Kvalitetsredovisning
|
|
- Ann-Marie Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning för Aspebo förskola Ölycke ro. läsåret O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet \Förskolan\Instruktion.doc
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet Beskrivning av rektorsområdet Beskrivning av förskolans barngrupper och personal 4 3. Arbetet i verksamheten Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/logiska utveckling Arbetet med handlingsplanen i matematik Analys av hur verksamheten har utvecklats under året Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Förskolans arbete för likabehandling Analys av hur verksamheten har utvecklats under året Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Förskolans arbete med dokumentation Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen Hälsa och livsstil Arbetet med hälsa och livsstil Analys av hur arbetet har utvecklats under året Framtida åtgärder Lärmiljö Åtgärder som vidtagits under året för bättre lärmiljö Analys av åtgärder och effekter Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö Pågående utvecklingsarbete inom förskolan Rektorn har ordet Reflektion kring samverkan vid övergångar till förskoleklass och fritidshem 11 Bilagor 1 Barngrupper och personal Handlingsplan i matematik
3 1. Sammanfattning Under ett år har Aspebo varit en byggarbetsplats och samtidigt bedrivit en pedagogisk verksamhet. Naturligtvis har detta påverkat hela verksamheten. När sedan renoveringen blev försenad gjorde detta inte saken bättre. Men trots detta har vi utifrån förutsättningarna drivit en god pedagogisk verksamhet. Med vårt medvetna arbetssätt med verkstäder, två till tre dagar i veckan, har barnen bl.a. fått matematiska och språkliga utmaningar, utvecklat sin kreativa förmåga och lärt sig samarbeta. Under våren inrättade vi en provisorisk 5-års avdelning då lokalerna inte var klara. Denna avdelning hade sin hemvist i en inhyrd källarlokal och vi arbetade uteinriktat, d.v.s. vi hade en stor del av vår verksamhet ute. Vi såg att när barn i samma ålder är tillsammans får de mer ut av varandra och de utvecklas mer. En föräldraenkät gjordes under våren, 53 enkäter lämnades ut och 27 föräldrar svarade. De svarande är till stor del positiva, undantag finns. Ett var det missnöje som fanns mot den provisoriska 5 - årsavdelning som vi hade under våren. I enkäten visade sig bl.a. att 96.2 % av de svarande instämmer helt eller i sort att, mitt barn trivs på förskolan. Lika många av de svarande instämmer helt eller i stort att, jag som förälder är nöjd med förskolan. Vi måste bli tydligare för föräldrarna på att visa vad vi vill med verksamheten och vad som styr vår verksamhet, bl.a. läroplanen. Bara 23,7 % av de svarande känner till att vi har en läroplan och 51,8 % känner till vad förskolan vill med verksamheten. Vad det gäller bemötande anser 96 % av de svarande att de instämmer i stort eller helt i att jag och mitt barn blir bra bemötta vid lämning och hämtning. 96 % av de svarande instämmer i stort eller helt i att personalen har en bra attityd gentemot barnen. 70 % av de svarande håller med i stort eller helt i att personalen uppmuntrar mitt barn till att uttrycka sina åsikter. En barnintervju gjordes strax innan terminsslutet, 75 barn intervjuades av 100 i åldern 4-6 år i hela rektorsområdet. Det fanns barn som hade svårt att förstå innebörden i ordet bestämma. På frågan, Vad får du vara med och bestämma om? Svarade 67 % av barnen att det är i leken de får bestämma, 26 % vet ej. På frågan, vad skulle du vilja vara med och bestämma? svarade också 67 % i leken. 25 % vet ej. 94 % tycker att det är fröken som bestämmer på förskolan. 2. Presentation av rektorsområdet 2.1 Beskrivning av rektorsområdet. I Ölycke rektorsområde finns det tre förskolor, Aspebo förskola, Lönnebo förskola i Löberöd och från den 1 januari 2008 Bokebo förskola i Hurva, som flyttades från Centrum Öster. Upptagningsområdet är stort till ytan och består av Löberöd och Hurva som de största orterna och övrig landsbygd. 3
4 På förskolorna har vi även barn placerad som är boende i andra kommuner (Höör och Hörby). I området finns också en enskild förskola. Antalet förskolebarn i upptagningsområdet under läsåret var fördelat på följande sätt. Barn födda 2002, 23 st 2003, 28 st 2004, 25 st 2005, 28 st 2006, 29 st 2007, 25 st Antal barn med annat modersmål i ro. är 11 stycken. Barnantalet i upptagningsområdet har ökat sedan ett par år tillbaka och beräknas fortsätta att öka. För att klara denna ökning öppnades en ny avdelning på Aspebo våren 2008 och detta innebär att vi idag har platser lediga, även en tid framöver. 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal Aspebo förskola består av tre avdelningar och från våren 2008 med fyra avdelningar. Tre syskonavdelningar och under våren en 5 års avdelning. Bilaga Arbetet i verksamheten 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande Lpfö 98 - Barnens språkliga utveckling Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och tillvarata barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. (s 6) Lpfö 98 - Barnens matematisk/logiska utveckling Förskolan skall sträva efter att varje barn: - utvecklar sin förmåga att använda och använda matematik i meningsfulla sammanhang - utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum (s. 9) 4
5 3.1.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/ logiska utveckling Språklig utveckling Vi tar tillvara på de naturliga situationer som uppstår för att få igång det pedagogiska samtalet, vi utmanar barnen med frågor, hur tänkte du? Hur då? Vi uppmuntrar barnen till dialog med varandra och med oss vuxna i leken, matsituationer och samlingar. Genom att erbjuda olika lärmiljöer stimulerar vi barnens alla sinnen, lyssnar övningar, dramatisering, illustrering, skapande och vi sätter ord på känslor och upplevelserna. Vi observerar barnens språkliga utveckling i olika situationer t.ex. rollekar och matsituationer. Vi har inte fått ta del av resultaten av kartläggningen av språk- och matematisk utveckling i förskoleklass och därmed inte kunnat analysera resultatet. Vi har ett barn som får modersmålsstöd i danska. Matematiska/logiska utveckling Genom vår kompetensutveckling i matematik har vi ökat vår medvetenhet om vardagsmatematik. Matematiken genomsyrar vårt arbete i alla olika teman, verkstäder och vardagliga situationer. Vi kan inte se någon skillnad vad det gäller intresse hos pojkar och flickor. Skillnad blir det t.ex. när barnen ska välja färg, leksak eller dyl. Ska en pojke välja en stor leksak blir det en stor pojkleksak osv. Det är snarare en skillnad i personligheten hos barnet. Personalens framförande och medvetenhet om genusperspektivet spelar en stor roll. Använder man bilar som material så fångar vi pojkarnas intresse Arbetet med handlingsplanen i matematik Under vårterminen blev vår handlingsplan som gäller för hela ro klar. En grupp, mål 3, från förskolorna i ro. har tagit fram den och all personal har fått vars ett ex. Föräldrarna har inte fått kännedom om handlingsplanen men ska få detta under läsåret Bilaga Förskolans analys av hur verksamheten har utvecklats under året. Språklig utveckling Genom vår medvetenhet att använda oss av samtal i vardagssituationer ser vi i de språkobservationer vi gör, att barnen utvecklar sitt språk. I dessa observationer upptäcker vi barn med behov av språkstimulans, det synliggörs ett behov som vi kan arbeta med. Med stor hjälp av specialpedagog, som ser med andra ögon, får vi praktisk handledning och vi utvecklar vårt arbetssätt. 5
6 Matematiska/logiska utveckling Vår starka medvetenhet om vardagsmatematik gör att vi ser matematik i allt, matsituationer, fri lek, rutinsituationer osv. Den kompetensutveckling vi fick våren 2007 påverkar vårt sätt att arbeta med barnens matematiska/logiska utveckling. Vi har anammat tankesättet och känt glädje och engagemang kring små barn och matematik. Vi upplever att när barn ställs inför nya utmaningar att upptäcka och utforska matematiska begrepp stillas många barns nyfikenhet. Att använda barns nyfikenhet, att lära och utforska är en resurs som vi använder oss av. När vi är utmanade och ställer utmanande frågor utvecklas barnen % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort att, personalen ger mitt barn goda möjligheter till lärande och utveckling Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Få uppföljning av kartläggningen av språk och matematik Utveckla ett språkrum Utöka och förnya både barnböcker och vuxenlitteratur Färdigställa en handlingsplan för språkutveckling Utveckla ett matematikrum Göra handlingsplanen i matematik till ett levande dokument Under hösten kommer vi ha ett vattentema 3.2 Förskolans arbete för likabehandling Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 För arbetet med att främja likabehandling För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola, fritidshem skall det finnas en likabehandlingsplan. I planen skall de åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras konkret beskrivas. Barn skall finnas med i arbetet enligt förordning (2006:1083) om barns deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. (s. 22) Analys av hur verksamheten har utvecklats under året En likabehandlingsplan blev klar under våren som gäller för hela ro. förskola åk 9. Det är tydligt i likabehandlingsplanen vad som gäller för förskolan och vad som gäller för grundskolan. I arbete på förskolan har vi ögonen öppna och tar tag i när en kränkande handlig sker. Vi är lösningsfokuserade och löser det direkt och vi har en bra kommunikation med föräldrarna när problem 6
7 uppstår, detta är en av våra starka sidor. Andra är att ha förebyggande samtal med föräldrar, kollegor och vid barnkonferenser. Att vi behandlar barnen lika ur ett genusperspektiv. Svaga sidor hos oss är att det saknas manliga förebilder, att vi är rädda för att stöta oss med kolleger och att vi diskuterar för lite kring genus. 85,1 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort att, personalen reagerar och arbetar mot okamratligt beteende i förskolan. I barnintervjun, på frågan, hur ska en bra kompis vara? Svarade 61 % att den ska vara snäll och bra, 23 % att den ska leka med en, 4 % att den ska vara hjälpsam. 9 % visste inte. På frågan, hur är din kompis? Svarade 79 % att den är snäll och bra, 10 % att den leker med mig, 6 % att vi bråkar ibland och 5 % att de är lite dumma Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Förankra likabehandlingsplanen i vårt arbete och bland föräldrarna. Mer diskussioner kring genus. 3.3 Förskolans arbete med dokumentation I personalens ansvar för kvaliteten ligger att planera och dokumentera det egna, arbetslagets och förskolans kvalitetsarbete. (s. 27) En övergripande fråga är vilka avtryck arbetsprocesserna ger i fråga om barnens utveckling och lärande. Hur vet arbetslaget i förskolan exempelvis att de arbetar så att barnen upplever verksamheten rolig och meningsfull? (s. 30) Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten. En enkel och framgångsrik dokumentationsmetod är fotografering, vi fotograferar barnen i olika lärsituationer, lärmiljöer och barnens utveckling och tillsammans med en text visas bilderna för föräldrar, barnen blir medvetna om sitt lärande och vi använder fotona vid utvärderingar. Verksamheten synliggörs för föräldrarna. Genom denna form av dokumentation ser barnen sitt eget lärande. Det finns en ojämn kunskap bland oss pedagoger när det gäller fotografering som dokumentationsmetod och detta är en svaghet. Med hjälp av olika observationer kan vi utveckla det enskilda barnets brister och svagheter. Efter de observationer vi gör, diskuterar vi tillsammans med specialpedagog, hur vi ska utveckla verksamheten i den riktning vi upplever som den bästa lösningen för det enskilda 7
8 barnet. Men vi måste bli mycket bättre på att använda all vår dokumentation till att utveckla verksamheten. En styrka är månadsteckningar där vi kan följa barnets utveckling och får det dokumenterat. Andra dokumentationsmetoder som vi använder är portfolio, IUP och barnintervjuer. Den kommunövergripande IUP:n är ett hanterbart material som underlättar inför och vid ett utvecklingssamtal Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen Under läsåret 2008/2009 ska vi Göra portfolien mer levande och synlig Dokumentation, planering, uppföljning och efterarbetet är tidskrävande och mer planeringstid för detta är önskvärt Knyta dokumentationen till läroplanen för att synliggöra läroplanen för föräldrarna Använda dokumentationen till att utveckla verksamheten. 3.4 Hälsa och livsstil I förskolans uppdrag ingår att erbjuda barn en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. Måltidernas kvalitet är av betydelse både som en förutsättning för trivsel och lärande och för att bidra till hälsa och goda kostvanor. Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning s Arbetet med hälsa och livsstil Vi följer de kostråd som rekommenderas men vi har dragit ner på fullkornsprodukter då det även rekommenderas att små barn inte ska äta för mycket av det. Barnen serveras grönsaker som alla får prova. Födelsedagar firas utan glass och godsaker, barnen uppmärksammas på annat vis. Vi har numera tillgång till och vi utnyttjar idrottshallen en gång i veckan, ca. en timme. Detta kan vi tack vare att förskolepersonal finns med i rektorsområdets schemagrupp som planerar detta. Alla barn som sover gör det ute i vagnar, och under dagen är vi mycket ute, minst två gånger eller hela utedagar. Under vårterminen var vår 5-års avdelning, Stubben, en uteavdelning. Måndagar var en hel utedag som vi tillbringade i Braheskogen, där vi även åt vår lunch. 8
9 Analys av hur arbetet har utvecklats under året Tack vare personal i köket blir mellanmålen mer varierade och nyttiga och barnen äter minst lika mycket efter förändringen. Matsituationerna har blivit lugnare då vi sitter i olika rum och barnen har bestämda platser. Att använda engångsmaterial under tiden som köket byggdes om kändes inte bra. Personalen serverade maten från matvagnar för att spara på disken vilket också var ett orosmoment för barnen, tempot ökade, är personalen uppe och går så vill barnen också göra det. När köket blev klart och vi kunde börja använda skålar, som skickas runt, igen blev det lugnare. Vid inskolningssamtalet har vi fått ett positivt gehör från föräldrarna om att barnen sover ute. Aktiviteterna i idrottshallen, som planeras av engagerad personal, är anpassade för både pojkar och flickor och vi ser inte någon skillnad på lusten och engagemanget bland pojkar eller flickor. I gruppen finns det övervägande pojkar och de dominerar men flickorna tar för sig. Utedagarna under våren med Stubben, 5-års avdelningen, är något som de flesta barnen sett framemot, positiv personal ger positiva barn. Den varierade terrängen i skogen har utnyttjats i aktiviteterna och i observationer såg vi att barnens motorik utvecklades Framtida åtgärder för att utveckla verksamheten Under läsåret 2008/2009 ska vi Att gå på promenad är något vi måste bli bättre på Hoppas på lika bra tider i idrottshallen Arbeta mot en profilering, verksamhetsidé, Hälsa och livsstil Utveckla ett snoezelrum då vi anser att det inte bara är viktigt med rörelse utan också viktigt med avslappning, att ta det lugnt. 3.5 Lärmiljö Åtgärder som vidtagits under året för en bättre lärmiljö Under året har Aspebo byggts till och renoverats och det har påverkat lärmiljön negativt, både ute och inne, men vi har gjort det bästa av situationen. Vi anpassar miljön på avdelningarna utifrån barnens ålder, barngruppens sammansättning och barnens behov och intressen. I våra verkstäder, drama, uteverksamhet, skapande och de yngsta barnen för sig, stimulerar vi barnens behov. Dessa verkstäder har vi tre dagar i veckan. Barnen är indelade i tvärgrupper efter ålder. Verkstäderna är ett sätt att ta tillvara på pedagogernas kompetenser och intresse och utnyttja dem rätt. 9
10 Vi har en leksaksfri dag ute. På Stubben, den provisoriska fem års avdelningen, med hemvist i en källarlokal, arbetade vi uteinriktat och vi var vissa hela dagar i veckan i Braheskogen Analys av åtgärder och effekter Under året har vår medvetenhet om lärmiljöernas betydelse ökat. I verkstäderna har barn tillsammans med barn i samma ålder knutit nya kontakter och det har lett till att barnen söker sig utanför avdelningarna och leker med barn från andra avdelningar samt söker sig till andra vuxna. Vi känslan har stärkts. Gruppen med de yngsta barnen växte under året och blev för stor så den delades i två mindre. Personalens kompetens har utnyttjats på ett genomtänkt sätt, att fördjupa sig i en verkstad istället för ytligt i alla. Barnen har fått ta del av alla verkstäder tillsammans med engagerad och intresserad personal som stimulerar och fångar barnen. Den leksaksfria dagen har utvecklat barnens lek, barnen leker mer ihop, sociala lekar, barnen rör mer på sig och lekarna är mera kreativa. På stubben observerade vi att barnen växte när de fick vara tillsammans med jämnåriga hela dagen och att verksamheten anpassades efter dem. 77,7 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort att, inne- och utemiljön på mitt barns förskola lockar mitt barn till lek och aktiviteter. I barnintervjun, på frågan, hur lär du dig nya saker svarade 23 % av fröken eller annan vuxen, 20 % att prova och träna, 3 % på att lyssna, 5 % av kompisar, 4 % på att titta, 33 % visste inte hur de lär sig saker eller förstod inte frågan Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö Under läsåret 2008/2009 ska vi När vi startar upp vår nya organisation i nyrenoverade lokaler ska vi utveckla lärmiljöerna. Vi skapar nya avdelningar, yngre och äldre avdelningar och arbetar i spår. 10
11 3.6 Pågående utvecklingsarbete inom förskolan Mål 3 Personalen i hela ro. från förskola till åk 9 är indelade i ansvarsgrupper. Grupperna träffas varannan måndag en timme. Grupperna är: Pedagogisk utveckling, Dator och profilering, Förebyggande elevvård, Barn, elever och föräldrar, Dokumentgrupp, Tradition och kultur, Fortbildningsgrupp och Schemagrupp. Syftet är att göra all personal delaktiga i organisationen och att se verksamheten i ett helhetsperspektiv 1-16 år. Verkstäder: Tre dagar under hösten, två dagar under våren, i veckan träffas barnen i åldershomogena grupper i verkstäder. Verkstäderna är: Drama, Uteverksamhet, Skapande och De yngsta barnen. Syftet är att ta tillvara på pedagogernas kompetenser och intresse och utnyttja dem rätt. 4. Rektorn har ordet 4.1 Reflektioner kring övergångar inom förskolan och mellan olika skolformer Förskolebarn i dag har många kontakter med olika vuxna, det är personal på avd, vikarier, övriga vuxna på förskolan osv. Vi strävar efter, framför allt för de yngsta barnen, att de ska ha så få olika vuxenkontakter som möjligt men ibland är detta oundvikligt. Ett sådant tillfälle är vid byte av avdelning. Ett senare är övergången till förskoleklass. För att dessa övergångar ska bli så bra som möjligt krävs det förberedelser, en inskolning. I vårt nya arbetssätt på Aspebo är vårt mål att vid övergångar från yngre till äldre, ska en personal följa med till den nya avdelningen. Modellerna kan vara många hur övergångarna ser ut, men det ska vara dokumenterade rutiner som alla känner till och alla lever upp till. Några sådana modeller finns inte idag i vårt rektorsområde. Detta ska arbetas fram under hösten av en ansvarsgrupp. 4.2 Övrigt Som ny rektor sedan 1 januari 2008 för förskolorna i Ölycke rektorsområde känner jag nu att jag kommit in i arbetet och funnit mig väl till rätta. Jag ser tre förskolor som arbetar på olika sätt med olika inriktningar, vilket är en styrka för rektorsområdet. Jag ser också stora möjligheter att utveckla förskolornas arbete med att arbeta mot att profilera sig. Aspebo Hälsa och Livsstil. Ansvarsgrupperna med pedagoger från förskola till åk 9 är också en styrka för rektorsområdet. All personal är indelade i ansvarsgrupper som t.ex. Data och 11
12 profilering eller Pedagogisk utveckling, grupperna träffas varannan vecka, 1 timme. Personalen känner sig delaktiga i en lärande organisation och ser helheten från förskola till åk 9. Ett utvecklingsområde under det kommande året är rektorsområdets föräldraråd. Föräldrarådet, som jag ser det, ska vara ett konstruktivt forum där föräldrarna tillsammans med personalen, är med och driver frågor gällande verksamheten i förskolan och grundskolan framåt, så är fallet inte idag. Rektorsområdet har sedan grundskolan byggdes arbetat Bifrostinspirerat. Pedagoger har kommit och gått sedan detta startade, Bokebo har tillkommit och nya infallsvinklar har tillstött vilket har gjort att personalen och arbetslagen har börjat gå åt olika håll. Det känns som att vi rektorer ska samla leden tillbaka på spåret och att vi tillsammans utvecklar vårt Bifrostinspirerade arbete åt en gemensam riktning. Förskolornas pedagogiska utvecklingsgrupp startade våren Gruppen består av en förskollärare från varje förskola och rektor. Gruppen träffas en gång i månaden. Gruppens uppgift är att bl.a. driva gemensamma pedagogiska frågor framåt och se till fortbildningsbehovet. t.ex. utifrån verksamhetsplanen eller läroplanen. Lennart Svensson Rektor 12
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Lönnebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merKvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola
Kvalitetsredovisning Jonasbo Förskola 2007 2008 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Presentation av rektorsområdet...3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet...3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merFöräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?
Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan
Läs merKvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merLokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merVerksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN Hösten- 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Läroplanen är
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till
Läs merVerksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merLOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET
LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET FRÖET, RÅGEN, TAURUS OCH TELLUS FÖRSKOLOR SOLNA STAD 2013 Organisation Under första halvåret 2012 hade vi 250 platser med barn i åldern 1-5 år. Tellus
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs merJollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Läs merKvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
Läs merSkogsgläntans förskola
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merVår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.
Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merVår lokala likabehandlingsplan
Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret
Läs merArbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merVerksamhetsplan. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merBlåbärets Kvalitetsredovisning
Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan
Läs merKvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola
Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merArbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015
140701 Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-
Läs merMål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården
Mål & Aktivitetsplan 2016 2017 Junibacken & Norrgården En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang- Kompetens- Arbetsglädje Målområde Vad/hur När Uppföljning/Utvärdering 2.1 Normer
Läs merNattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)
Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet
Läs merArbetsplan 2016/2017 för förskolorna:
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merDet finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Läs merVerksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015
Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015 Förskolan Bränningevägens verksamhet utgår från uppdraget i Läroplanen där kartläggning, uppföljning, utvärdering och utveckling ingår i kvalitetsuppföljningen.
Läs merKvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merLokal arbetsplan. för. Nallens Förskola
Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för
Läs merför Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merGläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.
Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :32 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Barnens Hus Montessori (E) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Montessoriförskolan
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKvalitetsredovisning
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2015-2016 Organisation Avdelning: Planeten Åldersindelning (antal per födelseår): 2011-2 st 2012-7 st 2013-4 st 2014-5 st 2015-1 st Antal barn: 19 Antal pojkar:
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merLokal arbetsplan Lekåret
Lokal arbetsplan Lekåret 2012-2013 Södra Haga förskola Förskolan för glädje, lek och lärande Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen
Läs merVerksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merArbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola
150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se
Läs merför 2012-13 KÄLLGATANS OLA
för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Orgona förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Orgona förskola,
Läs merLindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31
Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merLokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen
Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs merArbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kritan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merPedagogisk plan för Jordgubbens förskola
Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Norrgårdens förskola är en enavdelningsförskola med barn från 1-5 år. Nära intill ligger ytterligare en enavdelningsförskola
Läs merKvalitetsrapport för
Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner
Läs merVerksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011
Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt
Läs merVerksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Ormbacka förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef:
Läs mer