} } Krav på en byggnad? Byggnadsmaterial för V1. Vad vill vi uppnå med våra hus? KORT SAGT: HÅLLBART BYGGANDE!?!

Transkript

1 Byggnadsmaterial för V1 Vad vill vi uppnå med våra hus? Krav på en byggnad? gd beständighet låg energiförbrukning gd funktin hälssam innemiljö gd arkitektur } } } varaktighet (firmitas) användbarhet (cmmditas) skönhet (venustas) KORT SAGT: HÅLLBART BYGGANDE!?! 1

2 Stimulans för ökat byggande Regeringen har sm målsättning att öka byggandet till bstäder De investeringar vi ser framför ss för budgeten för 2016 mfattar 6,7 miljarder krnr per år. (Källa; ) Hur ser byggprcessen ut? Hållbart byggande: Kretslpp Hållbart byggande Återanvändning Hållbart byggande Återanvändning 2

3 Energiförbrukningen? I vilka skeden uppstår byggfel? Varför uppstår skadr? Tidsbrist? eller brist på kunskap? m Du inte har tid att göra det rätt första gången, när skall Du i så fall få tid att göra m det?!?! Husägarna får betala för dålig byggmetd SDS 4 sept I dag är vi många sm är ledsna ch besvikna, säger Jan Ivarssn, en av husägarna sm förlrade mt Myresjöhus i hvrätten. Ft: Håkan Röjder (Sydsvenskan ) 3

4 Villamrådet på Erlandsdal började byggas 1999 ch de första villrna på Rapsfjärilgatan ch Rvfjärilgatan std klara Jan ch Helene Ivarssn flyttade dit Huset de köpte var 1,5 år gammalt. (Sydsvenskan ) Enstegstätade fasader Fallet med de 34 husen i Svedala har pågått i flera år. Husägarna stämde Myresjöhus ch fick rätt i tingsrätten, medan hvrätten gick på företagets linje. I Högsta dmstlens dm i våras slgs till slut fast att det var fel att använda fasadmetden, trts att den var etablerad i branschen. I Sverige har nästan småhus ch ytterligare bstäder i flerfamiljshus byggts med enstegstätade fasader. Många har fått fuktskadr efter bara några år, eftersm fukt kan tränga in ch skada husets knstruktin. Det finns lika varianter av fasaden, men gemensamt är att det yttersta skiktet fungerar sm både regn- ch vindskydd, utan luftspalt emellan. I en tvåstegstätad fasad finns en luftspalt mellan regnskyddet ch vindskyddet. Källa: Villaägarnas riksförbund Husägare vann återigen tvist med Myresjöhus 30 år av varningar ignrerades 32 husägare i Svedala får återigen rätt mt Myresjöhus. Högsta dmstlen slår fast att Myresjöhus har byggt vårdslöst ch har ansvar även för de hus sm sålts vidare. (Sydsvenskan ) Henrik Nrdbeck ch Tbias Prahl lägger rör för elkablar. Renveringsarbetet på Lönneberga förskla på Nrra Fäladen började i augusti ch väntas pågå i ett år. Ft: Albin Brönmark (Sydsvenskan ) Riskerna med byggmetden var kända redan på 1970-talet släppte Lunds tekniska högskla, LTH, den första handbken i ämnet. Författaren Lars-Olf Nilssn, prfessr i byggnadsmaterial vid LTH, förvånas över dagens situatin i Lund. (Sydsvenskan ) 4

5 Hur kmmer Du i mål? Etappmål? (Blms kunskapstaxnmi) Stmmaterial? Stmmaterial? Stmmaterial? Materialgrupper 5

6 Materialgrupper, frts. Viktiga egenskaper Viktiga egenskaper, frts. Byggregler ch hjälpmedel Byggregler ch hjälpmedel Byggregler ch hjälpmedel 6

7 Materialstruktur - nivåer Makrstruktur Autklaverad lättbetng Makrstruktur Mikrstruktur Mikrstruktur Submikrstruktur Atmär uppbyggnad Submikrstruktur Atmär uppbyggnad Materialstruktur - nivåer Atmär uppbyggnad Bindningstyper Bindningstyp Exempel Bindningsenergi Typiska egenskaper Jnbindning Kvalent bindning Salter Keramiska material Glas Plastmlekyler Hög Hårda ch spröda material Metallbindning Alla metaller Ganska hög Gd defrmerbarhet (seghet). Gd ledningsförmåga för elektricitet ch värme van der Waals bindning Vätebindning Plastmlekyler till varandra. Lim ch ytbehandling till underlag Vätehaltiga mlekyler till varandra, t.ex. vattenmlekyler i is,cellulsa mlekyler i trä Låg Ganska låg Bindningar försvagas vid höjning av temperaturen. Gd defrmerbarhet Starkare men mindre defrmerbarhet än van der Waalsbindning Bindning Ämne Bindningsenergi Bindningsenergi kj/ml ev/atm Jn NaCl MgO Kvalent Si C (diamant) Metall Hg Al Fe W van der Waals Ar Cl Väte NH H 2 O Bindningar - fysikaliskt Khesin Adhesin Absrptin Adsrptin x x x x x (1 electrn vlt = jules ) 7

8 Aggregatinsfrmer Istrpa/anistrpa material Gasfas Vätskefas Fast fas Amrf (glas, plaster, gummi) rdning Kristallin (metaller) rdning LIKA egenskaper i alla riktningar OLIKA egenskaper i alla riktningar Hmgena/hetergena material Prsitet, exempel Hmgent (ett enda ämne). T.ex. metaller Hetergent/kmpsit (flera ämnen). T.ex. betng, glasfiberarmerad plast Dispersin (en fas är finfördelad i den andra). T.ex. bindemedel i vattenbaserad målarfärg Prsitet, exempel Prsitet, exempel 8

9 Prsitet, exempel (Crist Redentr 1931) Prsitet, exempel Prsitet V Prsitet ch densitet VPö Öppna prer VP Massa 0 VP VPö Slutna prer Prsitet (P) V p P V Kmpakt material V VP P 1 k Massa m Densitet ( ) Skrym- Kmpakt- m V k V m V p Densitet ch prsitet, exempel Bestämning av kmpaktdensitet 9

10 Prstrleksfördelning Cementpasta ch tegel Frekvens [%] Summaprsitet [%] Summaprsitet [%] 100 Cementpasta 80 vct = Prsitet = 19 % [6] Keramiskt material bränt vid 1100 C Prsitet = 22 % [4] Prradie, r [ m] Prradie [ m] Frekvenskurva Prradie [ m] Summaprsitet 10