Digitalisering av detaljplaneinformation för e-tjänsteuppbyggnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digitalisering av detaljplaneinformation för e-tjänsteuppbyggnad"

Transkript

1 1(26) Digitalisering av detaljplaneinformation för e-tjänsteuppbyggnad Dokumentation av Riges delprojekt Detaljplan Version 1.1

2 2(26) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND TILL PROJEKT RIGES FÖRDELAR MED ATT VEKTORISERA DETALJPLANER MÅLGRUPP OCH SYFTE FÖR RAPPORTEN UPPDRAG OCH MÅL SYFTE MED DELPROJEKT DETALJPLAN PROJEKTMÅL PROJEKTGRUPP METOD SAMMANFATTNING INLEDNING UTREDA HUR SIS STANDARD SKA ANVÄNDAS Applikationsschema för SS : Datautbytesformat SIS-TR 38: VÄLJA VERKTYG UTIFRÅN BEHOV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR UPPHANDLA VERKTYG STANDARDISERA FORMULERINGAR FÖR BESTÄMMELSER VEKTORISERA DETALJPLANER Arbetsformer och organisation Anvisningar för vektorisering Vidareutveckling av formuleringar och egenskaper RESULTAT ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING BILAGEFÖRTECKNING... 26

3 3(26) Sammanfattning Riges delprojekt Detaljplan hade som huvudmål att på ett gemensamt och standardiserat sätt digitalisera kommunernas detaljplaner och förbereda för att kunna utveckla karttjänster och e-tjänster inom samhällsbyggnad, till exempel e-tjänsten Vad får jag göra på min fastighet?. Informationen i digitala detaljplaner blir sökbar och tillgänglig och kan utbytas, återanvändas och vidareanvändas inom många olika områden och av många aktörer, till exempel bygglovssökande. Informationen kan också läsas tillsammans med övrig geografisk information och detta sparar tid i handläggningen av ärenden på kommunen. Projektet skapade också en gemensam GIS-karta på webben för de fem ingående kommunerna för att tillgängliggöra GIS- och kartinformation för planering och byggande. Så gott som alla de fem kommunernas detaljplaner (2 774 st) har digitaliserats och lagts i en gemensam databas, med hjälp av ett gemensamt planverktyg som upphandlades som molntjänst. De ursprungliga detaljplanerna skilde sig dock åt när det gällde uppbyggnaden av dem, beroende på vem och vilken kommun som upprättat dem. Formuleringarna för bestämmelserna standardiserades därför och ett bibliotek med valbara formuleringar byggdes upp, som komplement till de formuleringar som fanns färdiga i standarden. Delprojektet tog också fram en metod för att göra den befintliga planinformationen digital och att forma den enligt SIS standard SS :2010. Standarden beskriver ett sätt att sortera, strukturera och lagra den information som finns i detaljplaner. Bara de gällande planbestämmelserna har digitaliserats, för att göra det enkelt för e-tjänster och användare och för att inte blanda ihop upphävda och gällande bestämmelser. Slutresultatet kan liknas vid att en enda sammanhållen detaljplan för alla kommuner i Riges-området skapades. Standarden är ännu inte implementerad i de ordinarie planverktygen hos alla fem kommunerna. Projektet har därför förlängt avtalet med leverantören för att kunna digitalisera nya planer och importera till den gemensamma planbestämmelsedatabasen tills standarden är implementerad i det egna verktyget. Projektets vision om en enkel och lättanvänd e-tjänst Vad får jag göra på min fastighet? kunde dock inte realiseras fullt ut då informationen visade sig vara för komplex för att i alla lägen kunna försörja en sådan e-tjänst. Informationen finns dock tillgänglig genom ett informationsverktyg direkt i projektets karta (GIS-plattform).

4 4(26) 1 Inledning Delprojekt Detaljplan är ett av de ingående delprojekten i huvudprojektet Riges. Projektets huvudmål och fokus var att på ett gemensamt, standardiserat sätt digitalisera kommunernas detaljplaner inför utvecklingen av e-tjänster inom området samhällsbyggnad. Med digitalisering menas här att varje gällande planbestämmelse beskrivs, georefereras och vektoriseras så att den blir knuten till koordinater i ett referenssystem. En av målsättningarna var att skapa en e-tjänst kallad Vad får jag göra på min fastighet?. Via ett enkelt klick i kartan skulle fastighetsägare och andra intressenter kunna få svar på hur marken inom ett visst område får användas. Vinsten med att ha informationen i detaljplaner digitalt är att informationen kan utbytas, återanvändas och vidareanvändas inom många olika områden och av många aktörer. Framför allt innebär det att planinformationen blir sökbar och kan ingå som informationsmängd vid upprättande av e-tjänster. En stor fördel med digitala detaljplaner är att de kan läsas tillsammans med övrig geografisk information och spara tid i handläggningen av ärenden på kommunen. 1.1 Bakgrund till projekt Riges Näringslivet har i olika sammanhang identifierat tre förbättringsområden för kontakter med kommunen: ökad tillgänglighet bättre information och återkoppling i ärenden kortare handläggningstider. Framför allt har man efterfrågat bättre information kring pågående fysisk planering och större möjlighet att, i ett tidigare skede än idag, kunna föra en dialog kring kommande planarbete. Att kunna kommunicera med kommunen via fler kanaler var också ett uttalat behov. Kommunerna i Västernorrland fick 2011 möjlighet att via Kommunförbundet göra ett studiebesök hos en regional förvaltning på Irland där man arbetat en hel del med e-tjänsteutveckling inom området samhällsbyggnad. Här fanns bland annat möjlighet för företag och allmänhet att via kommunens hemsida ta del av pågående och avslutade bygglovsärenden i närheten av den egna fastigheten. Efter besöket på Irland beslutade fem av kommunerna att söka EU-medel för att i ett gemensamt projekt utveckla e-tjänster inom samma område. Projektet, kallat Riges (Regional innovativ GIS- och e-tjänstsamverkan), blev beviljat och startade den 1 januari Projektet skulle förutom bygglovstjänster också skapa en gemensam GIS-karta på webben för att tillgängliggöra GIS- och kartinformation som är värdefull vid planering och byggande. En viktig informationsmängd i det sammanhanget är de detaljplaner som styr hur marken får användas en informationsmängd som, fram till projektet startades, funnits tillgänglig som digitala bilder och analoga dokument hos alla ingående kommuner. Arbetet med att göra planinformationen sökbar och tillgänglig i GIS-kartan tilldelades Riges delprojekt Detaljplan.

5 5(26) 1.2 Fördelar med att digitalisera detaljplaner Fördelarna med att digitalisera kommunens detaljplaner är många. Några exempel: Informationen blir sökbar. Handläggare på kommunen kan snabbt ge svar på frågan om det finns områden avsedda för ett visst ändamål. Den digitala planinformationen kan läsas tillsammans med övrig geografisk information och sparar därför tid i handläggningen av ärenden. Att kunna läsa detaljplanens bestämmelser ovanpå aktuell fastighetsindelning är värdefullt för de bygglovshandläggare som dagligen handlägger ärenden med detaljplanen som främsta beslutsunderlag. Kommunen kan visualisera om marken är allmän plats eller kvartersmark, vilket har betydelse för hur marken ska skötas. Med en digital planbestämmelsedatabas är informationen samlad och man får snabbt en bild av gällande bestämmelser. Det är särskilt värdefullt vid handläggning och frågor gällande markområden som omfattas av flera detaljplaner. Informationen i detaljplaner blir mer tillgänglig för alla parter. Att informationen är lagrad på ett strukturerat sätt och därmed sökbar innebär att man även kan använda den för att ta fram e-tjänster och appar. Exempel på en e-tjänst skulle kunna vara att medborgaren får en kortfattad rapport om vilka bestämmelser som gäller inom fastigheten när han eller hon undrar vad som gäller på hans/hennes fastighet. Hur mycket kan jag bygga ut och hur nära fastighetsgränsen får utbyggnaden ligga? När SIS standard för Detaljplan är implementerad i planverktygen på marknaden så kommer kommuner, myndigheter och andra aktörer att på ett enkelt sätt kunna utbyta planinformation mellan sina system. 1.3 Målgrupp och syfte för rapporten Denna rapport redovisar för Riges kommuner (Härnösand, Sundsvall, Timrå, Kramfors och Örnsköldsvik) vad delprojektet har levererat i form av en gemensam planbestämmelsedatabas och tillvägagångssättet för uppbyggnaden av den. Rapporten ska samtidigt fungera som metodbeskrivning för övriga kommuner och aktörer som har intresse av att skapa en liknande planmosaik av alla gällande detaljplaner.

6 6(26) 2 Uppdrag och mål 2.1 Syfte med delprojekt Detaljplan Syftet med delprojektet var att göra kommunernas detaljplaneinformation tillgänglig i en gemensam GIS-karta. Målet var att samma information skulle kunna användas som informationskälla i de bygglovstjänster som skulle utvecklas och i en ny e-tjänst kallad Vad får jag göra på min fastighet?. 2.2 Projektmål Delprojektet hade följande mål: Ta fram en metod för att göra befintliga stads- och byggnadsplaner, områdesbestämmelser och detaljplaner till digital planinformation. Ta fram en metod för hur planprocessen ska forma digital planinformation enligt standarden SS :2010. Leverera digital planinformation till e-tjänsten/erna, motsvarande 75 % digitaliserade detaljplaner. Vid slutleverans ska planinformationen vara komplett för vissa prioriterade områden i kommunerna. 2.3 Projektgrupp Deltagande i den drivande projektgruppen har varit Anna Kårén, Sundsvalls kommun, delprojektledare Charlotte Sjöström, Timrå kommun Petronella Enström, Sundsvalls kommun Hans Olofsson, Örnsköldsviks kommun

7 7(26) 3 Metod Följande metodbeskrivning visar hur Riges delprojekt Detaljplan har gått tillväga för att digitalisera kommunernas detaljplaner enligt standard. Metoden ska kunna användas av andra kommuner eller aktörer som har för avsikt att upprätta e-tjänster med planbestämmelserna som informationsmängd, eller som vill standardisera sin planprocess. 3.1 Sammanfattning Metoden innefattar följande huvudmoment: 1. Utreda hur SIS standard ska användas (se avsnitt 3.3 ). 2. Välja verktyg utifrån behov och förutsättningar (se avsnitt (Eventuellt) Upphandla verktyg (se avsnitt 3.5 ). 4. Standardisera formuleringar för bestämmelser (se avsnitt 3.6 ). 5. Digitalisera detaljplaner (se avsnitt Inledning Detaljplanerna fanns fram till projektstart lagrade hos kommunerna i pappersformat och digitala bildformat. Att digitalisera stycken detaljplaner från fem olika kommuner, upprättade av olika planarkitekter under en tidsperiod på 149 år med skiftande lagstiftning i en gemensam databas ställde krav på enighet kring arbetssätt och formuleringar. Projektet valde att arbeta efter en standard för detaljplaner som SIS tagit fram. En upphandling av ett gemensamt planverktyg för digitaliseringen gjordes med krav på att kunna digitalisera planer enligt SIS standard. Den leverantör som visade sig kunna erbjuda det bästa alternativet hade implementerat standarden i ett planverktyg som alla kommuner kunde köra via webben för att digitalisera och lagra sina planer i en gemensam databas. Uppsättningen av formuleringar i detta digitaliseringsverktyg kompletterades i enlighet med standarden för att kommunernas planer i största mån skulle kunna digitaliseras på likartat sätt. 3.3 Utreda hur SIS standard ska användas SIS har tillsammans med Boverket, Lantmäteriet, SKL och ett antal övriga myndigheter och aktörer utarbetat en standard för digital representation av planbestämmelser i en detaljplan. Standardens syfte är i första hand att förenkla informationsutbytet mellan olika system. Standarden beskriver ett sätt att sortera, strukturera och lagra den information som finns i detaljplaner. Planinformation som är strukturerad på detta sätt är möjlig att använda vid upprättandet av e-tjänster inom fysisk planering. SIS standard för detaljplaner är den enda som finns i sitt slag för fysisk planering men ingen kommun har tidigare tillämpat den. SIS standard för detaljplaner består av två delar: 1. Applikationsschema för planbestämmelser (SS :2010) som beskriver hur bestämmelserna kan sorteras och lagras. 2. Datautbytesformat för planbestämmelser (SIS-TR 38:2011) som beskriver hur data om bestämmelser i en detaljplan kan XML-kodas och utbytas.

8 3.3.1 Applikationsschema för SS :2010 Applikationsschemat för planbestämmelser är ett tekniskt dokument som främst är avsett för utvecklare av detaljplaneprogram och därför kan vara svårt att ta till sig för enskilda planhandläggare. Det kan vara en av anledningarna till att standarden inte är så välkänd eller efterfrågad på kommunernas planavdelningar. Nyttan för planhandläggaren har heller inte varit uppenbar, vilket bidrar till ett lågt intresse. 8(26) I standarden beskrivs bestämmelserna med olika klasser. Användningsbestämmelse beskrivs med klassen DP_Användningsbestämmelse som består av listor med olika användningsslag där inga andra värden än de fördefinierade får användas (utom i undantagsfall), se bild 3.1 och 3.2 nedan. Bild 3.1. Lista med användningsslag för allmän plats, utdrag ur SS :2010

9 9(26) Bild 3.2. Lista med användningsslag för kvartersmark, utdrag ur SS :2010 Standarden tillåter att värdet Z används när inget av användningsslagen i listan går att tillämpa. För egenskapsbestämmelser och administrativa bestämmelser finns klasserna DP_Egenskapsbestämmelse och DP_AdministrativBestämmelse. Under dessa finns specialiseringar för olika bestämmelser. Det finns två typer av specialiseringar: en mer specifik klass som till exempel DP_E_Byggarea som innehåller två specificerade attribut, i detta exempel min och max, se bild 3.3 nedan en mer generell klass, till exempel DP_E_Bevarande, som tillåter fria formuleringar, se bild 3.4 nedan. I Riges-projektet gick vi ett steg längre genom att inte tillåta fria formuleringar. Vi skapade istället ett flertal gemensamma formuleringar som vi lade upp i digitaliseringsverktyget, se kapitel 3.6.

10 10(26) Bild 3.3. Klassen DP_E_Byggarea med dess attribut. Utdrag ur SS :2010. Bild 3.4. Under klassen DP_E_Bevarande kan man lägga in fria formuleringar. Utdrag ur SS : Datautbytesformat SIS-TR 38:2011 Datautbytesformatet är den del av standarden som beskriver uppbyggnaden av ett xml-format. Ett sådant format gör det möjligt för användaren att importera och exportera detaljplaner mellan olika planverktyg, under förutsättning att funktion för både export och import är inbyggt i bägge systemen. För att Riges kommuner ska kunna uppdatera den gemensamma planbestämmelsedatabas som projektet byggde upp krävs därmed att alla våra leverantörer implementerar xml-formatet i respektive kommuns planverktyg. Se bild 3.5 nedan.

11 11(26) Bild 3.5. Hur datautbytesformatet möjliggör import/export av planer mellan kommunernas befintliga system och Riges planbestämmelsedatabas. Plandatabasen försörjer e-tjänsterna med planinformation. 3.4 Välja verktyg utifrån behov och förutsättningar Vi behövde bilda oss en uppfattning om hur långt man hunnit med implementationen av standarden i planverktygen på marknaden så vi hade webbmöten med de största leverantörerna. Under mötena fick leverantören tillfälle att presentera sitt system och visa hur man arbetat med att implementera standarden. Dessa möten var värdefulla för oss eftersom det gav oss en god uppfattning om funktionaliteten i de olika systemen och vilka tekniska lösningar som fanns innan vi påbörjade vår upphandling. När alla presentationer var genomförda såg projektet att vi hade tre alternativa lösningar att välja mellan: a) Digitalisering i respektive kommuns befintliga mjukvara. b) Genomföra upphandling av gemensamt, nytt IT-stöd där vi ställer krav på export av detaljplaner enligt önskad standard. Server och klienter installeras i respektive kommun. c) Upphandla gemensamt IT-stöd som molntjänst från en extern leverantör. En möjlig lösning vore då också att kommande e-tjänster kan göra ett anrop direkt mot denna molntjänst. Exempelvis kan en lokalt installerad mjukvara kopplas till molntjänsten. Projektet såg flest fördelar med att upphandla ett gemensamt IT-stöd som molntjänst från en extern leverantör, alternativ c. Se redovisningen av de olika alternativens fördelar och

12 12(26) nackdelar nedan. Alternativ Fördelar Nackdelar a) Vektorisering i respektive kommuns befintliga mjukvara Billig lösning för projektet eftersom systemen redan finns på plats. Inget av kommunernas nuvarande IT-stöd uppfyllde våra krav på utbytesformat och på att kunna mata in och lagra bestämmelserna på standardiserat sätt. b) Upphandling av gemensamt IT-stöd med installation av server och klienter i respektive kommun c) Upphandling av gemensamt IT-stöd som molntjänst från extern leverantör - Våra krav på utbytesformat och standardiserad lagring och inmatning skulle kunna uppfyllas. - Alla arbetar i samma program och kan utbyta erfarenheter. - Våra krav på utbytesformat och standardiserad lagring och inmatning skulle kunna uppfyllas. - Alla arbetar i samma program och kan utbyta erfarenheter. - När alla arbetar i samma program och databas säkrar vi att informationen är lika uppbyggd hos samtliga fem kommuner. - De e-tjänster som projektet ska utveckla kan göra anrop mot molntjänsten. - Billigare lösning än alt. b. - Högre driftskostnader och längre uppstartstid än alt. c. - Finns risk att ingen leverantör uppfyller våra krav på utbytesformat och standardiserad lagring och inmatning. - Finns risk att ingen leverantör uppfyller våra krav på utbytesformat och standardiserad lagring och inmatning.

13 13(26) 3.5 Upphandla verktyg I november 2011 skickades förfrågan för upphandling av verktyg för digitalisering till ett antal utvalda leverantörer enligt alternativ c ovan. Underlaget innehöll krav på att lagringen av detaljplaner ska följa standarden alternativt att det ska finnas en exportfunktion i XMLformat som följer standarden. Vi hade också krav på att databasen ska följa standardens utveckling när den ändras och att verktyget skulle hyras som en tjänst så att inga större installationer skulle ske ute hos kommunerna. Vi visste att alla leverantörer inte uppfyllde standarden men tyckte ändå det var viktigt att skicka förfrågningsunderlaget till alla och beskriva hur export/import-funktionen skulle komma att vara betydande i våra nuvarande system i en framtida lösning. På så sätt skapade vi en efterfrågan på detaljplaneprogram som är anpassade efter den nya standarden. Upphandlingen gick smidigt eftersom vi visste vad vi ville ha och hade en god uppfattning om detta efter vår omvärldsbevakning. Upphandlingen avslutades i januari 2012 och avtal skrevs med DigPro som tillhandahöll verktyget dpcadaster via molntjänst. 3.6 Standardisera formuleringar för bestämmelser Vi visste från början att detaljplanerna skilde sig åt när det gällde uppbyggnaden av dem, beroende på vem och vilken kommun som upprättat dem. När programvaran dpcadaster levererades så innehöll det en uppsättning formuleringar baserade på innehållet i Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (Boverket 2002). När vi inledde digitaliseringen så visade det sig att dessa formuleringar inte var tillräckliga. Eftersom standarden ger utrymme för att göra egna formuleringar inom vissa klasser så gjorde vi en lista på den gemensamma projektplatsen som, inledningsvis, innehöll de formuleringar som fanns i programmet. I listan kunde alla som jobbade med digitaliseringen föra upp bestämmelser som de stötte på under arbetet, som de inte kunde digitalisera eftersom formuleringen saknades. I listan fördes preciseringar för användningsbestämmelser och formuleringar för egenskapsbestämmelser upp, såväl som formuleringar för administrativa bestämmelser. På det viset byggdes ett bibliotek med valbara formuleringar upp, som komplement till de formuleringar som fanns färdiga i standarden. Vi skapade också formuleringen Se planhandling under varje kategori i standarden. "Se planhandling" fick användas för unika och ovanliga formuleringar som vi inte ville föra in i programmet. Bestämmelsen blev då rätt sorterad enligt standarden trots att den var en fri formulering, vilket är viktigt för sökbarheten. Som komplement till formuleringarna fanns hela tiden även ett anmärkningsfält som kunde användas för att lägga till små egenheter på bestämmelser som inte framgick i standardformuleringen. I takt med att formuleringarna blev allt fler började vi skapa generella formuleringar. Istället för att till exempel lägga in tre olika formuleringar som alla hade med fasadutformning att göra skapade vi formuleringen Fasadutformning, se bild 3.6 nedan.

14 14(26) Bild 3.6. Exempel på hur den generella formuleringen Fasadutformning i kombination med anmärkningsfältet kan användas för att digitalisera olika bestämmelser som beskriver utformning av fasad. Det hände att vi stötte på formuleringar som vi inte kunde sortera in under någon klass i standarden. Dessa formuleringar togs upp för diskussion med Tekniska kommittén (TK 501) som upprättat standarden, för att få vägledning. Vår lista med formuleringar och preciseringar, se bilaga 1, togs upp på några av mötena i TK 501 för att de skulle få en uppfattning om hur standarden går att omsätta praktiskt. För projektet var det värdefullt att få vägledning i olika frågor gällande standardens tillämpning på nya och gamla bestämmelser. Se även bilaga 2, Frågor och svar från Tekniska kommittén TK Digitalisera detaljplaner Arbetsformer och organisation För att lyckas med digitaliseringen av detaljplanerna behövdes kompetens inom såväl vektorisering som fysisk planering för att kunna rita och tolka planerna på ett bra sätt. Arbetet kom att utföras av tre grupper: vektoriserare, plantolkare och administratörer. Vektoriserare Detaljplanerna vektoriserades (digitaliserades) av anställda på kommunernas plan- och kartavdelningar. Innan arbetet startade hölls ett par workshops i hur verktyget fungerar: en via webb med programvaruleverantören och en intern workshop med möjlighet att få sitta och jobba med en egen plan. Det var viktigt att få en samsyn kring hur vi använder verktyget så att alla vektoriserade sina planer på liknande sätt. Ett inledande möte hölls över webben där alla vektoriserare fick utbildning i hur standarden är upplagd och hur man ska tillämpa den.

15 15(26) Vektoriseringsgruppen hade sedan möten via webben var tredje vecka för att dela erfarenheter och ta upp problem som uppstått. Problem fördes upp i ett gemensamt forum hos DigPro där leverantören själv kunde ge support i ärenden. Ett arbetsmöte för vektoriseringsgruppen ordnades i december 2012 där temat var kvalitet och samsyn. Vi tittade där gemensamt på egenskaper i databasen och diskuterade fram en gemensam lösning för fall där man som tolkare/vektoriserare kan göra på flera olika sätt. Plantolkare Flera av vektoriserarna var kart-/gis-personal med liten eller ingen kompetens alls inom fysisk planering. För att få stöd i tolkningen av planerna utsågs ett antal personer på kommunernas planavdelningar till plantolkare. Dessa personer utgjorde också den grupp som fattade beslut om vilka preciseringar/formuleringar på Lista över nya preciseringar och formuleringar (se bilaga 1) som skulle föras in verktyget dpcadaster. Med deltagare från alla kommuner fick vi en bra bild av hur ofta förekommande formuleringar på listan var i planer hos kommunerna och hur stor användning vi skulle ha av den aktuella formuleringen. Gruppen var restriktiv och försökte att hålla nere antalet formuleringar så mycket det gick. Även plantolkarna deltog i en workshop i hur man upprättar en plan enligt standard och hur man tillämpar standarden på en befintlig plan när man vektoriserar. Administratörer En av projektdeltagarna ansvarade för att bevaka listan över nya preciseringar och formuleringar och vid behov kalla ihop plantolkarna för beslut när det uppkommit ett antal nya preciseringar/formuleringar på listan. Tre projektdeltagare hade administratörsbehörighet i dpcadaster för att lägga in de nya formuleringarna i programmet. Delprojektledaren skötte alla kontakter mot programvaruleverantören DigPro. Gemensamma stormöten En gång per år anordnades stormöten i Söråker där vektoriserare, planavdelningarna och bygglovsavdelningarna från våra kommuner var inbjudna. Där hölls seminarier och workshops kring standardisering av planprocessen och e-tjänsteuppbyggnad. Boverket och SIS TK 501var alltid inbjudna föreläsare till dessa möten. Dessa möten var viktiga för att alla skulle känna sig delaktiga och få introduceras i hur man använder standarden vid detaljplanering Anvisningar för digitalisering Digitalisering av detaljplan enligt standard Vid digitalisering av en detaljplan efter SIS standard kan man se på standarden som en sorteringslåda där varje bestämmelse placeras i det fack som bäst matchar ändamålet med bestämmelsen, utan att informationen förvrängs. Arbetet sker utifrån två grundregler: 1. Dela på sammansatta bestämmelser. Ibland förekommer långa formuleringar som går att dela upp i två eller flera separata formuleringar. Många gånger är dessa formuleringar samtidigt en kombination av användnings- och egenskapsbestämmelser. Dessa måste delas upp enligt standarden, se bild 3.7 nedan.

16 16(26) Bild 3.7. Den sammansatta formuleringen B5 delas in i flera olika formuleringar vid digitalisering enligt standard. 2. Använd de formuleringar som finns så långt det är möjligt. Standarden innehåller ett visst antal formuleringar. Där standarden lämnar utrymme för att lägga upp egna formuleringar (fria formuleringar) har Riges byggt upp ett eget bibliotek med färdiga formuleringar som lagts in i programvaran. De bestämmelser som inte har gått att digitalisera med hjälp av någon av dessa har lagts in med formuleringen Se planhandling och en anmärkning (se avsnitt 3.6 Exempel på ett felaktigt sätt att vektorisera bestämmelsen Garage får anordnas, som ligger i kategorin Mark och vegetation, vore att sortera in den som Se planhandling under Mark och vegetation med anmärkningen Garage får anordnas. Bestämmelsen sorteras visserligen in under rätt kategori, men om man i GIS-kartan söker på bestämmelsen Garage får anordnas så kommer den inte med i sökresultatet. Det går inte heller att visualisera bestämmelsen i kartan om man gör på det här sättet. Se bilaga 3: Arbetsgång för att vektorisera detaljplan i dpcadaster. Digitalisering av äldre planer Planer som har upprättats innan plan- och bygglagen trädde i kraft (1987) benämns byggnadsplaner och stadsplaner. Dessa äldre planer har planhandlingar som skiljer sig en hel del från de planhandlingar vi upprättar med dagens lagstiftning. De gamla plankartorna innehöll inga eller väldigt få bestämmelser. Bestämmelserna var invävda i den tillhörande beskrivningen och bestod ofta av formuleringar som vi idag ser på som sammansatta formuleringar. Även gränsdragningen i plankartan gjordes på annorlunda sätt, vilket märks tydligast i planeringen av gatumark och naturområden. Exempel på andra olikheter som projektet hade att förhålla sig till: Regeln Byggnad får inte uppföras närmare tomtgräns än 4,5 meter gällde enligt lag till 1987 och var underförstådd såtillvida att den inte alltid fanns uttryckt i planhandlingar från den här tiden. Boverket föreslog att vi skulle komplettera alla användningsbestämmelser uppförda före 1987 med en anmärkning om det. Regeln Vind får inte inredas gällde enligt äldre lagstiftning men fanns aldrig uttalad i planen. Idag gäller det motsatta. För bestämmelsen B (Bostäder) i äldre planer gäller underförstått bebyggelse av

17 17(26) friliggande hus. Användningen A Allmänt ändamål är ett användningsslag som tillämpades i tidigare lagstiftning men som inte finns kvar i dagens plan- och bygglag. Eftersom SIS standard är upprättad efter nuvarande Plan- och bygglag så var det ibland svårt att veta hur en bestämmelse skulle digitaliseras då strukturen och hierarkin såg så annorlunda ut. För att hitta ett gemensamt synsätt vid digitaliseringen av de äldre planerna så utarbetades ett gemensamt dokument med anvisningar. För att kunna digitalisera bestämmelsen A- Allmänt ändamål så fördes användningsslaget in i programmet, efter dialog med TK 501. Se bilaga 4: Anvisning för digitalisering av äldre planer. Digitalisering av ändringsplan När nya plan- och bygglagen kom 1987 blev det möjligt att upprätta ändringsplaner när man ville göra små förändringar i en redan befintlig plan. Istället för att ersätta den gamla planen med en ny så upprättas en ändringsplan som ska gälla tillsammans med den gamla planen. Ändringsplanen anger vilket område i den gamla planen som ändringarna gäller för och tar upp vilka bestämmelser som ska läggas till eller tas bort. Vid digitalisering av ändringsplan så har en ny typ av plangräns skapats ovanpå det gamla planområdet, med identitet, antagandedatum och genomförandetid kopplad till sig. Ändringarna bland bestämmelserna har gjorts i den gamla underliggande planen. Förfarandet är en rekommendation från Boverket som har införts av DigPro i dpcadaster Vidareutveckling av formuleringar och egenskaper Projektet vidareutvecklade listorna med användningar, egenskaper och administrativa egenskaper allteftersom förslag kom från någon i vektoriseringsgruppen. När vi kommit halvvägs in i digitaliseringen genomfördes ett kvalitetsarbete där de inlagda egenskaperna i databasen granskades och jämfördes för att hitta olikheter och felaktigheter. Genom att studera den planbestämmelsedatabas som snabbt byggdes upp kunde vi se vilka formuleringar som användes mest och vilka anmärkningar som var vanligast. Med denna nya vetskap kunde nya formuleringar läggas till (ofta generella formuleringar, se avsnitt 3.6 ) och rättningar kunde utföras där anmärkningar gjorts trots att det fanns färdiga formuleringar att använda. Bilaga 1 visar en lista från juni 2014 där användningar, egenskaper och administrativa egenskaper är klassade enligt standarden. Listorna visar också statistik över hur de ofta de använts.

18 18(26) 4 Resultat Riges har digitaliserat 96 % av kommunernas alla detaljplaner i en gemensam planbestämmelsedatabas. Fortfarande återstår några planer att digitalisera i Sundsvall och Timrå kommun för att nå 100 % men projektmålet är uppnått (minst 75 %). En mosaik av gällande bestämmelser har byggts upp i en struktur enligt SIS standard, vilket innebär att informationen kan användas för utveckling av e-tjänster och appar. Mosaiken utgörs av vektoriserade planbestämmelser och bildar i sig en enda sammanhållen detaljplan för alla kommuner i Riges-området. För att nå målen har projektet tagit fram en metod för att göra planinformationen digital i enlighet med SIS standard för detaljplaner. Under digitaliseringen har projektet dessutom byggt upp ett bibliotek av formuleringar som kommunerna enats om att använda vid digitaliseringen av befintliga detaljplaner. Denna uppsättning formuleringar har skickats till Boverket och TK 501. Hur de kommer att användas efter att projektet överlämnat planbestämmelsedatabasen till kommunerna är ännu oklart. Vid digitaliseringen av äldre planer har en tolkning gjorts där plantolkare på kommunerna har rådfrågats. Att dessa äldre och oklara bestämmelser har tolkats av en plangrupp med stor erfarenhet och kompetens har gjort att kommunernas planer har fått en bra översyn och i vissa fall granskats av varandra. Digitaliseringen har medfört att alla kommunernas planavdelningar har introducerats i konsten att upprätta en plan med hjälp av SIS standard för detaljplaner. Projektets förhoppning är att kommunerna nu tar vid och fortsätter använda standarden vid upprättandet av nya planer och att planbestämmelsedatabasen hålls uppdaterad. Projektets vision om en enkel och lättanvänd e-tjänst Vad får jag göra på min fastighet? kunde dock inte realiseras fullt ut. Dels pågick annan utveckling som tog mer tid i anspråk än planerat, vilket medförde brist på resurser. Samtidigt visade sig planinformationen i databasen vara för komplex för att i alla lägen kunna försörja en sådan e-tjänst. Informationen finns dock tillgänglig genom ett informationsverktyg direkt i projektets karta (GIS-plattform).

19 19(26) 5 Erfarenheter och lärdomar Digitalisering En av våra erfarenheter av digitaliseringen har varit att det krävs en hel del tid för den som ska digitalisera att sätta sig in i programmet och metoden. De kommuner som har projektanställt eller avsatt personal enbart för digitaliseringen är de som lyckats åstadkomma bäst resultat eftersom de anställda kunnat jobba heltid med uppgiften. Dessa personer har arbetat i mycket högre tempo än de övriga som haft konkurrerande arbetsuppgifter i linjearbetet, delvis för att de fått en bättre vana i att använda verktyget och att tolka planerna men också för att det tar en stund att hitta tillbaka till där man var när man blev avbruten. Erfarenheten säger att det i genomsnitt tar cirka 3 timmar att digitalisera en detaljplan inklusive georeferering av den skannade detaljplanen. Tiden varierar naturligtvis beroende hur stor detaljplanen är och från vilken tidsålder den är. Nackdelen för de som projektanställt personal för ändamålet är å andra sidan att kunskapen som byggts upp omkring digitalisering och standardisering av planer riskerar att förvinna när projektet avslutats. Där är det extra viktigt att övrig personal på kommunens planavdelning är utbildade i hur standarden ska tillämpas innan projektet är slut. Eventuellt bör någon på kommunens GIS-/kartavdelning också utbildas i hur dpcadaster används tills standarden implementerats i det egna planverktyget. Initiativet till projektet (och digitaliseringen) kom från kart- och GIS-sidan och inom de flesta kommunerna är det personal på GIS-/kartavdelningen som gjort digitaliseringen medan planavdelningarna funnits som stöd vid tolkningar. Optimalt vore dock att personen som tolkar och digitaliserar även har kunskap om detaljplaner, inte minst för att standarden ska få fäste på planavdelningarna. För att kunna ställa rätt krav på våra programvaruleverantörer så krävs att standarden börjar användas av våra planhandläggare. Medan våra leverantörer arbetar med att implementera standarden i våra planverktyg är det viktigt att vi själva förbereder oss på vad det kommer att innebära att upprätta en plan enligt standard. Det vill säga att bara använda de formuleringar som finns, att inte kombinera bestämmelser och att hålla isär användnings- och egenskapsbestämmelser. Listan över nya preciseringar och formuleringar har byggts upp av de formuleringar vi stött på i olika planer och har med tiden blivit en blandning av generella formuleringar och mer exakta uttryck, se avsnitt 3.6. I efterhand kan vi se att vi skulle ha haft större nytta av att skapa generella formuleringar redan från början eftersom de går att använda i större utsträckning. Projektet beslutade att databasen enbart ska innehålla gällande detaljplaner. Det innebär att när en ny plan kommer så raderar vi den del som upphävs ur databasen. Ett alternativ kunde ha varit att spara historiken så att användaren kan se även gamla bestämmelser. Projektet beslutade dock att databasen bara ska innehålla gällande detaljplaner för att göra det enkelt för e-tjänster och användare och för att inte blanda ihop upphävda och gällande bestämmelser. För att se historiken hänvisar vi till de digitala detaljplanerna som kan nås via Lantmäteriets tjänst Arken. Det hände ofta vid vektoriseringen att vi misslyckades med en ytbildning. Det hade varit önskvärt med bättre topologikontroll i verktyget för snabbare felsökning i dessa situationer.

20 20(26) Tolkning av planer och fastighetsgränser Vid all digitalisering har en tolkning gjorts som är individuell och eftersom vi har varit flera som utfört arbetet så har vi ibland tolkat bestämmelser olika. Det är svårt att undvika, men för de svåraste fallen har anvisningar upprättats som vägledning för att vi ska göra på samma sätt. Det gäller i synnerhet tolkningen av äldre planer. En av svårigheterna vi upplevt vid tolkningen är förkortningar/symboler som kan vara både egenskaps- och användningsbestämmelser. Ett G i planen kan vara både en egenskap och en användning. Garage för bostäder är en egenskap medan garage för åkeriverksamhet är en användning. Vilket som var syftet med planen framgår inte alltid. Om planen blivit förverkligad har vi redan facit i hand. I andra fall får man tillsammans med en plantolkare försöka förstå vilket syftet var med området. Att digitalisera en äldre plan kan ibland ge upplevelsen av att lösa en Rubiks kub. Äldre planer kan vara stora till ytan och börjar man att tolka och digitalisera i den ena änden så är det inte säkert att förhållningssättet man valt från början håller när man kommer till den andra änden. Vårt bästa råd i det fallet är att granska planen innan man påbörjar digitaliseringen så att man fångar upp svårigheterna och kan göra en samlad bedömning innan man påbörjar digitaliseringsarbetet. Att tolka in planen mot gällande fastighetsgränser har varit en stor utmaning. Den fastighetskarta som finns för landet innehåller gränser som ofta har dålig noggrannhet. De planer som georefererats med dåliga gränser som underlag har också fått en dålig inpassning i kartan och blivit svåra att digitalisera. Vi har inte lyckats hitta ett förhållningssätt här som har hållit hela vägen. Vid stora differenser mellan georefererad plangräns och kartans fastighetsgräns har vi gått tillbaka och granskat avstyckningshandlingen för fastigheten/-erna. I vissa fall har man den vägen kunnat se om fastigheterna styckats av enligt planen eller om det gjorts avvikelser. Projektet har vid ett par tillfällen stött på detaljplaner där bestämmelserna ligger i två olika plan. Eftersom standarden inte hanterar 3D-formatet så har frågan lyfts till TK501 men man har ännu inte hittat något bra angreppssätt för detta. En studie gjordes 2009 i syfte att utreda förekomsten av olagliga och otydliga bestämmelser i detaljplaner (Rapport 4:108, Caesar, Lindgren, KTH 2009). Resultatet presenterades för våra planavdelningar under en nätverksträff i oktober Studien, som är baserad på 390 planer från 25 av Sveriges kommuner, visar att 30 % av planerna har en eller flera bestämmelser som saknar lagstöd 39 % av planerna har en eller flera bestämmelser som är otydliga 55% av planerna har en bestämmelse som saknar lagstöd eller är otydlig Detta var en ny vetskap som projektet fick att förhålla sig till i vår plantolkning och digitalisering. Att en del bestämmelser var olagliga kunde vi inte göra något åt. Bestämmelserna måste ändå digitaliseras för att inte innehållet i planen skulle förvrängas. Men de bestämmelser som var otydliga kunde vi föra en dialog med våra plantolkare om för att, i den mån det var möjligt, göra planen tydligare. Studien bevisade att många av de bestämmelser som vi haft svårt att placera i enlighet med standarden faktiskt saknade stöd i lagen.

Digitalisering av detaljplaneinformation för e-tjänsteuppbyggnad

Digitalisering av detaljplaneinformation för e-tjänsteuppbyggnad 1(26) Digitalisering av detaljplaneinformation för e-tjänsteuppbyggnad Dokumentation av Riges delprojekt Detaljplan Version 1.2 2(26) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND

Läs mer

Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov LANTMÄTERIET

Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov LANTMÄTERIET Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov LANTMÄTERIET Samhällsbyggnadsprocessen - sedd som ett flöde Idé Grundkarta Detaljplan Fastighetsbildning Bygglov Byggande Inflyttning Uppenbara beroenden

Läs mer

Smarta e-tjänster. Projekt RIGES. - resultat och visioner. Hur kan vi erbjuda kommunala e-tjänster inom plan- och bygglovsverksamheten på nya sätt?

Smarta e-tjänster. Projekt RIGES. - resultat och visioner. Hur kan vi erbjuda kommunala e-tjänster inom plan- och bygglovsverksamheten på nya sätt? Smarta e-tjänster Projekt RIGES - resultat och visioner Hur kan vi erbjuda kommunala e-tjänster inom plan- och bygglovsverksamheten på nya sätt? Åsa Jadelius, IT-strateg, Sundsvalls kommun Regional Innovativ

Läs mer

Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov

Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov Mats Halling, Lantmäteriet L A N T M Ä T E R I E T SPF - sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet

Läs mer

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Mikael Jardbrink mikael.jardbrink@boverket.se Vad ska jag prata om Vägledning om dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken Ansvarsförhållandena Fokus

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Company Cybercom Sweden AB Doc no - Title Version A Date 2013-01-30 Förstudie Responsible Dan Nilsson RIGES - Stödinformation för bygglovsansökan Prepared Patrik Johnsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION...

Läs mer

DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY

DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY Dnr: POM 2011-383 DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY Hur samrådet har bedrivits Detaljplaneprövningen handläggs med normalt planförfarande. Förslag till detaljplan

Läs mer

Planbestämmelser. Allmänt råd, vägledning, rättsfall och exempel

Planbestämmelser. Allmänt råd, vägledning, rättsfall och exempel Planbestämmelser Allmänt råd, vägledning, rättsfall och exempel Planbestämmelser på Boverket Vägledningstexter - PBL kunskapsbanken Allmänt råd - BFS 2014:5 DPB 1 Frågor och svar Programvaruleverantörer

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring av detaljplan för Sydöstra delen av Gertrudsviks Sjöstad (C309) Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2014-04-17 Antagen: 2014-04-28 Laga Kraft:

Läs mer

PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 (7) DP 545 MSN 2010/40-214 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 391 för Grävlingsberg och Söder Grävlingsberg (DP 391)

Läs mer

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/71.318 0126K-15642 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Detaljplan för Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund PBL 2010:900

Läs mer

Ändring av detaljplan för Trolleboda 1:149 m.fl.

Ändring av detaljplan för Trolleboda 1:149 m.fl. Ändring av detaljplan för del av Trolleboda 1:149 m.fl. Ronneby kommun Blekinge län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Plankarta Planbeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning

Läs mer

dpbl digitaliserad plan- & bygglovsprocess (Daniel Antonsson &) Maria Rydqvist

dpbl digitaliserad plan- & bygglovsprocess (Daniel Antonsson &) Maria Rydqvist dpbl digitaliserad plan- & bygglovsprocess (Daniel Antonsson &) Maria Rydqvist Vad vill kunden? Vad är målet? Enklare väg till färdigt hus http://www.hemnet.se/bygg_och_renovera http://www.smalandsvillan.se/standard-och-tillval/exteriorvaljaren/

Läs mer

(5) SAMRÅDSHANDLING. Tillägg till detaljplan för Gereby 1:2 M.M. Karlsborgs kommun Västra Götalands län

(5) SAMRÅDSHANDLING. Tillägg till detaljplan för Gereby 1:2 M.M. Karlsborgs kommun Västra Götalands län 2015-03-05 1(5) SAMRÅDSHANDLING Tillägg till detaljplan för Gereby 1:2 M.M. Karlsborgs kommun Västra Götalands län 2015-03-05 2(5) HANDLINGAR Detaljplan fastställd 1976-08-11 - bestämmelser och beskrivning

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

Bil. 5 121130 SPF-scenario

Bil. 5 121130 SPF-scenario Bil. 5 121130 SPF-scenario Steg 1-4 1. Exploatören AB Bygg Fort avser att uppföra ca 260 nya lägenheter inom stadsdelen Vacker Strand i Örby stad. Bolaget har förvärvat mark på villkor att kommunen ger

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan; BFS 2014:5 Utkom från trycket den 19 november 2014 beslutade den 19 november 2014. Boverket beslutar följande

Läs mer

Syfte Ändringen syftar till att upphäva tomtindelningen för fastigheterna Holland 3 och Holland 6 för att möjliggöra en ny fastighetsreglering.

Syfte Ändringen syftar till att upphäva tomtindelningen för fastigheterna Holland 3 och Holland 6 för att möjliggöra en ny fastighetsreglering. 2014-10-14 Sid 1 (5) ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande Dnr: 2013/611 Upprättad: 2014-06-24 Laga Kraft: 2014-10-13 Ändring av detaljplan för HOLLAND 3 och 6 i Sölvesborgs stad, Sölvesborgs kommun

Läs mer

H-E Åslin Arkitektkontor

H-E Åslin Arkitektkontor H-E Åslin Arkitektkontor 2015-03-23 Ändring av detaljplan för Område vid Nypongränd i Söråker Söråker 11:1 samt 2:171-2:176 Timrå kommun i Västernorrlands län Upprättad 2015-03-23 Antagen av Miljö- och

Läs mer

Tidigare ställningstagande

Tidigare ställningstagande 2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan

Läs mer

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 Granskningshandling november 2013 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Begränsat förfarande

Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Begränsat förfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Diarienummer: Veronica Sjögren PBN 2014-2469 Planbeskrivning Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Begränsat förfarande

Läs mer

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald Regeringsuppdrag PBL Kompetens Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen. Bild: Boverket Del 1 nationella utvecklingsprojekt Syftet med

Läs mer

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2 2016-03-16 Dnr: 2015/3881 Samrådshandling Bilaga 2 Ändring av byggnadsplaner B1, B3, B7, B15, B16, B18, B21 och B25 i Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del

Läs mer

Rätt information på rätt plats och vid rätt tidpunkt eller Digitaliserad plan- och bygglovsprocess. Mikael Jardbrink

Rätt information på rätt plats och vid rätt tidpunkt eller Digitaliserad plan- och bygglovsprocess. Mikael Jardbrink Rätt information på rätt plats och vid rätt tidpunkt eller Digitaliserad plan- och bygglovsprocess Mikael Jardbrink Vad vill jag idag? Informera om projektet dpbl - digitaliserad plan- och bygglovsprocess

Läs mer

Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov

Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov Samarbete och harmonisering ska ge snabbare bygglov Ewa Swensson, Lantmäteriet L A N T M Ä T E R I E T SPF - sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring av detaljplan II för Sydöstra delen av Gertrudsviks Sjöstad (C309) Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-12-20 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

Läs mer

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Anna Steinwandt 0455-06 PLAN 09/ 05-0-6 Datum Detaljplan för GÄNGLETORP 5:0 M FL., KARLSKRONA KOMMUN, BLEKINGE LÄN Granskningshandling 05-0-6 KONSEKVENSER

Läs mer

Sid 1 (5) Uppdrag Byggnadsnämnden gav i uppdrag åt Stadsarkitektavdelningen att påbörja planarbete för Hörby 42:1.

Sid 1 (5) Uppdrag Byggnadsnämnden gav i uppdrag åt Stadsarkitektavdelningen att påbörja planarbete för Hörby 42:1. 2014-06-24 Sid 1 (5) ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande Dnr: 2013/504 Upprättad: 2014-06-24 Laga kraft: 2014-09-22 Ändring av detaljplan för Hörby 42:1 i Hällevik, Sölvesborgs kommun Syfte Ändringen

Läs mer

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANER FÖR LISSMA KVARNTORP INOM KOMMUNDELEN LISSMA I HUDDINGE KOMMUN

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANER FÖR LISSMA KVARNTORP INOM KOMMUNDELEN LISSMA I HUDDINGE KOMMUN Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Antagandehandling 2004-01-27 SBN PL 2003/67.319 rev 2004-04-15 DP 22-H-2 ÄNDRING AV BYGGNADSPLANER FÖR LISSMA KVARNTORP INOM KOMMUNDELEN LISSMA

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351 ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 7 april 2015 28 april 2015 ANTAGANDE 11 maj 2015 LAGA KRAFT 3 juni 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Diken 1:51 och 1:52 Harbo tätort Heby kommun,

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan nr. 772, Harg 1:1 del av, i Östra Harg, Linköping kommun. Planbeskrivning och bedömning av konsekvenser

Upphävande av byggnadsplan nr. 772, Harg 1:1 del av, i Östra Harg, Linköping kommun. Planbeskrivning och bedömning av konsekvenser Upphävande av byggnadsplan nr. 772, Harg 1:1 del av, i Östra Harg, Linköping kommun Planbeskrivning och bedömning av konsekvenser Planområde 2016-09-27 Dnr. Sbn 2012-268 Upphävande av Byggnadsplan (detaljplan)

Läs mer

Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat.

Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat. Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat. Sektor samhällsbyggnad, 2015-02-26 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Gemensamma utvecklingsområden för Skövde kommun och företagarna

Läs mer

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster.

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster. Dnr BTN15/93 Tillägg till detaljplan P 37-3 för Björken 1, 2, 3, 10 & 11 Öster Nyköpings kommun Granskningshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-10-06 Reviderad 2015-11-23 Dnr 2/6 Planhandlingar Detaljplanen

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Kontrollansvarig för åtgärden är som byggherren föreslagit Kurt Lindqvist.

Kontrollansvarig för åtgärden är som byggherren föreslagit Kurt Lindqvist. TJÄNSTEUTLÅTANDE Bygglov Handläggare Tommy Carlmark 2016-05-31 Byggnadsnämnden i Örebro Fastighet: KUMLA 6:257 (SLINGVÄGEN 41) Ärendenummer: SHBG 2016-000851 Sammanfattning Ärendet avser nybyggnation av

Läs mer

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess 1. Målen 2. Läget december 2014 3. Hemsidan Bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Läs mer

Antagandehandling. Detaljplan för Kvarteret Hällristningen. Inom kommundelen Glömsta, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning

Antagandehandling. Detaljplan för Kvarteret Hällristningen. Inom kommundelen Glömsta, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN PL 2011/9,318 0126K-15644 Antagandehandling Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Kartan visar planområdets utbredning med vit streckad linje. Blå linjer är fastighetsgränser. Detaljplan för Kvarteret

Läs mer

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB Klara Falk Prop. 2013/14:126, En enklare planprocess Detaljplanekravet begränsas 1/7-2015 Ökad betydelse för ÖP Byggnadsnämnden kan

Läs mer

Detaljplan för Borrby 43:35, 43:40 och del av 299:1, Simrishamns kommun

Detaljplan för Borrby 43:35, 43:40 och del av 299:1, Simrishamns kommun 1 (6) Detaljplan för Borrby 43:35, 43:40 och del av 299:1, Simrishamns kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Planärendet handläggs enligt plan- och bygglagens bestämmelser om normalt planförfarande, (Plan- och bygglagen

Läs mer

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län. Granskningshandling. Kvarstående synpunkter och ställningstagande

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län. Granskningshandling. Kvarstående synpunkter och ställningstagande Granskningshandling Samrådsredogörelse Detaljplan för Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Hur processen har bedrivits Detaljplanen har varit på samråd under tiden 2015-05-05 till 2015-05-27.

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER 2(11) TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom området för ändringen av detaljplanen för del av Kullö 1:1 m fl, etapp 2, Ädp 364. Underliggande detaljplan för del av Kullö 1:1 m fl, etapp 2 (Dp

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Alltför många detaljplanebestämmelser

Alltför många detaljplanebestämmelser Alltför många detaljplanebestämmelser saknar stöd i lag är otydliga Eidar Lindgren Institutionen för fastigheter och byggande, Fastighetsvetenskap, KTH 2012-11-15 Innehåll Principer för formulering av

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

S 381 Lasarettet Laga kraft

S 381 Lasarettet Laga kraft Ändring av detaljplan för LASARETTET Karlskrona kommun. Blekinge län. Dnr: PLAN.2014.1457 Tillägg till PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget hör följande handlingar: Planhandlingar fastställda

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Baggensudden 17:11 (Seglarvägen 4) Ansökan om bygglov för nybyggnad av uthus/bastu, redan uppförd

Baggensudden 17:11 (Seglarvägen 4) Ansökan om bygglov för nybyggnad av uthus/bastu, redan uppförd 1 (7) pu TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000412 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Baggensudden 17:11 (Seglarvägen 4) Ansökan om bygglov för nybyggnad av uthus/bastu, redan uppförd Förslag till beslut

Läs mer

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län Handläggare: 1 (6) Johan Sjöström Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser och illustration - PLANENS SYFTE Syftet

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Samverkansprojektet Svensk geoprocess Senaste nytt från samverkansprojektet Svensk geoprocess. Hur är dagsläget och vad händer härnäst inom projektet? Allan Almqvist, stadsingenjör, Malmö stad 1. Målen

Läs mer

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er Vägledning Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er Vägledning för arbetet med förvaltningsgemensamma specifikationer RAFGS1D20150815 Kontakta oss Information om arbetet med FGS:er hittar du på vår webbplats:

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Standardförfarande

Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Standardförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Diarienummer: Veronica Sjögren PBN 2014-2469 018-727 47 64 Planbeskrivning Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för del av Flåghult 1:51 m fl 2008-05-29 Strömstads kommun, Västra Götalands län Reviderad 2008-10-06 Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

Invånare. Verksamhet. Bevarande

Invånare. Verksamhet. Bevarande NYTTA Invånare Verksamhet IT Bevarande Invånare Det digitala kulturarvet kan bevaras och finnas åtkomligt under lång tid Förståelsen för vår samtid underlättas i framtiden när forskning i digitala källor

Läs mer

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning.

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning. BESKRIVNING Sid 1(5) 2013-04-26 Dnr PLAN.2012.3 Tillägg till stadsplan P 86:1 Sigtuna 2:139 och 2:196-2:248 (Vikingavägen) i Gnesta tätort, Gnesta kommun HANDLINGAR 1:1 Stationsvägen Till planändringen

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Datum 2015-06-12

Tjänsteutlåtande. Datum 2015-06-12 Tjänsteutlåtande Datum 2015-06-12 Sida 1 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Stadsarkitekt Tomas Johnsson 0280-181 69 Dnr: KS/2016:34 Detaljplan för Olarsgården annex Byggnadsnämndens beslut: det i januari

Läs mer

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10)

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Byggnadsnämnden GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Genomförande Byggnadsnämnden godkände 2014-06-05 det i maj 2014 upprättade planförslaget som underlag för granskning.

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Ändring av detaljplan för BRANÄSBERGET VARGEN OCH BJÖRNEN. Torsby kommun, Värmlands län

Ändring av detaljplan för BRANÄSBERGET VARGEN OCH BJÖRNEN. Torsby kommun, Värmlands län Ändring av detaljplan för BRANÄSBERGET VARGEN OCH BJÖRNEN Torsby kommun, Värmlands län 1 1 Tillägg till PLANBESKRIVNING 1.1 HANDLINGAR Plan- och genomförandebeskrivning Plankarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning

Läs mer

Ändring av detaljplan (ÄDP)

Ändring av detaljplan (ÄDP) Dnr 2014/107 Tillägg till detaljplan för Viks fiskeläge 4:1 m.fl., i Vik, laga kraft vunnen 2005 12 27 Ändring av detaljplan (ÄDP) för Viks fiskeläge 4:7 och 4:39 i Vik, Simrishamns kommun, Skåne län UPPRÄTTAD

Läs mer

DP Dnr MSN 2011/

DP Dnr MSN 2011/ 1 (5) DP 532 2012-09-02 Dnr MSN 2011/135-214 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER PLANBESKRIVNING PLANKARTA och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till Detaljplan 19, del av Kummelnäs (Kummelnäs III),

Läs mer

Norrtull 14:1 mfl, kv Ärlan

Norrtull 14:1 mfl, kv Ärlan LAGAKRAFTBEVIS 2011-08-18 Byggnads- och miljönämnden Dnr: 11BMN28 Handläggare: Sari Svedjeholm Norrtull 14:1 mfl, kv Ärlan Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Detaljplanen antogs av Byggnads-

Läs mer

Positionera LINA. 1. Introduktion. 2. Samverkan kring BAL över tiden

Positionera LINA. 1. Introduktion. 2. Samverkan kring BAL över tiden POSITIONERA LINA 1(5) Positionera LINA 1. Introduktion Det är angeläget att samsyn råder mellan och kommunerna om hur samverkan kring BAL (byggnads- adress- och lägenhetsinformation) ska bedrivas över

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende Stadsplan för kvarteret BALDER inom Centrumfyrkanten, i Umeå kommun

Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende Stadsplan för kvarteret BALDER inom Centrumfyrkanten, i Umeå kommun Planbeskrivning Antagandehandling Handläggare: 1 (6) Johan Sjöström Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende Stadsplan för kvarteret BALDER inom Centrumfyrkanten, i Umeå kommun HANDLINGAR -

Läs mer

Skövde Tåg: 1 tim från Gbg - 2 tim från Sthlm

Skövde Tåg: 1 tim från Gbg - 2 tim från Sthlm Skövde Tåg: 1 tim från Gbg - 2 tim från Sthlm Skövde kommun Skövde Fakta Ca 51 000 invånare i Skövde kommun Plan, Bygg o Lantmäteri ca 33 pers (Plan 6, K&M 7, Bygglov 9, Adm 6) KLM Kommunal lantmäteri

Läs mer

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Dagvatten i detaljplaner och avtal Dagvatten i detaljplaner och avtal vilka planbestämmelser kan reglera dagvattenhantering - idag och enligt ny PBL? vilka krav kan ställas i exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal? Eidar Lindgren

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling

Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling Ändring av detaljplan för del av Bredgård m.m. Strömsund, Strömsunds kommun Granskningshandling Upprättad av miljö- och byggavdelningen Strömsunds kommun 2016-02-25 Reviderad 2016-04-22 2 tillägg till

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Samverkansprojektet Svensk geoprocess A. I samverkan tas enhetliga specifikationer och samverkansprocesser fram Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål, Järfälla kommun B. Nationella geodetiska referenssystem

Läs mer

Kommunala beslut. Sida 2 av 7

Kommunala beslut. Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Figur 1 Planområdets ungefärliga läge (markeras med röd ring) BEHOVSBEDÖMNING en bedöms vara av begränsad betydelse och inte av allmänt intresse. Då planen också är förenlig med översiktsplanens

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 405, avseende Höstsådden 1, 11, 12 och 13, Helenelund

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 405, avseende Höstsådden 1, 11, 12 och 13, Helenelund Kommunledningskontoret Samrådsredogörelse Michaela Lundqvist Sidan 1 av 5 Planarkitekt 08-579 221 31 UNDERRÄTTELSEHANDLING Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 405, avseende Höstsådden 1, 11, 12 och

Läs mer

SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN OCH ANDRA STATLIGA MYNDIGHETER

SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN OCH ANDRA STATLIGA MYNDIGHETER Granskningshandling Februari 2016 Sektorn för samhällsbyggnad Detaljplan för Mölnlycke 1:55 m fl ALHAGEN i Mölnlycke Granskningsutlåtande Under tiden 24 november 19 december 2014 har detaljplanen varit

Läs mer

Handlägga strandskyddsärenden inom planlagt område

Handlägga strandskyddsärenden inom planlagt område Handlägga strandskyddsärenden inom planlagt område Henrik Höglund, sakansvarig bygglov, byggkontroll och strandskydd Vaxholms stad Råder strandskydd inom plan? Detaljplan, stadsplan, byggnadsplan m.m.

Läs mer

Björkskatan1:764 och del av 1:3

Björkskatan1:764 och del av 1:3 Dnr: SBF 2015/125 Stadsbyggnadsförvaltningen SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för del av Björkskatan, Björkskatan1:764 och del av 1:3 Luleå kommun Norrbottens län Bakgrund Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2015-04-29

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Plan- och genomförandebeskrivning Samrådshandling. Detaljplan för del av Osby 194:1. Osby tätort Osby kommun Skåne län

Plan- och genomförandebeskrivning Samrådshandling. Detaljplan för del av Osby 194:1. Osby tätort Osby kommun Skåne län Plan- och genomförandebeskrivning Samrådshandling Detaljplan för del av Osby 194:1 Dnr 2014.ks2110 214 Osby tätort Osby kommun Skåne län Ungefärlig avgränsning av planområdet i rött. Dnr 2014.ks2110 214

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN 2012-1059

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN 2012-1059 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN 2012-1059 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Kartan visar planområdets utbredningsområde. Detaljplan för Montören 9 Stuvsta-Snättringe

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret

BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Ändring av detaljplan nr 202, i Åkarp Burlövs kommun, Skåne län enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING inkl. karta och planbestämmelser Ändringen av detaljplanen utgörs

Läs mer

Ändring av detaljplan i Vidingsjö Spl nr 581 för del av Vidingsjö (omr. IX enl. dispositionsplan)

Ändring av detaljplan i Vidingsjö Spl nr 581 för del av Vidingsjö (omr. IX enl. dispositionsplan) Ändring av detaljplan i Vidingsjö Spl nr 581 för del av Vidingsjö (omr. IX enl. dispositionsplan) Planområde S Samrådshandling 2011-12-15 Dnr. Sbn 2011-265 SAMRÅDSHANDLING Sammanfattning av planförslaget

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess En lägesrapport över projektet och redovisning av arbetet med Samhällsbyggnadskartor Allan Almqvist Senior advisor Malmö Stad Varför? För att bidra till effektivare försörjning av geodata! Vision ska möjliggöra

Läs mer

Parallella processer

Parallella processer Dokumenttyp Parallella processer Status Under arbete Identitet BoV: 229-370/2010 LMV: 404-2009/3121 Version 0.1 Sid 1 (7) Versionsdatum 2012-12-03 Parallella processer Tidigare ändringar Version Datum

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Ändring av detaljplan Tillägg till Detaljplan för del av fastigheten Stuverum 1:9 (La 040924) Lofta, i Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-12-13 TILLÄGG

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagen av Myndighetsnämnden 2012-06-12 Laga kraft 2012-07-13 ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för FUNÄSDALEN 105:72 M FL Skarvliden Härjedalens kommun, Jämtlands Län Upprättad av VästArkitekter

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anna Steinwandt 0455-06 PLAN 09/ 04-09- Detaljplan för GÄNGLETORP 5:0 M FL., KARLSKRONA KOMMUN, BLEKINGE LÄN Samrådshandling 04-09- KONSEKVENSER

Läs mer

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län 1(9) Samrådshandling PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län 1 (9) 2(9) ALLMÄNT Detaljplanens syfte Planens syfte är

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets allmänna råd (2013:xx) om planbestämmelser för detaljplan; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 0 beslutade den 0 månad 0. Boverket beslutar följande allmänna

Läs mer

Detaljplan för Sunnersta 69:3 Tillägg till gällande detaljplan för del av nordvästra Sunnersta,

Detaljplan för Sunnersta 69:3 Tillägg till gällande detaljplan för del av nordvästra Sunnersta, PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Jenny Andreasson 2014-04-17 PBN 2013-2006 018-727 47 52 Detaljplan för Sunnersta 69:3 Tillägg till gällande detaljplan för del av nordvästra

Läs mer

Ändring av stadsplan 2480K-P O A1/4, genom tillägg till planbestämmelser för fastigheten Kolmilan 5 inom Obbola i Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring av stadsplan 2480K-P O A1/4, genom tillägg till planbestämmelser för fastigheten Kolmilan 5 inom Obbola i Umeå kommun, Västerbottens län Tillägg till planbeskrivning samrådshandling Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2014/00386 Datum: 2015-11-25 Handläggare: Sandra Thomée Ändring av stadsplan 2480K-P O A1/4, genom tillägg till planbestämmelser

Läs mer

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för bostäder Boberg 3:122 Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2014-05-14 B74 Laga kraft 2014-12-27 Till detaljplanen hör följande handlingar:

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4 KS11.1017 Tillägg 1 (SLD 217) Ändring av detaljplan för del av fastigheten Hjällsnäs 36:1 och del av Lundby Prästgård 1:1, Bostäder vid Lundbyvägen (Ekdungen) i Gråbo tätort, Lerums kommun. Planbeskrivning

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning Samrådshandling

Tillägg till planbeskrivning Samrådshandling KS14.810 Ändring av detaljplan LD 120 - detaljplan för fastigheten Hunstugan 1:109 m.fl. och LD 143 detaljplan för del av fastigheten Berg 1:1 m.fl., Stenkullens industriområde, Lerums kommun Tillägg till

Läs mer