.landgren@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-04-07 Dnr 1100466 1 (3) Regionfullmäktige Policy och riktlinjer gällande vård för personer från

Läs mer