Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ingrid Ahlèn, Ella Hanska, Carina Carlson Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat, eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Kompissol, Barnintervjuer med glada och ledsna gubbar, Samtal med barnen enskilt och i grupp. Utnyttja alla vardagssituationer t ex måltider, påklädning, ute och inomhuslek., Medvetna bokval som tar upp de olika diskrimineringsgrunderna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid inskolning och genom förskolans informationsfolder till föräldrarna. Utvecklingssamtal. Föräldramöten. Den dagliga kontakten med föräldrarna, vi berättar lite om dagen vad som hänt. Föräldrarna ska ha tillgång till verksamhetsplanering och utvärdering. Att vara öppen för förslag från föräldrarna. Föräldrarna ska känna sig delaktiga i sitt eget barns utveckling. Personalens delaktighet All personal har varit delaktiga i arbetet med att utarbeta planen.vi har återkommande diskussioner på våra arbetsplatsträffar om värdegrundsfrågor. Läsa litteratur, föreläsningar och utbildning för personal. Förankring av planen Barnen: Genom att samtala med barnen. Läsa bra bilderböcker som tar upp olika värdegrundsfrågor. Vårdnadshavare: Planen ska vara tillgänglig att läsa. Finnas på anslagstavlor, hemsidan osv. Informera vid inskolning och på föräldramöten. Personal: Diskussioner och utvärdering av planen på arbetsplatsträffar. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi går igenom planen en gång per år, på en planeringsdag.resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef och personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har intervjuat alla 4-5 åringar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi har introducerat boken " En dag med Lia, en dag med Leo" för de äldre barnen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom diskussioner, i arbetslagen och på gemensamma arbetsplatsträffar. Formulera nya mål att arbeta vidare med. för att årets plan utvärderas Ingrid Ahlèn, Ella Hanska, Carina Carlson Främjande insatser 1/5

2 Kön Kränkande behandling och Kön På vår förskola ska verksamheten genomsyras av ett jämställt förhållningssätt. Inget barn ska känna sej utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Vi ska arbeta med boken " En dag med Lia,en dag med Leo". Könsöverskridande identitet eller uttryck. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Ett barn får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med könsidentitet eller könsuttryck (direkt diskriminering) Jobba med pedagogernas synsätt och värderingar på Könsöverskridande identitet. Genom diskussioner och värderingsövningar. Religion eller annan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning Ett barn får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med religion eller annan trosuppfattning(direkt diskriminering) Vi skapar en idépärm med praktiska tips på hur vi i barngrupperna kan uppmärksamma olika religioners fester och traditioner. Pärmen kommer att kompletteras kontinuerligt. Sexuell läggning Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Ett barn får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med sexuell 2/5

3 läggning(direkt diskriminering) Jobba med pedagogernas synsätt. Genom diskussioner och värderingsövningar. Det ska finnas barnlitteratur som tar upp olika sexuella läggningar. Ålder Kränkande behandling och Ålder Ett barn får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar sitation och det har samband med ålder(direkt diskriminering) Vår barnsyn är tillåtande. Vi låter barnen prova på olika saker, te x vid påklädning, maten oberoende av ålder. Kränkande behandling. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Att förhindra trakasserier eller kränkande behandling. I vår likabehandlingsplan har vi en åtgärsplan med rutiner hur vi ska gå tillväga om vi upptäcker kränkningar på vår förskola. Vi samtalar dagligen med barnen hur de ska behandla varandra. Tar upp olika konflikter och kränkningar. Vi är uppmärksamma och försöker upptäcka olika kränkningar i tid. Etnisk tillhörighet Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Ett barn får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med etnisk tillhörighet (direkt diskriminering) Arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. I en grupp bestående av barn med olika etniska tillhörigheter är det lätt att hitta tillfällen att tillsammans synliggöra 3/5

4 likheter och olikheter i det man gör, i språk, traditioner, seder och vanor. Tänk på att betona att vi är mer lika än olika. Är barngruppen etniskt homogen kan man samarbeta med en annan förskola med en mer blandad barnsammansättning. Ingrid, Ella, Carina och övriga pedagoger på Förskolan Funktionshinder Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Ett barn får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med en funktionsnedsättning(direkt diskriminering) Har rutiner för hur man tar emot barn med funktionsnedsättningar. Det kan handla om att etablera ett samarbete med handikapporganisationer och landstingets barnhabilitering. Det handlar också om att upprätta en god kontakt med barnets föräldrar. Föräldrarna är de som bäst känner barnet och de har mycket kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Det kan vara bra att tillsammans med barnets föräldrar fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga barnen behöver ska få information om barnets funktionsnedsättning. Fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. I förskolan finns goda möjligheter att påverkar barnens syn på funktionsnedsättning. Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnobservationer. Vi skrev ner vad som hände i rummet. Vi utgick från hur barnen bemöter varandra. Vi observerade olika situationer och konflikter mellan barnen. Hur de visar känslor och empati för varandra. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi pratade med barnen om det som hänt. Ställde enkla frågor. Informerade och pratade med föräldrar på utvecklingssamtalen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner på planeringstid och avdelningsmöten hur vi ska gå vidare. Resultat och analys Pedagogerna kom fram till att för att förhindra olika konflikter mellan barnen delar vi upp oss och är i olika rum, och har olika aktiviteter. Vi arbetar medvetet med att lära barnen att dela med sej av te x leksaker. Pedagogerna såg att barnen blev rastlösa och ville byta sysselsättning. Såg att barnen behöver utmaningar. Förebyggande åtgärder Barnens förhållningssätt till varandra. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder 4/5

5 Barnen ska visa respekt för varandra i sina lekar och sysselsättningar. Barnen ska inte vara så rastlösa i sina lekar.barnen ska bli accepterade för den de är. Åtgärd Vi kommer att arbeta med ett material som heter "Kompisböcker" och "Kompiskort". Alla avdelningar gör en "kompissol" tillsamans med barnen. Motivera åtgärd Barnen har svårt att respektera varandra i leken. Vi kommer att jobba med olika teman som finns i materialet. Te x. Dela med sej, Att vara en bra kompis osv. I materialet finns tips på lekar, ramsor, sånger och sagoböcker som tar upp olika problem. Ingrid,Ella,Carina +pedagoger på avdelningarna. Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." Alla barn hos oss skall känna sej trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Vår förskola skall vara en miljö som är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inget skall behöva vara rädd för att gå till förskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Ella Hanska, Carina Carlson. Nina Larsson biträdande förskolechef Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Har ett barn blivit kränkt av ett annat barn. Tänk alltid på att ta de åt sidan och red ut vad som hänt. Den som sett situationen dokumenterar vad som hänt och vad barnen säger. Det är viktigt att alla inblandade får berätta sin version. Avdelningspersonal informerar berörda vårdnadshavare samma dag. Avdelningspersonal observerar och dokumenterar vidare vad som händer i barngruppen och även vad som beslutas tillsammans med vårdnadshavare. Avdelningspersonal följer upp den uppkomna situationen med fortlöpande samtal med berörda barn. Samtalar med barnen i olika situationer om hur man är en bra kompis. Om kränkningarna fortsätter tar avdelningspersonal kontakt med förskolechef som tillsammans med vårdnadshavare bestämmer vidare åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Alla vuxna på förskolan som bevittnar ett kränkande beteende eller en kränkande handling skall agera omedelbart genom att alltid tillgodose barnets behov först. Den som ser händelsen dokumenterar vad den sett eller hört och tar upp situationen i ett samtal med berörd vuxen. Efter samtalet måste den vuxne som kränkt barnet backa tillbaka och reda ut situationen med barnet. Avdelningspersonal dokumenterar fortlöpande och informerar berörda vårdnadshavare. Om upprepande händelser sker skall kontakt tas med förskolechef. Vid grov kränkning tar avdelningspersonal genast kontakt med förskolechef. Rutiner för uppföljning Uppföjningssamtal planeras vid varje träff, tid, datum, plats och vem som ansvarar för uppföljningen. Förlj upp beslutade åtgärder, har de gett önskad effekt. I samband med uppföljningen tas beslut om ev. nya åtgärder. Rutiner för dokumentation Fortlöpande dokumentation av händelseförloppet görs av en avdelningspersonal. Dokumentationen ska alltid bestå av fakta inga värderingar. Bifoga all dokumentation. Skall förvaras inlåst. Ansvarsförhållande Nina Larsson biträdande förskolechef. Ella Hanska och Carina Carlson 5/5