Digitalisering av detaljplaneinformation för e-tjänsteuppbyggnad

Transkript

1 1(26) Digitalisering av detaljplaneinformation för e-tjänsteuppbyggnad Dokumentation av Riges delprojekt Detaljplan Version 1.2

2 2(26) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND TILL PROJEKT RIGES FÖRDELAR MED ATT VEKTORISERA DETALJPLANER MÅLGRUPP OCH SYFTE FÖR RAPPORTEN UPPDRAG OCH MÅL SYFTE MED DELPROJEKT DETALJPLAN PROJEKTMÅL PROJEKTGRUPP METOD SAMMANFATTNING INLEDNING UTREDA HUR SIS STANDARD SKA ANVÄNDAS Applikationsschema för SS : Datautbytesformat SIS-TR 38: VÄLJA VERKTYG UTIFRÅN BEHOV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR UPPHANDLA VERKTYG STANDARDISERA FORMULERINGAR FÖR BESTÄMMELSER VEKTORISERA DETALJPLANER Arbetsformer och organisation Anvisningar för vektorisering Vidareutveckling av formuleringar och egenskaper RESULTAT ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING BILAGEFÖRTECKNING... 26

3 3(26) Sammanfattning Riges delprojekt Detaljplan hade som huvudmål att på ett gemensamt och standardiserat sätt digitalisera kommunernas detaljplaner och förbereda för att kunna utveckla karttjänster och e-tjänster inom samhällsbyggnad, till exempel e-tjänsten Vad får jag göra på min fastighet?. Informationen i digitala detaljplaner blir sökbar och tillgänglig och kan utbytas, återanvändas och vidareanvändas inom många olika områden och av många aktörer, till exempel bygglovssökande. Informationen kan också läsas tillsammans med övrig geografisk information och detta sparar tid i handläggningen av ärenden på kommunen. Projektet skapade också en gemensam GIS-karta på webben för de fem ingående kommunerna för att tillgängliggöra GIS- och kartinformation för planering och byggande. Så gott som alla de fem kommunernas detaljplaner (2 774 st) har digitaliserats och lagts i en gemensam databas, med hjälp av ett gemensamt planverktyg som upphandlades som molntjänst. De ursprungliga detaljplanerna skilde sig dock åt när det gällde uppbyggnaden av dem, beroende på vem och vilken kommun som upprättat dem. Formuleringarna för bestämmelserna standardiserades därför och ett bibliotek med valbara formuleringar byggdes upp, som komplement till de formuleringar som fanns färdiga i standarden. Delprojektet tog också fram en metod för att göra den befintliga planinformationen digital och att forma den enligt SIS standard SS :2010. Standarden beskriver ett sätt att sortera, strukturera och lagra den information som finns i detaljplaner. Bara de gällande planbestämmelserna har digitaliserats, för att göra det enkelt för e-tjänster och användare och för att inte blanda ihop upphävda och gällande bestämmelser. Slutresultatet kan liknas vid att en enda sammanhållen detaljplan för alla kommuner i Riges-området skapades. Standarden är ännu inte implementerad i de ordinarie planverktygen hos alla fem kommunerna. Projektet har därför förlängt avtalet med leverantören för att kunna digitalisera nya planer och importera till den gemensamma planbestämmelsedatabasen tills standarden är implementerad i det egna verktyget. Projektets vision om en enkel och lättanvänd e-tjänst Vad får jag göra på min fastighet? kunde dock inte realiseras fullt ut då informationen visade sig vara för komplex för att i alla lägen kunna försörja en sådan e-tjänst. Informationen finns dock tillgänglig genom ett informationsverktyg direkt i projektets karta (GIS-plattform).

4 4(26) 1 Inledning Delprojekt Detaljplan är ett av de ingående delprojekten i huvudprojektet Riges. Projektets huvudmål och fokus var att på ett gemensamt, standardiserat sätt digitalisera kommunernas detaljplaner inför utvecklingen av e-tjänster inom området samhällsbyggnad. Med digitalisering menas här att varje gällande planbestämmelse beskrivs, georefereras och vektoriseras så att den blir knuten till koordinater i ett referenssystem. En av målsättningarna var att skapa en e-tjänst kallad Vad får jag göra på min fastighet?. Via ett enkelt klick i kartan skulle fastighetsägare och andra intressenter kunna få svar på hur marken inom ett visst område får användas. Vinsten med att ha informationen i detaljplaner digitalt är att informationen kan utbytas, återanvändas och vidareanvändas inom många olika områden och av många aktörer. Framför allt innebär det att planinformationen blir sökbar och kan ingå som informationsmängd vid upprättande av e-tjänster. En stor fördel med digitala detaljplaner är att de kan läsas tillsammans med övrig geografisk information och spara tid i handläggningen av ärenden på kommunen. 1.1 Bakgrund till projekt Riges Näringslivet har i olika sammanhang identifierat tre förbättringsområden för kontakter med kommunen: ökad tillgänglighet bättre information och återkoppling i ärenden kortare handläggningstider. Framför allt har man efterfrågat bättre information kring pågående fysisk planering och större möjlighet att, i ett tidigare skede än idag, kunna föra en dialog kring kommande planarbete. Att kunna kommunicera med kommunen via fler kanaler var också ett uttalat behov. Kommunerna i Västernorrland fick 2011 möjlighet att via Kommunförbundet göra ett studiebesök hos en regional förvaltning på Irland där man arbetat en hel del med e-tjänsteutveckling inom området samhällsbyggnad. Här fanns bland annat möjlighet för företag och allmänhet att via kommunens hemsida ta del av pågående och avslutade bygglovsärenden i närheten av den egna fastigheten. Efter besöket på Irland beslutade fem av kommunerna att söka EU-medel för att i ett gemensamt projekt utveckla e-tjänster inom samma område. Projektet, kallat Riges (Regional innovativ GIS- och e-tjänstsamverkan), blev beviljat och startade den 1 januari Projektet skulle förutom bygglovstjänster också skapa en gemensam GIS-karta på webben för att tillgängliggöra GIS- och kartinformation som är värdefull vid planering och byggande. En viktig informationsmängd i det sammanhanget är de detaljplaner som styr hur marken får användas en informationsmängd som, fram till projektet startades, funnits tillgänglig som digitala bilder och analoga dokument hos alla ingående kommuner. Arbetet med att göra planinformationen sökbar och tillgänglig i GIS-kartan tilldelades Riges delprojekt Detaljplan.

5 5(26) 1.2 Fördelar med att digitalisera detaljplaner Fördelarna med att digitalisera kommunens detaljplaner är många. Några exempel: Informationen blir sökbar. Handläggare på kommunen kan snabbt ge svar på frågan om det finns områden avsedda för ett visst ändamål. Den digitala planinformationen kan läsas tillsammans med övrig geografisk information och sparar därför tid i handläggningen av ärenden. Att kunna läsa detaljplanens bestämmelser ovanpå aktuell fastighetsindelning är värdefullt för de bygglovshandläggare som dagligen handlägger ärenden med detaljplanen som främsta beslutsunderlag. Kommunen kan visualisera om marken är allmän plats eller kvartersmark, vilket har betydelse för hur marken ska skötas. Med en digital planbestämmelsedatabas är informationen samlad och man får snabbt en bild av gällande bestämmelser. Det är särskilt värdefullt vid handläggning och frågor gällande markområden som omfattas av flera detaljplaner. Informationen i detaljplaner blir mer tillgänglig för alla parter. Att informationen är lagrad på ett strukturerat sätt och därmed sökbar innebär att man även kan använda den för att ta fram e-tjänster och appar. Exempel på en e-tjänst skulle kunna vara att medborgaren får en kortfattad rapport om vilka bestämmelser som gäller inom fastigheten när han eller hon undrar vad som gäller på hans/hennes fastighet. Hur mycket kan jag bygga ut och hur nära fastighetsgränsen får utbyggnaden ligga? När SIS standard för Detaljplan är implementerad i planverktygen på marknaden så kommer kommuner, myndigheter och andra aktörer att på ett enkelt sätt kunna utbyta planinformation mellan sina system. 1.3 Målgrupp och syfte för rapporten Denna rapport redovisar för Riges kommuner (Härnösand, Sundsvall, Timrå, Kramfors och Örnsköldsvik) vad delprojektet har levererat i form av en gemensam planbestämmelsedatabas och tillvägagångssättet för uppbyggnaden av den. Rapporten ska samtidigt fungera som metodbeskrivning för övriga kommuner och aktörer som har intresse av att skapa en liknande planmosaik av alla gällande detaljplaner.

6 6(26) 2 Uppdrag och mål 2.1 Syfte med delprojekt Detaljplan Syftet med delprojektet var att göra kommunernas detaljplaneinformation tillgänglig i en gemensam GIS-karta. Målet var att samma information skulle kunna användas som informationskälla i de bygglovstjänster som skulle utvecklas och i en ny e-tjänst kallad Vad får jag göra på min fastighet?. 2.2 Projektmål Delprojektet hade följande mål: Ta fram en metod för att göra befintliga stads- och byggnadsplaner, områdesbestämmelser och detaljplaner till digital planinformation. Ta fram en metod för hur planprocessen ska forma digital planinformation enligt standarden SS :2010. Leverera digital planinformation till e-tjänsten/erna, motsvarande 75 % digitaliserade detaljplaner. Vid slutleverans ska planinformationen vara komplett för vissa prioriterade områden i kommunerna. 2.3 Projektgrupp Deltagande i den drivande projektgruppen har varit Anna Kårén, Sundsvalls kommun, delprojektledare Charlotte Sjöström, Timrå kommun Petronella Enström, Sundsvalls kommun Hans Olofsson, Örnsköldsviks kommun

7 7(26) 3 Metod Följande metodbeskrivning visar hur Riges delprojekt Detaljplan har gått tillväga för att digitalisera kommunernas detaljplaner enligt standard. Metoden ska kunna användas av andra kommuner eller aktörer som har för avsikt att upprätta e-tjänster med planbestämmelserna som informationsmängd, eller som vill standardisera sin planprocess. 3.1 Sammanfattning Metoden innefattar följande huvudmoment: 1. Utreda hur SIS standard ska användas (se avsnitt 3.3 ). 2. Välja verktyg utifrån behov och förutsättningar (se avsnitt (Eventuellt) Upphandla verktyg (se avsnitt 3.5 ). 4. Standardisera formuleringar för bestämmelser (se avsnitt 3.6 ). 5. Digitalisera detaljplaner (se avsnitt Inledning Detaljplanerna fanns fram till projektstart lagrade hos kommunerna i pappersformat och digitala bildformat. Att digitalisera stycken detaljplaner från fem olika kommuner, upprättade av olika planarkitekter under en tidsperiod på 149 år med skiftande lagstiftning i en gemensam databas ställde krav på enighet kring arbetssätt och formuleringar. Projektet valde att arbeta efter en standard för detaljplaner som SIS tagit fram. En upphandling av ett gemensamt planverktyg för digitaliseringen gjordes med krav på att kunna digitalisera planer enligt SIS standard. Den leverantör som visade sig kunna erbjuda det bästa alternativet hade implementerat standarden i ett planverktyg som alla kommuner kunde köra via webben för att digitalisera och lagra sina planer i en gemensam databas. Uppsättningen av formuleringar i detta digitaliseringsverktyg kompletterades i enlighet med standarden för att kommunernas planer i största mån skulle kunna digitaliseras på likartat sätt. 3.3 Utreda hur SIS standard ska användas SIS har tillsammans med Boverket, Lantmäteriet, SKL och ett antal övriga myndigheter och aktörer utarbetat en standard för digital representation av planbestämmelser i en detaljplan. Standardens syfte är i första hand att förenkla informationsutbytet mellan olika system. Standarden beskriver ett sätt att sortera, strukturera och lagra den information som finns i detaljplaner. Planinformation som är strukturerad på detta sätt är möjlig att använda vid upprättandet av e-tjänster inom fysisk planering. SIS standard för detaljplaner är den enda som finns i sitt slag för fysisk planering men ingen kommun har tidigare tillämpat den. SIS standard för detaljplaner består av två delar: 1. Applikationsschema för planbestämmelser (SS :2010) som beskriver hur bestämmelserna kan sorteras och lagras. 2. Datautbytesformat för planbestämmelser (SIS-TR 38:2011) som beskriver hur data om bestämmelser i en detaljplan kan XML-kodas och utbytas.

8 3.3.1 Applikationsschema för SS :2010 Applikationsschemat för planbestämmelser är ett tekniskt dokument som främst är avsett för utvecklare av detaljplaneprogram och därför kan vara svårt att ta till sig för enskilda planhandläggare. Det kan vara en av anledningarna till att standarden inte är så välkänd eller efterfrågad på kommunernas planavdelningar. Nyttan för planhandläggaren har heller inte varit uppenbar, vilket bidrar till ett lågt intresse. 8(26) I standarden beskrivs bestämmelserna med olika klasser. Användningsbestämmelse beskrivs med klassen DP_Användningsbestämmelse som består av listor med olika användningsslag där inga andra värden än de fördefinierade får användas (utom i undantagsfall), se bild 3.1 och 3.2 nedan. Bild 3.1. Lista med användningsslag för allmän plats, utdrag ur SS :2010

9 9(26) Bild 3.2. Lista med användningsslag för kvartersmark, utdrag ur SS :2010 Standarden tillåter att värdet Z används när inget av användningsslagen i listan går att tillämpa. För egenskapsbestämmelser och administrativa bestämmelser finns klasserna DP_Egenskapsbestämmelse och DP_AdministrativBestämmelse. Under dessa finns specialiseringar för olika bestämmelser. Det finns två typer av specialiseringar: en mer specifik klass som till exempel DP_E_Byggarea som innehåller två specificerade attribut, i detta exempel min och max, se bild 3.3 nedan en mer generell klass, till exempel DP_E_Bevarande, som tillåter fria formuleringar, se bild 3.4 nedan. I Riges-projektet gick vi ett steg längre genom att inte tillåta fria formuleringar. Vi skapade istället ett flertal gemensamma formuleringar som vi lade upp i digitaliseringsverktyget, se kapitel 3.6.

10 10(26) Bild 3.3. Klassen DP_E_Byggarea med dess attribut. Utdrag ur SS :2010. Bild 3.4. Under klassen DP_E_Bevarande kan man lägga in fria formuleringar. Utdrag ur SS : Datautbytesformat SIS-TR 38:2011 Datautbytesformatet är den del av standarden som beskriver uppbyggnaden av ett xml-format. Ett sådant format gör det möjligt för användaren att importera och exportera detaljplaner mellan olika planverktyg, under förutsättning att funktion för både export och import är inbyggt i bägge systemen. För att Riges kommuner ska kunna uppdatera den gemensamma planbestämmelsedatabas som projektet byggde upp krävs därmed att alla våra leverantörer implementerar xml-formatet i respektive kommuns planverktyg. Se bild 3.5 nedan.

11 11(26) Bild 3.5. Hur datautbytesformatet möjliggör import/export av planer mellan kommunernas befintliga system och Riges planbestämmelsedatabas. Plandatabasen försörjer e-tjänsterna med planinformation. 3.4 Välja verktyg utifrån behov och förutsättningar Vi behövde bilda oss en uppfattning om hur långt man hunnit med implementationen av standarden i planverktygen på marknaden så vi hade webbmöten med de största leverantörerna. Under mötena fick leverantören tillfälle att presentera sitt system och visa hur man arbetat med att implementera standarden. Dessa möten var värdefulla för oss eftersom det gav oss en god uppfattning om funktionaliteten i de olika systemen och vilka tekniska lösningar som fanns innan vi påbörjade vår upphandling. När alla presentationer var genomförda såg projektet att vi hade tre alternativa lösningar att välja mellan: a) Digitalisering i respektive kommuns befintliga mjukvara. b) Genomföra upphandling av gemensamt, nytt IT-stöd där vi ställer krav på export av detaljplaner enligt önskad standard. Server och klienter installeras i respektive kommun. c) Upphandla gemensamt IT-stöd som molntjänst från en extern leverantör. En möjlig lösning vore då också att kommande e-tjänster kan göra ett anrop direkt mot denna molntjänst. Exempelvis kan en lokalt installerad mjukvara kopplas till molntjänsten. Projektet såg flest fördelar med att upphandla ett gemensamt IT-stöd som molntjänst från en extern leverantör, alternativ c. Se redovisningen av de olika alternativens fördelar och

12 12(26) nackdelar nedan. Alternativ Fördelar Nackdelar a) Vektorisering i respektive kommuns befintliga mjukvara Billig lösning för projektet eftersom systemen redan finns på plats. Inget av kommunernas nuvarande IT-stöd uppfyllde våra krav på utbytesformat och på att kunna mata in och lagra bestämmelserna på standardiserat sätt. b) Upphandling av gemensamt IT-stöd med installation av server och klienter i respektive kommun c) Upphandling av gemensamt IT-stöd som molntjänst från extern leverantör - Våra krav på utbytesformat och standardiserad lagring och inmatning skulle kunna uppfyllas. - Alla arbetar i samma program och kan utbyta erfarenheter. - Våra krav på utbytesformat och standardiserad lagring och inmatning skulle kunna uppfyllas. - Alla arbetar i samma program och kan utbyta erfarenheter. - När alla arbetar i samma program och databas säkrar vi att informationen är lika uppbyggd hos samtliga fem kommuner. - De e-tjänster som projektet ska utveckla kan göra anrop mot molntjänsten. - Billigare lösning än alt. b. - Högre driftskostnader och längre uppstartstid än alt. c. - Finns risk att ingen leverantör uppfyller våra krav på utbytesformat och standardiserad lagring och inmatning. - Finns risk att ingen leverantör uppfyller våra krav på utbytesformat och standardiserad lagring och inmatning.

13 13(26) 3.5 Upphandla verktyg I november 2011 skickades förfrågan för upphandling av verktyg för digitalisering till ett antal utvalda leverantörer enligt alternativ c ovan. Underlaget innehöll krav på att lagringen av detaljplaner ska följa standarden alternativt att det ska finnas en exportfunktion i XMLformat som följer standarden. Vi hade också krav på att databasen ska följa standardens utveckling när den ändras och att verktyget skulle hyras som en tjänst så att inga större installationer skulle ske ute hos kommunerna. Vi visste att alla leverantörer inte uppfyllde standarden men tyckte ändå det var viktigt att skicka förfrågningsunderlaget till alla och beskriva hur export/import-funktionen skulle komma att vara betydande i våra nuvarande system i en framtida lösning. På så sätt skapade vi en efterfrågan på detaljplaneprogram som är anpassade efter den nya standarden. Upphandlingen gick smidigt eftersom vi visste vad vi ville ha och hade en god uppfattning om detta efter vår omvärldsbevakning. Upphandlingen avslutades i januari 2012 och avtal skrevs med DigPro som tillhandahöll verktyget dpcadaster via molntjänst. 3.6 Standardisera formuleringar för bestämmelser Vi visste från början att detaljplanerna skilde sig åt när det gällde uppbyggnaden av dem, beroende på vem och vilken kommun som upprättat dem. När programvaran dpcadaster levererades så innehöll det en uppsättning formuleringar baserade på innehållet i Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (Boverket 2002). När vi inledde digitaliseringen så visade det sig att dessa formuleringar inte var tillräckliga. Eftersom standarden ger utrymme för att göra egna formuleringar inom vissa klasser så gjorde vi en lista på den gemensamma projektplatsen som, inledningsvis, innehöll de formuleringar som fanns i programmet. I listan kunde alla som jobbade med digitaliseringen föra upp bestämmelser som de stötte på under arbetet, som de inte kunde digitalisera eftersom formuleringen saknades. I listan fördes preciseringar för användningsbestämmelser och formuleringar för egenskapsbestämmelser upp, såväl som formuleringar för administrativa bestämmelser. På det viset byggdes ett bibliotek med valbara formuleringar upp, som komplement till de formuleringar som fanns färdiga i standarden. Vi skapade också formuleringen Se planhandling under varje kategori i standarden. "Se planhandling" fick användas för unika och ovanliga formuleringar som vi inte ville föra in i programmet. Bestämmelsen blev då rätt sorterad enligt standarden trots att den var en fri formulering, vilket är viktigt för sökbarheten. Som komplement till formuleringarna fanns hela tiden även ett anmärkningsfält som kunde användas för att lägga till små egenheter på bestämmelser som inte framgick i standardformuleringen. I takt med att formuleringarna blev allt fler började vi skapa generella formuleringar. Istället för att till exempel lägga in tre olika formuleringar som alla hade med fasadutformning att göra skapade vi formuleringen Fasadutformning, se bild 3.6 nedan.

14 14(26) Bild 3.6. Exempel på hur den generella formuleringen Fasadutformning i kombination med anmärkningsfältet kan användas för att digitalisera olika bestämmelser som beskriver utformning av fasad. Det hände att vi stötte på formuleringar som vi inte kunde sortera in under någon klass i standarden. Dessa formuleringar togs upp för diskussion med Tekniska kommittén (TK 501) som upprättat standarden, för att få vägledning. Vår lista med formuleringar och preciseringar, se bilaga 1, togs upp på några av mötena i TK 501 för att de skulle få en uppfattning om hur standarden går att omsätta praktiskt. För projektet var det värdefullt att få vägledning i olika frågor gällande standardens tillämpning på nya och gamla bestämmelser. Se även bilaga 2, Frågor och svar från Tekniska kommittén TK Digitalisera detaljplaner Arbetsformer och organisation För att lyckas med digitaliseringen av detaljplanerna behövdes kompetens inom såväl vektorisering som fysisk planering för att kunna rita och tolka planerna på ett bra sätt. Arbetet kom att utföras av tre grupper: vektoriserare, plantolkare och administratörer. Vektoriserare Detaljplanerna vektoriserades (digitaliserades) av anställda på kommunernas plan- och kartavdelningar. Innan arbetet startade hölls ett par workshops i hur verktyget fungerar: en via webb med programvaruleverantören och en intern workshop med möjlighet att få sitta och jobba med en egen plan. Det var viktigt att få en samsyn kring hur vi använder verktyget så att alla vektoriserade sina planer på liknande sätt. Ett inledande möte hölls över webben där alla vektoriserare fick utbildning i hur standarden är upplagd och hur man ska tillämpa den.

15 15(26) Vektoriseringsgruppen hade sedan möten via webben var tredje vecka för att dela erfarenheter och ta upp problem som uppstått. Problem fördes upp i ett gemensamt forum hos DigPro där leverantören själv kunde ge support i ärenden. Ett arbetsmöte för vektoriseringsgruppen ordnades i december 2012 där temat var kvalitet och samsyn. Vi tittade där gemensamt på egenskaper i databasen och diskuterade fram en gemensam lösning för fall där man som tolkare/vektoriserare kan göra på flera olika sätt. Plantolkare Flera av vektoriserarna var kart-/gis-personal med liten eller ingen kompetens alls inom fysisk planering. För att få stöd i tolkningen av planerna utsågs ett antal personer på kommunernas planavdelningar till plantolkare. Dessa personer utgjorde också den grupp som fattade beslut om vilka preciseringar/formuleringar på Lista över nya preciseringar och formuleringar (se bilaga 1) som skulle föras in verktyget dpcadaster. Med deltagare från alla kommuner fick vi en bra bild av hur ofta förekommande formuleringar på listan var i planer hos kommunerna och hur stor användning vi skulle ha av den aktuella formuleringen. Gruppen var restriktiv och försökte att hålla nere antalet formuleringar så mycket det gick. Även plantolkarna deltog i en workshop i hur man upprättar en plan enligt standard och hur man tillämpar standarden på en befintlig plan när man vektoriserar. Administratörer En av projektdeltagarna ansvarade för att bevaka listan över nya preciseringar och formuleringar och vid behov kalla ihop plantolkarna för beslut när det uppkommit ett antal nya preciseringar/formuleringar på listan. Tre projektdeltagare hade administratörsbehörighet i dpcadaster för att lägga in de nya formuleringarna i programmet. Delprojektledaren skötte alla kontakter mot programvaruleverantören DigPro. Gemensamma stormöten En gång per år anordnades stormöten i Söråker där vektoriserare, planavdelningarna och bygglovsavdelningarna från våra kommuner var inbjudna. Där hölls seminarier och workshops kring standardisering av planprocessen och e-tjänsteuppbyggnad. Boverket och SIS TK 501var alltid inbjudna föreläsare till dessa möten. Dessa möten var viktiga för att alla skulle känna sig delaktiga och få introduceras i hur man använder standarden vid detaljplanering Anvisningar för digitalisering Digitalisering av detaljplan enligt standard Vid digitalisering av en detaljplan efter SIS standard kan man se på standarden som en sorteringslåda där varje bestämmelse placeras i det fack som bäst matchar ändamålet med bestämmelsen, utan att informationen förvrängs. Arbetet sker utifrån två grundregler: 1. Dela på sammansatta bestämmelser. Ibland förekommer långa formuleringar som går att dela upp i två eller flera separata formuleringar. Många gånger är dessa formuleringar samtidigt en kombination av användnings- och egenskapsbestämmelser. Dessa måste delas upp enligt standarden, se bild 3.7 nedan.

16 16(26) Bild 3.7. Den sammansatta formuleringen B5 delas in i flera olika formuleringar vid digitalisering enligt standard. 2. Använd de formuleringar som finns så långt det är möjligt. Standarden innehåller ett visst antal formuleringar. Där standarden lämnar utrymme för att lägga upp egna formuleringar (fria formuleringar) har Riges byggt upp ett eget bibliotek med färdiga formuleringar som lagts in i programvaran. De bestämmelser som inte har gått att digitalisera med hjälp av någon av dessa har lagts in med formuleringen Se planhandling och en anmärkning (se avsnitt 3.6 Exempel på ett felaktigt sätt att vektorisera bestämmelsen Garage får anordnas, som ligger i kategorin Mark och vegetation, vore att sortera in den som Se planhandling under Mark och vegetation med anmärkningen Garage får anordnas. Bestämmelsen sorteras visserligen in under rätt kategori, men om man i GIS-kartan söker på bestämmelsen Garage får anordnas så kommer den inte med i sökresultatet. Det går inte heller att visualisera bestämmelsen i kartan om man gör på det här sättet. Se bilaga 3: Arbetsgång för att vektorisera detaljplan i dpcadaster. Digitalisering av äldre planer Planer som har upprättats innan plan- och bygglagen trädde i kraft (1987) benämns byggnadsplaner och stadsplaner. Dessa äldre planer har planhandlingar som skiljer sig en hel del från de planhandlingar vi upprättar med dagens lagstiftning. De gamla plankartorna innehöll inga eller väldigt få bestämmelser. Bestämmelserna var invävda i den tillhörande beskrivningen och bestod ofta av formuleringar som vi idag ser på som sammansatta formuleringar. Även gränsdragningen i plankartan gjordes på annorlunda sätt, vilket märks tydligast i planeringen av gatumark och naturområden. Exempel på andra olikheter som projektet hade att förhålla sig till: Regeln Byggnad får inte uppföras närmare tomtgräns än 4,5 meter gällde enligt lag till 1987 och var underförstådd såtillvida att den inte alltid fanns uttryckt i planhandlingar från den här tiden. Boverket föreslog att vi skulle komplettera alla användningsbestämmelser uppförda före 1987 med en anmärkning om det. Regeln Vind får inte inredas gällde enligt äldre lagstiftning men fanns aldrig uttalad i planen. Idag gäller det motsatta. För bestämmelsen B (Bostäder) i äldre planer gäller underförstått bebyggelse av

17 17(26) friliggande hus. Användningen A Allmänt ändamål är ett användningsslag som tillämpades i tidigare lagstiftning men som inte finns kvar i dagens plan- och bygglag. Eftersom SIS standard är upprättad efter nuvarande Plan- och bygglag så var det ibland svårt att veta hur en bestämmelse skulle digitaliseras då strukturen och hierarkin såg så annorlunda ut. För att hitta ett gemensamt synsätt vid digitaliseringen av de äldre planerna så utarbetades ett gemensamt dokument med anvisningar. För att kunna digitalisera bestämmelsen A- Allmänt ändamål så fördes användningsslaget in i programmet, efter dialog med TK 501. Se bilaga 4: Anvisning för digitalisering av äldre planer. Digitalisering av ändringsplan När nya plan- och bygglagen kom 1987 blev det möjligt att upprätta ändringsplaner när man ville göra små förändringar i en redan befintlig plan. Istället för att ersätta den gamla planen med en ny så upprättas en ändringsplan som ska gälla tillsammans med den gamla planen. Ändringsplanen anger vilket område i den gamla planen som ändringarna gäller för och tar upp vilka bestämmelser som ska läggas till eller tas bort. Vid digitalisering av ändringsplan så har en ny typ av plangräns skapats ovanpå det gamla planområdet, med identitet, antagandedatum och genomförandetid kopplad till sig. Ändringarna bland bestämmelserna har gjorts i den gamla underliggande planen. Förfarandet är en rekommendation från Boverket som har införts av DigPro i dpcadaster Vidareutveckling av formuleringar och egenskaper Projektet vidareutvecklade listorna med användningar, egenskaper och administrativa egenskaper allteftersom förslag kom från någon i vektoriseringsgruppen. När vi kommit halvvägs in i digitaliseringen genomfördes ett kvalitetsarbete där de inlagda egenskaperna i databasen granskades och jämfördes för att hitta olikheter och felaktigheter. Genom att studera den planbestämmelsedatabas som snabbt byggdes upp kunde vi se vilka formuleringar som användes mest och vilka anmärkningar som var vanligast. Med denna nya vetskap kunde nya formuleringar läggas till (ofta generella formuleringar, se avsnitt 3.6 ) och rättningar kunde utföras där anmärkningar gjorts trots att det fanns färdiga formuleringar att använda. Bilaga 1 visar en lista från juni 2014 där användningar, egenskaper och administrativa egenskaper är klassade enligt standarden. Listorna visar också statistik över hur de ofta de använts.

18 18(26) 4 Resultat Riges har digitaliserat 96 % av kommunernas alla detaljplaner i en gemensam planbestämmelsedatabas. Fortfarande återstår några planer att digitalisera i Sundsvall och Timrå kommun för att nå 100 % men projektmålet är uppnått (minst 75 %). En mosaik av gällande bestämmelser har byggts upp i en struktur enligt SIS standard, vilket innebär att informationen kan användas för utveckling av e-tjänster och appar. Mosaiken utgörs av vektoriserade planbestämmelser och bildar i sig en enda sammanhållen detaljplan för alla kommuner i Riges-området. För att nå målen har projektet tagit fram en metod för att göra planinformationen digital i enlighet med SIS standard för detaljplaner. Under digitaliseringen har projektet dessutom byggt upp ett bibliotek av formuleringar som kommunerna enats om att använda vid digitaliseringen av befintliga detaljplaner. Denna uppsättning formuleringar har skickats till Boverket och TK 501. Hur de kommer att användas efter att projektet överlämnat planbestämmelsedatabasen till kommunerna är ännu oklart. Vid digitaliseringen av äldre planer har en tolkning gjorts där plantolkare på kommunerna har rådfrågats. Att dessa äldre och oklara bestämmelser har tolkats av en plangrupp med stor erfarenhet och kompetens har gjort att kommunernas planer har fått en bra översyn och i vissa fall granskats av varandra. Digitaliseringen har medfört att alla kommunernas planavdelningar har introducerats i konsten att upprätta en plan med hjälp av SIS standard för detaljplaner. Projektets förhoppning är att kommunerna nu tar vid och fortsätter använda standarden vid upprättandet av nya planer och att planbestämmelsedatabasen hålls uppdaterad. Projektets vision om en enkel och lättanvänd e-tjänst Vad får jag göra på min fastighet? kunde dock inte realiseras fullt ut. Dels pågick annan utveckling som tog mer tid i anspråk än planerat, vilket medförde brist på resurser. Samtidigt visade sig planinformationen i databasen vara för komplex för att i alla lägen kunna försörja en sådan e-tjänst. Informationen finns dock tillgänglig genom ett informationsverktyg direkt i projektets karta (GIS-plattform). Riges har samarbetat med projektet Sammanhållen detaljplan och fastighetsbildning (SPF) som drivs av Boverket och Lantmäteriet i samverkan med SKL. Projektets syfte är att skapa förutsättningar för en digital planprocess och verka för bättre samordning mellan detaljplanering och fastighetsbildning. Riges har fått bidra med erfarenhet från digitaliseringsarbetet och utvecklingen av e-tjänster.

19 19(26) 5 Erfarenheter och lärdomar Digitalisering En av våra erfarenheter av digitaliseringen har varit att det krävs en hel del tid för den som ska digitalisera att sätta sig in i programmet och metoden. De kommuner som har projektanställt eller avsatt personal enbart för digitaliseringen är de som lyckats åstadkomma bäst resultat eftersom de anställda kunnat jobba heltid med uppgiften. Dessa personer har arbetat i mycket högre tempo än de övriga som haft konkurrerande arbetsuppgifter i linjearbetet, delvis för att de fått en bättre vana i att använda verktyget och att tolka planerna men också för att det tar en stund att hitta tillbaka till där man var när man blev avbruten. Erfarenheten säger att det i genomsnitt tar cirka 3 timmar att digitalisera en detaljplan inklusive georeferering av den skannade detaljplanen. Tiden varierar naturligtvis beroende hur stor detaljplanen är och från vilken tidsålder den är. Nackdelen för de som projektanställt personal för ändamålet är å andra sidan att kunskapen som byggts upp omkring digitalisering och standardisering av planer riskerar att förvinna när projektet avslutats. Där är det extra viktigt att övrig personal på kommunens planavdelning är utbildade i hur standarden ska tillämpas innan projektet är slut. Eventuellt bör någon på kommunens GIS-/kartavdelning också utbildas i hur dpcadaster används tills standarden implementerats i det egna planverktyget. Initiativet till projektet (och digitaliseringen) kom från kart- och GIS-sidan och inom de flesta kommunerna är det personal på GIS-/kartavdelningen som gjort digitaliseringen medan planavdelningarna funnits som stöd vid tolkningar. Optimalt vore dock att personen som tolkar och digitaliserar även har kunskap om detaljplaner, inte minst för att standarden ska få fäste på planavdelningarna. För att kunna ställa rätt krav på våra programvaruleverantörer så krävs att standarden börjar användas av våra planhandläggare. Medan våra leverantörer arbetar med att implementera standarden i våra planverktyg är det viktigt att vi själva förbereder oss på vad det kommer att innebära att upprätta en plan enligt standard. Det vill säga att bara använda de formuleringar som finns, att inte kombinera bestämmelser och att hålla isär användnings- och egenskapsbestämmelser. Listan över nya preciseringar och formuleringar har byggts upp av de formuleringar vi stött på i olika planer och har med tiden blivit en blandning av generella formuleringar och mer exakta uttryck, se avsnitt 3.6. I efterhand kan vi se att vi skulle ha haft större nytta av att skapa generella formuleringar redan från början eftersom de går att använda i större utsträckning. Projektet beslutade att databasen enbart ska innehålla gällande detaljplaner. Det innebär att när en ny plan kommer så raderar vi den del som upphävs ur databasen. Ett alternativ kunde ha varit att spara historiken så att användaren kan se även gamla bestämmelser. Projektet beslutade dock att databasen bara ska innehålla gällande detaljplaner för att göra det enkelt för e-tjänster och användare och för att inte blanda ihop upphävda och gällande bestämmelser. För att se historiken hänvisar vi till de digitala detaljplanerna som kan nås via Lantmäteriets tjänst Arken. Det hände ofta vid vektoriseringen att vi misslyckades med en ytbildning. Det hade varit önskvärt med bättre topologikontroll i verktyget för snabbare felsökning i dessa situationer.

20 20(26) Tolkning av planer och fastighetsgränser Vid all digitalisering har en tolkning gjorts som är individuell och eftersom vi har varit flera som utfört arbetet så har vi ibland tolkat bestämmelser olika. Det är svårt att undvika, men för de svåraste fallen har anvisningar upprättats som vägledning för att vi ska göra på samma sätt. Det gäller i synnerhet tolkningen av äldre planer. En av svårigheterna vi upplevt vid tolkningen är förkortningar/symboler som kan vara både egenskaps- och användningsbestämmelser. Ett G i planen kan vara både en egenskap och en användning. Garage för bostäder är en egenskap medan garage för åkeriverksamhet är en användning. Vilket som var syftet med planen framgår inte alltid. Om planen blivit förverkligad har vi redan facit i hand. I andra fall får man tillsammans med en plantolkare försöka förstå vilket syftet var med området. Att digitalisera en äldre plan kan ibland ge upplevelsen av att lösa en Rubiks kub. Äldre planer kan vara stora till ytan och börjar man att tolka och digitalisera i den ena änden så är det inte säkert att förhållningssättet man valt från början håller när man kommer till den andra änden. Vårt bästa råd i det fallet är att granska planen innan man påbörjar digitaliseringen så att man fångar upp svårigheterna och kan göra en samlad bedömning innan man påbörjar digitaliseringsarbetet. Att tolka in planen mot gällande fastighetsgränser har varit en stor utmaning. Den fastighetskarta som finns för landet innehåller gränser som ofta har dålig noggrannhet. De planer som georefererats med dåliga gränser som underlag har också fått en dålig inpassning i kartan och blivit svåra att digitalisera. Vi har inte lyckats hitta ett förhållningssätt här som har hållit hela vägen. Vid stora differenser mellan georefererad plangräns och kartans fastighetsgräns har vi gått tillbaka och granskat avstyckningshandlingen för fastigheten/-erna. I vissa fall har man den vägen kunnat se om fastigheterna styckats av enligt planen eller om det gjorts avvikelser. Projektet har vid ett par tillfällen stött på detaljplaner där bestämmelserna ligger i två olika plan. Eftersom standarden inte hanterar 3D-formatet så har frågan lyfts till TK501 men man har ännu inte hittat något bra angreppssätt för detta. En studie gjordes 2009 i syfte att utreda förekomsten av olagliga och otydliga bestämmelser i detaljplaner (Rapport 4:108, Caesar, Lindgren, KTH 2009). Resultatet presenterades för våra planavdelningar under en nätverksträff i oktober Studien, som är baserad på 390 planer från 25 av Sveriges kommuner, visar att 30 % av planerna har en eller flera bestämmelser som saknar lagstöd 39 % av planerna har en eller flera bestämmelser som är otydliga 55% av planerna har en bestämmelse som saknar lagstöd eller är otydlig Detta var en ny vetskap som projektet fick att förhålla sig till i vår plantolkning och digitalisering. Att en del bestämmelser var olagliga kunde vi inte göra något åt. Bestämmelserna måste ändå digitaliseras för att inte innehållet i planen skulle förvrängas. Men de bestämmelser som var otydliga kunde vi föra en dialog med våra plantolkare om för att, i den mån det var möjligt, göra planen tydligare. Studien bevisade att många av de bestämmelser som vi haft svårt att placera i enlighet med standarden faktiskt saknade stöd i lagen.

21 21(26) 6 Diskussion SIS standard för detaljplaner Eftersom ingen kommun tidigare tillämpat standarden blev Riges först ut när vi valde att använda den för att standardisera våra detaljplaner. Trots att flertalet leverantörer inte implementerat den och att branschen inte riktigt sett nyttan med den så antog projektet utmaningen att tillämpa den i vår digitalisering. SIS standard och DigPro:s programvara dpcadaster bygger på en struktur som kommer från Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (Boverket 2002). Projektet hade önskat att denna datastruktur hade omarbetats för att kunna lagra detaljplaner på ett smartare sätt. Den här indelningen har exempelvis medfört att det finns vissa egenskaper som ligger på två ställen i vår lista beroende på om det är kvartersmark eller allmän plats. I övrigt är vår erfarenhet att standardens bestämmelser och attribut har varit användbara. Även om standarden är ett styrdokument så finns möjligheten att använda de fria formuleringarna för egna bestämmelser. Om syftet är att digitalisera bestämmelserna inför upprättande att e- tjänster bör man dock begränsa möjligheten att skapa fria formuleringar (se avsnitt 3.6). Standarden är dock under revidering och kommer snart i version 2 där man tagit vara på en del av våra erfarenheter från projektet. I den nya versionen tydliggörs också ansvarsfördelningen mellan TK 501 och Boverket. Boverket blir registerägare av standarden medan TK 501 utgör registerråd. Det nya registret kommer att innehålla typer av planbestämmelser och man ska kunna gå tillbaka historiskt och se vad som hänt i registret. En katalog upprättas för alla bestämmelser, såväl nuvarande som historiska. Initiativet till katalogen kommer från Riges och den bygger därför på den lista med preciseringar och formuleringar som projektet har fört fram till TK 501 (se bilaga 1). I den nya versionen av standarden vill man införa möjligheten att kunna ange om en bestämmelse är giltig eller inte tillämpbar samt om planen har ett analogt eller digitalt ursprung. När standarden har reviderats kommer Riges kommuner att behöva se över de formuleringar och preciseringar som finns i dpcadaster och göra eventuella förändringar. På initiativ av SIS och TK501 har en implementeringsgrupp bildats där de flesta av programvaruleverantörerna på plansidan finns representerade. Gruppen samlas kring frågor som rör implementeringen av SIS standard för detaljplaner i de olika planverktygen. En av de viktigaste diskussionerna som förts i gruppen gäller hanteringen av ytor och linjer. Det xmlformat som standarden beskriver bygger på att bestämmelserna lagras som ytor. I revideringen av standarden ser man över möjligheten att hantera även linjer i detta utbytesformat. För de leverantörer vars planverktyg hanterar linjer innebär det att standarden blir enklare att implementera. Den positiva effekten av att tillämpa SIS standard vid upprättande av detaljplan kan vara svår att se för den enskilde planhandläggaren. Vinsten finns inte hos planavdelningen utan hos de slutliga användarna av den digitala planinformationen. Exempelvis lantmätaren som gör fastighetsförrättningen, kartingenjören som gör nybyggnadskartan, adressättaren som ger varje byggnad en adress och medborgaren som vill bygga nytt hus.

22 22(26) Gamla planer har vektoriserats med dagens SIS standard Den planmosaik av gällande planer som projektet byggt upp är en blandning av stads-, byggnads- och detaljplaner utformade med olika lagstiftning. För en bygglovshandläggare som använder planbestämmelsedatabasen som informationskälla är det viktigt att ha detta i åtanke och alltid kolla planens antagandedatum. Ett exempel där man bör vara uppmärksam är när det gäller bestämmelser kring vindsinredning. Om inget står om vindsinredning i en plan upprättad före nuvarande plan- och bygglag så gäller att vind inte får inredas. Är planen upprättad efter 1987 så gäller istället att vind får inredas. Läs mer i avsnitt under Vektorisering av äldre planer. Att planerna vektoriserats efter dagens SIS standard innebär också att de kan ha fått bestämmelser som är mer utförliga i formuleringarna än de tänkt vara. Vår uppfattning är att de äldre stads- och byggnadsplanerna inte varit tänkta att vara så detaljerade som de i viss mån kan vara nu efter vektoriseringen. Vissa äldre planer är t.o.m. ritade på fri hand. Eftersom bara de gällande planbestämmelserna skulle vektoriseras så utgick vi från den nyaste planen och arbetade oss bakåt i tiden under vektoriseringen. De nyare planerna fick således sätta tonen för listan med formuleringar som byggdes upp. Det är troligtvis den största anledningen till att formuleringarna i programmet verkade för detaljerade när man påbörjade en äldre plan. De svårigheter som projektet upplevde med vektoriseringen av äldre planer diskuterades vid ett av stormötena i Söråker. Representanter för Tekniska kommittén 501 fanns med vid mötet och ett av råden vi fick var att använda sunt förnuft och att, i situationer när det uppstår tveksamheter, alltid titta på syftet med planen och försöka förstå varför planen gjordes. Då är det enklare att tolka planen rätt. En plan med dess bestämmelser gäller ända fram tills en domstol tolkar den annorlunda. Detaljplanen liknar en fastighetsförrättning Man kan jämföra strukturen för planbestämmelsedatabasen med fastighetsregistret. En detaljplan tas fram och resulterar i flera planbestämmelser dvs. användningsbestämmelse, egenskapsbestämmelse och administrativ bestämmelse. På liknande sätt resulterar en fastighetsförrättning i en eller flera registerenheter, dvs. fastighet, samfällighet och gemensamhetsanläggning. Riges likställer därför detaljplanen med en fastighetsförrättning. Detaljplanen är ett ärende som påverkar markanvändningen på samma sätt som fastighetsförrättningen påverkar fastighetsindelningen. Således ska förändringar som detaljplanen medför läggas in i planbestämmelsedatabasen. När en ny detaljplan överlappar en äldre ska de ursprungliga planbestämmelserna tas bort och ersättas av de nya. Vid ändringsplan ska de ändrade bestämmelserna arbetas/tolkas in i befintliga planbestämmelser. Viktigt är dock att varje planbestämmelse har koppling tillbaka till ärendet, dvs. detaljplanen. Framtiden för Riges kommuner När vi i projektet ser framåt kan vi se hur planinformationen på ett ännu bättre sätt kan användas i de e-tjänster som utvecklats. Att kunna tala om för den sökande hur stor byggrätt som återstår på fastigheten och att kunna visa byggnadshöjd, takvinkel och mark som inte får bebyggas direkt i e-tjänsten är önskemål som ligger högt på listan. SIS standard omfattar struktur och lagring av detaljplaner på digitalt sätt. Att sammanfoga olika detaljplaner och bara deras gällande planbestämmelser (samt överliggande detaljplaner

23 23(26) som t.ex. ändringsplaner) ingår dock inte i standarden. Vilka konsekvenser det kan komma att medföra vet vi inte ännu. Det vi kan se i dagsläget som skulle kunna bli ett problem för oss är när kommunerna en dag ska överföra den gemensamma planbestämmelsedatabasen till en annan programvara (lagringsstruktur), och databasen då innehåller bestämmelser från flera planer. Standarden stödjer bara överföring av enskilda detaljplaner. Överlag är det osäkert hur import/export-formatet kommer att fungera eftersom vi inte haft möjlighet att testa det ännu. Vår förhoppning är att vi snart kan se hur standarden implementerats i våra verktyg så att vi kan importera och exportera detaljplaner mellan våra egna system och den gemensamma planbestämmelsedatabasen. Lika viktigt är det att kunna upprätta en plan enligt denna standard, vilket bara är möjligt för Timrå kommun i dagsläget. För att behålla möjligheten att kunna hålla den gemensamma planbestämmelsedatabasen uppdaterad har projektet förlängt avtalet med DigPro i tre år. De kommuner som inte kan skapa nya planer enligt standard och exportera till planbestämmelsedatabasen blir under en övergångsperiod tvungna att vektorisera de nya planerna i dpcadaster på samma sätt som vi gjort under projektet. I vissa fall tar kommunerna hjälp av konsulter vid upprättandet av detaljplaner. Här är det viktigt att man för en dialog kring leveransen av digitala planer och vikten av att dessa är standardiserade. Den diskussion som pågår idag kring standardisering av planinformation återfinns främst i forum där statliga och kommunala myndigheter finns representerade, i vissa fall även programvaruleverantörer. Våra plankonsulter är en målgrupp som bör lyftas fram och upplysas på det här området.

24 24(26) E-tjänsten Vad får jag göra på min fastighet? Planhandlingar är inte alltid så enkla att läsa och förstå om man är oerfaren. Syftet med e-tjänsten Vad får jag göra på min fastighet? var att presentera bestämmelser som gäller på fastigheten i en enkel rapport med tillhörande karta. Tanken var att man med hjälp av Lantmäteriets sökmotor skulle kunna söka med sin fastighetsbeteckning eller adress. Beroende på om fastigheten ligger inom planlagt område, område för sammanhållen bebyggelse eller utanför plan så skulle tre olika typer av rapporter kunna visas, tillsammans med de bestämmelser som gäller för just den fastigheten. Annan geografisk information som kan vara av intresse för sökande av bygglov, t.ex. riksintressen, strandskydd etc. skulle också kunna visas i rapporten. Se bild 6.1 nedan. Bild 6.1. Bilden visar hur en rapport för en fastighet som ligger inom detaljplanlagt område skulle kunna se ut. Gemensam plandatabas för Sveriges alla kommuner Det Riges skapat för våra fem kommuner kan betraktas som startskottet på vad Statskontoret tar upp i sin rapport Från analog till digital Insatser för att främja en digital planprocess. Rapporten beskriver nyttan av en digital planprocess och vilka insatser som kan vidtas för att främja denna utveckling. En digital planprocess går ut på att många olika aktörer kan utbyta information digitalt, vilket bidrar till ökad insyn och effektivare processer. För att det ska bli möjligt krävs att informationen är enhetlig och att alla aktörer använder gemensamma definitioner av informationens innehåll. Statskontoret menar att om regeringen tar initiativ till att etablera en nationell plandatabas så skulle övergången till en digital planprocess underlättas och påskyndas. Riges har upprättat en planbestämmelsedatabas för fem av Sveriges 290 kommuner.

25 25(26) Källförteckning SS :2010 Geografisk information Detaljplan Applikationsschema för planbestämmelser, SIS 2010 SIS-TR 38:2011 Geografisk information Detaljplan Datautbytesformat för planbestämmelser, SIS 2011 Från analog till digital. Insatser för att främja en digital planprocess, Statskontoret 2014 Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, Boverket 2002 Olagliga och otydliga planbestämmelser Rapport 4:108, Carl Caesar och Eidar Lindgren, Institutionen för fastigheter och byggande, KTH 2009

26 26(26) Bilageförteckning 1. Lista med formuleringar och preciseringar 2. Frågor från Riges till Tekniska kommittén TK Arbetsgång för att vektorisera detaljplan i dpcadaster 4. Anvisningar för vektorisering av äldre planer

27 BILAGA 1 - LISTA MED FORMULERINGAR OCH PRECISERINGAR FORMULERINGAR FÖR EGENSKAPSBESTÄMMELSER DPL_STANDARD KATEGORI UNDERKATEGORI BETECKNING FORMULERING ANTAL Utformning av allmänna platser DP_E_FöreskrivenHöjd DP_E_UtformningAllmänPlats 299 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation ö? Se planhandling 22 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation träd Plantering av träd 37 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation skog Skog 8 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation gräs Gräs 1 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation dagvatten Dagvattenhantering 18 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation äng Ängsmark som inte får gödslas eller planteras 2 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation plantering Plantering 16 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation grus Grusyta 3 Markbeläggningen ska bestå av DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation gatsten gatsten/kullersten 2 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation damm Dammanläggning 0 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation park Park 14 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation natur Naturmark 3 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation slänt Vägslänt 39 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation våtmark Anlagd/naturlig våtmark 4 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Skyddsbestämmelser n? Befintlig vegetation ska sparas 32 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Skyddsbestämmelser q? Parken ska skötas enligt skötselplan 37 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Skyddsbestämmelser ö? Se planhandling 8 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS ö? Se planhandling 27 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Största lutning 0 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS hinder Farthinder, (typ anges) 2 DP_E_UtformningAllmänplats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS tunnel Gångtunnel 19 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS hpl Hållplats 7 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS bro Gångbro 20 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS cirkulationsplats Cirkulationsplats 1 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS trappa Trappa 1 DP_E_UtformningAllmänPlats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS vändplan Vändplan Utnyttjandegrad (och fastighetsbildning) DP_E_Bruttoarea DP_E_Bruttoarea UTNYTTJANDEGRAD e? Högsta/Lägsta bruttoarea DP_E_Exploateringsgrad DP_E_Exploateringsgrad UTNYTTJANDEGRAD e? 0,0 Högsta/Lägsta exploateringsgrad DP_E_Bebyggelseandel DP_E_Bebyggelseandel UTNYTTJANDEGRAD e? Högsta/Lägsta bebyggelseandel Sida 1 av 15

28 6.3.4 DP_E_Byggarea DP_E_Byggarea UTNYTTJANDEGRAD e? Högsta/Lägsta byggnadsarea DP_E_Tomtarea DP_E_Tomtarea UTNYTTJANDEGRAD e? Högsta/Lägsta tomtarea DP_E_AntalTomter DP_E_AntalTomter UTNYTTJANDEGRAD e? Högsta/Lägsta antal tomter DP_E_AntalLägenheter DP_E_AntalLägenheter UTNYTTJANDEGRAD e? Högsta/Lägsta antal lägenheter DP_E_Utnyttjande 4597 DP_E_Utnyttjande UTNYTTJANDEGRAD ö? Se planhandling 293 DP_E_Utnyttjande UTNYTTJANDEGRAD e? Högsta antal huvudbyggnader 4304 DP_E_Utnyttjande UTNYTTJANDEGRAD e? Högsta/Lägsta tomtbredd Begränsning av markens bebyggande DP_E_InteByggnad DP_E_InteByggnad BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE prickmark Marken får inte bebyggas DP_E_EndastUthusGarage DP_E_EndastUthusGarage BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE plusmark Marken får endast bebyggas med uthus och garage DP_E_KörbartBjälklagÖver DP_E_KörbartBjälklagÖver BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE ringmark Marken får byggas över med körbart bjälklag DP_E_PlanterbartBjälklagÖver DP_E_PlanterbartBjälklagÖver BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE ring/fylld mark Marken får byggas över med planterbart bjälklag DP_E_KörbartBjälklagUnder DP_E_KörbartBjälklagUnder BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE ringmark Marken får byggas under med körbart bjälklag DP_E_PlanterbartBjälklagUnder DP_E_PlanterbartBjälklagUnder BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE ring/fylld mark Marken får byggas under med planterbart bjälklag DP_E_Gemensamhetsanläggning DP_E_Gemensamhetsanläggning BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE g Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning DP_E_Luftledning DP_E_Luftledning BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE l Marken ska vara tillgänglig för allmän luftledning DP_E_Tunnel DP_E_Tunnel BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE t Marken ska vara tillgänglig för allmän vägtrafik i tunnel DP_E_Ledning DP_E_Ledning BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE u Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar DP_E_G DP_E_G BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE x Marken ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik DP_E_GC DP_E_GC BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE x Marken ska vara tillgänglig för allmän gångoch cykeltrafik DP_E_GCM Sida 2 av 15

29 DP_E_GCM BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE x DP_E_Snöskoter DP_E_Snöskoter BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE x DP_E_Körtrafik Marken ska vara tillgänglig för allmän gång-, cykel- och mopedtrafik 9 Marken ska vara tillgänglig som allmän snöskoterled 0 DP_E_Körtrafik BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE z Marken ska vara tillgänglig för allmän körtrafik DP_E_FriHöjd DP_E_FriHöjd BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE h Marken ska vara tillgänglig till en fri höjd av [HEIGHT] meter DP_E_Bro DP_E_Bro UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS bro Marken får byggas över med bro för allmän gatutrafik på en fri höjd ovan mark av minst [HEIGHT] meter DP_E_Utfart DP_E_Utfart BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE y Marken ska vara tillgänglig för utfart från angränsande fastigheter DP_E_Bebyggande 438 DP_E_Bebyggande BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE ö? Se planhandling 227 DP_E_Bebyggande BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE c Marken ska vara allmänt tillgänglig 25 DP_E_Bebyggande BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE snöupplag Marken ska vara tillgänglig för snöupplag 53 DP_E_Bebyggande BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE g? Marken ska vara tillgänglig för servitut 28 DP_E_Bebyggande BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE ring/fylld mark Marken får byggas över 74 DP_E_Bebyggande BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE z Marken ska vara tillgänglig för järnväg 29 DP_E_Bebyggande BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE z Marken ska vara tillgänglig för lokaltrafik Markens anordnade DP_E_Markhöjd 53 DP_E_Markhöjd MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation n? Markens höjdläge får inte ändras 49 DP_E_Markhöjd UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Skyddsbestämmelser n? Markens höjdläge får inte ändras DP_E_InteUtfart DP_E_InteUtfart MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Utfart, stängsel Körbar utfart får inte anordnas DP_E_InteInfart DP_E_InteInfart MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Utfart, stängsel Körbar infart får inte anordnas DP_E_Stängsel DP_E_Stängsel MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Utfart, stängsel Stängsel ska finnas DP_E_Lekplats 73 DP_E_Lekplats MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation lek Lekplats får anordnas 60 DP_E_Lekplats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS lek Lekplats DP_E_Pplats 489 Sida 3 av 15

30 DP_E_Pplats MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation parkering Parkeringsplats får anordnas 461 DP_E_Pplats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation parkering Parkeringsplats får anordnas DP_E_IntePplats 321 DP_E_IntePplats MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation ej parkering Parkeringsplats får inte anordnas 316 DP_E_IntePplats UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark och vegetation ej parkering Parkeringsplats får inte anordnas DP_E_Anordnande 1325 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation träd Plantering av träd 150 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation Största lutning [MAX] 13 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation damm Dammanläggning 2 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation n? Häckar ska finnas i tomtgräns mot gata 6 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation n? [HEIGHT] meter 2 Vegetationen ska inte överskrida en höjd av DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation dagvatten Dagvattenhantering 113 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation plantering Plantering 101 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation garage Garage får anordnas 195 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation tvätt Tvättstuga får anordnas 10 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation skog Skog 12 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation våtmark Anlagd/naturlig våtmark 1 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation stödmur Stödmur 3 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation ej upplag Upplag får ej anordnas 148 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation ö? Se planhandling 192 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation natur Naturmark 54 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation park Park 5 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation upplag Upplag 12 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation äng Ängsmark som inte får gödslas eller planteras 4 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation skydd Skyddsplantering 220 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Utfart, stängsel ö? Se planhandling 26 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Utfart, stängsel n? Stängsel får ej uppsättas 40 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation n? Häck 0 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation n? Odlingslotter 2 Sida 4 av 15

31 DP_E_Anordnande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Mark och vegetation n? Vegetation 10 DP_E_AvståndHuvudbyggnad PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? DP_E_AvståndKomplementbyggnad PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? 6.6 Placering, utformning, utförande (byggnadsteknik) DP_E_AvståndHuvudbyggnad från fastighetsgräns 1374 Huvudbyggnad ska placeras minst [MIN] meter DP_E_AvståndKomplementbyggnad [MIN] meter från fastighetsgräns 1493 Komplementbyggnader ska placeras minst DP_E_ByggnadsHöjd DP_E_Byggnadshöjd PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning Byggnaders [BUILDING_HEIGHT] får vara lägst [MIN] och högst [MAX] meter över [BUILDING_REFERENCE] 91 DP_E_Byggnadshöjd PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning DP_E_Byggnadshöjd PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning DP_E_Takvinkel Byggnaders [BUILDING_HEIGHT] får vara högst [MAX] meter över [BUILDING_REFERENCE] Byggnaders [BUILDING_HEIGHT] får vara lägst [MIN] meter över [BUILDING_REFERENCE] PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning Största/Lägsta takvinkel i grader DP_E_Hustyp DP_E_Hustyp PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning Hustyp Hustyp: [BUILDING_TYPE] DP_E_Våningar DP_E_Våningar PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning II-IV Högsta/Lägsta antal våningar DP_E_Entre DP_E_Entre PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning entréer Entréer på byggnader ska placeras mot [PLACE] DP_E_Suterräng DP_E_Suterräng PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? Suterrängvåning får anordnas DP_E_Placering 2173 DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering ö? Se planhandling 763 DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? [PLACE] Byggnader ska placeras med långsidan mot DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? fastighetsgräns mot [PLACE] 61 Uthus/anläggningar etc. ska placeras i DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? [MIN] meter 522 Avstånd mellan byggnader ska vara minst DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? överensstämmelse med planen 172 Byggnader ska placeras i huvudsaklig DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? Byggnader ska placeras med gavel mot [PLACE] 6 DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? bygglovhandläggare 1 Byggnadsstadgan kan gälla. Kontakta DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? [PLACE] 106 Garage ska ligga minst [MIN] meter från Sida 5 av 15

32 Huvudbyggnad ska placeras minst [MIN] meter DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? från [PLACE] 283 Komplementbyggnader ska placeras minst DP_E_Placering PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p? [MIN] meter från [PLACE] DP_E_Utformning 9888 DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning ö? Se planhandling 428 DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? Vind får inredas 1717 DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? Vind får ej inredas 1957 DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? Utrymningsväg ska finnas 2 DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? I gårdsbyggnad får boningsrum ej inredas 2285 DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? Entréutformning 69 DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? Indragen takvåning får anordnas 48 DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? bostadslägenhet/er 3292 Huvudbyggnad får inte inrymma fler än [MAX] DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? Planlösning 21 DP_E_Utformning PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning v? Största gavelbredd är [MAX] meter DP_E_Utförande 1950 DP_E_Utförande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utförande f? Skyltar på fasad 39 DP_E_Utförande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utförande f? Balkong 64 DP_E_Utförande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utförande f? Takutformning 452 DP_E_Utförande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utförande ö? Se planhandling 108 DP_E_Utförande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utförande f? Sjöbod/båthus ska vara rödfärgat 9 DP_E_Utförande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utförande v? Fönsterutformning 51 DP_E_Utförande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utförande f n Fasadutformning 940 DP_E_Utförande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utförande f? till befintlig byggnad 52 Ny byggnad ska utformas så att den anpassas DP_E_Utförande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utförande f? Färgsättning DP_E_Byggnadsteknik 1465 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik ö? Se planhandling 126 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? beaktas 3 Vid grundläggning ska befintliga ledningar DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Byggnad ska uppföras i radonsäkert utförande 53 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Takvatten ska avledas ovan mark 0 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Ventilationsutformning 34 Sida 6 av 15

33 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Fönsterutformning 8 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik brandmur Brandmur 0 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Marken får ej fyllas mer än [MAX] meter 4 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? material 14 Byggnad ska uppföras i huvudsak obrännbart DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Endast källarlösa hus 480 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik Taggig linje Fasaden ska dämpa minst [MIN] db(a) 45 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Avlopp 257 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Byggnadskonstruktion 50 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Grundläggning 26 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Hiss behöver ej anordnas 13 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Källarvåning får anordnas 261 DP_E_Byggnadsteknik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnadsteknik b? Fasadutformning Bebyggelse,trädgårsdanläggningar mm av särskilt värde (skydd) DP_E_VärdefullBebyggelse DP_E_VärdefullBebyggelse PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Skyddsbestämmelser q? Bebyggelse ska betraktas som särskilt värdefull DP_E_FårInteRivas DP_E_FårInteRivas PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Skyddsbestämmelser q? Byggnad får inte rivas DP_E_Bevarande 483 DP_E_Bevarande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Skyddsbestämmelser ö? Se planhandling 26 DP_E_Bevarande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Skyddsbestämmelser n? Befintlig vegetation ska sparas 132 DP_E_Bevarande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Skyddsbestämmelser q? Trädgårdsanläggningen ska vidmakthållas och skötas enligt skötselplan 0 DP_E_Bevarande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Skyddsbestämmelser q? Fältstensbeläggning ska bevaras 2 DP_E_Bevarande MARKENS ANORDNANDE (kvartersmark) Skyddsbestämmelser n? Naturmarken skall skötas enligt skötselplan 63 DP_E_Bevarande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Skyddsbestämmelser q? Fasadutformning 43 DP_E_Bevarande PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Skyddsbestämmelser ö? Se planhandling Övrig bebyggelse DP_E_Varsamhet 602 DP_E_Varsamhet PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Varsamhetsbestämmelser ö? Se planhandling 131 Sida 7 av 15

34 DP_E_Varsamhet PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Varsamhetsbestämmelser k? Beakta karaktärsdrag hos byggnaderna vid ändring 137 DP_E_Varsamhet PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Varsamhetsbestämmelser k? Takutformning 1 DP_E_Varsamhet PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Varsamhetsbestämmelser k? Särskild hänsyn till kulturmiljö 96 DP_E_Varsamhet PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Varsamhetsbestämmelser k? Fasadutformning 3 DP_E_Varsamhet PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Varsamhetsbestämmelser k? omgivningens egenart 199 Byggnadsutformning med hänsyn till DP_E_Varsamhet PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Varsamhetsbestämmelser k? Gestaltning Risk och störningsskydd DP_E_Bullerplank DP_E_Bullerplank DP_E_Bullervall RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD Bullerplank till en höjd av lägst [MIN] och högst [MAX] meter ska anordnas längs linje 28 DP_E_Bullervall RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD vall +00 Bullervall till en höjd av lägst [MIN] och högst [MAX] meter ska anordnas 19 DP_E_Bullervall UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS vall +00 Bullervall till en höjd av lägst [MIN] och högst [MAX] meter ska anordnas DP_E_TeknisktSkydd 475 DP_E_TeknisktSkydd RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD ö? Se planhandling 122 DP_E_TeknisktSkydd RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD m? Fönsterutformning 11 DP_E_TeknisktSkydd RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD m? omgivningen 296 Verksamheten får inte vara störande för DP_E_TeknisktSkydd RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD m? Buller- och störningsskydd 46 DP_E_TeknisktSkydd RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD m? Skadliga ämnen DP_E_Skyddsnivå 77 DP_E_Skyddsnivå RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD m? Högsta ljudnivå max [MAX]dB(A) vid [PLACE] 39 DP_E_Skyddsnivå RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD m? [PLACE] 38 Ekvivalent ljudnivå max [MAX]dB(A) vid Sida 8 av 15

35 FORMULERINGAR FÖR ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER DPL_STANDARD FORMULERING ANTAL Allmänt DP_A_Allmänt Förslag till nya klasser i standarden DP_A_Allmänt Övrigt 2 DP_A_Allmänt Planavgift debiteras i samband med bygglov Genomförandetid DP_A_Genomförandetid DP_A_Genomförandetid DP_A_GenomförandetidAvvaktan DP_A_GenomförandeAvvaktan DP_A_GenomförandeStartSlut Genomförandetiden är [COUNTS] år från den dag planen vinner laga kraft 1008 Genomförandetiden startar [COUNTS] månader efter den dag då planen vinner laga kraft 0 DP_A_GenomförandeStartSlut Genomförandetiden börjar [START_DATE] och slutar [END_DATE] DP_A_Genomförande DP_A_Genomförande Fri formulering Ändrad lovplikt, lov med villkor DP_A_BygglovUndantag DP_A_BygglovUndantag Bygglov krävs inte för [EXCEPTION] DP_A_BygglovInkludering DP_A_BygglovInkludering Bygglov krävs även för [INCLUSION] DP_A_MarklovUndantag DP_A_MarklovUndantag Marklov krävs inte för [EXCEPTION] DP_A_MarklovInkludering DP_A_MarklovInkludering Marklov krävs även för [INCLUSION] DP_A_RivningslovUndantag DP_A_RivningslovUndantag Rivningslov krävs inte för [EXCEPTION] DP_A_RivningslovInkludering DP_A_RivningslovInkludering Rivningslov krävs även för [INCLUSION] DP_A_BygglovVillkor Sida 9 av 15

36 Bygglov får inte ges för åtgärd som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän DP_A_BygglovVillkor [CONDITION] DP_A_LovPlikt 114 DP_A_LovPlikt Fri formulering 81 DP_A_LovPlikt Bygglov får inte ges för nybyggnad eller ändrad användning förrän godkänd VA-anläggning ordnats Exploateringssamverkan DP_A_Exploateringsbeslut DP_A_Exploateringsbeslut DP_A_ExploateringsInlösen Exploateringssamverkan får ske inom området. Exploateringsbeslut ska meddelas före [START_DATE] 0 DP_A_ExploateringsInlösen När exploateringssamverkan genomförts behöver fastigheterna [PROPERTY] lösas in helt eller delvis DP_A_Exploateringssamverkan DP_A_Exploateringssamverkan Fri formulering Huvudmannaskap för allmänna platser DP_A_KommunInteHuvudman DP_A_KommunInteHuvudman Kommunen är inte huvudman för allmän plats Verkan på fastighetsplan DP_A_FastighetsplanUpphör DP_A_FastighetsplanUpphör DP_A_TomtindelningUpphör Den fastighetsplan [PLAN_ID] som vann laga kraft [END_DATE] upphör att gälla 36 DP_A_TomtindelningUpphör Den tomtindelning som fastighetsplanen anger och som fastställts [END_DATE] upphör att gälla DP_A_Fastighetsplan DP_A_Fastighetsplan Fri formulering Tillfällig användning DP_A_Tillfällig DP_A_Tillfällig Användningsbestämmelsen gäller till [END_DATE] eller [CONDITION] 0 DP_A_Tillfällig Användningsbestämmelsen gäller till [END_DATE] 1 Användningsbestämmelsen gäller till DP_A_Tillfällig [CONDITION] 0 Sida 10 av 15

37 7.7 Upphävande av strandskydd Förslag till nya klasser i standarden DP_A_StrandskyddUpphävt DP_A_StrandskyddUpphävt Strandskyddet är upphävt inom planområdet 11 Strandskyddet är upphävt inom markerat DP_A_StrandskyddUpphävt område 20 Sida 11 av 15

38 PRECISERINGAR FÖR ANVÄNDNINGSBESTÄMMELSER ANVÄNDNINGSFORM BESKRIVNING PRECISERING VÄRDE ANTAL DP_Användningsslag Användningsslag för allmän plats 9752 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Anlagd bollplan Anlagd bollplan BOLL 3 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Anlagd lekplats Anlagd lekplats LEK 8 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Anlagd park Anlagd park PARK 3645 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Buss (och taxi-) trafik Buss (och taxi-) trafik BUSSGATA 6 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Busshållplatser med personal- och passagerarutrymmen Busshållplatser med personal- och passagerarutrymmen BUSSTORG 1 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Fornlämningsområde Fornlämningsområde FORN 5 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Gata Gata GATA 1104 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Genomfartstrafik Genomfartstrafik GENOMFART 82 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Gång- och cykelväg Gång- och cykelväg GCVÄG 166 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Gång-, cykel- och mopedväg Gång-, cykel- och mopedväg GCMVÄG 45 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Gångtrafik Gångtrafik GÅGATA 28 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Gångtrafik, handel och publik verksamhet Gångtrafik, handel och publik verksamhet TORG 20 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Högsta flöde,, Fordon per årsmedeldygn Högsta flöde,, Fordon per årsmedeldygn ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Högsta hastighet,, Km/tim Högsta hastighet,, Km/tim 00 5 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Industritrafik Industritrafik INDUSTRIGATA 68 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Infartstrafik Infartstrafik INFART 25 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Kajstråk för gångtrafik Kajstråk för gångtrafik KAJPROMENAD 1 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Lekgata vid bostäder Lekgata vid bostäder GÅRDSGATA 20 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Lokaltrafik Lokaltrafik LOKALGATA 1566 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Naturområde Naturområde NATUR 2506 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Område som skyddar mot störning Område som skyddar mot störning SKYDD 26 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Parkering Parkering P-PLATS 320 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Rastplats för hundar Rastplats för hundar HUND 0 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Ridväg Ridväg RID 2 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Torghandel Torghandel SALUTORG 4 ANVÄNDNING AV ALLMÄNNA PLATSER Trafik mellan områden Trafik mellan områden HUVUDGATA 337 Användningsslag för kvartersmark ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Allmänt ändamål Allmänt ändamål A 386 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden Användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden Q 54 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Begravning Begravning M 19 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bilservice G 102 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bilservice Bensinstation G 21 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bilservice Bilservice G 52 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bilservice Bilverkstad G 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bilservice Garage G 27 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bilservice Gatukök G 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bilservice Motell G 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bostäder B 7799 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bostäder Bostäder B 7778 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Bostäder Gruppboende B 22 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum C 238 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Bibliotek C 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Bio C 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Butiker C Sida 12 av 15

39 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Centrum C 98 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Hotell C 10 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Kontor C 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Kyrka C 19 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Restauranger C 11 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Samlingslokaler C 98 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Service C 2 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Centrum Teater C 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Flygtrafik Flygtrafik F 5 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Friluftsområde N 138 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Friluftsområde Camping N 34 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Friluftsområde Friluftsbad N 46 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Friluftsområde Friluftsområde N 55 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Friluftsområde Motionsanläggning N 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Friluftsområde Raststugor N 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Friluftsområde Skidbacke N 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Friluftsområde Övernattningsstugor N 8 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Hamn V 250 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Hamn Fyr V 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Hamn Gästhamn V 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Hamn Hamn V 144 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Hamn Småbåtshamn V 105 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Handel H 778 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Handel Ej livsmedel H 35 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Handel Handel H 731 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Handel Livsmedel H 5 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Handel Restauranger H 11 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Y 117 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Badanläggning Y 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Bollplan Y 5 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Fotbollsarena Y 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Golfbana Y 25 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Hoppbacke Y 2 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Hundkapplöpningsbana Y 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Idrott Y 79 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Motorbana Y 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Tennisplan Y 2 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Idrott Travbana Y 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Industri J 823 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Industri Industri J 344 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Industri Industripark J 14 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Industri Lager J 42 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Industri Småindustri J 438 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Industri Upplag J 21 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Kontor Kontor K 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Kultur R 34 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Kultur Folkpark R 14 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Kultur Hantverk R 2 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Kultur Hotell R 10 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Kultur Kultur R 16 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Kultur Museum R 2 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Lager Lager U 42 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Odling L 38 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Odling Koloniträdgårdsområde L 12 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Odling Odling L 22 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Odling Plantskola L 4 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Parkering P 320 Sida 13 av 15

40 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Parkering Parkering P 307 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Parkering Parkeringshus P 13 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Skola S 114 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Skola Skola S 108 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Skola Utbildning, dock ej förskola eller grundskola S 6 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar E 781 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Avfallsanläggning E 24 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Avloppsanläggning E 32 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Fjärrkylanläggning E 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Fjärrvärmecentral E 11 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Högspänning E 52 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Kraftvärmeverk E 2 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Pumpstation E 48 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Reningsverk E 15 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Styr- och reglercentral E 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Ställverk E 3 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Tekniska anläggningar E 46 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Telestation E 7 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Transformatorstation E 488 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Vattenreservoar E 10 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Vattenverk E 32 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Tekniska anläggningar Värmeverk E 10 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Trafik T 266 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Trafik Busstation T 8 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Trafik Järnväg T 156 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Trafik Järnvägsstation T 5 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Trafik Resecentrum T 2 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Trafik Räddningstjänst T 2 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Trafik Trafik T 76 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Trafik Vägreservat för gatutrafik T 8 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Trafik Vägreservat för motortrafik T 8 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård D 42 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Barnavård D 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Djursjukhus D 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Hälsovård D 5 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Kennel D 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Kriminalvård D 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Psykisk vård D 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Rättspsykiatrisk vård D 1 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Sjukhem D 3 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Sjukhusvård D 3 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Ungdomsvård D 0 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Vård D 23 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK Vård Äldrevård D 6 Användningsslag för vattenområden 1129 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Bostäder i husbåt Bostäder i husbåt WB 2 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Bostäder i husbåt Bryggor och badplats för intilliggande fastighet(-er) WB 22 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Fiskodling Fiskodling WL 46 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Friluftsbad Friluftsbad WN 46 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Hamn Hamn WV 144 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Hamn Småbåtshamn WV 105 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Handel från båt Flytande restaurang WH 0 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Handel från båt Handel från båt WH 0 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Sjöflygplats Sjöflygplats WF 0 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Teknisk anläggning Teknisk anläggning WE 4 Sida 14 av 15

41 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Teknisk anläggning Vattenverk WE 32 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Teknisk anläggning Vindkraftverk WE 0 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Trafik Färjeläge/Färjeled WT 1 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Trafik Trafik WT 76 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Öppet vattenområde W 651 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Öppet vattenområde Öppet vattenområde W 404 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Öppet vattenområde Öppet vattenområde där bro får uppföras W 53 ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Öppet vattenområde Öppet vattenområde som får överbyggas W 194 Användningsslag för övrigt ÖVRIGT Se planhandling Se planhandling Z 176 Sida 15 av 15

42 1(5) BILAGA 2 Frågor från Riges till Tekniska kommittén TK501 Frågor ställda vid möte med Tekniska kommittén och Boverket i Karlskrona Exploateringsgrad eller bebyggelseandel Exploateringsgrad eller bebyggelseandel vilket ska jag välja? Se bild nedan. Forumet: Formuleringen Under förutsättning att erforderligt antal p-platser kan anordnas får en tredjedel av tomtytan bebyggas är inte helt ovanlig. Vi blev lite osäkra på vilken egenskap under Utnyttjandegrad som var tillämplig. Efter samtal med vår planarkitekt så gäller Exploateringsgrad, angivet som decimaltal. Bebyggelseandel används mest för kluster av byggnader i exempelvis kulturmiljöer, inte så vanligt alltså. Vissa gillar inte begreppet Bebyggelseandel för att det låter obekant. Då använder man Exploateringsgrad men har istället synpunkter på förhållande mellan byggnaders sammanlagda bruttoarea och arean av angivet område. Vad är det? Hur tolkar bygglovshandläggarna de olika begreppen? Begreppen borde synkas mot BBR. Ibland står det bara utnyttjandegrad. Utnyttjandegrad = exploateringsgrad? TK501: Exploateringsgrad är mest korrekt att använda. Efter nya PBL 2011 räknas alla anläggningar, parkbänkar, parkeringsplatser, m.m. som bebyggelse. Då blir bebyggelseandel fel klass att använda. Men vi bör nog skriva som anmärkning att det gäller hela fastigheten, eftersom formuleringen för DP_E_Exploateringsgrad i dagsläget beskriver arean av angivet område. 2. Olagliga bestämmelser Utfarter får anordnas med ett inbördes avstånd av minst 50 meter olaglig bestämmelse hur gör vi då? Se planhandling eller inte lägga in den alls? TK501: Det är ju direkt svårt att lägga in den eftersom den inte har något givet läge på kartan.

43 2(5) Finns inget bra svar på frågan. En lösning kan vara att rita in förbudet mellan befintliga utfarter. 3. Onödiga bestämmelser Vind får inredas onödig bestämmelse. Vind får inte inredas finns inlagd som fri formulering under DP_E_Utformning. Om det inte är angivet alls i planen får vind automatiskt inredas. Måste vi lägga in bestämmelsen ändå (p.g.a. ändringar i lagstiftning t.ex.?)? TK501: Vind får inredas måste läggas in. Lagstiftningen var tvärtom tidigare. Säkrast att lägga in alla bestämmelser. Vad gäller vind får inredas så behöver det inte anges för enbostadshus enligt dagens lagstiftning, MEN för flerbostadshus. TK tar med sig frågan. 4. Förslag på ny klass Ej källare egen klass? DP_E_Suterräng finns. Bör det inte finnas en egen klass som reglerar om källare är tillåtet? TK501: Finns redan registrerat hos TK som önskemål från Riges. 5. 3D-bestämmelser 3D bro en användning som ligger ovanpå andra användningar hur löser man det? Särskilt om användningen bro har egna egenskaper kopplade till sig. Ur DP i Kramfors