Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan Duvan F-6 Läsåret 2015/2016

2 2(8) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Hösten 2015 startade Sofia, Lise-Lotte och Christina upp en verksamhet i förskoleklass. Sofia och Lise- Lotte var nya i arbetslaget och verksamheten har omarbetats till rena förskoleklasser. Vi startade upp med två er (tidigare jobbade vi F-1), där vi utgick ifrån ett gemensamt arbetslag. I arbetslaget jobbade vi fram gemensamma mål med verksamheten. - Vi vill fortsätta utveckla vår dokumentation så att allt arbete vi lägger ner synliggörs. Vi har bara börjat med detta under vt 2015 och är fortfarande i startfasen. Vi känner att vi behöver bli vassare på att formulera oss kortfattat i punktform och korta, lättuppnåeliga mål. Vi behöver bli bättre på att utvärdera målen. - Vid klasskonferenserna kan man tillsammans med rektor och specialpedagog formulera de extra anpassningarna. - Vi når inte fram fullt ut till alla elever då vi använder lågaffektivt bemötande så vi behöver fortsätta att hitta redskap. - Vi har till hösten nya förutsättningar utifrån NPF- pedagogerna. Vi tror att vi tillsammans (pedagoger, resurspersonal och NPF-pedagoger) ska skapa riktlinjer och förhållningssätt som ger dessa elever möjlighet till att utvecklas utifrån sin proximala utvecklings zon. - Vi behöver skapa bättre kvalité på våra gemensamma möten i arbetslaget. - Vi behöver bli bättre på att dela erfarenheter med hur vi jobbar i olika ämnen. - Vi vill på arbetslagsträffar från i höst lägga halva tiden på konferens och halva tiden på ämnesutvecklande diskussioner. Viktigt att följa dagordning. Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys Vi har inte fortsatt med klasskonferenserna med rektor och specialpedagog. Däremot har klasslärarna träffat specialpedagog/matematikpedagog för att diskutera mål för elever i svårigheter. Vi har fortsatt att använda lågaffektivt bemötande för elever med beteendeproblem, dock har vi inte gått vidare för att hitta nya vägar. Arbetet med dokumentation måste ständigt diskuteras och utvecklas. Eftersom vi blev utvalda att delta i Skolverkets satsning Läslyftet så blev detta istället vårt utvecklingsområde för läsåret 2015/ NPF- pedagogerna tycker att de påbörjat processen att möta sin elevgrupp. Det finns dock mycket som behöver utvecklas. Till exempel, förbättra dialogen med klasslärare, skapa större flexibilitet kring urval av elever, arbeta i tydligare perioder med eleverna och alltid utvärdera efter 4-6 veckor. - Vi behöver fortsatt skapa bättre kvalité på våra gemensamma möten i arbetslaget. Vi behöver schemalägga dessa möten och prioritera dem med en fast struktur. Gäller även att träffas på detta sätt i hela enheten.

3 3(8) - Pedagogiska diskussioner måste in i dessa möten. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Förskoleklassen ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära självständighet och tillit till sin egen förmåga sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Målen för svenska i LGR 11. Kapitel 1 och 2. Målet för utvecklingsarbetet Det huvudsakliga målet var att skapa trygghet, respekt och ett lustfyllt lärande. Vi vill att barnen ska få med sig dessa verktyg i den fortsatta skolgången. Läslyftets mål, se Skolverkets hemsida. Ökad måluppfyllelse för elever med särskilda behov. Tydligare och mer innehållsrikare konferenser med framåtsträvande pedagogiska diskussioner. Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Vi har tillsammans med eleverna utformat trivselregler, som alla har skrivit under och varit delaktiga i. Vi har under hela läsåret jobbat medvetet med att få ihop en trygg och stabil grupp som respekterar varandras olikheter. I detta arbete har vi utgått ifrån en bok som heter Hur blir du en Superbjörn. En bok som tar upp respekt, konflikthantering och hur man får en god självkänsla. Ett bra och enkelt arbetsmaterial som man kan använda sig av i arbetet kring detta mål. Alla skoldagar och pedagogiska situationer skall genomsyras av detta tankesätt. Det lustfyllda lärandet, att man lär sig genom leken ska också ligga till grund i vårt arbete. Förskoleklass skall vara en brygga mellan förskola och skola. Vi ska på ett lekfullt sätt lägga grunden till en vidare

4 skolgång och utveckling. Vi har jobbat med vårt svenska mål Bornholm, där vi med olika material lekt med språket. I arbetet har vi tänkt in alla de mål som f-klass skall sträva mot (matematik, NTA, svenska, idrott, skapande, musik och rörelse). - Vi har jobbat med olika lässtrategier för att förstå och tolka texter i gemensamma textsamtal. - Vi har jobbat med elevernas egna skrivande, textbearbetning och språkstrukturer. - Vi har samtalat om och diskuterat olika sorters texter. - Ett gemensamt lärande i klassen ger en vi-känsla. - NPF-pedagogerna upplever att de få elever de hunnit arbeta med närmar sig en större måluppfyllelse. - Det har skapats en idrottsgrupp där de elever som ingår både har deltagit på idrotten och fått en ökad måluppfyllelse. - Vi har under året inte under året fått till konferenser med framåtsträvande pedagogiska diskussioner. 4(8) Lärdomar Vi har sett att det lustfyllda lärandet, att man leker in läroplansmålen har gett ett bra resultat i verksamheten. Vi har detta läsår arbetat i arbetsböcker men efter en givande och utvecklande konferens kommer vi att omarbeta verksamheten till nästa läsår då vi även får en reviderad lärplan, där en kommer att få en egen del vilket gör att verksamhetsmålen blir tydligare. Under året har vi fått många nya tankar och idéer som vi kommer att jobba vidare med och utveckla under nästa läsår, med våra nya kollegor. Eftersom det har varit vårt första år i och vår närmsta kollega och mentor varit sjukskriven en längre tid, så har vi hamnat i situationer som varit nya för oss och handlat utifrån det som vi trott varit bäst i nuläget. Självklart har vi gjort ett och annat misstag, men lärt oss av detta och tagit till oss denna lärdom, i ett förbättrat verksamhetsarbete. - Kollegialt lärande är en styrka. - Att ha tid att träffas för att diskutera pedagogiska frågor är betydelsefullt. - Arbetet med Läslyftet var tidspressat. - De moduler i Läslyftet som vi jobbat med var av bra kvalitet. - Vi har börjat hitta vägar mot målen men behöver öka dialogen genom att få till de gemensamma träffar vi vill ha. Vi konstaterar att vi står och stampar på nästan samma punkt som förra året på grund av att vi inte lyckats få till våra träffar. - Det är vi pedagoger som tillsammans bär ansvaret.

5 5(8) Vetenskapliga perspektiv Alla artiklar vi läste i Läslyftet vilade på vetenskaplig grund. Resurspedagoger har gått en utbildning som via SPSM ökat kunskapen och förståelsen för elever i svårigheter. Enligt Hejlskov visar forskning att om vi effektivt ska kunna minska elevernas beteendeproblem måst vi börja med att ändra vårt eget förhållningssätt. Elevernas delaktighet i arbetet Till stor del var arbetet lärarstyrt eftersom Läslyftet är upplagt utifrån uppgifter att pröva och utföra med eleverna. Vi valde ut lämpliga texter att arbeta med men i det fortsatta arbetet blev eleverna delaktiga i arbetet. De elever NPF-pedagogerna har arbetat med har varit delaktiga i sin lärandeprocess. Måluppfyllelse i alla ämnen år 3,6 och 9 I svenska nådde 22 av 24 elever målen. I matematik nådde 18 av 24 elever målen. I matematik nådde 26 av 27 elever målen. I engelska nådde 26 av 26 elever målen. I svenska nådde 21 av 25 elever målen. En elev når inte heller målen i idrott och musik. Analys av verksamhetens resultat Detta arbete har gjort att vi fått en trygg och stabil grupp där vi tillsammans respekterar varandra, diskuterar och reder ut konflikter som uppstår. Vi har märkt att barnen har blivit bättre på att respektera varandras olikheter och har en större acceptans mot varandra. Genom att vi leker in lärandet så har vi sett att lärandesituationen blir mer lustfylld och att eleverna på ett positivt och snabbt sett tar till sig kunskapen inom alla områden. Vi har sett att eleverna har fått en positiv bild till fortsatt skolarbete, detta har vi sett genom engagerade, glada elever som visar ett intresse för skolan. Svenska: En av eleverna har haft mycket enskilt stöd av pedagog och behöver få fortsatt stöd för att nå målen. Den andra missade ett delprov och behöver uppmärksammas.

6 6(8) Matematik: En av eleverna har fått enskilt stöd av pedagog och behöver fortsatt mycket stöd. En annan hade inte klarat fyra av delproven och behöver stöd. De övriga eleverna i matte missade ett delprov vardera och behöver uppmärksammas. Hade eleven som inte nådde målen i idrott och musik fått enskild undervisning tidigare anser vi att eleven sannolikt klarat måluppfyllelse. Vi anser också att om årskurs 6 inte bytt lärare i svenska så många gånger under det sista läsåret så hade fler elever nått målen i svenska. Vad har vi gjort som har gett resultat? Vi har haft ett bra samarbete med assistenterna Skapa mindre undervisningsgrupper. Individuella scheman för elever med behov i årskurs 5 Genomgång av dagen för hela klassen. Lågaffektivt bemötande. Tydlighet i vilka mål varje lektion berör. Individanpassade arbetsuppgifter Regelbunden lästräning (med pedagog eller ideella personal från Röda Korset) Elev med anpassad studiegång. Ett fåtal elever har anpassad studiegång. Extra anpassningar av digitala hjälpmedel. Digital handledning av It-pedagog. Extra matematikstöd av matematikpedagog. Täta föräldrakontakter. Samarbete med dialogen Kuratorstöd Stöd av specialpedagog. Utvecklingsmål utifrån denna analys Schemalagda möten och konferenser med tydlig struktur. Tid för pedagogiska samtal där t.ex. framgångsfaktorer diskuteras, fortsätta arbetet utifrån Läslyftets tankar, ett forum där vi kan lyfta elever i svårigheter, arbeta med Likabehandlingsplanen. Att vi lyfter fram och stämmer av våra utvecklingsmål vid några tillfällen under läsåret så vi håller målen levande och det blir en förberedelse för kvalitetsredovisningen. Arbeta med Bedömningsstödet och Språket lyfter från Skolverket. Schemalagda och regelbundna möten och konferenser med tydlig struktur (pedagogiska samtal där framgångsfaktorer står i centrum) där NPF-pedagogerna har en egen punkt. Regelbundet (inskrivet i terminsplaneringen, förslagsvis höstlovet, direkt efter juluppehållet och i slutet av maj) under året utvärdera hur det går med våra uppsatta mål. Använda oss av Helena Jènvéns arbetssätt kring likabehandling. Använda läslyftet som hjälp för ökad måluppfyllelse.

7 7(8) Rektors reflektioner Förskoleklass Beskrivning av verksamheten Året har präglats av ett nytt arbetssätt då två rena förskoleklasser har bildats. Två nya pedagoger har anställts. Till en början var inte organisation och fördelning av resurser helt färdig men omfördelningar och justering av tjänster gjorde sedan att verksamheten flöt på. Fokus i förskoleklass har varit ett intensivt och framgångsrikt arbete med värdegrund och ansvar, att fungera enskilt och i grupp. Att ta vara på lusten till lärande har också genomsyrat verksamheten; genom leken har barnens lärande utvecklats och läroplansmålen nåtts. Utvecklingsarbete Läsåret 16/17 kommer läroplanen för förskoleklassen att revideras. Tydligare mål kommer att sättas upp och detta kommer att innebära en hel del arbete men också stimulans i arbetet med att utveckla verksamheten i erna. Detta arbete får anses vara prioriterat. Ett arbete också med att integrera f- klass och åk 1 är viktigt då lokalerna kommer att behöva samutnyttjas. Ytterligare två nya pedagoger är anställda inför nästa läsår. De ska naturligtvis introduceras men kommer också givetvis att bidra med nya infallsvinklar och idéer till arbetslaget. Beskrivning av verksamheten Även i åk 1-3 på Duvan har man genomfört Läslyftet. I det stora hela uppfattas Läslyftet mycket positivt. Men liksom i Korsberga upplever man att det har varit ett omfattande och tidskrävande arbete att läsa Läslyftet. Det kollegiala lärandet ses som en livsnerv i hela arbetet i arbetslaget och nödvändigt för utveckling. Förväntan på inkluderingspedagogerna är stort och behovet är omättligt. Under året har formerna för NPF-arbetet utarbetats men än behöver mycket göras. Satsningen på inkluderingspedagoger är mycket lyckad och framtiden kommer att visa att det är en helt riktig satsning. Utvecklingsarbete Fokus under 2016/17 kommer vara arbetet med bedömningsstöd. Bedömningsstöd är obligatoriskt i åk 1 men kommer att genomföras i i åk 1-3. Utbildning och fördjupning i exempelvis nya Nya språket lyfter samt användande av bedömningsportal m m kommer genomföras. Beskrivning av verksamheten Arbetslagets fokus har varit formativ bedömning och ambitionen har varit att läsa Dylan William. Tyvärr har boken varit restnoterad under stor del av läsåret vilket gjort att just bokstudierna har blivit lidande. Lärledare har också uttryckt att konferenstiden inte kunnat utnyttjas till de pedagogiska samtal som har varit önskvärt. En fastare struktur kring detta planeras inför nästa läsår. Under våren har tre föreläsningar av Hélène Jenvén genomförts. En metod för att hantera kränkningar har studerats och också använts. Utvecklingsarbete Under 16/17 kommer arbetslaget i åk 4-6 att läsa Läslyftet. Detta kommer att vara huvudsakligt fokus under året. Dock är ambitionen att det pedagogiska samtalet ska få större utrymme. Tankarna kring att arbeta med utveckling och diskussion kring formativ bedömning är i högsta grad också under 16/17

8 aktuell. Under året kommer också tillämpning av Hélène Jenvéns forskning ske. Arbetet med fokus kring normer, kränkningar och mobbning är prioriterat. 8(8) Rektor Hans Engvall