Kvalitetsredovisning
|
|
- Johannes Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning för Lönnebo förskola Ölycke ro. läsåret O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet \Förskolan\Instruktion.doc
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet Beskrivning av rektorsområdet Beskrivning av förskolans barngrupper och personal 4 3. Arbetet i verksamheten Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/logiska utveckling Arbetet med handlingsplanen i matematik Analys av hur verksamheten har utvecklats under året Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Förskolans arbete för likabehandling Analys av hur verksamheten har utvecklats under året Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Förskolans arbete med dokumentation Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen Hälsa och livsstil Arbetet med hälsa och livsstil Analys av hur arbetet har utvecklats under året Framtida åtgärder Lärmiljö Åtgärder som vidtagits under året för bättre lärmiljö Analys av åtgärder och effekter Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö Pågående utvecklingsarbete inom förskolan Rektorn har ordet Reflektion kring samverkan vid övergångar till förskoleklass och 11 fritidshem 4.2 Övrigt 12 Bilagor 1 Barngrupper och personal Handlingsplan i matematik
3 1. Sammanfattning Vårt nya arbetssätt har präglat hela detta läsår och då också denna kvalitetsredovisning. Ett arbetssätt som vi är mycket stolta över. Vi beskriver hur dessa lärmiljöer, verkstäder, har stimulerat barnens språkliga och matematiska utveckling och hur vi utmanar barnen i deras tankar och handlingar. Barn som dagligen rör sig mellan olika lärmiljöer kan lätt försvinna och då inte bli sedda eller bekräftade under en dag, detta kräver en kvalificerad dokumentation. Föräldrar ska veta att just deras barn blivit sedd och bekräftad under dagen. En föräldraenkät gjordes under våren, 65 enkäter lämnades ut och 26 föräldrar svarade. De svarande är till stor del positiva, undantag finns. I enkäten visade sig bl.a. att 96 % av de svarande instämmer helt eller i stort i att, mitt barn trivs på förskolan. 92 % av de svarande instämmer helt eller i stort i att, jag som förälder är nöjd med förskolan. Vad det gäller bemötande anser 96 % av de svarande att de instämmer i stort eller helt i att jag och mitt barn blir bra bemötta vid lämning och hämtning. 100 % av de svarande instämmer i stort eller helt i att, personalen har en bra attityd gentemot barnen. 92 % av de svarande håller med i stort eller helt i att, personalen uppmuntrar mitt barn till att uttrycka sina åsikter. En barnintervju gjordes strax innan terminsslutet, 75 barn intervjuades av 100 i åldern 4-6 år i hela rektorsområdet. Det fanns barn som hade svårt att förstå innebörden i ordet bestämmer. På frågan, Vad får du vara med och bestämma om? Svarade 67 % av barnen att det är i leken de får bestämma, 26 % vet ej. På frågan, vad skulle du vilja vara med och bestämma? svarade också 67 % i leken. 25 % vet ej. 94 % tycker att det är fröken som bestämmer på förskolan. 2. Presentation av rektorsområdet 2.1 Beskrivning av rektorsområdet. I Ölycke rektorsområde finns det tre förskolor, Aspebo förskola, Lönnebo förskola i Löberöd och från den 1 januari 2008 Bokebo förskola i Hurva, som flyttades från Centrum Öster. Upptagningsområdet är stort till ytan och består av Löberöd och Hurva som de största orterna och övrig landsbygd. På förskolorna har vi även barn placerad som är boende i andra kommuner (Höör och Hörby). I området finns också en enskild förskola. Antalet förskolebarn i upptagningsområdet under läsåret var fördelat på följande sätt. Barn födda 2002, 23 st 2003, 28 st 2004, 25 st 2005, 28 st 2006, 29 st 2007, 25 st 3
4 Antal barn med annat modersmål i ro. är 11 stycken. Barnantalet i upptagningsområdet har ökat sedan ett par år tillbaka och beräknas fortsätta att öka. För att klara denna ökning öppnades en ny avdelning på Aspebo våren 2008 och detta innebär att vi idag har platser lediga i rektorsområdet, även en tid framöver. 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal Lönnebo förskola är en avdelningslös förskola där de yngsta barnen har en hemvist, för trygghetens skull. Personalen har ansvarsbarn. Avdelningarna är omgjorda till verkstäder, lärmiljöer. Bilaga Arbetet i verksamheten 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande Lpfö 98 - Barnens språkliga utveckling Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och tillvarata barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. (s 6) Lpfö 98 - Barnens matematisk/logiska utveckling Förskolan skall sträva efter att varje barn: - utvecklar sin förmåga att använda och använda matematik i meningsfulla sammanhang - utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum (s. 9) Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/ logiska utveckling Språklig utveckling Vårt nya arbetssätt med lärmiljöer och personal som ansvarar för den skapar dialoger runt specifika ämnen. Barnen ska t.ex. i gymnastikoch utegruppen, kunna förstå och ta instruktioner, förstå och följa regler, knyta ord till handling. I skapande arbetar och pratar vi mycket om storlekar, former, färger, material och konsistens. I Dramarummet leker vi med olika dialekter, uttryckssätt och använder hela kroppen i kommunikationen. 4
5 I språkrummet arbetar vi med de barn i behov av extra språkstimulans vid matsituationerna. Vi samtalar, spelar memory och leker in lärandet med ett medvetet arbete från oss pedagoger. Vi använder memory som ett hjälpmedel att samtala kring bilder för att öka ordförrådet och vi gör sagor med hjälp av bilderna. Vi har veckans ord, t.ex. en preposition. Vi har regelbundna samtal med föräldrarna om barnets utveckling och använder loggböcker. En del av oss pedagoger har gått en TAKK utbildning (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Tillsammans med specialpedagogen fick vi återkoppling från KAIF, (kartläggning i förskola), ingen personal från förskoleklass var med. Resultatet var vad vi kunde förvänta oss. Resultatet var i stort sätt godkänt. Matematisk/logisk utveckling I våra lärmiljöer har vi utvecklat vårt arbete med matematik. I t.ex. experiment använder vi matematiska termer som t.ex. grader, dl, lång-kort och räkneord. Här får barnen också prova sin erfarenhet i en vattenbalja med att bl.a. mäta volym. I mattehörnan finns material som gör att barnen kan experimentera med vikt, sortering, former osv. I byggrum, legorum, skapanderum m.fl. får barnen utlopp för sitt kreativa och logiska tänkande när de i leken bygger, konstruerar, sorterar och tillverkar olika saker. Barnen jämför storlek, mönster och räknar. Allt med personalens goda inverkan, inspirerande arbete och hur vi utmanar barnen. För att flickor ska ta för sig i typiskt pojkaktiga lärmiljöer som t.ex. bilrum eller byggrum krävs det att det finns en personal i rummet. Experimentrum och mattehörnan besöks lika mycket av pojkar som av flickor Arbetet med handlingsplanen i matematik Under vårterminen blev vår handlingsplan som gäller för hela ro klar. En grupp från förskolorna i ro. har tagit fram den och all personal har fått vars ett ex. Föräldrarna har inte fått kännedom om handlingsplanen men ska få detta under läsåret Bilaga Förskolans analys av hur verksamheten har utvecklats under året. TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). gör att det blir lätt för barnen att ta efter, härma, och göra sig förstådd, eftersom många barn på småbären inte är så verbala ännu. Vi använder det för att förstärka språket och en del barn snappar upp tecknen och använder dom. 5
6 Placeringen i huset av bokrummet blev fel, det hamnade avskilt och där blev lätt bus och inte mycket läsning. Detta måste flyttas till en mer central plats i huset. I bl.a. språkrummet har vi nått stora framgångar genom ett fokuserat arbete, genom att vi leker in lärandet i vardagssituationer. Barnen har ökat sitt ordförråd, börjar förstå tid och rum osv. Detta tack vare att det är samma pedagog som följer språkbarnen både för och eftermiddag, då vi observerar och arbetar fokuserat och medvetet med varje barns språkbehov. Vi upplever att när barn ställs inför nya utmaningar att upptäcka och utforska matematiska begrepp stillas hos många barn en nyfikenhet. Barns nyfikenhet att lära och utforska är en resurs som vi använder oss av. När vi är utmanade och ställer utmanande frågor utvecklas barnen. 100 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort i att, personalen ger mitt barn goda möjligheter till lärande och utveckling Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Förankra handlingsplanen både hos personal och föräldrar. Starta en matematikverkstad Personal ska vistas mer i bl.a. legorummet Ge barnen mer små utmaningar i leken Flytta sagorummet till en mer central plats i huset I dramarummet dramatisera barnens egna påhittade historier Samtlig personal som arbetar med de yngsta barnen ska kunna använda TAKK Använda mer matematik utomhus 3.2 Förskolans arbete för likabehandling Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 För arbetet med att främja likabehandling För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola, fritidshem skall det finnas en likabehandlingsplan. I planen skall de åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras konkret beskrivas. Barn skall finnas med i arbetet enligt förordning (2006:1083) om barns deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. (s. 22) Analys av hur verksamheten har utvecklats under året I många av våra lärmiljöer har barnen varit med och tagit fram regler hur vi ska vara mot varandra i leken. Detta har gjort att leken har blivit tryggare och om en konflikt uppstår påminner vi barnen om 6
7 reglerna. Barnen känner ett ansvar för reglerna och detta utvecklar och håller leken igång. Lärmiljöerna är utrustade att passa både pojkar och flickor men legorummet har blivit populärast bland pojkarna, de äger rummet. Flickorna går dit när det inte är några pojkar där eller om det finns en vuxen i rummet. Våra starka sidor är att vi tar tag i situationer när de händer och tar allvarligt på allt och att vi behandlar alla lika. Våra svaga sidor är att vi behöver fortsätta med samtal om hur vi bemöter varandra. Vi ska som personal se till att varje barn ges möjlighet till att utveckla sina intressen och samtidigt visa på alternativ och inspirera till nya upptäckter genom att mer delta i leken. 96 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort att, personalen reagerar och arbetar mot okamratligt beteende i förskolan. I barnintervjun, på frågan, hur ska en bra kompis vara? Svarade 61 % att den ska vara snäll och bra, 23 % att den ska leka med en, 4 % att den ska vara hjälpsam. 9 % visste inte. På frågan, hur är din kompis? Svarade 79 % att den är snäll och bra, 10 % att den leker med mig, 6 % att vi bråkar ibland och 5 % att de är lite dumma Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Ha återkommande diskussioner om bemötande på pedagogmötena. Förankra Likabehandlingsplanen i personalgruppen. Införskaffa mer lego som riktar sig mot flickor Sortera bort det pojkattraktiva legot Observera mera Låta alla komma till tals 7
8 3.3 Förskolans arbete med dokumentation I personalens ansvar för kvaliteten ligger att planera och dokumentera det egna, arbetslagets och förskolans kvalitetsarbete. (s. 27) En övergripande fråga är vilka avtryck arbetsprocesserna ger i fråga om barnens utveckling och lärande. Hur vet arbetslaget i förskolan exempelvis att de arbetar så att barnen upplever verksamheten rolig och meningsfull? (s. 30) Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten. Vårt nya arbetssätt kräver en större och effektivare dokumentation, dels för att tydliggöra och synliggöra barnens utveckling, se brister i verksamheten, utvärdera pedagogernas arbete, delge varandra information men också för att föräldrarna ska veta att just deras barn idag har blivit bekräftat använder vi loggböcker. I de olika lärmiljöerna dokumenterar vi ständigt i olika former, protokoll, loggböcker, fotografering, IUP, portfolio och planeringar. För att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten använder vi en utvärderingsmall med observationsfrågor. Detta gör att vi bl.a. har fått bättre rutiner och bättre struktur i våra lärmiljöer Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen Under läsåret 2008/2009 ska vi Fotografera mer Skriva ner barnens reflektioner I resp. lärmiljö använda ett kartläggningsdokument för observationer 3.4 Hälsa och livsstil I förskolans uppdrag ingår att erbjuda barn en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. Måltidernas kvalitet är av betydelse både som en förutsättning för trivsel och lärande och för att bidra till hälsa och goda kostvanor. Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning s Arbetet med hälsa och livsstil Småbären har mycket utevistelse, minst 2 gånger per dag och alla barn sover ute i vagnar. Vid måltider hjälper vi barnen att få del av allt det nyttiga som serveras som t.ex grönsaker, att det finns på tallriken enligt 8
9 tallriksmodellen. Barnen serveras frukt varje dag. Vi lär barnen att handhygien är viktigt. I de olika lärmiljöerna har vi arbetat mycket med hälsa och livsstil, kroppen och mat. Dramagruppen använder kroppen som instrument, barnen får uppleva kroppens funktioner och möjligheter, känna skillnaden mellan rörelse och vila. Kunskapen om mat omsätts till verkliga händelser med hjälp av sinnena. I den skapande lärmiljön har vi arbetat med kroppens anatomi och födoämnen i kostcirkeln. I experiment gruppen har vi tillverkat potatismjöl, smör och ost. Barnen får en kunskap om var maten kommer ifrån och hur den påverkar vår kropp. Vi gör experiment för att visa hur hjärta, lungor och hela kroppen fungerar. Eftersom det finns personal med från förskolan i schemagruppen har de lyckats med att få tid för förskolan i Ölyckeskolans idrottshall. Detta innebär att barnen får gymnastik var annan vecka mot ingen tid tidigare. Vid promenader använder vi inga vagnar Analys av hur arbetet har utvecklats under året Att alla barn sover ute har gjort att de sover längre och de är inte lika lättstörda när någon annan vaknar. Effekten av att sova ute, vilket vi observerat, är att barnen äter mer mellanmål än tidigare och att barnen är piggare om de får sova ut utomhus. Engagerad kökspersonal gör att frukost och mellanmål är mer utformade utifrån hälsosammare mat, mindre fett och mindre socker. Tiden i idrottshallen och engagerad personal har skapat positiva förväntningar, både hos barn och föräldrar som också uttryckligen blir besvikna om de av någon anledning inte kan vara med. Barnen uttrycker ett stort intresse för de aktiviteter som utegruppen ansvar för, det är spännande med nya miljöer Framtida åtgärder för att utveckla verksamheten 3.5 Lärmiljö Under läsåret 2008/2009 ska vi Satsa på utemiljön Fortsätta att få en bra tid i idrottshallen Utveckla dramarummet Vidga vår kunskap kring ämnet Hälsa och Livsstil Åtgärder som vidtagits under året för en bättre lärmiljö Under året skulle vi utveckla utemiljön och fick kr som investeringspengar till detta. Tanken var att bl.a. flytta en lekställning men pengarna räkte inte så långt som vi ville. Men vi har köpt in 9
10 cyklar, trafikmärken och en mindre rutschkana. När utemiljön ska utvecklas till en kreativ och stimulerande miljö upplever vi att det finns många regler som är hinder i denna process. Från en förskola med fyra avdelningar har vi omorganiserat till en avdelningslös förskola där de yngsta barnen har en hemvist och de äldre har lärmiljöer. Rummen, lärmiljöerna, är uppdelade tematiskt, de är: Drama, Experiment/matte, Skapande, Lägenhet och Ute/gymnastik. Dessutom finns Läsrum, Byggrum, Djurrum, Bilrum, Språk- och Mattehörna och Utklädningsrum. Personalen väljer efter intressen vilken lärmiljö man vill ansvara för och då används personalens kompetenser rätt. I lärmiljöerna arbetar vi tematiskt och laborativt undersökande. I lärmiljöerna har vi samlat allt material från de gamla avdelningarna och placerade det i respektive lärmiljö Analys av åtgärder och effekter I de olika lärmiljöerna får barnen ett större rumsligt utrymme att vara på, utbudet av material har ökat och de kan vara fler i leken. De förverkligar och blir bejakade, i sina kreativa idéer. Barnen blir inte lika styrda av yttre faktorer som tid, utan kan leka färdigt. Generellt kan vi se i observationer att barnens lek har utvecklats. Gränser mellan lärmiljöerna korsas och byggs ihop av barnen. En stor betydelse för det positiva gensvaret från barnen är att personalen ansvarar för den lärmiljö som de är intresserade av och brinner för. I en del lärmiljöer har vi sett, vid barn- och rumsobservationer, en skillnad ur ett genusperspektiv. T.ex. i dramarummet leker pojkar prinsar och riddare medan flickorna leker prinsessor. Pojkarna använder smink till skäggstubb och mustasch medan flickarna använder det traditionellt. Leksaker som låter, tutar, piper, tjuter osv. undviker vi att använda. 84,6 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort i att, inne- och utemiljön på mitt barns förskola lockar mitt barn till lek och aktiviteter. I barnintervjun, på frågan, hur lär du dig nya saker svarade 23 % av fröken eller annan vuxen, 20 % att prova och träna, 3 % på att lyssna, 5 % av kompisar, 4 % på att titta, 33 % visste inte hur de lär sig saker eller förstod inte frågan. 10
11 Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö Under läsåret 2008/2009 ska vi Utveckla vårt nya arbetssätt, t.ex. ska experiment prioriteras, kompletteras med en matteverstad och medvetandegöras bland personalen. I Skapanderummet se till att det finns mer utrymme för barnens alster. Låta barnen ta beslut hur en del miljöer ska utvecklas. Arbeta med utematematik 3.6 Pågående utvecklingsarbete inom förskolan Lärmiljöer Vi har ändrat arbetssätt från avdelningar till lärmiljöer. Vi har en småbarnsavdelning och lärmiljöer i övrig verksamhet. Lärmiljöerna är: Experiment/Matte, Drama, Ute/gymnastik och skapande för 2-5 åringar. De yngsta barnen har Skapande, Ute och sång och musik. 2 dagar i veckan har vi grupper i dessa lärmiljöer samt en dag fri i lärmiljöerna. Småbären har grupp 3 dagar i veckan och 2 dagar fri lek. Övriga lärmiljöer är: Legorum, Byggrum, Språkrum, Läsrum, Djurrum, Lägenhet och Frisör. Syftet är att stärka självförtroendet hos barnen, utnyttja lokaler och material optimalt. Personalen är speciallister i sin lärmiljö och det är utvecklande för både personal och barn. Mål 3 Personalen i hela ro. från förskola till åk 9 är indelade i ansvarsgrupper. Grupperna träffas varannan måndag en timme. Grupperna är: Pedagogisk utveckling, Dator och profilering, Förebyggande elevvård, Barn, elever och föräldrar, Dokumentgrupp, Tradition och kultur, Fortbildningsgrupp och Schemagrupp. Syftet är att göra all personal delaktiga i organisationen och att se verksamheten i ett helhetsperspektiv 1-16 år. 4. Rektorn har ordet 4.1 Reflektioner kring övergångar inom förskolan och mellan olika skolformer Förskolebarn i dag har många kontakter med olika vuxna, det är personal på avd, vikarier, övriga vuxna på förskolan osv. Vi strävar efter, framför allt för de yngsta barnen, att de ska ha så få olika vuxenkontakter som möjligt men ibland är detta oundvikligt. Ett sådant tillfälle är vid byte av avdelning. Ett senare är övergången till förskoleklass. För att dessa övergångar ska bli så bra 11
12 som möjligt krävs det förberedelser, en inskolning. Modellerna kan vara många hur övergångarna ser ut, men det ska vara dokumenterade rutiner som alla känner till och alla lever upp till. Några sådana modeller finns inte idag i vårt rektorsområde. Detta ska arbetas fram under hösten av en ansvarsgrupp. 4.2 Övrigt Som ny rektor sedan 1 januari 2008 för förskolorna i Ölycke rektorsområde känner jag nu att jag kommit in i arbetet och funnit mig väl till rätta. Jag ser tre förskolor som arbetar på olika sätt med olika inriktningar, vilket är en styrka för rektorsområdet. Jag ser också stora möjligheter att utveckla förskolornas arbete med att arbeta mot att profilera sig. Lönnebo Lärmiljöer. Ansvarsgrupperna med pedagoger från förskola till åk 9 är också en styrka för rektorsområdet. All personal är indelade i ansvarsgrupper som t.ex. Data och profilering eller Pedagogisk utveckling, grupperna träffas varannan vecka, 1 timme. Personalen känner sig delaktiga i en lärande organisation och ser helheten från förskola till åk 9. Ett utvecklingsområde under det kommande året är rektorsområdets föräldraråd. Föräldrarådet, som jag ser det, ska vara ett konstruktivt forum där föräldrarna tillsammans med personalen, är med och driver frågor gällande verksamheten i förskolan och grundskolan framåt, så är fallet inte idag. Rektorsområdet har sedan grundskolan byggdes arbetat Bifrostinspirerat. Pedagoger har kommit och gått sedan detta startade, Bokebo har tillkommit och nya infallsvinklar har tillstött vilket har gjort att personalen och arbetslagen har börjat gå åt olika håll. Det känns som att vi rektorer ska samla leden tillbaka på spåret och att vi tillsammans utvecklar vårt Bifrostinspirerade arbete åt en gemensam riktning. Förskolornas pedagogiska utvecklingsgrupp startade våren Gruppen består av en förskollärare från varje förskola och rektor. Gruppen träffas en gång i månaden. Gruppens uppgift är att bl.a. driva gemensamma pedagogiska frågor framåt och se till fortbildningsbehovet. t.ex. utifrån verksamhetsplanen eller läroplanen. Lennart Svensson Rektor 12
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Aspebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Läs merKvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola
Kvalitetsredovisning Jonasbo Förskola 2007 2008 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Presentation av rektorsområdet...3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet...3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merBackeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merArbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017
160415 Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merKvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merKvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Läs merVerksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merVi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Läs merArbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015
140701 Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merVerksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn
Läs merKvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola
Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning
Läs merArbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran
Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran 5.1. Normer och värden Alla barn och vuxna som kommer till förskolan ska bli sedda och bekräftade av all personal som arbetar på förskolan. Målet är uppnått
Läs merför Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVår lokala likabehandlingsplan
Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret
Läs merKvalitetsrapport för
Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merArbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
Läs merKvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merSlottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet
130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN Hösten- 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Läroplanen är
Läs merJollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merVår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.
Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLokal arbetsplan. för. Nallens Förskola
Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för
Läs merKvalitetsredovisning
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2016-2017 Organisation Avdelning: Sörgården Antal barn: 15 Åldersfördelning:1st född 2016, 9st född 2015, 2st född 2014, 3st född 2013 Antal pojkar: 9 Antal flickor:
Läs merLokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merArbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merLokal arbetsplan Lekåret
Lokal arbetsplan Lekåret 2012-2013 Södra Haga förskola Förskolan för glädje, lek och lärande Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen
Läs merAbsoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Läs merKvalitetsredovisning
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2015-2016 Organisation Avdelning: Planeten Åldersindelning (antal per födelseår): 2011-2 st 2012-7 st 2013-4 st 2014-5 st 2015-1 st Antal barn: 19 Antal pojkar:
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merSÄTERS KOMMUN
Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur
Läs merKvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2015-2016 Benjamins förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Leila Tahvanainen Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har ordet
Läs merUtbildningsförvaltningen 2015-09-25. Lokal arbetsplan för
Utbildningsförvaltningen 2015-09-25 Lokal arbetsplan för 2015 2016 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan. 3 2. Årets utvecklingsområden. 4 3. Normer och värden 5 4. Utveckling och lärande.
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merFörskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merLokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson
Lokal arbetsplan Verksamhet Backens Förskola Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson 1. Vår grundverksamhet För att kunna få en väl fungerande verksamhet så anser vi att de situationer som ständigt återkommer
Läs merHandlingsplan. 2013/2014 Gnistan
2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Läs merRoknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling
Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merKullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs mer