PROJEKTORGANISATION. Vattenfall Eldistribution AB Trollhättan. Projektledare: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Pöyry Sweden AB.

Transkript

1

2 PROJEKTORGANISATION Vattenfall Eldistribution AB Trollhättan Projektledare: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Pöyry Sweden AB Box Göteborg Uppdragsledare: Handläggare GIS: Handläggare MKB: Kvalitetsgranskare: 1 (27)

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Två befintliga parallella 132 kv luftledningar, ML2 S6 och ML2 S9, mellan ledningsstolpe benämnd Kvillinge och transformatorstation MT26 Dövestad i Norrköpings kommun, Östergötlands län. Icke teknisk sammanfattning Bakgrund För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har ett särskilt tillstånd, nätkoncession för linje, vilken prövas av Energimarknadsinspektionen (EI). Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallat Vattenfall) har nätkoncession för linje för två befintliga parallella 132 kv luftledningar, ML2 S6 och ML2 S9, mellan vinkelstolpe benämnd Kvillinge och ställverk Dövestad. Den aktuella sträckningen är ca 2,5 kilometer lång och är belägen norr om Norrköping och sydväst om Åby tätort i Norrköpings kommun, Östergötlands län. Koncessionen gäller till och med Vattenfall avser att fortsätta med verksamheten och ansöker därför om förlängning av tillståndet. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas Vattenfalls ansökan om förlängning av nätkoncession för linje. MKB:n ger en samlad bedömning av effekterna på människors hälsa och miljön vid bibehållen drift av ledningarna. Beskrivning av verksamheten Ledningarna Befintliga ledningar är ca 2,5 kilometer långa, två parallella 132 kv luftledningar, ML2 S6 och ML2 S9, mellan vinkelstolpe benämnd Kvillinge och ställverk Dövestad i Norrköpings kommun, Östergötlands län. Ledningarna är uppförda som luftledningar. Genom att materialet i stolpar och linor till stor del kan materialåtervinnas är hushållningen med material god. Konsekvenser för hälsa och miljö är små. Drift och underhåll Drift och underhåll omfattar besiktning av ledningarna med helikopter varje år, manuell avsyning vart åttonde år samt röjning av ledningsgatan ungefär vart åttonde år. Det kan också innebära byte av stolpar, linor och andra detaljer varvid samma rutiner som under byggnation följs så att risker för skador och störningar på omgivningen minimeras. Planförhållanden Ledningarna bedöms vara förenliga med gällande planer. Förutsedd miljöpåverkan Landskapsbild Området där ledningarna går ligger i huvudsak väster om, och passerar över, väg E4, mellan Åby och Norrköping. Marken väster om väg E4 är i huvudsak brukad jordbruksmark. Ställverket Dövestad är lokaliserat mellan väg E4 och järnvägen som löper parallellt med E4 och där det funnits planer på industrimark. Avståndet mellan ledningarna och den närmaste bostaden är ca 110 meter. Landskapsbilden kommer inte att förändras i och med förlängningen av koncessionen. Eftersom ledningarna funnits under en lång tid kan den ses som en del i landskapet. Inverkan på landskapsbilden bedöms därvid som liten. Naturmiljö Ledningssträckningen berör inget riksintresse för naturvård, Natura 2000-område eller naturreservat. Kvillingeförkastningen, som ligger mer än 750 meter norr om ledningarna, är både Naturreservat och 2 (27)

4 Natura 2000-område. Ett naturintresse passeras av ledningarna vid Kvillinge. Det är Skärlötaån, med omgivande strandskog, som ingår i ett naturvårdsprogram. Påverkan på naturmiljöer som ledningarna passerar bedöms vara mycket liten. Kulturmiljö Ledningssträckningen berör inget område av riksintresse för kulturmiljövård. Närmaste riksintresset för kulturmiljövård, Ringstad Grimstad, finns ca 700 meter söder om ledningarnas västra stolpe. Strax väster om bostadsområdet Dövestad ligger två stycken hällristningar inom ca 100 meter från ledningarna. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms vara små. Friluftsliv Ledningarna berör inte något riksintresse för friluftsliv eller annat område av uttalad betydelse för friluftslivet varför ledningarna inte bedöms ha några konsekvenser för friluftslivet. Infrastruktur Ledningarna korsar väg E4 och väg 56 som utgör riksintressen för kommunikationer. Ställverket MT26 ligger inom korridoren för den planerade höghastighetsjärnvägen, Ostlänken, som är utpekat som riksintresseområde. Ledningarna går parallellt med en kraftledning som elförsörjer Norrköping och Braviken. Ledningarna bedöms inte påverka någon del av infrastrukturen så länge som drift och underhåll sköts på ett säkert sätt i enlighet med lagar och förordningar. Bebyggelse Ledningen går över jordbruksmark och vägnät och passerar ett bostadsområde i anslutning till de större vägarna. Närmaste bostadshuset ligger ca 110 meter från den befintliga ledningssträckningen. Ledningarna påverkan på bebyggelsen bedöms bli liten. Hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält En beräkning av det magnetiska fältet för ML2 S6 och ML2 S9 har genomförts. Påverkan på människor som bor eller vistas i ledningarnas närhet bedöms vara mycket liten. Säkerhet Under förutsättning att besiktning underhåll och reparationer utförs i enlighet med lagar, regler och etablerade rutiner så bedöms konsekvenserna av de befintliga ledningarna vara små. Ljudeffekter De ljud som kan alstras från en strömförande ledning är låga. De ljud som uppstår vid besiktning med helikopter och under röjning av ledningsgatan är av tillfällig art och med långa tidsintervall. Konsekvenserna för miljö och hälsa av buller bedöms bli små. Sammanfattad konsekvensbedömning Den totala bedömningen är att endast små eller inga negativa miljökonsekvenser uppstår genom att bibehålla ledningarna i befintlig sträckning och utförande. Länsstyrelsen i Östergötlands län har beslutat att förlängd nätkocession inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Ledningarna bedöms vara förenliga med gällande planer. Sträckningen löper i närheten av ett fåtal bostäder, den närmaste finns på ett avstånd av 110 meter. Sammantagen bedömning är att ingen påverkan sker på någon bebyggelse. Ledningarna påverkar i sin nuvarande sträckning inga höga natur- eller kulturvärden, vilket skulle kunna bli fallet vid en alternativ sträckning. Detta blir tydligt i jämförelse med att ersätta den med en ny luftledning i en annan sträckning alternativt att markförlägga ledningarna. Alternativa sträckningar och utförande anses medföra större miljökonsekvenser än att bibehålla kraftledningarna enligt nuvarande sträckning och utförande. Några alternativ har därför inte utretts. 3 (27)

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Sökanden Bakgrund och förutsättningar Syfte med ledningarna och MKB:n Gällande tillstånd Gällande lagstiftning Företagets miljöarbete ALTERNATIV Nollalternativ Alternativa sträckningar SAMRÅDSREDOGÖRELSE Genomförda samråd Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan BESKRIVNING AV DEN AKTUELLA LEDNINGARNA Lokalisering och sträckning Översiktlig landskapsbeskrivning Ledningarnas utförande Markbehov Drift och underhåll PLANFÖRHÅLLANDEN Norrköpings kommun ÖP Detaljplan för området FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Bebyggelse HÄLSA OCH SÄKERHET Elektriska och magnetiska fält (EMF) Säkerhet Ljudeffekter BESTÄMMELSER ENLIGT MILJÖBALKEN (27)

6 8.1 Miljökvalitetsnormer JÄMFÖRELSE MED MILJÖMÅL JÄMFÖRELSE MED ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER SAMLAD BEDÖMNING Sammanfattning av konsekvenser Jämförelse med nollalternativ REFERENSER Bilagor M1 M2 M3 Kartor över ledningssträckningen och beskrivna intressen Samrådsredogörelse Beslut om betydande miljöpåverkan 5 (27)

7 1 INLEDNING 1.1 Sökanden Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallat Vattenfall) äger och bygger lokalnät och regionnät som används för distribution av elektricitet samt svarar för nätens drift, underhåll och förnyelse. 1.2 Bakgrund och förutsättningar För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har ett särskilt tillstånd, nätkoncession. Ansökan om nätkoncession för linje, såväl för nya som för förlängning av befintliga koncessioner, prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare, med möjlighet till omprövning efter 40 år. Nuvarande koncession för anläggning med nummer 731ÖDZ gäller till och med Denna MKB avser de delar av de befintliga 132 kv luftledningarna, med ledningsnummer ML2 S6 och ML2 S9, som i huvudsak är uppförda i samma stolpar, från vinkelstolpe benämnd Kvillinge till ställverket Dövestad, Sträckan är ca 2,5 km och är belägen i Norrköpings kommun, Östergötlands län. ML2 S6 kommer in till Kvillinge från sydväst och går i sin helhet mellan BT21 Eksund och ställverket Dövestad. ML2 S9 kommer in till Kvillinge från nordväst och lgår i sin helhet mellan transformatorstationen Glan och ställverket Dövestad. Ledningarna är ingår i elnätet som förser såväl Norrköpings tätort som Bravikens pappersbruk m.fl. med el. Syftet med förlängningen är att möjliggöra en fortsatt drift och elförsörjning av området. Ledningarnas lokalisering och utsträckning framgår av Figur 1 Figur 1 och Bilaga M1. Figur 1. Orienteringskarta med området markerat där ledningarna är lokaliserad. 6 (27)

8 1.3 Syfte med ledningarna och MKB:n Syftet med ledningarna är att även framledes kunna förse området med el, inom ramarna för det befintliga ledningsnätet, på ett säkert och effektivt sätt. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som ledningarna medför dels för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.4 Gällande tillstånd Områdeskoncession Eon Elnät Sverige AB har nätkoncession för området för ledningar upp till 24 kv Linjekoncession Vattenfall innehar nätkoncession för linje med anläggningsnummer 731ÖDZ med giltighetstid till Gällande lagstiftning För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd, nätkoncession för linje, enligt Ellagen (1997:857). Ellagen ställer krav på att en MKB skall ingå i ansökan om nätkoncession. Innan en MKB kan upprättas ställer Miljöbalken (1998:808) bl. a. krav på att den som vill bygga en ledning skall samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet berör verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. Ansökan inklusive MKB lämnas till Energimarknadsinspektionen som prövar om nätkoncession kan medges. Följande lagar och föreskrifter berörs eller kan komma att beröras i projektet: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1). Miljöbalken (1998:808): 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. Ledningsrättslagen (1973:1144). Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet. Dispensansökningar (t ex strandskydd, biotopskydd). 7 (27)

9 Även samråd med Länsstyrelsen, enligt 12 kap 6 miljöbalken, kan t. ex behövas vid underhåll eller om ledningen innebär en väsentlig ändring av områden som omfattas av Skogsstyrelsens inventeringar. Tillämpning av erforderlig lagstiftning har gjorts i den ursprungliga ansökan och tillståndsgivningen av nuvarande koncession Markupplåtelseavtal och ledningsrätt För att få bygga ledningarna krävs förutom nätkoncession, även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker normalt genom tecknande av markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare avseende rätten att uppföra och bibehålla ledningarna. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. Avtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. 1.6 Företagets miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 2 ALTERNATIV 2.1 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av nollalternativet d.v.s. om den planerade verksamheten inte blir av. Ledningarna utgör en viktig del av matningen till Norrköpings tätort och till MT27 Braviken som bland annat förser Bravikens pappersbruk med el. En utebliven koncession, enligt nollalternativet, skulle innebära att elleveranserna till fördelningsstationerna, och lokalnätet i området, inte kan upprätthållas. 2.2 Alternativa sträckningar Ny ledningssträcka skulle innebära nya stora intrång i lokalmiljön jämfört med att nätkoncessionen meddelas i sökt befintlig sträckning. Eftersom den befintliga sträckningen är kort och går till stor del utmed väg så skulle en alternativ sträckning innebära att den totala sträckningen riskerar att bli längre och mer mark än nu skulle då behöva tas i anspråk eftersom ny skogsgata skulle behöva tas upp och röjas. Ledningarna påverkar i sin nuvarande sträckning inga höga natur- eller kulturvärden, vilket skulle kunna bli fallet vid en alternativ sträckning. Jämfört med en luftledning i ny sträckning alternativt markförlagd kabel (i nuvarande sträckning eller ny sträckning) så skulle påverkan bli större än vid alternativet att bibehålla den befintliga ledningen. Vid markförläggning skulle ledningen troligtvis till stor del följa befintligt vägnät och där berg finns skulle det krävas sprängning vid etablering av kabelgraven, vilket påverkar omgivningen mer än det mindre markarbete som krävs för att sätta stolpar på plats. Sammantaget är kostnaderna för en markförlagd kabel flera gånger högre än för en ny luftledning. En fördel med markkabel är att den i driftskedet medför en mindre påverkan på landskapsbilden än vad en luftledning med trädsäker ledningsgata gör. 8 (27)

10 Alternativa sträckningar och utformningar anses medföra större miljökonsekvenser än att bibehålla kraftledningen enligt nuvarande sträcka och utformning. Några alternativ till befintliga ledningar har således inte utretts. 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Genomförda samråd Samråd inleddes genom att en inbjudan till skriftligt samråd skickades i januari 2016 till berörda markägare, myndigheter samt företag, organisationer och föreningar. Dessutom inbjöds allmänheten via annons i Extra Östergötland den , Folkbladet och Norrköpings Tidningar den Samrådet genomfördes under januari mars Inbjudan med samrådsunderlag har skickats med mail till Boverket, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA), Luftfartsverket (LFV), Länsstyrelsen i Östergötlands län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Norrköpings kommun, Post och Telestyrelsen (PTS), Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Skogsstyrelsen, Svenska Kraftnät (SvK), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Trafikverket. Inbjudan med samrådsunderlag har också skickats med mail till E.ON Elnät AB, Skanova, Friluftsfrämjandet i Norrköping, Ingelsta golfklubb, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Naturskyddsföreningen Norrköping (SNF) och Norrköpings fågelklubb. En samrådsredogörelse, se Bilaga M2, har sammanställts där inkomna synpunkter från samrådet finns sammanfattade tillsammans med Vattenfalls bemötanden av dessa. Samrådshandlingen som skickades med inbjudan kan ses i underbilaga S2 till Bilaga M2. Samrådsredogörelsen skickades i april till Länsstyrelsen i Östergötlands län tillsammans begäran om beslut om ledningarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. 3.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Östergötlands län meddelade i sitt beslut daterat att de två befintliga, parallella, 132 kv luftledningarna ML2 S6 och ML2 S9 mellan Kvillinge och MT26 Dövestad, inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga M3. 4 BESKRIVNING AV DEN AKTUELLA LEDNINGARNA 4.1 Lokalisering och sträckning Ledningarna ligger i Norrköpings kommun, Östergötlands län, och är den del av ML2S6 respektive ML2 S9, som sträcker sig från ställverket Dövestad till den punkt där dessa ledningar slutar löpa parallellt. Denna delnings/mötespunkt benämns Kvillinge och utgörs av vinkelstolpen som är belägen ca 950 meter sydväst om Kvillinge kyrka. ML2 S6 kommer in till Kvillinge från sydväst och går i sin helhet mellan BT21 Eksund och ställverket Dövestad. ML2 S9 kommer in till Kvillinge från nordväst ochgår i sin helhet mellan transformatorstationen Glan och ställverket Dövestad. Den aktuella ledningssträckningen är ca 2,5 kilometer lång och går parallellt med ytterligare en av Vattenfalls 132 kv luftledningar, ML2 S8. Sträckningen visas i Figur 2 ovan och Bilaga M1. 9 (27)

11 4.2 Översiktlig landskapsbeskrivning Ledningarna sträcker sig genom landskapet i väst-östlig riktning, mellan Åby och Norrköping. Ställverket Dövestad är lokaliserat mellan E4 och järnvägen där det funnits planer på industrimark. Marken väster om E4 är i huvudsak brukad jordbruksmark. Figur 2. Ledningar sträckning. ML2S6 anges med blå och ML2S9 med röd färg 4.3 Ledningarnas utförande Ledningarna är uppförda som luftledningar i gemensamma fackverksstolpar av stål. Stolparnas höjd beror på topografin och är huvudsakligen mellan ca meter höga. Avståndet mellan stolparna, spannlängderna, varierar mellan ca 200 och 350 meter. Ledningarnas faser är placerade vertikalt. I stolparna sitter en galvad järnregel som bär upp isolatorer, som är av glas, porslin eller av kompositmaterial. Linorna består av aluminium med en järnkärna i mitten. Vid byte av stolpar eller en avveckling av ledningarna skickas stolparna till energiåtervinning och stålreglar, krokar samt stålstag till metallåtervinning. Linorna består av aluminium med stålkärna som även dessa kan återvinnas. Isolatorerna kan bestå t ex av härdat glas, porslin eller keramik vilka återanvänds eller kasseras. För att säkerställa denna hantering ställs krav i avtalet med ansvariga drift- och underhållsentreprenörer. I det kontinuerliga utvecklings- och underhållsarbetet så anpassas tekniken och materialval till det som anses mest lämpligt i enlighet med rådande förhållanden vid det tillfället. Därför övervägs alltid mest lämpliga teknik och materialval vid varje tillfälle för underhåll eller byte av ingående komponenter. För att kunna verka i denna anda och göra dessa substitueringar inom ramarna för gällande koncession förutsätts att miljöprestandan i princip är oförändrad eller blir förbättrad. 10 (27)

12

13

14

15 6.2 Naturmiljö Naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som andra naturmiljöer vilka kan vara viktiga som ekologiska spridningskorridorer eller på annat sätt ha betydelse för det biologiska livet Beskrivning Riksintressen, natura 2000 samt naturreservat Områden utpekade som riksintressen, Miljöbalkens 3 kapitel 6, ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Graden av skydd är reglerat i lagstiftningen. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Nätverket skapades för att hejda utrotningen av växter och djur och för att skydda deras livsmiljöer. Natura 2000-områden kan vara skyddade enligt antingen art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet eller enligt båda direktiven. Natura 2000 är även upptaget i Miljöbalken 4 kapitel 1. Figur 6. Naturintressen i området för ledningarna. Naturreservat är ett av de viktigaste och vanligaste sätten att skydda värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter på ett långsiktigt sätt. Naturreservat beskrivs i Miljöbalkens 7 kapitel 4-8. Bildande av naturreservat är ett av flera medel för att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Även natur med särskilt stora värden för friluftslivet kan prioriteras för bildande av naturreservat. Ledningssträckningen berör inget riksintresse för naturvård, Natura 2000-område eller naturreservat. Kvillingeförkastningen, som ligger mer än 750 meter norr om ledningarna, är både naturreservat och Natura 2000-område. 14 (27)

16

17 Riksintressen, Natura 2000 och Naturreservat Ledningarna berör inget riksintresse för naturvård, Natura 2000 eller naturreservat. Inga konsekvenser på sådana områden är aktuella. Övriga naturmiljöområden Ledningssträckningen berör Skärlötaån som tillsammans med omgivande strandskog ingår i ett naturvårdsprogram. Vid eventuell trädsäkring bör hänsyn tas till naturvärden som finns i och runt ovanstående områden. Ledningarna bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för naturvårdsprogrammet. Ledningsgatan i skogsmark Ledningarna går endast en kortare sträcka genom skogsmark. Ledningarna är byggda och det finns en skogsgata, där återkommande röjning och annat nödvändigt underhåll sker, Det finns studier som visar på att kraftledningsgator kan ha en positiv inverkan på naturmiljön. Störningståliga arter gynnas i och med den kontinuerliga röjningen och successionen går mot ett växtsamhälle där träd saknas. Hur slutstadiet ser ut beror på omgivningens förhållanden. Hjortdjur som älg och rådjur utnyttjar kraftledningsgatorna som födobiotoper i mycket stor utsträckning. Då ledningarna är befintliga och planeras att stå kvar i nuvarande sträckning och utförande bedöms de negativa konsekvenser för naturmiljön som små. Sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster Ledningarna ligger inte i eller i direkt anslutning till de beskrivna vattenskyddsområdena och de befintliga ledningarna bedöms därför inte ha någon påverkan på dessa. Ledningarna är luftledningar och bedöms därför inte ha någon påverkan på markavvattningsföretagen vare sig under drift eller vid underhåll Skadeförebyggande åtgärder naturmiljö Inga särskilda skadeförebyggande åtgärder bedöms vara aktuella, utöver allmänna hänsynsregler och efterlevnad av gällande regler och lagstiftning. 6.3 Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Med kulturmiljö menas miljöer som speglar vår historia och som berättar om människans verksamhet i förfluten tid. Det är viktigt att de utvecklingsprocesser som format Sverige kan upplevas och följas. Kulturmiljövården syftar till att bevara, vårda och levandegöra vår kulturmiljö, där helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda fornlämningar Beskrivning kulturmiljö Inget riksintresse för kulturmiljö enligt Miljöbalken 3 kap 6 finns i eller i anslutning till området. Närmaste riksintresset för kulturmiljövård, Ringstad Grimstad, finns ca 700 meter söder om ledningarnas västra stolpe (benämnd Kvillinge) söder om länsväg 51, se Figur 8. Övriga intressen Strax väster om bostadsområdet Dövestad ligger två stycken hällristningar inom ca 100 meter från ledningarna, markerade med F1 och F2 i kartan. Ytterligare en hällristning, F3, ligger mellan de ansökta ledningarna och den parallella ledningen ML2 S8. Strax söder om ledningarna där de går över E4 finns ett gravfält utmärkt, F4 i bilden, i underlaget från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). 16 (27)

18 Noteringar för denna lämning visar dock att fynden inte gick att finna vid senare inventeringar och att området blivit schaktat. Se informationen om detta från RAÄ i faktarutan nedan. Gravfält, 45x10-20 m (N 20cg Ö-S 20cg V), bestående av 5 fornlämningar. Dessa utgöres av 5 kraftig förstörda stensättningar. Stensättningarna, vilka är kraftigt förstörda av grustäckt, är 3-5 x2-3 m st och 0,2-0,5 m h. En stensättning är i det närmaste rund 5 m i diameter och 0,2 m h. Samtliga stensättningar är övertorvade med i ytan enstaka synliga stenar 0,1-0,3 m st. Gravfältet är beväxt med 1 tall och ett flertal björkar. Enligt 1949 års upptogs ytterligare ca 7 stensättningar belägna troligen NÖ om nuvarande begränsning. Vid besiktning av området kunde inga rester av stensättningarna återfinnas. Området är schaktat Konsekvenser kulturmiljö Att behålla ledningarna i befintlig sträckning bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för kulturmiljön i avseende att dess upplevelsevärde eller pedagogiska värde påverkas. Sammantaget bedöms ledningssträckningen inte innebära några negativa konsekvenser för kulturmiljön Skadeförebyggande åtgärder Eventuella nyupptäckta fornlämningar, i samband med drift och underhåll av ledningarna kommer att anmälas till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Arbetet stoppas vid behov. Inga skadeförebyggande åtgärder planeras. Figur 8. Övriga kulturmiljöområden i närområdet. 6.4 Friluftsliv Med begreppet friluftsliv menas vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling (SFS 2010:2008). Med rörligt friluftsliv avses aktiviteter som kan utövas med stöd av allemansrätten. 17 (27)

19 Ledningarna berör inte något riksintresse för friluftsliv eller annat område av uttalad betydelse för friluftslivet. Kolmårdens strövområde som är riksintresse friluftsliv ligger ca 2 km norr om ledningarnas sträckning, se Figur Konsekvenser friluftsliv Det bedöms inte finnas några negativa konsekvenser för friluftslivet utmed ledningarnas sträckning Skadeförebyggande åtgärder friluftsliv Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås. 6.5 Infrastruktur Riksintressen för kommunikationer är områden med tillhörande anläggningar som ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna och där staten genom länsstyrelserna kan ingripa mot åtgärder som kan skada intresset (Banverket, 2006). Grunderna för riksintressen ges i Miljöbalken 3 kap Beskrivning Det aktuella ledningsstråket korsar väg E4 och väg 56 som utgör riksintressen för kommunikationer. Ställverket MT26 Dövestad ligger inom korridoren för den planerade höghastighetsjärnvägen som är utpekat som riksintresseområde för Ostlänken, se Tabell 2 och Figur 9. Figur 9. Aktuella riksintressen för kommunikation i området för ledningarna. 18 (27)

20

21 Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under längre tid, så som permanentbostäder, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Det finns bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar t.ex. vid bränder i intilliggande byggnader Beskrivning Närmaste bostadshus ligger i ca 110 meter från de aktuella ledningarnas sträckning, se Figur 10. Mellan dessa två ledningar och bostadshusen löper den parallella ledningen ML2 S8 som inte ingår i denna MKB och ansökan Konsekvenser Ledningssträckningarna går idag huvudsakligen genom brukad jordbruksmark och områden med stora vägar och mycket trafik. Totalt sett bedöms påverkan på bebyggelsen bli liten. Elektriska- och magnetiska fält redovisas i kapitel 7.1. I samband med underhåll uppkommer viss störning, främst genom buller, för kringliggande verksamheter och närboende. Konsekvenserna av detta bedöms dock vara små eftersom påverkan är liten och arbetena sker under kort tid i anslutning till varje verksamhet, samt att underhållsarbeten sker relativt sällan. Ljud från drift av ledningarna beskrivs närmare i kapitel 7.3 Sammantaget bedöms konsekvenserna för bebyggelsen bli liten Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder planeras. 7 HÄLSA OCH SÄKERHET 7.1 Elektriska och magnetiska fält (EMF) Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på faslinornas inbördes placering och avståndet mellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. 20 (27)

22 I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl. a deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip Beskrivning av EMF från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas höjd och placering samt avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För befintliga 132 kv-ledningar har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad ström genom ledningarna. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde vilket kan förändras i framtiden beroende på om energibehovet i regionen förändras. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av 132 kv-ledningarna redovisas i diagrammet nedan i Figur 11. I beräkningen är strömmen genom ledningarna satt till 113 A för ML2 S6 och till 316 A för ML2 S9, utifrån mätvärden för år Figur 11. Beräkning av magnetfält för ML2 S6 och ML2 S9. 21 (27)

23

24 7.3.2 Konsekvenser Några ljudstörningar förväntas inte uppkomma från de befintliga 132 kv-ledningarna. Andra störningar som kan uppkomma sker i samband med besiktning, röjning och underhåll av ledningarna och består av buller från motorsågar och andra maskiner och fordon som utnyttjas. Dessa ljud uppkommer bara under kortare tid med flera års mellanrum. Vid den återkommande årliga driftbesiktningen används helikopter. Konsekvenserna av buller för miljö och hälsa bedöms bli små, då det endast förekommer under kortare tid vid besiktning, röjning och vid eventuella reparationer Skadeförebyggande åtgärder Inget behov av skadeförebyggande åtgärder bedöms föreligga. 8 BESTÄMMELSER ENLIGT MILJÖBALKEN 8.1 Miljökvalitetsnormer En miljökvalitetsnorm kan t.ex. gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område, t.ex. ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål och syftar till att komma till rätta med diffusa utsläpp från t ex trafik och jordbruk. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Det finns idag normer för olika föroreningar i utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller Beskrivning Luft Inga utsläpp till luft sker från de befintliga ledningarna. Buller Buller hanteras i kapitel om omgivningspåverkan. Sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster Inga vattendrag, sjöar och grundvattenförekomst med miljökvalitetsnormer passeras av ledningssträckningen Konsekvenser Den största risken för störningar på vattendrag och grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer är under anläggningstiden. Då finns risk för grumling i vattendrag och spill av olja. På samma sätt kan de konsekvenser som beskrivs under kapitel 4.5 Drift och underhåll orsaka störningar på omgivningen i form av påverkan på vattenföring och grumling. Risken för att en befintlig ledning långsiktigt påverkar den ekologiska eller den kemiska statusen för berörda objekt är mycket liten Skadeförebyggande åtgärder Vattenfalls underhållsentreprenörer har utarbetade rutiner för att se till att lagar och regler följs under felavhjälpning och underhållsarbeten. Bland annat innebär dessa att; Befintliga körvägar används så långt det är möjligt. Övriga transporter sker så långt som möjligt i ledningsgatan. 23 (27)

25 På marker med dålig bärighet och andra känsliga områden sker transporter och markarbeten om möjligt på tjälad mark alternativt bör skyddsmattor och duk användas. I strandzoner iakttas extra försiktighet för att undvika grumling och utsläpp i vatten. Om vattendrag måste passeras bör i första hand befintliga broar användas, om detta inte är möjligt anläggs temporära byggbroar för att möjliggöra passage utan att skada vattenmiljöerna. Grumlingsskydd bör vid behov användas för att förhindra grumling. Vid eventuella oljeläckage från fordon och utrustning skall dessa omedelbart saneras. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms vara nödvändiga utöver etablerade underhållsrutiner. 9 JÄMFÖRELSE MED MILJÖMÅL I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De 16 nationella miljömålen är följande: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv De nationella miljömålen har brutits ned på läns- och kommunnivå till regionala mål respektive lokala mål. Vid driften av aktuella ledningar bedöms ingen negativ påverkan ske på miljömålsarbetet på nationell, regional och lokala nivå. Genom att bibehålla ledningarna i befintlig utformning och sträckning påverkas inget miljömål negativt medan flera påverkas i positiv riktning, direkt eller indirekt (förutom 10 och 14 som ej är tillämpliga). 24 (27)

26 10 JÄMFÖRELSE MED ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER I Miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Sökanden är medveten om sin skyldighet att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följs. Bestämmelserna kommer att beaktas på följande sätt: Kunskapsprincipen (MB 2 kap 2 ) Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Genom att anlita entreprenörer för arbetet som är väl förtrogna med drift och underhåll av kraftledningar kommer sökanden att säkerställa att inga misstag sker till följd av okunskap. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (BAT) (MB 2 kap 3 ) Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Sökanden åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och använda sig av bästa möjliga teknik vid underhåll och reparation av ledningarna mm. I det kontinuerliga utvecklingsoch underhållsarbetet anpassas tekniken och materialval till det som anses mest lämpligt i enlighet med rådande förhållanden vid det tillfället. Därför övervägs alltid mest lämpliga teknik och materialval vid varje tillfälle för underhåll eller byte av ingående komponenter. Produktvalsprincipen (utbytesregeln) (MB 2 kap 4 ) Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Kemiska produkter som medför minst risk för människors hälsa och miljön kommer i möjligaste mån att användas vid underhåll och reparation av ledningarna. Kretsloppsprincipen (MB 2 kap 5 ) Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Det mesta av materialet som använts i ledningarna kommer till stor del att kunna material- eller energiåtervinnas vid en rasering av ledningarna. Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap 6 ) För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Sökanden anser den befintliga sträckningen medför minsta intrång och olägenhet för närboende samt natur, kultur och friluftsliv. 25 (27)

27

28 11.2 Jämförelse med nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av nollalternativet d.v.s. om den planerade verksamheten inte blir av. ML2 S6 och ML2 S9 ingår i elnätet som förser såväl Norrköpings tätort som Bravikens pappersbruk m.fl. med el. En utebliven koncession, enligt nollalternativet, skulle innebära att elleveranserna till fördelningsstationerna inte kan upprätthållas. Alternativa sträckningar och utformningar anses medföra större miljökonsekvenser än att bibehålla kraftledningarna enligt nuvarande sträcka och utformning. Några alternativ till befintliga ledningar har således inte utretts. 12 REFERENSER Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens Strålinstitut Magnetfält och eventuella hälsorisker (ADI526). Ellagen (1997:857) Elsäkerhetsverket, Elsäk-FS 2008:1. GISdata från Länsstyrelserna i Sverige, Framtid Norrköping, Översiktsplan 2002, Utvecklingsplan för staden, Antagen av kommunfullmäktige 23 maj 2002 Miljöbalken (1998:808) Naturvårdsverket, , Examensarbete MKB-centrum SLU Uppsala Rapport ET 87:1999, Kraftledningars påverkan på naturvärden. Riksantikvarieämbetet, FMIS, Fornsök, Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor, Socialstyrelsen, Meddelandeblad, juni 2005, Elektromagnetiska fält från kraftledningar. Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, 2009, Magnetfält och hälsorisker. Socialstyrelsen och Karolinska Institutet, 2009, ISBN , Miljöhälsorapport Strålsäkerhetsmyndigheten, Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, SSMFS 2008:18. Vatteninformationssystem Sverige, Data hämtat maj (27)