Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden

2 1 Inledning Måluppfyllelse i grundskolan Läsåret var ett bra år resultatmässigt för Halmstads grundskolor. Vi är glada och stolta över att konstatera att årskurs 9- elevernas slutbetyg vårterminen 2013 var så bra att Halmstads skolor hamnade på tredje plats i gruppen större städer när det gäller gymnasiebehörigheten. I gruppen ingår ett 30- tal större städer, som t ex Lund, Helsingborg, Norrköping, Umeå, Karlstad, Kristianstad, Kalmar och Växjö. Lund, Karlstad och Umeå är de städer som tillsammans med Halmstad presterar bäst resultat i gruppen. Halmstads resultat innebär att kommunfullmäktiges målsättning för elevernas gymnasiebehörighet har nåtts med råge. Barn och elevers lärande och utveckling i ett 1-16 års perspektiv Grunden som läggs i förskolan har stor betydelse för hur barnen klarar sig i skolan. Förskolan har dessutom en kompensatorisk funktion. Skolverket skriver: Barns förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan. Det gäller i stort sett alla skolans områden. Longitudinell forskning pekar speciellt på att förskolan har betydelse för barn från resursfattiga familjer. (Skolverket, Perspektiv på barndom och barns lärande, s. 100). För barn som kommer från resurssvaga familjer, där föräldrarna till exempel saknar studievana, är förskolan extra betydelsefull årsperspektivet träder fram som ytterst väsentligt, vilket nödvändiggör ett nära samarbete mellan förskola och skola. Barn- och ungdomsförvaltningens organisation med förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samlat i gemensamma skolområden är en viktig förutsättning för att underlätta och stimulera samverkan och lärande mellan pedagoger och skolledare inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. Information, kommunikation och teknik (IKT)- en fråga om digital kompetens Fullmäktiges beslutade IKT-satsning som tilldelats under tre år, har under 2013 inneburit en kraftigt ökad tillgång på digitala lärverktyg för elever. IKT-medel för fler datorer, finns i ram från och med 2013 för att förse undervisande pedagoger i grundskolan med egen dator/ipad. Även varje förskoleavdelning har medel för att disponera digitala lärverktyg. Barn- och ungdomsförvaltningen satser stort på utveckling av digital kompetens hos våra pedagoger. I förvaltningen finns fyra heltidsanställda IKT- pedagoger, som arbetar med kompetensutveckling, omvärldsbevakning och utveckling av digitala verktyg för fortsatt utveckling av förskolornas och skolornas IKT- kompetens. Därutöver finns särskilt utbildade IKT- inspiratörer som både arbetar som pedagoger i verksamheten och motiverar, stimulerar och utbildar sina kollegor så att alla ska våga ta IKT- språnget i undervisningen. Digital kompetens är idag en helt nödvändig förmåga som alla samhällsmedborgare behöver ha. Utifrån förskolans och skolans jämställdhets- och likvärdighetsuppdrag är utvecklingen av digital kompetens hos våra barn, elever och pedagoger ett centralt insatsområde för barn- och ungdomsförvaltningen. Förskoleplatser och skolorganisation Halmstad står som så många andra moderna och större städer inför ett trendbrott i unga familjers val av livsstil. Fler och fler familjer väljer att bo inne i staden för att kunna ta del av stadens service och möjligheter. I takt med utbyggnaden av nya flerfamiljshus i de centrala delarna av Halmstad innebär detta ett högt tryck på kommunen att bygga ut förskolan. För barnoch ungdomsförvaltningen har detta varit den kanske största utmaningen under 2013 och kommer att så vara även under kommande år. Samtidigt med förskoleutbyggnaden måste förvaltningen även ha fokus på skolans organisation, där både läroplanen och skollagen ställer stora krav på kvalitet och utveckling. Inger Larsson, ordförande BUN BUF Richard Mortenlind, förvaltningschef Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

3 2 Viktiga händelser under 2013 Förvaltningsgemensamt Under 2013 har förskole- och skolverksamheten inom BUF fokuserat på processer enligt ovanstående bild. Språkutvecklingsprojektet har fortsatt inom grundskolor och utökats inom förskolor med så kallade kapprumsbibliotek på ett flertal förskolor. Fortsatt utveckling av IKT-processer har skett med hjälp av utbildning och handledning kring datorplattor som t.ex. dokumentationsmöjligheter på förskolan, arbeta med Att Skriva sig till Läsning (ASL), olika skrivverktyg, presentationsverktyg, kreativa appar för att skapa film och e-böcker, flipped classroom och blogg. Bedömning För Lärande (BFL) är en process som innebär att pedagoger tydliggör mål och kunskapskrav för eleverna. Målen kommuniceras till både elever och föräldrar på olika sätt. Effekter för eleverna är att när de förstår målen och får hjälp att nå dem via formativ bedömning, blir de mer engagerade och motiverade att lära det blir tydligt varför jag ska lära mig detta. Eleverna ges återkoppling så att de förstår hur deras arbete kan förbättras. Istället för att bara sätta poäng på prov, ställs frågorna: o Var i förhållande till målet är du? o Vad är nästa steg för dig? o Hur skulle du kunna ta dig till nästa steg? För ytterligare redovisning kring pågående processer i verksamheten se under skolområdens presentation nedan. Lokaler Under 2013 togs 11 förskoleavdelningar i bruk. Hyddans-, Ängalyckans-, Bergsgårds- och Åleds förskola innebär ett tillskott med två avdelningar vardera samt Wekalyckans förskola med tre avdelningar. Hyddan är en tillfällig inhyrd fastighet medan övriga är permanenta förskoleavdelningar. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

4 Under sommaren skulle också en förskola med 3 avdelningar i Snöstorp stått klar. På grund av överklagande av bygglovet är den kraftigt försenad och det finns idag ingen tidsplan för när den kan vara igång. Vid Furulundsskolan skulle det i somras placerats en paviljong med 2 avdelningar som ersättning för Nicolaigårdens förskolas lokaler. Den placeringen drogs tillbaka och ny placering söks. Den har inte fått någon tidsplan eller klart nytt läge. En förskola Enelyckans förskola med 2 avdelningar har avvecklats. Andra lokaler som avvecklats är Örjansskolans annex, Lilla Köpenhamn och del av Holms skola (f d slöjdlokaler). I augusti kunde Söndrumsskolan starta sin verksamhet och lämna de paviljonger som ersatt den rivna Hallägraskolan under byggtiden av den nya skolan. Söndrumsskolan har årskurserna 6-9. Skolan har i samverkan med Statens konstråd och kulturförvaltningen fått ett uppmärksammat grafittikonstverk Vad vi vill. Under 2013 har flera förskoleavdelningar byggts om p g a arbetsmiljöproblem i lokalerna. Under ombyggnaderna har förskolorna fått omorganisera och antalet tillgängliga platser var färre. Det finns ett antal förskolor med behov av åtgärder pga felkonstruktioner vilket medför framöver medför ytterligare omflyttning av verksamheter. Inför åren är den stora frågan hur förskolelokalerna kan utökas så att det finns förskoleplatser att erbjuda till alla barn i behov av det. Åledsskolan som ersätter Enslövsskolan våren 2014 innebär en stor förbättring för elever och personal. Den första delen tas i bruk i januari och resterande del i april. För grundskolan pågår en diskussion om vilken organisation som är möjlig och önskvärd i Halmstad framöver. Det finns ett behov av att anpassa skolornas organisation efter de styrdokument som gäller för att få den bästa möjliga kvalitet. Det finns också ett uppdrag att se över skolornas organisation ur ett lokalperspektiv för en effektiv resursanvändning HR I september 2013 fattade Barn- och ungdomsnämnden beslut om att inrätta karriärtjänster för lärare i Barn- och ungdomsförvaltningen. Beslutet föregicks av vårens arbete i en partssammansatt arbetsgrupp med rektorsrepresentation från samtliga tre skolområden. Den förvaltningsgemensamma grunden för förstelärarnas uppdrag är i korthet följande; att stödja andra lärare i utveckling och förbättring av undervisning att hålla sig underrättad om aktuell forskning och aktivt verka för att den knyter an till skolans verksamhet och arbetet i klassrummet att bidra till skolutveckling och ha en ledande roll i att driva skolutvecklingen framåt Barn- och ungdomsförvaltningens 25 förstelärare påbörjade sina uppdrag den 1 oktober Förstelärarna är fördelade på 18 av våra 35 grundskolor. För förstelärarna gäller 40 timmars arbetsplatsförlagd tid och fem timmars förtroendetid i enlighet med kollektivavtal med båda lärarorganisationerna. Förstelärarna är tidsbegränsat anställda under en treårsperiod. Den 1 december 2013 trädde legitimationskravet i kraft. Från detta datum krävs behörighetsgivande examen och lärar- eller förskollärarlegitimation för att bli tillsvidareanställd som lärare respektive förskollärare. I månadsskiftet november/december 2013 hade 47 % av förskollärarna och 44 % av lärarna uppvisat legitimation för arbetsgivaren. De lärare som ännu inte ansökt om eller visat upp sin legitimation för arbetsgivaren har under året genom berörda chefer och via intranätet uppmanats att göra det snarast. När det gäller lärarbehörighet har rektorer under året arbetat med omflyttningar av befintlig personal för att så många lärare som möjligt ska undervisa i såväl årskurser som ämnen som de är behöriga i. Under året har barn- och ungdomsförvaltningen rekryterat ett antal förskollärare. Rekryteringen har skett utifrån ökat behov till följd av ökat barnavtal men även utifrån nämndens beslut från oktober 2010 om att till utgången av 2013 öka andelen förskollärare till 67 %. Uppföljning kommer att göras under första delen av Barn- och ungdomsförvaltningen har under året Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

5 börjat känna av rekryteringssvårigheter vad gäller förskollärar-gruppen. Under 2013 har ett antal hälsofrämjande insatser genomförts. Då flera medarbetare enligt medarbetarenkäten har sömnproblem och värkproblematik, har föreläsningar om sömn och återhämtning samt en sömnskola anordnats. Tio ergonomiinspiratörer har utbildats kring lyftteknik på förskolorna. De 34 hälsoinspiratörer som finns inom verksamheten arbetar vidare med det hälsofrämjande arbetet inom respektive verksamhetsområde och den gemensamma stora satsningen var även 2013 BUF Championship med final i form av mingelkväll på Brottet i maj månad. Skolområde Centrum Förskola och skola 2013 Skola 2013 IKT både förskola och skola Riktad ikt satsning har haft betydelse för verksamheten och fler chefer är engagerade och jobbar med medvetna strategier kopplat till såväl teknik som pedagogik. Språkutvecklande arbetssätt i både förskola och skola BUN:s språkrutin har börjat få fäste (vi följer upp arbetet kontinuerligt) och under hela året har arbete skett med att lägga grunden för ett språklyft i våra verksamheter. Nätverk kollegialt lärande Fritidsnätverk, Nätverk f-3 Nya språket lyfter, Pedagogiska nätverk i förskola, Boksamtalsutbildning mm. Nätverkens fortsatta arbete på fritidshemmen i centrum ledde fram till en Lärmässa där alla fritidshemmen i förvaltningen deltog. Medarbetare utrycker att fokus och kvalitet i fritidshemmen har ökat under Formativ undervisning Hatties forskningsrapport synligt lärande liksom forskare som Dylan Wiliam och Christian Lundahl har påverkat samtalet/processen kring skolutveckling. Mattelyftet Stor statlig och kommunal kompetensutvecklingsinsats som kommer att beröra samtliga skolor. I centrum har Furulund 1-9, Stenstorp 6-9 och Östergård 6-9 berörts under Ju fler nationella satstingar som görs som sträcker sig över en längre tid kommer att påverka vilka lokal processer som kan pågå på respektive förskola och skola. Lärarlegitimation Verksamheten blir mer och mer påverkad av reformen kring lärarlegitimation och krav på behörighet. Lärarlegitimationens införande har medfört en ökad medvetenhet kring vilka formella kompetenser som krävs för tjänstgöring. Möjlighet att söka utökad behörighet för grundskolan och grundsärskolan påverkar att rekryteringsbehovet inom framförallt särskolan minskar. Översyn av särskild undervisningsgrupp Hösten 2013 har vi haft en projektgrupp som har arbetat med att se över hur vi vill/bör förhålla oss till särskild undervisningsgrupp. Detta inför att skolområdena ska ta över ansvaret från kärnhuset framöver. Vi har diskuterat/diskuterar bland annat följande frågor. Vem/vilka ska dessa grupper vara till för? Vad ska krävas för att det överhuvudtaget ska vara aktuellt att skrivas in i en sådan grupp? Hur säkrar vi kvaliteten på undervisningen i dessa grupper och hur säkrar vi kompetensen hos lärarna som arbetar med dessa elever? Hur ska vi organisera för dessa verksamheter i skolområde centrum? Förändringar i Nissans, Kärlekens och Furulunds verksamhetsområde (skola). Nationella prov har flyttats till år 6 och SO och NO ämnen har tillkommit. Detta har startat en diskussion om sambedömning, likvärdig bedömning och kunskapskrav för år Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

6 6. Detta och LGR 11 har bidragit till att diskussion startat och vissa beslut tagits om hur skolorna ska organiseras F-9, F-3, 4-9. Fortsatt etablering av fristående skolor i Halmstad kommun. Detta påverkar elevantal, ekonomi och bemanning. Vi har rekryterat våra första förstelärare efter en mycket utvecklande och lärande process inom rektorsgruppen i centrum. Tillsättning av förstelärare kommer att påverka skolutvecklingen framöver. Dialog kring förstelärarnas respektive verksamhetsutvecklarnas roller och uppdrag pågår. Rapporter om negativa arbetsförhållanden för lärare. Förskola 2013 Nya styrdokument gällande IUP, utvecklingssamtal, åtgärdsprogram (på gång) och därtill hörande dokumentation. Arbete pågår ute på skolorna för att kartlägga vad som ska bevaras, vad som ska omprövas och vad som ska utvecklas. Pedagogisk dokumentation i förskola Förskolan har fått en utökad bemanning av specialpedagoger, systematiserat arbete av tidiga insatser pågår. Brist på förskoleplatser och lokaler för förskoleverksamhet i Centrum Ökade barngrupper Minskad planeringstid för förskolans personal Verksamheten påverkas kraftigt av uppkomna underskott, framförallt i förskolan. Skolområde Norr Inom Skolområde Norr har det övergripande målet handlat om kvalitetsarbete, att lära kring detta och att skapa lokal systematik, utifrån resultat och tydliggöra målen för och i verksamheten.i augusti 2012 presenterade varje grundskola och förskola ett system för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling i alla ämnen i alla årskurser, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Inom detta målområde har rektor och förskolechefer arbetat med organisation, innehåll och lärande. Förskolan har arbetat med detta mål utifrån ett förändrat kunnande och hur man följer det i sin verksamhet.detta arbete har utvecklats vidare där samtliga rektorer och förskolechefer idag utarbetar lokala prioriteringar för verksamheten ( LP) utifrån följande stödfrågor/modell, se nedan. Arbetet har lett till en större tydlighet, enklare uppföljning samt att vikten av analys synliggjorts som är ett framtida utvecklingsområde. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

7 Framgångsrika processer och aktiviteter inom skolområdet under 2013 Inom Skolområdet har vi flera framgångsrika processer för lärande. Det som har gjort störst skillnad under året är följande: Smile- projektet och lokala resultat inom detta projekt, vårt internationella arbete och det mervärde det skapar i våra skolor och förskolor utifrån ny kompetens och omvärldsbevakning, förskolans fortsatta utvecklingsarbete kring reflektion, dokumentation och att utveckla arbetssätt, skolans mycket goda resultat inom ASL (att skriva sig till läsning) där vi nu även diskuterar hur vi kan arbeta med barnen tidigare inom förskolan, Boksamtal och Bravkod och att arbeta med bedömnng för lärande! Och sist men inte minst våra prioriterade IKT arbeten! Stödproceccer som vi kommer att ha stor nytta av i vårt utvecklingsarbete framåt är fortsatt våra verksamhetsutvecklingskonsulter, vår doktorandtjänst kring bedömning för lärande som är inne på sitt sista år samt våra förstalärartjänster i sina nya uppdrag under 2014 och framåt. Lokala viktiga händelser inom Verksamhetsområden och enheter: Matematiklyftet Åtta av skolorna på Norr genomgår under Skolverkets matematiksatsning; Mattelyftet. Övriga skolor kommer att delta kommande läsår. Entreprenörskap Några lärare på Frösakullskolan och Gullbrandstorpsskolan har deltagit i projektet Made By Halmstad. Detta innebär att skolan knyter kontakter med näringslivet. Den årliga yrkesmässan på Getinge 6-9 är ett exempel på entreprenörskap i skolan med autentiska arbetsuppgifter för eleverna. Ämnesintegrering och samverkan För att höja kvaliteten på undervisningen är ämnesintegrering och samverkan prioriterade områden på många skolor. Läroplanen signalerar tydligt rektors ansvar för att eleverna får arbeta med helheter. Multisalen på Kvibilleskolan Den används från förskola och upp till årskurs fem. Iordningsställandet av Multisalen är en del i Kvibilleskolans Smile-projekt. Tack vare användandet av multisalen och den fortbildning kring teknik och naturvetenskap som personalen fått ser vi att fokus mot naturvetenskap och teknik har ökat under året. Vi ser också att man i multisalen arbetar betydligt mer utifrån att barnen utforskar och experimenterar än man gör/gjort i de övriga klassrummen. Kunskapscentrum i Oskarström Insatserna som gjort störst skillnad under året för att driva ett direkt utvecklingsarbete i verksamheterna samt för att utveckla nya metoder är: Elevcoach för stöd och metodutveckling samarbete med socialförvaltningen via samordnare Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

8 kring stöd och nätverksträffar samt koordinering av föräldrautbildning. Under hösten startar också en facebook chatt upp för föräldrautbildning, sök under familjeverkstad Halmstad så kan ni se hur sidan och informationen ser ut på er facebook.musical Annie med 90 elever har påbörjat sitt arbete och kommer ha premiär den 26/4. Eleverna kommer från samtliga skolor inom Oskarströms verksamhetsområde och är ett samarbetsprojekt inom kunskapscentrum tillsammans med kulturskolan. Invigning av Hallägraskolan Den 19 augusti invigdes skolan med fanfar och ny skollåt. Strålande sol under ceremonin på vår nya skolgård utanför entrén. Kvarngränds förskola, Nordplus Projektet Bookworm är tvåårigt och det inledande projektmötet hålls i Halmstad den augusti Ett förberedande möte hölls i februari 2013, då ett omfattande planeringsarbete genomfördes som förberedelse för ansökan till Nordplus. Projektet handlar om folksagor, läsning och naturorientering. IKT - utveckling Representation på Bett- mässa januari med rektorer och pedagoger, samt SETT mässan i Stockholm i april. Tillfällen att sprida vårt arbete med SMILe och samtidigt inhämta nya kunskaper inom IKT användandet i skolan. IKT-inspiration i egen regi för alla våra pedagoger inom Söndrums verksamhetsområde. Inventering av kompetenser i VO för att sprida och utveckla. Jutarums förskola har tillsammans med sju europeiska länder startat Comeniusprojekt We all smile in the same language med fokus på kultur, kommunikation utan talat språk och praktisk matematik med IKT som verktyg. Fritidsnätverk För F-5 skolorna samt inom Verksamhetsområden och BUF. Skolområde Söder Exempel på viktiga händelser Skolområde Söder 2013 Samtliga verksamhetsområden i skolområde Söder har påbörjat ett strategiskt utvecklingsarbete med fokus på 1-16-års-perspektivet, där målet är att stärka den röda tråden mellan förskola och skola. (se kap. 3) Fortsatt implementering av Söders pedagogiska utvecklingsprocesser i form av pedagogisk dokumentation (förskolan) och bedömning för lärande (grundskolan). (se kap. 3) Byggnationen av nya förskoleavdelningar i Simlångsdalen har färdigställts och tagits i bruk. Trådlåst nätverk har installerats i samtliga förskolor i syfte att möjliggöra och utveckla IKT-användningen inom förskolan. Fokus på reflekterande läsning (kompetensutveckling under ledning av Gunilla Molloy). Forskningscirkel om relationsarbete i skolan (värdegrundsarbete). Föräldrastödsprojekt i Andersberg (Ökade livschanser för unga). Andersberg har lanserat ett omfattande utvecklingsarbete med fokus på språk- och kommunikation, ett arbete som omfattar såväl förskola som skola (röd tråd, 1-11). Förskolepedagoger i Trönninge och Fyllinge har mötts över verksamhetsområdesgränserna i syfte att utveckla de pedagogiska lärmiljöerna inom förskolan. Trönningeskolan har varit värd för en förmiddag på Nordsjökonferensen i samarbete med Region Halland. Ämnet för dagen var Entreprenöriellt lärande. Detta kan i framtiden leda till ett samarbete med partnerskola i Rogelands fylke Norge. Trönninge/Eldsberga har även stått som värd för Comeniusprojektets tredje utbytesmöte. Projektet avslutas under läsåret 2013/2014. Delar av de inblandade Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

9 skolorna funderar redan på att söka en fortsättning inom ämnet Hållbar utveckling. Trönninges och Fyllinges förskolor har tilldelats Ulla-Britta Bruunstipendiet för deras utvecklingsarbete inom förskolan. Snöstorps verksamhetsområde har utvecklat en samordnad elevhälsa för åldrarna 1-12 år. En av verksamhetsområdets specialpedagoger arbetar särskilt med att upptäcka barns stödbehov tidigt och samordna de insatser som behövs. Vallås har genom den IKT-satsning som nu pågår försett samtliga lärare i årkurs 1-9 med en bärbar dator. Vallås har även utökat andelen dataprojektorer och interaktiva tavlor i klassrummen. IKT-satsningen har medfört en större möjlighet till en varierad lärmiljö samt en anpassning till det interaktiva lärandet. Kärnhuset Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling Under året har implementeringen av Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling inletts inom förskolor och skolor i kommunen. Denna har inneburit kvalitativa processer genom inventering av nuläge och utvecklingsbehov samt direkt handledning och fortbildningsstöd. Läs för mig! Som ett steg i att öka föräldrars medvetenhet kring vikten av högläsning har projektet Läs för mig startat under hösten. 14 förskoleavdelningar har utrustats med små bibliotek i kapprummen för att ge föräldrar tillgång till kvalitativ barnlitteratur Boksamtal och textförståelse i förskolan Boksamtal och textförståelse i förskolan har varit fokus för sex nätverk med drygt 100 förskolepedagoger under året Nätverk i grundsärskolan Inom grundsärskolan har ett nätverk träffats regelbundet med fokus på språkutveckling och kartläggning. Bloggar Logopeden i skolan och Språkutvecklarna har dagligen mellan läsare både nationellt och internationellt. Fokus ligger på att sprida aktuell kunskap kring skolutveckling, språkutveckling, läs- och skrivsvårigheter och tidsenliga alternativa verktyg. Förberedelseklasser Har arbetat vidare med att göra undervisningen mer interaktiv bl.a. med hjälp av laptops, ipads och det ökade utbudet av nätläromedel och appar. Även våra Cleverboards används mer kontinuerligt i undervisningen. Jämställdhetsutvecklarna Jämställdhetsutvecklarna har under året samverkat med näringsliv (EQO), stadskontoret (processtöd i Kultur och värderingar och strategisk mångfald) och SKL(leda och styra jämställdhetsintegrering). Utveckling av modersmålsundervisning Ett arbete med att definiera och analysera förbättringsområden i modersmålsundervisning och studiehandledning Modersmålslärarna har deltagit i projektet Läs för mig tillsammans med logopeder och specialpedagoger. IKT TorgIT för pedagoger och ledningspersonal Fler pedagoger visar upp sitt IKT-arbete, ledningspersonal har fått ett nätverk av IKTinspiratörer/-pedagoger att anlita. IKT-inspiratörerna Med sin verksamhetsförankring och kunskap för inspiration vid verksamhetsbesök, vid kurser och workshops. Webbsändningar/dokumentation av föreläsningar Live-inspelningar av föreläsningar publiceras på vår blogg, vilket ger fler pedagoger möjligheten att ta del av fortbildningen i samtid eller i efterhand. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

10 Workshops för pedagoger Utnyttjas av fler och många väljer att komma tillbaka flera gånger. KomTek Made by Halmstad Syftet med projekt Made by Halmstad är att skapa struktur och stöd när det gäller att stimulera samverkan skola/arbetsliv. En del av projektet är också att bättre kunna synliggöra det som pågår i kommunen och sprida goda exempel samt att skapa förutsättningar för att barn och unga ska vara väl förberedda för sin framtid genom en struktur för samarbeten mellan skola, akademi och näringsliv. Företagssafari för grundskolans lärare. Trönningeskolan, Östergårdskolan, Frösakullskolan och Gullbrandstorpskolan har deltagit. Besök har bland annat genomförts på DH Solutions, Dormer Tools, Remeda AB och Martin & Servera. Inspirationsdagar Inspirationsdagar med grundskolans lärare och elever har erbjudits för att visa på hur man kan komma igång med samarbete skola/arbetsliv och koppla detta till läroplanen Pneumatikutbildning Pneumatikutbildning har efter önskemål från flera grundskolelärare startat upp i KomTeks regi. Mässor Mässor och större aktiviteter på skolorna genomförs i till exempel Getinge och Trönninge med mycket gott resultat. Här får eleverna möjlighet att besöka en mängd olika företag och bland annat göra utställningar om dessa. Företagsbesök Företagsbesök för förskolebarn och pedagoger. Snilleblixtutbildning Snilleblixtutbildning med fokus på entreprenörskap har genomförts med 120 pedagoger från förskola och grundskola. Handledarutbildning Handledarutbildning för företag genomförs löpande så att man ska ha en bra beredskap för att ta emot barn, ungdomar och lärare på arbetsplatserna samt ge företagen möjlighet till en fördjupad kunskap om skolan. Viktiga händelser Förvaltningsgemensamt Följande huvud-och stödprocesser har identifierats inom BUF och skall fortsatt fokuseras på Dessa processer ska genomsyra all verksamhet i ett 1-16 årsperspektiv. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

11 Skolområde Centrum Förväntade viktiga händelser Matematiksatsning-matematiklyftet Utökad timplan i matematik. Gemensam satsning på engelska och moderna språk. Ju fler nationella satsningar som görs vilka sträcker sig över en längre tid desto mer kommer detta att påverka vilka lokala processer som kan pågå på respektive förskola och skola. Utveckla förskollärarens ansvar kopplat till arbetslagets uppdrag. Inkludera rekryterings- och arbetsmiljöperspektivet. Förskollärarens och lärarens arbetsbelastning. Fortsatt behov av utökad förskoleverksamhet i skolområde centrum. Många fler avdelningar behöver etableras. Många avdelningar med enbart små barn (1-2 år) kräver en annan bemanning, annan utrustning och annat material. Strukturförändringar (i fler av våra verksamhetsområden och i BUF) för fortsatt implementering av läroplanerna och för att använda våra lokaler på bästa sätt. Konkurrens från fristående verksamhet. Arbete för en ökad integration av barn och elever, både på organisations- och verksamhetsnivå. Fortsatt fokus på såväl demokrati- som kunskapsuppdraget. Fortsatt fokus på våra (BUF:s) huvudprocesser. Ökad ekonomisk grundresurs. Pisautredningen och dess resultat Kraftigt ökat behov av förskoleplatser i skolområde centrum. Införandet av fler förstelärartjänster, omstrukturering av verksamhetsutvecklingsarbetet. Undervisning som utgår från forskning och beprövad erfarenhet. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

12 Erövrandet av begreppet digital kompetens. Skolområde Norr Framtidsperspektiv Som skolområdeschef inleder jag framtidsperspektivet med en tillbakablick för att lära av det vi gjort för framtiden.inom skolområdet kommer vi ha fokus mot BUF s huvudprocesser och arbeta vidare med och hålla i de processer och aktiviter som varit i fokus under 2013, se under viktiga händelser och processer, för att tillsammans ta nya steg mot framtiden. Utifrån detta ska vi utveckla arbetet med resultatredovisning, åtgärder men med fokus på analys. Vi ska lyfta det vi är stolta över och fortsätta tydliggöra vad, hur och varför vi vill utveckla skolan och förskolan i en viss riktning. Hur rektor och förskolechef får möjlighet att visa verksamhetens resultat samt vad vi ska följa och prioritera utifrån ett kommunalt perspektiv blir änn mer centralt under skrevs dessa områden fram som viktiga: Profilering av förskolor och skolor samt att tydliggöra och synliggöra vårt arbete på nya sätt. Konsekvensbeskriva utifrån den minskade förstärkningsresursen vilket bidrar till att skolområdet kommer ha en lägre personaltilldelning i grundskolorna. Lokalfrågan utifrån nya styrdokument och budgettilldelning. Under 2011 konstaterades att små skolor under 100 elever inte går att driva inom befintlig budgetram. Fortfarande är dessa områden lika viktiga. Även efter översyn av resursfördelningssystem. Små skolor och lokaler kommer också vara en framtidsfråga utifrån kvalitet, nationella krav och kommunal ekonomi. Men jag tror att omvärlden kommer bli ännu viktigare för oss och här ser jag en stor vinst när vi summerar resultaten och den påverkan som det haft att vara med i SMILE- projetet och ser det därför som en av våra största utamaningar att lära och utvecklas med vårt nya EU- projekt IMAILE. Med fokus på IKT för alla barn och elever samt för att underlätta för våra pedagoger så att vi gör det lättare att utvecklas och lära tillsammans med ny teknik. Nedan följer en kort presentation av IMAILE, se även länken, IMAILE (Innovative Methods for Award procedures ICT Learning Europe) IMAILE är ett beviljat FP 7 projekt som möjliggör utveckling av nya IKT lösningar för F 9 inom Matematik, teknik och naturvetenskap med hjälp av förkommersiell upphandling (PCP, pre-commercial procurement). BUF, Halmstad kommun är koordinerande partner. Upphandlingsenheten är delaktiga i projektet och ansvariga för delar, WP, kopplat till upphandling. Projektet är ett samarbetsprojekt med 11 andra partner från 6 EU länder. Medfinansiärer från Sverige är Region Halland samt Vinnova. Budget är ca 6.1 miljoner euro. Effekter/resultat med IMAILE är att ta fram innovativa lösningar för individanpassat lärande för dagens skola/lärare och elever, men även att utveckla en kompetens inom förkommersiell upphandling. Projektet har formell uppstart Skolområde Söder Förväntade viktiga händelser Skolområde Söder Strategisk lokalanpassning efter pedagogiska behov i förskola och skola sett ur ett gemensamt BUF-perspektiv. Viktigt att den inplanerade nya förskolan i Snöstorp kommer på plats under 2014 liksom den beställda förskolepaviljongen med tre nya avdelningar på Vallås (vt14). Fokus på att utveckla vår organisation till en lärande organisation ledarskap, pedagogiskt ledarskap, pedagogiskt utvecklingsarbete i ett 1-16-årsperspektiv inom ramen för BUF:s gemensamma huvudprocesser. Långsiktigt åtagande. (se kap. 3) Stärka det systematiska kvalitetsarbetet i ett BUF-gemensamt perspektiv. Kärnhuset Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

13 Framtidsperspektiv, förväntade viktiga händelser Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling Boksamtal och textförståelse i förskolan TAKK i förskolan Mångfald av uttryckssätt för elever med grav språkstörning Nätverk i grundsärskolan Inlästa läromedel till alla elever Bloggar Skolbibliotek Modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Regionalt språk-, läs- och skrivnätverk De första stegen har tagits i formandet av ett Regionalt språk-, läs- och skrivnätverk. Halmstads kommun avser att i samarbete med Högskolan i Halmstad, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) samt Nationellt Centrum för Språkutveckling (NCS) skapa detta nätverk, med syfte att skapa ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete kring språk-, läs- och skrivutveckling genom gemensamt lärande, kontakter, stöd, påverkan, spaning, samverkan och kontinuitet. Visionen är att utforma och få till stånd ett fungerande och utvecklande språk-, läs- och skrivnätverk, Språket i fokus, för modersmålslärare. Förtydliganden kring hur studiehandledning ska användas samt att definiera och analysera förbättringsområden i modersmålsundervisningen och att inspirera pedagoger i förskolan tillsammans med föräldrar med annat modersmål att arbeta med högläsning och boksamtal. TeachMeet /TorgIT Vidareutveckla möjligheterna till fortbildning för våra pedagoger. Detta genom fler webbsändningar/dokumentationer och verksamhetsbesök, liksom vårt deltagande i sociala medier. Google Apps for Education/Chromebooks Google är för enkelt och användbart för att vi ska kunna stå utanför. Dock kvarstår ett arbete tillsammans med kommunjuristen för att hålla oss innanför Datainspektionens ramar. Portal035 Nyttjandet av portal035 kommer förmodligen förändras i och med Skolverkets riktlinjer, intranätets möjligheter och Googles kostnadsfria och användarvänliga lösningar. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

14 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Prognos för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna. 3.1 Målområde: Barn och utbildning Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål) Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. Kommentar Skolområde Centrum Inom skolområde Centrum finns det tre heltidsanställda specialpedagoger. Specialpedagogernas uppdrag är förutom att handleda personal, även fungera som samordnare mellan förskola, vårdnadshavare och externa kontakter. I uppdraget ligger att genomföra kartläggningar, stötta vid utarbetande av handlingsplaner och följa upp de åtgärder man har beslutat om. Specialpedagogerna ansvarar också för att dokumentation görs av olika möten och processer i aktuella ärenden. I uppdraget ingår också att tillsammans med förskolecheferna utveckla barnhälsoarbetet i skolområdet. Barnkonferenser har förskolechefer tillsammans med specialpedagogerna genomfört under året på flertalet av våra förskoleavdelningar. Vid barnkonferenserna deltar förskolepersonal, specialpedagog och förskolechefer. Anställningen av specialpedagogerna har inneburit att förskolepedagogerna har fått ett bättre stöd i arbetet med barn i behov av stöd. Tillsättningen av specialpedagoger har medfört att vi upplever att vi identifierar fler barn i behov av stöd i ett tidigt skede. Skolområde Norr Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

15 Nätverk med Bvc och Soc tillsammans med förskolechefer och pedagoger från varje enhet. På ledningsnivå i Oskarströms vo har det påbörjats ett arbete kring barn/elevhälsa i ett 1-16 års perspektiv i samarbete med Kärnhuset.Gemensam litteratur Att utveckla elevhälsa Petri Partanen. Påbörjat barngenomgångar på förskolor tillsammans med förskolechef och specialpedagog och i vissa fall med Kärnhusets psykologer. Några enheter har skapat verktyg för att dokumentera varje barns enskilda utveckling och lärande, som tex. en samtalsguide som ska presenteras och arbetas med Syftet är att detta ska bli ett likvärdigt verktyg som ökar möjligheten att tidigt kunna stödja barnets utveckling utifrån förskolans uppdrag. En övergripande barn/elevhälsogrupp finns numer på verksamhetsområdesnivå med syftet att stödja gemensamma utvecklingsområden. Målskrivningar utifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns numer på varje enhet. Påbörjat arbete med mål för arbete med utvecklingssamtalets betydelse och i förlängningen för överlämningar mellan avdelningar och mellan förskola och förskoleklass. Ett arbete med att sammanföra skolans elevhälsoplan med en barnhälsoplan för förskolan har initierats. 2. Vilka effekter har aktiviteterna fått? Det finns idag fler barnhälsoteam i vårt skolområde. Nätverksmöten och samverkan har ökat professionaliteten och kvalitén i mötet med barnen. En dialog där alla parter är deltagande skapar en större säkerhet och trygghet för pedagogerna och det ger barnen bättre förutsättningar för att utvecklas. Bättre arbetsförhållanden för pedagogerna. Insatser som kan bli aktuella utifrån genomförda barngruppsgenomgångar kan ex vara upprättande av handlingsplaner utifrån förskolans organisation, utifrån barngruppens behov och individuella insatser för enskilt barn, handledning med psykolog från Kärnhuset, kompetensbehov hos pedagoger för att möta behov ex. språksvaga barn, använda tecken som stöd, handledning av logoped. Det kan även bli aktuellt med förstärkning av personal utifrån uppkomna behov av tidiga insatser. Detta finns dock inte någon budget för. Öppnat upp för samarbete mellan förskola/soc och förskola/bvc, vilket leder till tidigare insatser. Fler orosanmälningar har gjorts till socialbyrån. Börjar initieras ett samsynstänk i Oskarströms ledningsgrupp kring barn/elevhälsoarbetet utifrån ett 1-16 års perspektiv. Medvetenheten har ökat kring gruppens behov och utveckling kring denna stora fråga. Skolområde Söder Samtliga fem verksamhetsområden i Söder arbetar aktivt med sina respektive barn- och elevhälsoteam i syfte att forma en systematik och en organisation som stödjer tidiga och samordnade insatser för barn i behov av särskilt stöd. Elevhälsoteamen fokuserar bland annat på att stärka elevnärvaron i undervisningen (med stöd av Skola24) samt att tillse att elever i behov av särskilt stöd ges rätt stöd i rätt tid utifrån utredning och upprättade åtgärdsprogram. I till exempel Snöstorps verksamhetsområde (F-5) har man utvecklat en samordnad elevhälsa för åldrarna 1-12 år. En av verksamhetsområdets specialpedagoger arbetar särskilt med att upptäcka barns stödbehov tidigt och samordna de insatser som behövs. Ett viktigt led i arbetet är att stärka banden mellan förskola/skola och vårdnadshavarna, och där har exempelvis Andersberg utvecklat ett framgångsrikt föräldrastödsprojekt inom ramen för Ökade livschanser för unga. Vidare har Andersbergs verksamhetsområde tidiga och täta kontakter med BVC, habiliteringen, förskolepsykologer samt logopeder. Därutöver genomförs återkommande nätverksträffar med exempelvis socialförvaltningen och BVC. Snöstorps verksamhetsområde har fått en högre kvalitet på informationen gällande förskolebarns stödbehov. Därigenom har förberedelserna inför övergången från förskola till skola förbättrats avsevärt och underlättat arbetet med att fördela resurserna och skapa lämpliga gruppsammansättningar. Föräldravärden har på ett markant sätt stärkt kontakterna mellan hem och skola. Andra effekter av ovanstående är att har kontaktvägarna till instanser utanför skolan har förbättrats, vilket bidragit till att rätt åtgärder kan sättas in snabbare Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

16 Mätetal Målvärde Utfall 1.1 Antal ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga, samordnade, sociala insatser finns och där tidiga, samordnade, sociala insatser initierats. (Tas fram av socialförvaltningen.) 1.2 Antal anmälningar från barnomsorgen till socialtjänsten. (Tas fram av socialförvaltningen.) Aktiviteter Senaste kommentaren Tidiga och samordnade insatser Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet (konkretiserat mål) Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. Kommentar Det har fastställts att en genomsnittlig barngrupp inom kommunal förskola inte bör överstiga 17,5 barn. Det betyder att barngrupp 1-3 år ska genomsnittligt kunna uppgå till 15 barn, en grupp i åldern 3-5 år till 20 barn samt 1-5 år bör uppgå till 17,5 barn. Dock finns det många parametrar som påverkar hur många barn som samtidigt kan vistas i gruppen för att barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet ska kunna tillgodoses. Exempel på sådana parametrar är barnens åldrar, deras sociala samspelsförmågor, vistelsetider, personaltäthet, personals utbildningsnivå och lokaliteter både inom- och utomhus. Den samlade bedömningen kring en barngruppsstorlek vilar på respektive förskolechef som i samråd med förskolepersonalen beslutar om detta. Dock finns det ett lagstadgat krav att barn som ansökt om plats förskola ska beredas sådan plats inom 4 månader. Med detta lagkrav kan en förskolechef hamna i en svår beslutsituation, där barngruppens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet ställs mot det lagstadgade kravet att de köstående ska beredas plats Skolområde Centrum I samtliga verksamhetsområden har det enbart anpassat grupperna efter kön och/eller för att få en budget i balans. Det har inte kunnat ske någon anpassning i barngrupperna utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet i förskolan. Barngruppernas storlek är en viktig aspekt för hur barn mår och för deras möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Detta är även en avgörande aspekt för pedagogernas möjlighet att fullfölja sitt uppdrag. Med hänsyn till den budgetram som finns att förhålla oss till har det varit mycket små möjligheter att vara flexibla i förhållande till verksamhetsmål. En annan aspekt är att i ett flertal fall finns inte har ändamålsenliga lokaler för att fullfölja uppdraget och erbjuda barnen aktiviteter och en lärmiljö som utgår från läroplanen. I nuläget har förskolechefen ingen möjlighet att göra en samlad bedömning kring barngruppernas storlek eftersom det primära idag är att alla barn skall ha plats. Kraven från exempelvis miljö- och hälsokontoret bidrar till att förskolechefen har svåra förutsättningar att hålla budget och att vara flexibel kopplat till verksamhetsmål 2. Ett exempel: En förskola som tidigare tog emot ca 23 barn kan efter inspektion för nystart endast ta emot 11 barn. Dessa 11 barn kräver samma antal pedagoger som de 23 barnen pga. öppethållande på 12 timmar och att all mathanteringen ingår. Detta innebär att förskolan redan innan start är en minuspost i skolområdets budget. Det mått på 17,5 barn/avdelning som är framtaget som riktvärde genererar inte tillräckligt i barnpeng för att kunna ha personal som täcker 12 timmars öppethållande. I vissa områden är det en ökad beläggning på våra förskolor, speciellt på våra småbarns avdelningar. Detta är ytterligare en faktor som medför att det är svårt att vara flexibel i att anpassa grupperna utifrån barnens behov. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

17 Skolområde Norr Idag görs kontinuerliga kartläggningar på alla förskolor och analyser tillsammans med jämnställdhetsutvecklarna av diskrimineringsgrunderna och Läroplanens normer och värden. På grund av budgetförutsättningarna samt höga vistelsetider under större delen av dagen har det varit svårt att kunna anpassa grupperna utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. I specifika fall har det utifrån enskilda barns behov gjorts anpassningar vilket bidragit till ett budgetunderskott. Tvärtom har barngrupperna ökat p.g.a. behov av att behålla befintlig personalstyrka, ombyggnationer, ökat antal barn som har rätt till plats, detta i befintliga lokaler. Stora barngrupper med låg bemanning. Svårighet att uppfylla skollag och läroplan. För lite planeringstid för pedagogerna. Det är svårt att prognosticera hur många barn som behöver erbjudas plats/hur mycket personal som det kan finnas utrymme/behova av.. Skolområde Söder Samtliga verksamhetsområden i Skolområde Söder strävar efter att anpassa antalet barn i förskolans grupper utifrån barnens behov. Detta låter sig emellertid inte alltid göras. I flera verksamhetsområden, framför allt i Snöstorp och Vallås, har utbyggnaden av förskoleverksamheten dragit ut på tiden. Förskolan i Snöstorp har fortfarande inte påbörjats, medan utbyggnationen i Simlångsdalen blev klar en bit in på ht13. En förskolepaviljong med tre avdelningar är beställd till Vallås och förväntas vara på plats i mars 2014, något som kommer att avhjälpa kösituationen i Söder. 2. Vilka effekter har aktiviterna fått? Effekterna av det hårda söktrycket till våra förskolor är att vi har förhållandevis stora barngrupper, i vissa fall upp till barn. Mätetal Målvärde Utfall 2.1 Antal barn/avdelning. Lägst17,5 17,4 2.2 Andel barn/årsarbetare 5,5 2.3 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola 67% 57,4% 2.4 Andel nöjda vårdnadshavare 91,8% 2.5 Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor. Aktiviteter Senaste kommentaren Särkild satsning samt investeringsmedel Mångfalden och valfriheten avseende förskoleverksamheten ska öka (konkretiserat mål) Mångfalden och valfriheten avseende förskoleverksamheten ska öka. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

18 Kommentar För att en profilering ska kunna marknadsföras gentemot brukarna måste profilenheten blivit godkänd och beslutad av BUN. Bland de fristående och kommunala förskolorna finns det ett flertal som redan idag är arbetar med olika profilinriktningar som exvis montessori, reggio emilia och teknikförskolor. Dock har flertalet inte ännu ansökt om BUNs godkännande. Förvaltningsgemensamt 1.Vilka aktiviteter har förekommit? Under första kvartalet av 2013 har ett omfattande arbete slutförts med att ta fram ett informationshäfte samt ansökningsblankett att använda vid intresse för att starta fristående förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg. 2. Vilka effekter har aktiviteterna fått? BUF kan nu ge enhetlig information kring ansökningsrutiner och grundläggande krav. Denna information kan även nås digitalt. Skolområde Norr Inom skolområdet har vi idag tre förskolor som utifrån profilering Reggio Emilia arbetar med inspiration från Reggio Emilia. Vi har idags läget två förskolor till som är på gång och vill arbeta utifrån denna filosofi. Kvarngränds förskola arbetar med att få fram en profilering som Sagoförskola. 2. Vilka effekter har aktiviteterna fått? En sagoförskole- profil breddar utbudet och ger föräldrarna ytterligare val. Det förs en diskussion om att starta fler profilförskolor med inriktning på att förstärka utvecklingsbenen i Lpfö98/10 kring U-orden; upptäcka, uppleva, utmana, utforska och undersöka. Pedagogerna behöver fyllas på med kunskap om Reggio Emilia inspiration. Fortbildning och kompetenshöjning behöver ske ständigt utifrån både organisation, lärmiljöer och pedagogisk ide. Skolområde Centrum I september 2012 öppnades Kärlekens förskola som har en Reggio Emilia-inspirerad profil. Sedan tidigare finns i skolområdet Teknikförskola, Dygnet runt öppet förskola- Sömntutan, språkförskola Gullvivan, allergiförskola Guldfisken samt dagbarnvårdare. Aleskogens förskola har grön flagg vilket framgår på deras hemsida. Besöker BVC och träffar föräldrarna där för att informera om förskolornas olika profiler. Samarbetet fortsätter med att utveckla Teknikförskolans profil i samarbete med KomTek och näringslivet i Halmstad. Kärlekens förskola fortsätter att utveckla sin Reggio Emiliaprofil och fyra förskolor på Kärleken samt tre på Furulund arbetar fortsatt med att utveckla sin verksamhet med hjälp av aktionsforskning i samarbete med högskolan Halmstad 2. Vilka effekter har aktiviteterna fått? Vårdnadshavare ges möjlighet att göra medvetna val av förskola. Mätetal Målvärde Utfall 3.1 Antal tillkomna enskilda förskolor och andra verksamheter inom pedagogisk omsorg. 0% Aktiviteter Senaste kommentaren Marknadsföring och information Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

19 3.1.4 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål) Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer. Kommentar Skolområde Centrum 1.Vilka aktiviteter har förekommit? Samtliga rektorer och förskolechefer har under året i olika forum arbetat med att identifiera vilka bärande idéer som ska fokuseras i Centrums verksamheter för att skapa resultat och fokus. Alla verksamhetsområden har identifierat arbetet med att utveckla barnens och elevernas språk och kommunikation som det enskilt viktigaste området att fortsätta arbeta systematiskt kring. Satsningar på kompetensutveckling inom de olika skolåren har genomförts. Såväl chefer som personal läser relevant teori och analyserar sina verksamheter utifrån ett språkligt perspektiv. Det är viktigt att arbetet inte blir metodstyrt även om kompetensutveckling erbjuds inom en rad metoder. Det avgörande är förmågan att på många olika sätt kunna utmana barnen i deras utveckling kring såväl avkodning av text som läsförståelse, och att bli skrivande, talande, läsande och samtalande individer. Inom förskolan ha man startat kompetensutveckling både kring hur man genomför boksamtal, samt pedagogisk dokumentation.under året har samtliga F-3 skolor i skolområdet använt sig av skolverkets material Nya språket lyfter som ett gemensamt kartläggningsmaterial som också ger didaktisk vägledning i arbetet. Inom 4-9 har många avslutat sitt arbete med Molloy. På skolområdesnivå har också arbetet fortsatt med att utveckla matematikundervisningen genom särskilt avsatta medel för Ma/No. Ett antal skolor har under hösten gått in i den nationella satsningen mattelyftet. Rektorer har gått en kompetensutveckling i hur de på bästa sätt kan stödja arbetet med att utveckla mattearbetet på sina skolor. Utifrån målet att nå ökad måluppfyllelse arbetar lärare på många av skolområdets enskilda skolor tillsammans kring de nationella proven både i årskurs 3,6 och 9, genom sambedömning och analys av resultaten. Alla förskolor har beskrivit sitt systematiska kvalitetsarbete i form av en kvalitetsberättelse.samtliga förskolor har en struktur för att göra gemensamma pedagogiska planeringar utifrån läroplanens mål samt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Att all personal har möjlighet till gemensam reflektion är en nödvändighet för barnens kvalitativa undervisning och förskolans fortsatta utveckling. Fritidshemmen har ett nätverk som bygger på en likvärdig verksamhet utifrån, meningsfull fritid, barnens behov och intressen som en grund för innehållet, stimulera till utveckling och lärande bl.a som komplement till skolans uppdrag. I kvalitetsarbetet lyfts processer kopplat till ovanstående viljeinriktning. De flesta skolenheter har följande pågående utvecklingsområden; Formativ undervisning IKT och lärande Språk och kommunikation Demokrati och värdegrund Matematikutveckling. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

20 Fler förskolor har anpassat sig till skollagen och skrivit en kvalitetsberättelse per enhet istället för avdelning. Det blir tydligt att detta bidrar till ett gemensamt ägande av såväl förskolans som avdelningens utvecklingsområde, bl.a arbetar fler förskolor med gemensamma Teman/Projekt. Inom fritidshemmen har nätverken gett ökad effekt genom att sprida goda exempel, gällande tema/projekt samt hur Lgr 11 kopplas mot fritidshemmens mål. I skolverksamheten har lärare utifrån det gemensamma bedömnings och analysarbetet fått en större gemensam förståelse kring språkets betydelse i alla ämnen för ökad måluppfyllelse. Utifrån matematiksatsningens kompetensutveckling kan man bl.a se att planeringen nu utgår i högre utsträckning från en analys av elevers förförståelse och lärarnas förståelse av det de skall undervisa om. Användning av strategier för bedömning för lärande har blivit mer framträdande. Skolområde Norr Förskola SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Fokus ligger på ett språkutvecklande arbetssätt/förhållningsätt i förskolan.förskolorna arbetar med detta både inom enheterna och som gemensamma projekt mellan olika förskolor.några förskolor är piloter för att ta fram Rutinen kring språk- läs- och skrivutveckling för förskolorna.medvetet språkutvecklande arbete förs genom boksamtal och ses som ett prioriterat arbete framöver. Minibiblioteks projekt införs i entréerna på förskolor, där föräldrar kan låna hem böcker med sina barn.en förskola deltar i ett Comeniusprojekt kring olika kulturer och kommunikation utan talat språk, med IKT som verktyg samt praktisk matematik. Att Skriva sig till Läsning provas i enkel variant på förskola SMILE Skolområde Norrs deltagande i Smil(e)-projektet avslutades under hösten. Spridning av arbetet har gjorts både internt och externt. DOKUMENTATION Förskolepersonalen dokumenterar kontinuerligt sin verksamhet med fokus på projekten. Vid arbetslagens planering reflekterar pedagogerna tillsammans kring dokumentationen. Detta för att synliggöra vad och hur barnen gör samt vad verksamheten erbjuder. Barnens förändrade kunnande ligger i fokus vid reflektionerna. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Delanalyser införs i kvalitetsarbetet vilket gör det möjligt att hålla fokus för att få en högre måluppfyllelse under året. KOMPETENSUTVECKLING Gemensam fortbildning i pedagogisk dokumentation för hela kommunen av Ann Åberg, Pedagogista vid Reggio Emiliainstitutet. Ett ökat lärande mellan förskolorna genom att de öppnar upp för varandras verksamheter bl.a. via studiebesök från förskolor inom skolområdet, samt jobbskuggning inom Smile och andra EU-projekt. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Ett ökat intresse, medvetenhet och kunskap hos personalen för språk-läs och skrivutveckling och en önskan om att lära sig mer. I arbetet med Språkrutinens handlingsplan identifieras samtidigt olika fortbildningsbehov. Arbete med har bl.a. lett till att pedagogerna vill skapa sig en bild av vad som förväntas av barnen senare vilket gjort att de satt sig in i Skolverkets stödmaterial Nya språket lyfter samt handlingsplanerna som skapats för F-5 skolorna. Genom att pedagogerna skaffar sig den kunskapen ökar barnens chanser att senare nå målen i skolan. Det är därför viktigt att Språkrutinen har samma rubriker i förskola och skola. Kanske ska även vissa metoder som Boksamtal och ASL kanske ska användas hela vägen.diskussioner och Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

21 fortbildningar har bidragit till en positiv förändring av förskolans miljöer.barnens intresse för språk och text ökar och vi ser ett ökat intresse för att läsa och prata om böcker både i hemmet och bland barnen. SMILE Deltagandet i Smil(e) med inriktning teknik i förskolan har bidragit till att teknikarbete på ett naturligt sätt integreras i det dagliga arbetet oavsett inriktning av projekt.skolområdets gemensamma projekt har bidragit till större samarbete och lärande mellan avdelningarna/förskolorna. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Pedagogerna har blivit mer medvetna om det kontinuerliga kvalitetsarbetets betydelse för att nå en ökad måluppfyllelse i vardagen. Utvärderingar och analyser görs i större utsträckning utifrån det målstyrda vardagsarbetet. En ökad medvetenhet att kunna se barns lärprocesser finns. KOMPETENSUTVECKLING Intresse ökar för att lära av varandra och koppla till handledning, litteratur och forskning.varje arbetslag gjorde efter föreläsningen en gemensam reflektion, detta material har gett både inspiration och nya strategier och metoder. Studiebesöken har lett till inspiration och stolthet att dela med sig bekräftelse på sitt arbete. Skola 1.Vilka aktiviteter har förekommit? SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Handlingsplaner utifrån Rutinen för språk-läs-och skrivutveckling upprättas på skolorna. Beskrivningar ges där på hur varje årskurs ska arbeta med språklig utveckling. Skolverkets stödmaterial används för att på olika sätt stärka undervisningen, t.ex. används DINO, för NOundervisningen på F-5(6)skolorna, som bland annat stärker förmågorna; uttrycka åsikter, beskriva, resonera och argumentera. Alla F-5(6) skolor arbetar med Att Skriva sig till Läsning (ASL)i F-2, några även i åk pedagoger deltar i kontinuerlig kompetensutveckling genom olika nätverk. Varje nätverk leds av tre pedagoger. Boksamtalen är på flera skolor ett naturligt och självklart inslag i skolverksamheten för att utveckla språket. Bland de äldre eleverna på Gullbrandstorpsskolan genomförs kontinuerliga boksamtal i allt högre grad. I några klasser genomförs all läsning utifrån boksamtalsmetodiken. Specialpedagoger och/eller klasslärare arbetar med Bravkod för de elever som är i behov av en åtgärd när man ser att utvecklingen inte går framåt inom läsinlärningen. Insatserna ger goda resultat och vi ser att detta är ett bra förebyggande arbetssätt för att stärka elevernas läsavkodningsförmåga och öka förutsättningarna för att nå kunskapskraven. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Arbetet fortgår med att hitta former för systematiskt kvalitetsarbete i vardagen. Årshjul upprättas där det systematiska kvalitetsarbetet framgår. Skolornas resultatuppföljningar och åtgärdsplaneringar används i lärarnas planering av undervisningen och elevernas resultat analyseras målmedvetet utifrån betyg, diagnoser och nationella prov.kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte tas fram utifrån lokalt inventerade behov; t.ex. genom elevintervjuer, lektionsobservationer och självskattningsenkäter.genom bedömning för lärande (BFL) utvecklas undervisningen på många skolor i samverkan med skolområdets verksamhetsutvecklingskonsult. MATEMATIK Åtta av skolorna på Norr genomgår under Skolverkets matematiksatsning; Mattelyftet. Övriga skolor kommer att delta kommande läsår. ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN Några lärare på Frösakullskolan och Gullbrandstorpsskolan har deltagit i projektet Made By Halmstad. Detta innebär att skolan knyter kontakter med näringslivet. Den årliga yrkesmässan på Getinge 6-9 är ett exempel på entreprenörskap i skolan med autentiska arbetsuppgifter för eleverna. ÄMNESINTEGRERING OCH SAMVERKAN Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

22 För att höja kvaliteten på undervisningen är ämnesintegrering och samverkan prioriterade områden på många skolor. Läroplanen signalerar tydligt rektors ansvar för att eleverna får SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Arbetet med rutinen i handlingsplanen för tal- läs och skrivutveckling har gjort att pedagogerna har fått en gemensam kunskapssyn på den språkliga utvecklingen. Detta bidrar till en ökad likvärdighet och samsyn på skolorna. ASL har bidragit positivt till elevernas läs- och skrivutveckling.ett resultat av ASL är att elevernas diskussioner, intresse och motivation för läs och skrivprocessen ökar markant. Vi ser även att bearbetning av texter blir enklare för eleverna. Textbearbetning blir ett naturligt inslag.pedagogerna ser god effekt av att använda metoden men det skapar också frustration då antalet lärplattor, datorer och skrivare inte räcker till. Pedagogerna utmanas och utvecklas via Nätverken för ASL och Bravkod och nätverksledarna bidrar genom sin erfarenhet och kunskap till likvärdigheten mellan skolorna samt till utvecklingen på den egna skolan. Vi ser att en effekt av boksamtalen är att eleverna har utvecklat förmågorna; jämföra, dra slutsatser och läsa mellan raderna. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Det finns en högre medvetenhet kring det systematiska kvalitetsarbetet i vardagen. Utvärderingar och analyser görs i större utsträckning utifrån det målstyrda vardagsarbetet. Medvetenheten kring att synliggöra elevernas lärprocesser ökar. Pedagogerna visar större intresse av att lära av varandra och att koppla till handledning, litteratur och forskning.genom BFL-arbetet läggs ett ökat fokus på målet med undervisningen. Lärarna modellar i högre utsträckning än tidigare för att öka elevernas förståelse av undervisningsmålen, eleverna involveras allt oftare i kamratbedömning och självvärdering.detta arbetssätt tillsammans med Unikums tydlighet gör att både planeringar och bedömningar ger en bred transparens av elevernas kunskapsutveckling och påverkan.en effekt av detta arbete kan också ses genom att allt fler föräldrar loggar in, följer och kommenterar i Unikum. Det systematiska arbetet med kunskapsuppföljning, åtgärdsprogram samt utvecklingsarbete kring BFL (Bedömning för lärande) skapar alltmer trygga och medvetna pedagoger. Pedagoger som arbetar dagligen med att följa/följa upp elevernas kunnande genom olika typer av bedömningar tillsammans med eleverna. MATEMATIK Genom matematiklyftet märks ett stort engagemang och en ökad reflektion kring metodiken i undervisning samt ett ökat kollegialt lärande.eftersom fortbildningsinsatsen i matematik startade i augusti 2013 kan några tydliga förändringar ännu inte skönjas i elevernas resultat. Däremot syns att de kvalitativa samtalen har fått spridningseffekt och bidrar till att öka de pedagogiska diskussionerna. Både matematiklyftet och BFL gör att diskussionen och reflektionen bland pedagogerna ökar kring den egna och kring kollegors undervisning. ÄMNESINTEGRERING OCH SAMVERKAN Ämnesintegrerat arbete förutsätter mycket gemensam planeringstid. Skolområde Söder Det som framför allt beskrivs i det nedanstående är de skolområdesgemensamma processer som pågår i Skolområde Söder. Därutöver bedrivs det utvecklingsarbete i områdets förskolor och skolor som är enhetsspecifikt och anpassat utifrån just den förskolans eller skolans behov. Skolområde Söder har under 2013 fortsatt sitt långsiktiga arbete mot ökad måluppfyllelse genom att hålla i och utveckla de processer som initierades 2012, och som är avsedda att löpa fram till och med Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

23 Utifrån målsättningen att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund arbetar vi skolområdesgemensamt med pedagogisk dokumentation i förskolan och med bedömning för lärande i grundskolan. Pedagogisk dokumentation: Inom förskolan har Söder implementerat arbetet med pedagogisk dokumentation och stödmaterial som GPP och utvärderingsstrukturer med ambitionen att följa varje barns förändrade kunnande som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att främja det kontinuerliga utvecklingsarbetet och ständigt sträva efter att stärka mötet mellan barn och pedagoger. Bedömning för lärande (BFL): BFL lyfts fram som en betydelsefull framgångsfaktor av ett enigt forskningsfält både i Sverige och internationellt (se till exempel John Hattie och Christian Lundahl). BFL-processen har bland annat resulterat i en södergemensam bedömningspolicy i grundskolan. Arbetet har utgått från vetenskapliga teorier kring formativ undervisning (Dylan William, Christian Lundahl m.fl.) och även exempelvis också skolverkets stödmaterial Kunskapsbedömning i skolan används. Strukturerade lärande samtal har genomförts, där lärare tillsammans får tänka/läsa göra reflektera lära i syfte att utveckla sin klassrumspraktik. På flera skolor arbetas med BFL i lärandegrupper med samtalsledare, där lärarna gör en handlingsplan inför varje tillfälle, läsloggar text utifrån böckerna Bedömning för lärande (Christian Lundahl), Kunskapsbedömning i skolan (Skolverket) samt Bedömning för lärande i årskurs F-5 (Christine Harrison och Sally Howard). Pedagogerna prövar metoder, dokumenterar det arbete som görs, reflekterar över effekter, framgångsfaktorer samt dilemman med metoderna. Detta i syfte att lära av och med varandra och för att det ska få betydelse för och synas i praktiken. Ovanstående utgör några exempel på hur Skolområde Söder arbetar med BFL. I augusti 2013 har förberedelser påbörjats inför en genomgripande utvärdering av detta utvecklingsarbete, en utvärdering som kommer att genomföras vårterminen 2014, där målsättningen är att undersöka vilket genomslag BFL-processen fått i verksamheten på elevnivå, på pedagognivå och på skolledarnivå årsperspektivet: Under 2013 har Skolområde Söder gått in i ett fördjupat utvecklingsarbete kring årsperspektivet. Den forskning som finns inom detta fält är enig om att grunden som läggs i förskolan har stor betydelse för hur barnet sedermera klarar sig i skolan. Förskolan har dessutom en kompensatorisk funktion. Skolverket skriver: Barns förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan. Det gäller i stort sett alla skolans områden. Longitudinell forskning Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

24 pekar speciellt på att förskolan har betydelse för barn från resursfattiga familjer. (Skolverket, Perspektiv på barndom och barns lärande, s. 100). För barn som kommer från resurssvaga familjer, där föräldrarna till exempel saknar studievana, är förskolan således extra betydelsefull årsperspektivet träder fram som ytterst väsentligt, vilket nödvändiggör ett nära samarbete mellan förskola och skola. De fem verksamhetsområdena Andersberg, Fyllinge, Snöstorp, Trönninge och Vallås har samtliga fått i uppdrag att tydliggöra den röda tråden mellan förskola och skola i syfte att tillsammans skapa ett tydligt mervärde för barn, föräldrar och personal i vår verksamhet. Lärande organisation: Under hösten 2013 har Skolområde Söders ledningsgrupp initierat en långsiktig process (3 år) som fokuserar på att bygga en lärande organisation inom vilken alla lär barn, pedagoger och skolledare. Framför allt ligger fokus här på chefernas lärande. Forskning visar att förskolechefens och rektorns roll är en viktig framgångsfaktor inom förskola och skola, och därmed är det också viktigt att som skolledare ständigt fortsätta att lära och utvecklas. Mottot har blivit att "vi ska sträva efter att leva som vi lär". Ser pedagogen vinsterna i att barnen lär tillsammans i ett formativt lärande med hjälp av återkoppling och metakognition, så måste lärarna själva vara beredda att anamma ett kollegialt och formativt lärande, och har skolledarna en förväntan på att lärarna ska verka i arbetslag och lära kollegialt, måste de själva vara beredda att göra detsamma. Inom ramen för denna process kommer Skolområde Söders ledningsgrupp att tänka, lära och utvecklas tillsammans i våra respektive ledarroller genom gruppdialog, metakognition/självreflektion, gå från tanke till handling, erfarenhetsutbyte, föredrag/studiebesök och litteraturstudier. Syftet är att tillsammans forma en lärande organisation, nyttja varandras kompetenser och utveckla ledarskapet till gagn för hela verksamheten. Syftet är att vi tillsammans ska forma en lärande organisation, inom vilken vi drar nytta av varandras kompetenser och utvecklar vårt ledarskap till gagn för hela verksamheten. Kjell Ekstam skriver: Framtidens ledarskap är att leda lärande (Ledarskapets hörnstenar, s. 188). I beaktande av ovanstående processer är det framför allt pedagogisk dokumentation och BFL, som verkat så länge att det går att prata om effekter. Pedagogisk dokumentation: Effekten av arbetet är att ett tydligare fokus riktas mot förskolans pedagogiska uppdrag. Personalen har blivit mer medveten om att inventera barns kunnande inför nya arbetsområden. Det görs gemensamma tankekartor och barnen intervjuas i grupp och ges möjlighet att berätta, till exempel med hjälp av berättelser och målningar, vad de vet och kan. Barnen får i flera sammanhang reflektera över sitt eget lärande med hjälp av nya berättelser, tankekartor, målningar och i samtal. Pedagogerna pratar oftare med barnen om vad som gjorts och lärts och lärandebegreppet har fått större fokus. Barnen får vara varandras fiffiga kompisar och berätta för varandra. Verktyg som diktafoner och reflektionsprotokoll används för att fånga barns egna tankar och idéer som kan föra arbetet vidare. Vi har blivit bättre på att skapa mötesplatser där barnen lär i mindre grupperingar så att alla kan komma till tals. Bedömning för lärande (BFL): Effekterna av BFL-processen är att pedagogerna blivit bättre på att tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna. Målen kommuniceras till både elever och föräldrar via planeringar, i Unikum eller via veckobrev. Måldialoger förs tillsammans med eleverna innan de startar ett arbetsområde och förekommer i en ökad omfattning under tiden de arbetar och de visar vad eleverna ska kunna och bli bedömda på. Effekter för eleverna är att när de förstår målen och får hjälp att nå dem via formativ bedömning, blir de mer engagerade och motiverade att lära det blir tydligt varför jag ska lära mig detta. Förbättringar har gjorts gällande att synliggöra lärandet. Lärarna har utvecklat förmågan att kommunicera hur eleverna ska göra och träna för att nå målen samtidigt som vi arbetat för att eleverna själva ska vara med och påverka hur de ska jobba för att nå målen. Vi tränar förmågorna i undervisningen innan förmågorna ska bedömas. Effekterna blir att eleverna blir involverade och förstår vad de ska utveckla/lära och bedömas på. Pedagogerna har vidare blivit bättre på att ge återkoppling som för lärandet framåt. Eleverna ges återkoppling så att de förstår hur deras arbete kan förbättras. Istället för att bara Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

25 sätta poäng på prov, ställs frågorna: Var i förhållande till målet är du? Vad är nästa steg för dig? Hur skulle du kunna ta dig till nästa steg? Förvaltningskontoret Behörighet till gymnasiet Enligt tabellen ovan har andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökat mellan 2012 och Detta gäller både totalt inom de kommunala grundskolorna och på flera enskilda skolor. På grund av denna ökning ligger nu Halmstad på tredje plats gällande gymnasiebehörighet i jämförelse med större städer. Kärnhuset Skolresultat för familjehemsplacerade barn 1.Vilka aktiviteter har förekommit? Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

26 Det förvaltningsövergripande projektet Skolsatsning för familjehemsplacerade barn har som mål att ge barn i familjehem samma möjligheter till god utbildning som andra barn, utifrån sina förutsättningar. Kärnhuset har tillsammans med familjehemsenheten på Socialtjänsten hittills kartlagt och följt 22 barns skolgång. Projektets arbetsgång är sådan att implementering av projektet till skolor och familjehem följs av den första kartläggningen, som innehåller en psykologisk respektive specialpedagogisk kartläggning av barnets styrkor, utvecklingsområden och behov. Utifrån denna skapas en handlingsplan som syftar till att främja barnets möjligheter till god utbildning, inklusive måluppfyllelse utifrån barnets förutsättningar. Barnets skolgång följs under två år av Skolsatsnings-teamet som består av barnhandläggare, familjehemssekreterare, specialpedagog och leg. psykolog. Uppföljning sker genom att hela barnets nätverk möts och utvärderar de insatser som genomförts. Olika former av insatser kan ske som t.ex. handledning från teamet, fortbildning till familjehem, identifiering av behov av kompensatoriska hjälpmedel, remittering till annan vårdinstans etc. Två år efter den första kartläggningen genomförs en andra kartläggning, med samma mätinstrument, i syfte att kunna utvärdera huruvida insatserna har gjort skillnad för barnets skolgång. Under projektets gång utvärderas insatserna löpande genom insamlandet av data kring måluppfyllelse och betyg av barn- och ungdomsförvaltningen. Region Halland har dessutom gjort en processutvärdering där projektet har följts och utvärderats externt. I denna studie har 8 av de 22 barnen som ingår i projektet följts. Region Hallands utvärdering visar att skolsatsningen har gett positiva resultat för de flesta barn. Alla barn har på något sätt påverkats av att vara med i skolsatsningen. I förhållande till att ha samma förutsättningar att lyckas i skolan som andra barn är det svårare att ge ett enkelt svar. Barnens grundförutsättningar är ofta av den karaktären att det inte är något som går att förändra helt under den tid som utvärderingen varade (1,5 år). Resultatet är klart avhängigt vilket urval som gjorts. Halmstad har ett generöst urval, vilket sannolikt påverkar resultaten. Utifrån Region Hallands utvärdering har fyra av åtta barn en förbättrad situation i skolan, två barn klarar skolan som innan och ett barn har sämre förutsättningar än innan projektet startade. Det sistnämnda barnet har dock i dagsläget en klart förbättrad skolsituation, med betydligt högre måluppfyllelse, i jämförelse med när Region Hallands utvärdering gjordes. En av de viktigaste framgångsfaktorerna i projektet är att samverkan stärks mellan de olika aktörerna. I dagsläget ser vi att för samtliga barn har nätverket stärkts. På varje möte som handlar om barnets skolgång deltar representanter från socialtjänsten, psykolog och specialpedagog från Kärnhuset, familjehemmet samt berörda personer från den aktuella skolan. Skolans förståelse för barnets situation ökar och skapar bättre förutsättningar för att skolan ska kunna ge adekvat stöd. En gemensam samsyn kring barnet, dess styrkor, utvecklingsområden och behov skapas. Även socialtjänsten har genom projektet ytterligare insett skolans betydelse som skyddsfaktor och arbetar med detta på flera områden. Familjehemmen erbjuds handledning och stöd i att hjälpa barnen med skolsituationen. Familjehemmen erbjuds dessutom utbildning i att vara skolförälder, av specialpedagog och psykolog från Kärnhuset.Gällande skolans och socialtjänstens samarbete finns förutsättningar att mötas genom de återkopplingar och uppföljningar som ges i projektets regi samt ökad kunskap och kännedom om respektive professioners uppdrag. Spridningseffekten av metoderna inom projektet kan sägas vara lyckad då fler elever än de som är inne i projektet får del av några av de insatser som ges. Även den ökade kompetensen som skapas under projektets gång genom t.ex. handledning till skolans personal och till familjehemmen gynnar fler än målgruppen. Sammanfattningsvis är samverkan och samsyn en stark spridningseffekt som även gynnar andra barn. Arbetssättet med samverkan, kontinuerlig uppföljning och handledning har inspirerat rektorer, elevhälsopersonal och pedagoger på skolorna. Efterfrågan av handledning kring projektets arbetssätt till övrig verksamhet ökar, i viljan att påverka barn- och kunskapssyn på ett positivt sätt på skolnivå. Kartläggning 2 kommer att påbörjas våren 2014 och fortgår under hela läsåret. Först efter att dessa kartläggningar har genomförts kan projektet utvärderas i sin helhet. Kvantitativa och kvalitativa resultat samt framgångsfaktorer kan därefter presenteras. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

27 Kärnhuset Arbete kring språkutveckling Under hösten har olika typer av aktiviteter genomförts i samarbete med dryga 35 förskolor, grundskolor och grundsärskolor. Dessa aktiviteter har bl.a. inneburit handledning till rektorer, förskolechefer och personal, fortbildningsinsatser kring språkutveckling, text- och läsförståelse, IKT-strategier, praktiska och didaktiska strategier samt information till föräldrar i förskolan kring språkutveckling. Verksamheters goda exempel har involverats i fortbildningsinsatser och även lyfts i medier (radio, TV, tidningar och sociala medier). Ett stödmaterial som kompletterar Rutin för arbete med barns och elevers språk -, läs- och skrivutveckling håller på att färdigställas. Sedan 1/10 gäller ett avtal med Inläsningstjänst AB som ger alla barn och elever tillgång till inlästa läromedel och annan litteratur. I november bjöds rektorer, specialpedagoger, pedagoger och skolbibliotekarier in till en informationsträff på Furulundsskolan. Informationsträffen hölls av Inläsningstjänst. Det språkutvecklande arbetet har ökat den kvalitativa medvetenheten kring elevers språk-, läsoch skrivutveckling. Dynamiken i de didaktiska och pedagogiska diskussionerna har ökat och utvecklats bland personalen i verksamheterna. Mätetal Målvärde Utfall 4.1 Andel elever som är behöriga till gymnasiet. 91,1% 4.2 Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga 4.3 Kostnad per betygspoäng 4.4 Andel elever i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt och betygen A, B och C ska öka. 4.5 Kvalitativ uppföljning av skolornas system för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling i alla ämnen i alla årskurser. 4.6 För Andersberg: andel elever med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen 2020 Aktiviteter Senaste kommentaren Ökad måluppfyllelse Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål) Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

28 Kommentar Förvaltningesgemensamt Den av fullmäktige beslutade ITK-satsning som tilldelats under tre år, har under 2013 inneburit en kraftigt ökad tillgång på digitala verktyg för elever. IT-medel fler datorer, finns i ram från och med 2013 för att förse undervisande pedagoger i grundskolan med egen dator/ipad. Även varje förskoleavdelning har medel för att disponera två digitala verktyg. Medlen innefattar även tillagningskök i förskolan som försetts med egen dator för beställning, fakturering etc. Utbyggnad och utökning av accesspunkter för trådlös uppkoppling på såväl förskolor som skolor har fortsatt under året. Flera förskolor (bl a där Internetförbindelsen varit bristfällig) har på BUFs bekostnad försetts med fiberuppkoppling. Kontakt med licensleverantör har tagits för att möjliggöra avrop av Fronter, Unikum och Skola 24 under 2014 och eventuellt Kommunlicens för inläsningstjänst har inskaffats, Detta innebär möjlighet att få alla skriftliga läromedel upplästa i dator eller ipad. Tillsammans med UAF har BUF påbörjat ett projekt med Google Apps for Education (GAFE). Trenden går mot att använda fler av de gratistjänster som finns på Internet. Antalet datorer ökade med 620 st. ipad ökade med 1640 st (siffror från IT-service) Skolområde Centrum - Omfördelning av medel gjordes i början av läsåret, pengar omfördelades från skola senare år till förskola, utifrån ett likvärdighetsperspektiv för barnen i verksamheten. - Inventering av datorer fasta kostnader - Alla salar är utrustade med projektor och alla lärarna har ipads och/eller datorer i skolorna. - Alla förskolor i Centrum är nu utrustade med accesspunkter. - Förskolor i centrum har gjort en egen satsning med IKT-inspiratör 20% - Stort fokus på IKT och lärande i skola och förskola. Verksamheten har mål utifrån IKT samt större delen av medarbetararna har mål i sin individuella utvecklingsplan kopplat till IKT. - Kompetensutveckling kontinuerligt under året för all personal utifrån IKT kopplat till lärande, formativ undervisning, kreativitet. Viktiga frågor: Vad kan IKT tillföra verksamheten och barnens/elevernas lärande? Vilken ny dimension i lärandet kan IKT bidra med - Omvärldsbevakning (forskning) utifrån IKT - Utveckla arbetet med att involvera barnen/eleverna i sin egen dokumentation av lärandet, kreativ användning av IKT. - Det finns idag en mångfald av olika IKT-verktyg (interaktiva skrivtavlor, dokumentkameror, ipads, Chromebooks, äggmikroskop, datorer, projektor) - Att uppfyller läroplanens mål kring att få in modern teknik i förskola och skola uppfylls vilket innebär nya utmaningar för barnen/eleverna. - Nya möjligheter i arbetet t ex. med dokumentationer av det pedagogiska arbetet i förskolan ger också större möjligheter att utveckla barns egna dokumentationer. På nya sätt kunna stödja och utmana bla. barns språkliga och kommunikativa utveckling. - Personalens användning av IKT i undervisningen har ökat ( t ex användning av sociala medier, presentationsverktyg, kreativa redovisningsformer, utöka mottagare för elevers arbeten, formativ användning). - Lärandet sker i ett socialt sammanahang. IKT har bidragit till detta både när det gäller barnbarn, vuxen-barn och vuxen-vuxen. - Personalens IKT-kompetens har ökat under likvärdighet gällande tillgång av trådlöst nätverk och utrustning mellan förskolor och skolor har ökat. - Efterfrågan hos personalen av kompetensutveckling och utrustning har ökat. Skolområde Norr Förskola Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

29 Lärplatta, dator, projektor och interaktiva tavlor används mer och mer naturligt av både barn och pedagoger i det dagliga arbetet, både för att dokumentera och lära.i arbetet med att använda ASL som metod för läs- och skrivutveckling är IKT central. Datorer och läsplattor är beställda utifrån den tilldelade resursen. Jutarums förskola, pedagoger och barn, använder IKT-verktyg för att kommunicera och dokumentera sitt samarbete med partnerländer i Comeniusprojekt: Skype, , Twinspace och Facebook. Ökat intresse och utvecklad IKT-kompetens bland såväl pedagoger som barn, nyfikenhet och lust att lära. Barnen får större förutsättningar att delta i dokumentation för lärandet vilket på sikt leder till kvalitetshöjning.användandet har ökat och pedagogerna känner sig säkrare i sin användning av IKT.Större tillgänglighet och möjlighet att arbeta med digitala verktyg i vardagen men omfattningen av IKT-verktyg i såväl förskolan som skolan behöver bli betydligt högre. SMILE-projekt och Comeniusprojekt har ökat lärandet om olika kulturer och lett till nya kompetenser vad gäller kommunikationsmetoder, för att samarbeta med barn och pedagoger i andra länder. Skola I arbetet med ASL som metod för läs- och skrivutveckling är IKT centralt. I samarbete med Kärnhuset och IKT-inspiratörerna har ASL-pedagogerna erbjudits utbildning i användandet av framförallt lärplattorna. Datorer och läsplattor har beställts så långt möjligt utifrån den resurs som tilldelats. Elever med rätt till särskilt stöd har övergår från bärbar dator till lärplatta. Kommunens inläsningstjänst kan användas av alla elever, inte bara elever med rätt till särskilt stöd. Kompetensutveckling av personalen har skett i ett F-9 perspektiv. I Norr anordnades en IKTdag för samtlig skolpersonal på nya Söndrumsskolan, där pedagoger demonstrerade och lärde andra pedagoger. Deltagarna kunde välja mellan många olika workshops, anpassade efter den kartläggning över personalens IKT-kompetens som gjordes innan studiedagen. Innehållet omfattade såväl grundläggande kunskaper om lärplattan, dess inställningar och programvaror som seminarier för de som kommit längre i sin erfarenhet av lärplattor i undervisningen. SMIL(e) Tack vare deltagande i Smile-projektet har vi idag ett långt framåtskridet användande av IKT på våra flera av våra skolor.vi har elever och lärare som bloggar, vi har lärare både i åk4-6 och i 7-9 som flippar klassrummet i både ma, sv, so och no.i klassrummen finns Cleverboards och pedagogerna har tillgång till e-läromedel.i Oskarström kan t.ex. alla elever idag göra egna imovies och elever från åk 5-6 har varit på Högskolan och utbildat lärarstudenter i användandet av Lärplatta och imovie. Vi har haft stor glädje av våra IKT-inspiratörer som har gjort ett mycket bra jobb. Söndrumskolan var den första 6-9 skolan som satsade på en till en inom Skolområde Norr men nu har alla elever i åk 8 och 9 i hela skolområdet en egen lärplatta.ma/no- personal på Söndrumskolan såg i Smile-projektet en möjlighet att förverkliga sin ambition att utveckla undervisningen med stöd av IKT. IKT återkommer i alla samhälleliga sammanhang. Skolans elever skall inte koppla ner och logga ut där hemma innan de går till skolan, för att där uppleva att de ämnen som utgör grunden för tekniska innovationer inte finner stöd av IKT för lärandet. Vi har en övertygelse om att IKT i undervisningen ger större möjlighet att komma dithän att fler elever lämnar grundskolan med betyg i Ma/NO.De långsiktiga målen är att öka intresset för matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik hos våra elever och vända resultatutvecklingen. På kort sikt är målen att ta del av prövade metoder för IKT i undervisningen. Känna oss förtrogna med datorer, projektorer, nya education appar, molntjänster och multimediala program. Atlas på Söndrumskolan På våren avslutades 9d:s samarbete kring energi och hälsa med klassen på Yarmouth High Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

30 School i Maine. Under sommaren har en ny ansökan gått till Atlas då vi önskar utveckla vårt samarbete med Yarmouth High i so kring utvandring och invandring. Här skulle vi knyta dåtid (svenskar som emigrerade till USA) med nutid (dagens emigration), olika religioner som sprids och hur detta påverkar samhället och hur viktig del skolan utgör. Den är nu beviljad. Allra störst effekt ser vi hos våra elever som arbetar med ASL. Stor effekt syns även hos elever med särskilda behov. Användandet av IKT har ökat på alla skolor men vi ser att omfattningen av IKT-verktyg behöver vara betydligt högre. Utvärderingen av IKT-dagen visade att den fyllde ett stort behov och önskemål finns om en fortsättning. Efter inspirationsdagen har vi noterat att användandet och kreativiteten har ökat. Eleverna använder inte längre lärplattan/datorn enbart för informationssökning och presentationer, utan även som ett verktyg i syfte att öka lärandet. Bloggar har uppstått där eleverna får uppgifter som ska genomföras på nätet och som får riktiga mottagare. Denna utveckling går för närvarande snabbt. Både personal och elever har ökat användningen av digitala verktyg i undervisningen. Vi ser att användningen av lärplatta bättre motsvarar de särskilda behov som finns. Söndrumskolans samarbete med Yarmouth kommer att fortsätta då detta har lyft elevernas sociala kompetenser samt deras kunskaper både i engelska, naturvetenskap. Eleverna har fått prova och arbeta i olika applikationer som verktyg detta stärker deras självkänsla. SMIL(e) Smile har lett till större tillgänglighet och möjlighet att arbeta med digitala verktyg i varsdagen.utvecklad IKT-kompetens och nyfikenhet hos barn och pedagoger. Ökat lärande om olika kulturer och nya kompetenser vad gäller kommunikationsmetoder för att samarbeta med barn och pedagoger i andra länder SMILE projektet har gett fantastiskt förutsättningar till fortbildningsinsatser, t.ex. har man kunnat friställa lärare under hela dagar för gemensam planering och utvärdering, samt göra materiella investeringar som hjälpt oss att ta stora steg framåt. De flesta lärare kan hantera sina datorer och lärplattor ur ett användarperspektiv. De kan koppla in och använda olika digitala verktyg i projektorer. Lärarna har sett att möjligheterna med digitalt lärande är större än hindren. Lärare använder molntjänster både i redovisning och återkoppling med elever.och som samarbetsplattform för elever; Typewithme och Todaysmeet.Många lärare använder metoden flipped classroom och andra upptäcker denna metod. Det börjar bli vanligt att låta eleverna arbeta med film i redovisningarna.appar används till stöd för lärande i olika ämnen.lärare gör egna interaktiva läromedel i ibooks author och låter eleverna redovisa sina arbeten i ibooks author. IKT- arbetet i Smile har även lett till ett ökat kollegialt utbyte. Personal från skolor i Gnosjö, Laholm, Jönköping och Halmstad besöker Söndrumsskolan för att se och lära av hur de använder IKT i undervisningen. Skolområde Söder Under 2013 har det installerats trådlöst nätverk i alla förskolor och skolor i område Söder (det var framför allt på inom förskolan som trådlöst nätverk saknades). Utöver denna grundläggande investering har ingen gemensam satsning genomförts. Varje enskild skola har format sin väg. Andersberg har främst satsat på ipads till förskola och skola. En projektor har placerats i varje klassrum och sammanlagt fem projektorer på förskolorna. Inom skolan på Andersberg har all undervisande personal tillgång till en ipad. Exempel på hur IKT-verktygen används är: Genomgång av läsläxa, texter, strömmande media, sökningar efter information, musikundervisning, genomgång av planeringar, kunskapskrav och bedömningar samt vilka förmågor man skall arbete med. I Fyllinge arbetar fem klasser enligt modellen en-till-en med ipads. Tio stycken ipads har köpts in till förskolan och fritidshemmen. Varje förskola har nu tillgång till ipads i verksamheten. I varje klassrum finns en kanon med tillhörande stationär dator. Förskolorna har en kanon per avdelning. Snöstorpskolan har hittills satsat på projektorer i samtliga klassrum. Användandet av denna teknik har ökat och det finns ett stort intresse för att exempelvis utveckla språk- och matematikundervisningen med hjälp digital teknik. Både försskolan och skolan kommer successivt intensifiera fortbildningsarbetet kring IKT efter hand Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

31 som fler datorer och ipads köps in till verksamheten. I Trönninge har användandet av ipads och datorer i både undervisningssyfte och i det systematiska kvalitetsarbetet ökat. Dessa verktyg har nu blivit en daglig del av elevernas lärmiljöer. Trönninge har satsat på ipads, bärbara datorer, projektorer och Cleaverboards. Vallås har försett samtliga lärare i årkurs 1-9 med en bärbar dator. Vallås har även utökat andelen dataprojektorer och interaktiva tavlor i klassrummen. IKTsatsningen har medfört en större möjlighet till en varierad lärmiljö samt en anpassning till det interaktiva lärandet. Satsning på ipads i förskolan har underlättat och förbättrat den pedagogiska dokumentationen. Den pedagogiska dokumentationen och reflektionen i arbetslagen och tillsammans med barnen har ökat både kvantitativt och kvalitativt.den digitala tekniken har gett både pedagoger och barn/elever nya möjligheter i undervisning och lärande, och på ett positivt sätt utmanat en mer traditionell lärobokspraktik. Alternativa pedagogiska metoder har fått ett uppsving, som exempelvis Att skriva sig till läsning och Flipped Classroom. Kärnhuset Datastudion Stor efterfrågan kring utbildning och handledning kring datorplattor i form av ipad. Främst kring dokumentationsmöjligheter på förskolan, arbeta med ASL, olika skrivverktyg, presentationsverktyg, kreativa appar i form av att skapa film och e-böcker, flipped classroom och blogg. Efterfrågan på fortbildning kring interaktiva skrivtavlor har minskat något. Unikum har utseendemässigt förändrats under året av olika anledningar och där har behovet av handledning och support för pedagogerna varit fortsatt stort. Dock har det inte varit någon större tillströmning av deltagare på erbjudna kurser. Att Skolverket och regeringen ändrat sina bestämmelser kring hanteringen av IUP/skriftliga omdömen medför osäkerhet hos pedagogerna. Fler pedagoger har upptäckt möjligheten att använda Fronter som kommunikation mellan hem och skola. Fler vårdnadshavarinloggningar levereras än tidigare. Likaså upptäcker fler pedagoger möjligheterna med att skapa attraktiva presentationssidor i fronter och använda fronter som plattform med undervisningsmaterial. Under våren och hösten har enkäten Mjuka värden genomförts i fronter för samtliga elever i årskurs 5 och 8. Under hösten har flertalet av skolorna skapat sina schemafiler i programmet NovaSchem och har nu möjligheten att föra frånvaro i Skola24. Det finns ett ökat intresse från pedagogerna att starta och driva bloggar. Utbildning har genomförts med Wordpress som verktyg och en extern utbildning har hållits i Webbstjärnans regi. TorgIT har varit fortsatt populärt och många pedagoger hämtar inspiration från TorgIT i sitt vidare arbete. Likaså har antalet deltagare vid våra workshops ökat, såväl nya deltagare som många som upptäcker möjligheten och gärna återvänder vid fler tillfällen. ChromeBooks har köpts in av Östergårdsskolan. Pedagogerna på 4-5 har utbildats i att använda Googles grundläggande verktyg samt i sin undervisning. Mottagandet har varit positivt, men viss inkörningsperiod har behövts. Datastudions blogg och Kärnhusets Facebook-sida Fler pedagoger har kommit igång med att använda ipad i verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Fler pedagoger har sett vilka möjligheter ipad ger och de används i större utsträckning i den pedagogiska verksamheten. Detta upplevs av pedagogerna ge stor effekt i undervisningen och i elevens förutsättningar. Framför allt genom ASL (Att skriva sig till läsning) och Flipped Classroom där pedagogerna upplever stor skillnad på elevernas kunskapsinhämtning. Osäkert kring effekten av interaktiva skrivtavlor. Det finns interaktiva tavlor som Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

32 används till största delen som filmdukar i klassrummen. Kunskapen och förståelsen för möjligheterna kring vad man kan använda den interaktiva skrivtavlan skulle kunna vidareutvecklas. En del av det man tidigare gjorde på den interaktiva tavlan löser man via ipad och projektor idag istället. Nya riktlinjer från BUF kring hanteringen av IUP/skriftliga omdömen i Unikum kom sent på höstterminen vilket innebar osäkerhet hos pedagogerna. Förbättrad information och kommunikation mellan hem och skola genom Fronter. Ökad insyn för vårdnadshavare i skolarbetet. Fler elever får tillgång till skolmaterialet på en annan plats än i den fysiska skolan och oberoende av tidpunkt (under förutsättning att eleven har tillgång till internet i någon form). Tillgängligheten innebär ökade möjligheter för kunskapsinhämtning. Att nästan alla skolor för frånvaro digitalt innebär en kvalitetssäkring kring elevhälsa och kommunens lagkrav om att kunna redovisa elevernas sammanlagda frånvaro/närvaro. Bloggen ökar kommunikationen mellan förskolan/skolan och hemmet. En blogg möjliggör större insyn i verksamheten för såväl vårdnadshavare som andra intressenter (om den möjligheten önskas) På ett enkelt sätt som inte kräver krånglig administration eller krånglande teknik, kan pedagogen och eleverna tillgängliggöra material och dokumentation oavsett arbetsenhet (dator, ipad eller mobiltelefon). Inspirerande arbetssätt med hjälp av IKT sprids sakta men säkert som ringar på vattnet och allt fler pedagoger arbetar aktivt med IKT i sin undervisning/verksamhet. Det finns goda exempel och fler pedagoger vill komma och visa upp sitt arbete på TorgIT. Många av deltagarna på TorgIT återkommer på våra kurser och workshops. Det är ett bra tillfälle för pedagoger att nätverka med varandra genom ett ansikte eller namn på någon att ta kontakt med för vidare diskussioner, studiebesök eller bollplank. Med Chromebooks har skolan en möjlighet att köpa in ett digitalt verktyg till en rimlig kostnad. Att ha en klassuppsättning digitala verktyg är en stor fördel för eleverna. Tillgängligheten till information och möjligheten att göra sitt skolarbete i digital form, samt enkelheten i Googles verktyg att dela med sig av sitt material till klasskamrater eller pedagoger kommer på sikt att göra skillnad för eleverna. Datastudions blogg är ett sätt att dokumentera och dela med sig av bra tips kring IKT i förskola/skola. Det är ett enkelt och snabbt sätt att förmedla information från nätverksträffar, konferenser, verksamhetsbesök och omvärldsbevakning. Med Facebooksidan på Resurscentrum Kärnhuset, kan vi snabbt nå ut med information till många människor. Facebooksidan är tänkt att publicera information från alla Kärnhusets verksamheter och vara en länk till information av intresse för pedagoger i vår förvaltning. Facebooksidan är öppen för alla att gilla och följa. Mätetal Målvärde Utfall 1. Andel av utbildningstimmar som genomförs med stöd av IKT 2. Andel pedagoger som har PIM-utbildning (praktisk IT- och mediekompetens) 5.3 Andel pedagoger som deltar i PIM och annan IKT-utbildning som arrangeras av Datastudion. 3.2 Målområde: Demokrati och dialog Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål) Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

33 Kommentar Skolområde Centrum I alla skolområde centrums verksamhetsområden erbjuds olika mötesplatser för föräldrarna där de kan bli delaktiga i utvecklingen av verksamheterna. Utöver föräldramöten så finns det särskilda forum för samverkan i både förskola och skola.i några av verksamhetsområdena finns föräldraföreningar (Kärlekens fsk och skolor, Östergård, Frennarp) som leds av föräldrarna själva och som samarbetar med skolorna och tjänstemän. Under hösten har många samråd i skolområde centrum handlat om de strukturförändringar som planeras för inför HT 14. Utöver rektorernas och förskolechefernas dialog med föräldrar kopplat till strukturförändringarna så har skolområdeschefen i centrum träffat såväl föräldrar som medborgare i byalag och medlemmar i flera olika politiska partier för att synliggöra och föra dialog kring förskolans och skolans förändrade statliga uppdrag. Naturligtvis har det också handlat om det uppdrag vi fått från nämnden att se över vår organisation kopplat till ny skollag och en resurseffektiv verksamhet. Detta för att skapa förståelse för de föreslagna förändringar och ge politiken goda underlag till sina beslut. Utöver olika forum för samråd/dialog så har vi under 2013, på flera av våra enheter, arbetat med att göra föräldrarna delaktiga i vad som sker i våra verksamheter genom att synliggöra vårt arbete på bloggar, i sociala medier och över Fronter. Detta arbeta planerar vi att utöka under 2014 Det pågår ett utvecklingsarbete kring vad som ska vara innehållet på de samråd som arrangeras. Det handlar om att dialogfrågorna ska upplevas som meningsfulla och relevanta för föräldrarna. Skolområde Centrumvill gärna att samråden ska ha fokus på att tydliggöra förskolans och skolans uppdrag kring olika frågor (lärande, bedömning, pedagogisk dokumentation, IKT, likabehandling etc.) samt synliggöra allt det goda arbete som sker på enheterna. Flera av mötesplatserna med föräldrar har skiftat fokus från information till dialog.det är av stor betydelse av att det finns upparbetade forum för samråd. Där det finns väl fungerande samråd är det lättare att föra en dialog kopplat till svåra frågor som ex. förändringar/flytt av verksamheten.flera chefer vittnar om att det kan vara svårt att få föräldrarna att vilja engagera sig i samråd.i mångfaldsområden är det en extra stor utmaning att få med föräldrarna med annan kulturell bakgrund. De föräldrar som kommer till samråden har ofta synpunkter på verksamheten och undrar över varför vi gör som vi gör i olika frågor. Från samråden får vi med oss idéer till våra övriga föräldramöten och arbetet på våra enheter.där vi arbetar med att synliggöra våra verksamheter digitalt, på webben, så får vi mycket positiv feedback från föräldrar kopplat till att de får syn på både barnens görande och lärande.samarbetet och kommunikationen med föräldrarna underlättas också av våra digitala mötesplatser. Skolområde Norr Skolområde Norr har fungerande forum för samråd i samtliga verksamheter i vårt område.det har genomförts aktiviteter för föräldrar, exempelvis kafékvällar och work-shops kring föräldraroll och likabehandling. 19 augusti 2013 öppnades Söndrumskolan med fanfar och skollåten, Dream, Believe, Achieve. Äntligen kunde paviljongerna lämnas efter tre och ett halvt år. Öppet hus hölls den 7 september med besökare. Uppstarten av Nya Söndrumskolan har lett till ett större samarbete inom ämnena; i No har man t.ex. gemensamt planerade och genomförda arbetsområden och i slöjd har man knutit alla 3-5 skolor till Söndrumskolan så de undervisas av samma pedagoger. När de fyra lärarna utför all planering och genomförande tillsammans bidrar till en helhetssyn på ämnet slöjd. De har även under hösten bjudit in alla slöjdlärare och haft en gemensam diskussion kring arbetsområden och betygsättning. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

34 Skolområde Söder Samtliga fem verksamhetsområden i Skolområde Söder arbetar aktivt med föräldrasamverkan, och i flera områden finns också aktiva föräldraföreningar som håller tät kontakt med skolledningen. I exempelvis Andersberg har införandet av en föräldravärd starkt banden mellan hem och skola. De terminsvisa utvecklingssamtalen är ett viktigt forum i dialogen mellan pedagog och elev/föräldrar. Vi försöker utveckla innehållet och strukturen på våra utvecklingssamtal genom att fokusera på att ge vårdnadshavarna en förståelse för det långsiktiga lärandet som bedrivs i våra verksamheter. Lärplattformen Fronter och även Unikum bidrar till att öka föräldrarna inblick i verksamheten. Banden mellan hem och skola har förstärkts, och föräldrarnas kunskap om barnens/elevernas utveckling och lärande har förbättras. Mätetal Målvärde Utfall 6.1 Nöjd-inflytande--index avseende helhetsbetyg 6.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande) 3.3 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka (konkretiserat mål) Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka. Kommentar Skolområde Norr Eleverna i åk 9 på Getingeskolan har i arbetet med yrkesmässan skuggat olika yrken. Här samarbetar skola och lokalt näringsliv Kunskapen om att det finns olika yrken har ökat hos eleverna. Detta gäller inte enbart åk 9 utan även övriga årskurser KomTek Made by Halmstad Syftet med projekt Made by Halmstad är att skapa struktur och stöd när det gäller att stimulera samverkan skola/arbetsliv. En del av projektet är också att bättre kunna synliggöra det som pågår i kommunen och sprida goda exempel samt att skapa förutsättningar för att barn och unga ska vara väl förberedda för sin framtid genom en struktur för samarbeten mellan skola, akademi och näringsliv. Made by Halmstad har bildat nätverk med andra aktörer i Halmstad som KomTek, Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege, Ung Företagsamhet, Framtidsfrön, Snilleblixtarna etc. Nätverket innehåller även RegEnt, en regional grupp med representanter för alla kommuner i Halland. Made by Halmstad har presenterats på skolor tillsammans med två olika trycksaker. Kompetensutveckling för skolans personal har genomförts genom konceptet Företagssafari och genom Säljande skola. Made by Halmstad är en naturlig kommunikationsarena och används inte enbart för att uppfylla mål i skolan utan även i strategin Big Five och för att förenkla för företag och organisationer som vill komma ut i skolorna. Företagssafari för grundskolans lärare. Här har Trönningeskolan, Östergårdskolan, Frösakullskolan och Gullbrandstorpskolan deltagit. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

35 Besök har bland annat genomförts på DH Solutions, Dormer Tools, Remeda AB och Martin & Servera. Besöken föregicks av ett antal frågeställningar och under safarin knöts diskussioner i samarbete med företagen till läroplanen. Uppföljning av arbetet kommer att ske i början av nästa år. Konceptet företagssafari kommer att vara ett återkommande inslag och har tagits emot positivt av båda parter. Inspirationsdagar Inspirationsdagar med grundskolans lärare och elever har erbjudits för att visa på hur man kan komma igång med samarbete skola/arbetsliv och koppla detta till läroplanen. Oavsett företagets inriktning så kan man ofta hitta en mängd olika yrkeskategorier inom företaget som säljare, ekonom, jurist, tekniker, lokalvårdare, restaurangpersonal, receptionister med flera. Här finns möjlighet att bjuda in olika personer från företagen till skolorna för att möta elever och lärare. Dessa dagar sker på initiativ av skolorna själva eller på initiativ av aktörer som KomTek, Framtidstro, Ung Företagsamhet med flera. Vallåsskolan är ett exempel på högstadielärare som anammat detta. Återkommande är att synliggöra de egenskaper och färdigheter hos framtida anställda som företag och olika yrken behöver. Pneumatikutbildning Pneumatikutbildning har efter önskemål från flera grundskolelärare startat upp i KomTeks regi. Pneumatik har upplevts svårt för lärarna att själva genomföra i grundskolan i enlighet med läroplanen. Malmö högskola och skolverket har visat intresse för upplägget då detta är ett nationellt problem. Många av de företag som är organiserade i den röda tekniktråden tillsammans med KomTek och Teknikcollege har pneumatik och öppnar gärna dörrarna för både elever och lärare. När lärarna gått pneumatikutbildning, får de låna utrustning och får coachning så de kan arbeta med eleverna och möjlighet att besöka företag. Man ges även möjlighet att skugga lärare som redan kör pneumatikutbildning. Lärarhandledning och elevmaterial är framtaget Från soffpotatis till fredagsmys där bland annat besök görs på Bjärechips. Mässor Mässor och större aktiviteter på skolorna genomförs i till exempel Getinge och Trönninge med mycket gott resultat. Här får eleverna möjlighet att besöka en mängd olika företag och bland annat göra utställningar om dessa. Koncept som körts i flera år och som skulle kunna genomföras på fler skolor och här pågår arbete för att detta ska kunna ske. Företagsbesök Företagsbesök för förskolebarn och pedagoger. Det finns inget quick fix utan man behöver ständigt arbeta på flera nivåer och i olika konstellationer. Det ger många ringar på vattnet när de små barnen kommer ut i verkligheten. Här pågår diskussioner för att fler ska kunna ges möjlighet till detta och många företag har ställt sig positiva till att även ta emot de yngsta barnen och deras pedagoger. Snilleblixtutbildning Snilleblixtutbildning med fokus på entreprenörskap har genomförts med 120 pedagoger från förskola och grundskola. Snilleblixtkonceptet handlar om att få igång det entreprenöriella tänket i skolan och här kopplas diskussioner på som knyter an till arbetslivet m m Handledarutbildning Handledarutbildning för företag genomförs löpande så att man ska ha en bra beredskap för att ta emot barn, ungdomar och lärare på arbetsplatserna samt ge företagen möjlighet till en fördjupad kunskap om skolan. Effekterna av ovannämnda aktiviteter är att relationen skola/näringsliv stärkts. Därigenom har fler barn och pedagoger getts möjlighet att få en inblick i arbetsmarknaden och möjlighet att knyta kontakter som kan ge dem en förnyad och levande bild av de utbildningar och yrken som finns representerade i Halmstad kommun. Efterfrågas forum och arena för informationsutbyte mellan lärare och spridning av goda exempel. Koordinator för Made by Halmstad och KomTek med fler kan organisera arbetet mellan skola och näringsliv dock önskas även organisation inom BUF för att skapa informationsutbyte mellan skolor. Ovannämnda mässa kan bli ett sådant forum om den permanentas i Halmstad. Näringslivet efterfrågar också koordinatorskap för att Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

36 kunna utveckla relationen till skolan. Genom flera års erfarenhet via KomTek och Teknikcollege har ett stort antal företag redan engagerats och struktur och organisation har vuxit fram för hur man kan samverka skola/näringsliv. Made by Halmstad kan ytterligare stärka organisationen kring detta och målet 2014 är att detta också ska ske. Det är många grundskolor och många förskolor och många pedagoger som berörs. Därför är det särskilt angeläget att man kan skapa strukturer på skolorna så att lärare ges möjlighet att träffas, utbyta erfarenheter och delge varandra goda exempel och på så sätt ge fler elever möjlighet till att få en närmare relation till arbetsmarknaden. Mätetal Målvärde Utfall 7.1 En översiktsbild av hur många elever som deltagit i samarbeten med arbetslivet under ett läsår 7.2 En översiktsbild av hur många aktörer som varaktigt knutits till organisationen som ska stimulera samverkan skola/näringsliv som t ex Ung Företagsamhet, Snilleblixtarna, Framtidsfrön 7.3 En översiktsbild av hur många företag som deltagit i samarbeten under läsåret 7.4 Antal lärare och handledare från företag som deltar i kompetensutveckling för att stärka samarbetet mellan skola och näringsliv t ex Matena 7.5 Antal styrgruppsmöten som genomförs i den nya organisationen med koordinatorskap och vars främsta uppgift blir att stärka samarbetet skola/arbetsliv Aktiviteter Senaste kommentaren Olika aktiviteter 3.4 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål) Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska. Kommentar Skolområde Centrum Förskolan: Arbetat med barngruppernas sammansättning parallellt med att bereda barn plats från kön. Utvecklat barnkonferenser där ledning, arbetslag och specialpedagog kartlägger barngrupperna. Kartläggningar leder sedan till handlingsplanerutbildning av socialförvaltningen om anmälningsplikt och hur socialtjänsten agerar. Skolan: Handlingsplaner har skapats utifrån LUPP-enkäten i år 5 och 8 Mjuka värden i år 5 och 8 samt skolsköterskornas hälsosamtal. Skapande skola olika projekt kopplat till likabehandling, nätkränkningar mm. Trygghetsteam har genomgått en utbildning om normkritiskt förhållningssätt. Klasskonferenser för att tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa. Litteraturstudier i olika personalgrupper för att arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtliga förskolor/skolors elevhälsa arbetar systematiskt för att förbättra och utveckla Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

37 elevhälsan förebyggande elevhälsoarbete. Få platser i förskolan leder till stora barngrupper. Osedvanligt många små barn i kön. Flera avdelningar har i perioder haft svårt att skapa trygghet i barngrupperna. Barnkonferenser har lett till att upptäcka psykisk ohälsa tidigt. Utbildningen av Socialförvaltningen har varit uppskattad och skapat en trygghet hos pedagogerna. Det är för tidigt att se effekterna av handlingsplanerna som är gjorda utifrån LUPP och Mjuka värden. Handlingsplanerna kommer följas upp under Personalen har fått ett fördjupat förhållningssätt ang nätkränkningar mm. Projekten har skapat engagemang hos personal och elever. Personalen har blivit mer medveten om att de tar beslut utifrån sina normer och de upplever att de blivit mer normkritiska. Psykisk ohälsa och inlärningssvårigheter upptäcks tidigare. Framgångsfaktorer lyfts fram och blir centrala i utvecklingsarbetet. Elevhälsans arbete följs upp och utvärderas systematiskt. Skolområde Norr På Söndrumskolan arbetet fortsatt med de framgångsrika kamratstödjarna. Skapande skola med schysst på nätet samt trygg på nätet. Arrangerat föräldrakvällar för alla årskurser på temat ungdomarsvanor på nätet med efterföljande gruppdiskussioner. Diskussioner mellan vuxna som förhoppningsvis lett till ökad medvetenhet om vad som skrivs och visas i sociala medier. Skolområde Söder Skolområde Söders forskningscirkel kring värdegrund och likabehandling har pågått under hela Forskningscirkeln syftar till att vidmakthålla och utveckla trygga lärmiljöer för alla barn och elever. I detta skolområdesgemensamma arbete skapas strategier och utvecklas förhållningssätt utifrån styrdokument och vetenskaplig grund. I forskningscirkeln ingår all fritidshemspersonal samt våra likabehandlingsteam / barnhälsoteam/elevhälsoteam. Dessa används sedan i förankringsarbetet på den egna enheten. Forskningscirkeln startade ht12 och kommer pågå till vt14. Skolområdet har anlitat Marie Wrethander, fil. dr i pedagogik, som arbetar vid Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Wrethander har forskat om barns kamratrelationer i skolan och om hur inneslutning och uteslutning ur olika aktiviteter och gemenskaper blir delar av detta ständigt pågående relationsarbete. Wrethander har också medverkat i arbetet med Skolverkets utvärdering av olika mobbningsprogram och problematiserat den komplexitet som finns i arbetet mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Arbetet i forskningscirkeln har lett oss fram till många viktiga insikter: Vuxna måste vara goda föredömen i ett värdegrundsperspektiv. Det är viktigt med engagerade och uppmärksamma pedagoger. Värdegrunden är en fråga för all personal och kräver samarbete. Det är viktigt att skapa förståelse bland personalen för hela uppdraget. Alla barn är allas barn. Kärnhuset Från LUPP till handling Under det gångna läsåret har Från LUPP till handling inspirerat till ett nytt arbetssätt mot nätkränkningar. Högstadielever såväl som mellanstadieelever har deltagit i varierade aktiviteter alltifrån drama, forumspel, fotoprojekt, föreläsningar, läs/författarprojekt. Aktiviteterna har haft Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

38 ett genomgående tematiskt syfte om att höja kunskap och medvetenhet kring ett tryggt och säkert användande av sociala och digitala medier. I elevprojekten Schysst på nätet (år 4-6) och Gilla Hata Horan (år 7-9) har sammanlagt 131 klasser deltagit. För kompetensutveckling och inkludering i det dagliga arbetet, har pedagoger på högstadieskolor erbjudits möjlighet till fortbildning i kränkningar och trakasserier via sociala och digitala medier. Pedagoger har fått ta del av en fortbildningsmodell som byggt på 2-3 seminarietillfälle med utgångspunkt ur främjande, förbyggande och åtgärdande arbetssätt. Målet har varit att höja kunskap kring fenomenet nätkränkningar samt integrera och hantera problemområdet inom den befintliga Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Sammantaget har 7 av 11 skolor deltagit i en sådan fortbildningsmodell. En del skolor kommer att genomgå fortbildningen under VT För att lyfta betydelsen av ett aktivt och medvetet föräldraskap har projektet erbjudit föräldraföreläsningar. Föreläsningen har förmedlat vikten av närvarande föräldrar när det gäller hantering kränkningar och trakasserier via sociala medier. Insatsen har genomförts i samarbete med Trygga Halmstad på 20 skolor, såväl på mellanstadiet som på högstadienivå. I och med att aktiviteterna riktats till elever, pedagoger och föräldrar kring ett gemensamt problemområde, anses projektetaktiviteterna bidragit till god spridning och kunskapshöjande effekt. Projektet har i inledningsskedet och i samband med genomförande av djupintervjuer på högstadieskolor fått med sig elevperspektiv och förslag i projektplanering och utförande. Detta stärker elevinflytandet och höjer tilltron till kommunens satsning. Elever, pedagoger och föräldrar har efter genomförda aktiviteter fått ökad kunskap och verktyg kring nätsäkerhet, etiskt förhållningssätt och hantering av digitala kränkningar. Aktiviteterna har därmed med sin utgångspunkt ur främjande och förebyggande perspektiv på olika nivåer, bidragit såväl på kort sikt som på lång sikt till att motverka trakasserier och kränkningar via sociala och digitala medier. Deltagande elever har i en digital utvärdering gett utryck för ökat lärande kring sakfrågan och anses vara allmänt nöjda kring projektutformning. De sammanlagda insatserna har genomförts systematiskt på struktur/grupp och individnivå. Nya förvaltningsövergripande rutiner och riktlinjer har tagits fram för elevers användning av digitala och sociala medier i skolan där det etiska perspektivet lyfts fram. Aktiviteterna ger därmed påvisbara goda effekter i beteende och attitydförändring hos elever samt ökat handlingsberedskap hos skolpersonal och föräldrar. Nästa steg i en sådan kunskapsresa behöver vi utgå från främjande perspektiv. Det vill säga stärka demokratiuppdraget, jämställdhet och barnkonventionen som ett genomgående prioritering för att komma tillrätta och helt undanröja risken för förekomsten av trakasserier och kränkningar. Mätetal Målvärde Utfall 8.1 Elever med psykisk ohälsa/elevhälsobokslut 8.2 Antal som upplever att de haft besvär de senaste halvåret (LUPP) Aktiviteter Elevhälsobokslut och LUPP Senaste kommentaren Sammanfattning av enkätsvaren SKLs "Mjuka Värden" i Halmstad kommun ht Svarsfrekvensen av enkäten är 66 %. Enkäten har besvarats av elever i åk 5 och åk 8 i Halmstad kommuns grundskolor. En analys av resultatet ger att utfallet är positivt, vad gäller att eleverna till största delen är trygga i våra skolor. Lärarnas hjälp upplevs också positivt av de flesta eleverna. Utvecklingsområden för pedagogerna är, likt förra mätningen, att skapa lust och nyfikenhet i lärandet. Eleverna måste också få större vetskap om vad de förväntas nå i sina mål och få återkoppling på sitt kunskapande. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

39 Aktiviteter Senaste kommentaren Staplar och procenttal analyseras bäst i det egna skolområdet, där kunskapen finns om enkätens svarsfrekvens och lokala prioriteringar. Sammanställningen av Mjuka Värdens resultat ska användas i den enskilda skolans systematiska kvalitetsarbete. Jämförelse mellan mätningarna blir mest relevant då de görs HT och VT läsårsvis då samma elever besvarar enkäten. LUPP 2012 LUPP genomfördes under hösten 2012 gentemot elever i grundskolans årskurs 8 samt gymnasieskolornas årskurs 2.Totalt har 840 elever i år 8 samt elever i åk 2 på gymnasiet både på kommunala och fristående skolor erbjudits möjlighet att besvara Luppenkäten. Samtliga är skolor i kommunen.2012 valde samtliga berörda skolor i kommunen att genomföra Luppenkäten. Totalt besvarade elever enkäten. Svarsfrekvensen var 88% för år 8 och 86% för elever i åk 2 på gymnasiet, vilket är en ökning sedan Luppenkäten genomfördes år Könsfördelningen i årets undersökning för respektive årskurs är jämn. Bland ungdomar i år 8 är 49% tjejer och 51% killar. Bland ungdomar i år 2 på gymnasiet är 47% tjejer och 53% killar. Både i grundskolan och på gymnasiet angav 1% att de var av annan könstillhörighet. Preliminärt resultat visar bland annat på att de flesta mår bra. Majoriteten av både tjejer och killar uppger att deras hälsa är bra, de motionerar regelbundet och antalet ungdomar som äter frukost och lunch har ökat. De röker, dricker och använder narkotika i mindre utsträckning än Dock har känslan av otrygghet ökat, framförallt för tjejerna. Att vara trött under dagen är det vanligaste besväret bland ungdomar. Forskningen visar att tonåringar har ett stort behov av sömn och detta behov kan vara svårt att tillgodose när man har annat som kräver tid tex skolarbete, kompisar och andra aktiviteter. Det kompletta LUPP-resultatet har presenterats til berörda i början av Elevhälsobokslut 2013 Redovisas i bilaga Andel barn och unga som upplever sig mobbade ska minska (konkretiserat mål) Antalet barn och unga som upplever sig kränkta ska minska. Kommentar Skolområde Centrum Se mål Skolområde Norr FÖRSKOLA: Det pågår ett aktivt arbete med att förebygga och främjande arbete mot kränkningar. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

40 Föräldrar har på olika sätt blivit involverade i likabehandlingsarbetet i förskolan och skolan. SKOLA: Arbetet med Från Lupp till handling pågår. Kamratstödjargrupper finns ute på skolorna. I Haverdal har det genomförts aktiviteter för föräldrar, exempelvis kafékvällar och work-shops kring föräldraroll och likabehandling. HA/GE/KB arbetar med normkritiskt tänkande och får stöd i detta arbete genom att delta i kurs via Göteborgs universitet. Föräldrar har på olika sätt blivit involverade i likabehandlingsarbetet i förskolan och skolan. FÖRSKOLA: Större medvetenhet hos pedagoger, elever och föräldrar. SKOLA: Uppföljning av Från Lupp till handling inte genomförd då projektet fortfarande pågår. Större medvetenhet hos pedagoger, elever och föräldrar och ett fortsatt bra klimat på skolorna. Skolområde Söder Se mål Kärnhuset Se bilaga Lupp till handling avseende Barn och ungdomsnämndens målområde 6 och 9,10 Mätetal Målvärde Utfall 9.1 Andel elever i grundskolan/gymnasieskolan som upplever att mobbning är ett problem. 9.2 Andel elever i grundskolan/gymnasieskolan som upplever att skolan agerar på mobbning. 17% 50% Aktiviteter Senaste kommentaren Värdegrundsarbete/likabehandlingsarbete Föräldrarollen ska stärkas (konkretiserat mål) Föräldrarollen ska stärkas Kommentar Skolområde Centrum De aktiviteter som har förekommit i skolområdet är att Sömntutans förskoleverksamhet har haft en utbildning i familjeverkstan. Ca tio föräldrar har deltagit i föräldrastödsutbildningen. Inbjudan har spridits via nätverket även till föräldrar utanför förskolan. Utbildningen har innehållit olika områden tex kommunikation, förberedelse och planerad kvalitetstid föräldrar och barn. Syftet har varit att stärka föräldrarollen och ge tillfälle att diskutera med andra. Utbildade handledare anställda av BUF har hållit i föräldrautbildningen. Nissans verksamhets område har haft Micke Gunnarsson som föreläsare till elever, personal och föräldrar. Det gemensamma innehållet har varit samhällsförändring, våra barn och digitala medier. Kuratorn på Brunnsåker erbjuder stöd i föräldrarollen och vid behov hjälp att gå vidare till socialen eller familjemottagningen. Nyhem och Linehedsskolan har haft föräldrastödsutbildning under 2013 som har letts av skolsköterska och kurator. Innehållet har haft fokus på att stödja föräldrarna i sin roll och knyta ihop med skolans demokratiska uppdrag. Det har varit svårt att få föräldrarna att delta och en utveckling har skett genom att forumet har bytt namn till mat och prat vilket innebär att olika föräldrar från olika kulturer tillagar någon specifik maträtt från hemlandet och att dialogen sker i mer avslappnande former. Skolan har också tillfälligt utöka skolsköterskans tjänst för att stödja föräldrar i en till en kontakt. Föräldraråd eller föräldraförening finns i skolområdet där syftet är att skapa goda samverkansformer mellan skola och föräldrar som Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

41 anknyter till verksamhetsfrågor. Vid utvärdering skriver föräldrarna att de har fått verktyg att hantera olika vardagssituationer.de uttrycker också att konflikter har minskat när en kvalitativ tid planerats in med barnen. På Nyhem och Linehed har deltagandet ökat efter att forumet bytt namn till mat och prat och det finns ett stort intresse från framförallt kvinnorna att fortsätta träffarna. Det visar sig också att föräldrarna visar ett behov av att träffas och utbyta erfarenheter och en vilja att förstå den svenska kulturen och den föräldraroll som det innebär. Det sker mer spontana samtal med elevhälsans skolsköterska och kurator eftersom kontakt har skapats. De effekter som vi också kan se är att skolorna har reflekterat över hur vi kan väva in familjeverkstans struktur i forumet mat och prat. Skolområde Norr I Haverdal har Familjeverkstan varit inbjudna till föräldramöten. Temat för ett av kvällskaféerna var: Att sätta gränser Kunskapscentrum Oskarström Se Bilaga Slutrapport Kunskapscentrum Oskarström Skolområde Söder Samtliga fem verksamhetsområden i Skolområde Söder arbetar aktivt med föräldrasamverkan. I flera områden finns också aktiva föräldraföreningar som håller tät kontakt med skolledningen. I exempelvis Andersberg har införandet av en föräldravärd starkt banden mellan hem och skola. De terminsvisa utvecklingssamtalen är ett viktigt forum i dialogen mellan pedagog och elev/föräldrar. Vi försöker utveckla innehållet och strukturen på våra utvecklingssamtal genom att fokusera på att ge vårdnadshavarna en förståelse för det långsiktiga lärandet som bedrivs i våra verksamheter. Lärplattformen Fronter och även Unikum bidrar till att öka föräldrarna inblick i verksamheten. Banden mellan hem och skola har, som tidigare framhållits, förstärkts och föräldrarnas kunskap om barnens/elevernas utveckling och lärande har förbättras. Mätetal Målvärde Utfall 10.1 Antal föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde. Aktiviteter Satsning på föräldrastödsutbildningar Senaste kommentaren Då målet finns kvar för 2013 fortsätter även aktiviteterna. Översikt över planeringsarbete med föräldrastöd inom BUF 2013: Namn: Kunskapscentrum Belopp:1 640 kkr Skolområde: Norr Namn: Föräldrastöd med interkulturellt perspektiv Belopp: 518 kkr Skolområde: Söder Namn: Stärk föräldrarollen-andersberg Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

42 Aktiviteter Senaste kommentaren Belopp: 300 kkr Skolområde: Söder Den mat som serveras i den verksamhet som kommunen bedriver ska så långt som möjligt lagas från grunden. Användningen av lokala råvaror ska främjas (konkretiserat mål) Den mat som serveras i den verksamhet som kommunen bedriver ska så långt som möjligt lagas från grunden. Användningen av lokala råvaror ska främjas. Kommentar Lista på bra närproducerade råvaror har skickats ut till tillagningsköken. Kockarna lagar i möjligaste mån mat från grunden i den utsträckning som utrustning tillåter.enligt BUF's kostekonom, som handhar statistik från tillagningskök i BUF's förskolor, fortsätter förekomsten av mat som tillagas från grunden att öka. Mätetal Målvärde Utfall 11.1 Andel halvfabrikat och färdigrätter 11.2 Andel lokala råvaror som köps in Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år 2013 (konkretiserat mål) Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år Kommentar Information om ekologiska varor har skickats ut till förskolekockar. Information om varje köks inköp av ekologiska varor har skickats ut till förskolecheferna. 2. Vilka effekter har aktiviterna fått? Andelen ekologiska varor har ökat till 25 %. Målet är uppnått. Mätetal Målvärde Utfall 12.1 Andel ekologiskt producerade livsmedel i kronor. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

43 3.5 Målområde: Uppleva och göra Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv (konkretiserat mål) Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. Kommentar KomTek Fritidskurser för barn mellan 7 och 15 år. För de yngre pågår flera kurser i 6-veckorsperioder under terminen och för de lite äldre barnen från 13 år så är en kurs igång varje termin. Mekanik, elektronik, produktutveckling, CAD/3D är en del av det som barn och ungdomar arbetat med på kurserna under året. Kurserna går kvällstid under veckan och två kurser går på lördagar. Kvotering har genomförts under året pga att inga flickor sökt vissa kurser. Kurser har även genomförts på biblioteket i Oskarström samt har allt tekniklego skänkts till Oskarström för att öka bredden på fritids innehåll. Ett par fritidskurser har genomförts i robotlego på Kattegattgymnasiet för barn som är år. En teknikaktivitet är under uppbyggnad på Vallåsskolans fritids. I Kvibille multisal har också genomförts fritidskurs. Lovaktiviteter har genomförts på sportlov, påsklov och höstlov både på och utanför KomTek. Teknikkollo under sommaren genomfördes och här fick KomTek även ekonomiskt stöd av Sparbanksstiftelsen. Teknikkollo både inne och ute på KomTek Aktiviteter lördagar på Eurostop samt på Bomässan är exempel på andra insatser KomTek har gjort under året för att möta kommuninvånarna samt samarbeten med museum och Slöjd i Halland. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

44 Pettson och Findus på Hallands konstmuseum Ett söktryck som innebär att kurserna för 2014 utökas både under veckorna och en extra under helgen. För att kunna få plats kommer KomTek fortsatt att ha kurs på Kattegatt samt eventuellt högskolan. Föräldrar lyfter ofta att man saknat fritidsaktiviteter för barn som inte har sport eller musikintresse och där upptäckt KomTek som ett alternativ där barnen trivs och får utlopp för en annan slags kreativitet. Det som också lyfts fram är förhållningssättet och det pedagogiska upplägget där man vittnar om att barnen känner sig trygga och bekväma på KomTek. Ökad kamratskap hos barnen. Ökat självförtroende. Föräldrar berättar om hur barn tar för sig mer utanför KomTek när de går i skolan. För att uppnå 50/50 flickor och pojkar så har kvotering genomförts delar av året och vid årets slut visar resultatet att det råder jämn fördelning mellan könen. Två flickor som går på en av kurserna för de yngre barnen har själva sedan på sitt fritids på skolan startat upp teknikkurser för sina kamrater helt på eget initiativ detta är exempel på hur lärandet tar fart och överförs barn emellan. Mätetal Målvärde Utfall 13.1 Nöjd-region-index avseende fritidsmöjligheter 13.2 Andel nöjda deltagare i Komteks verksamhet Antal aktiviteter som erbjuds via Komtek 25 Aktiviteter Senaste kommentaren Komteks verksamhet Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

45 3.5.2 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar (konkretiserat mål) Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. Kommentar KomTek Under året har KomTek genomfört jämställdhetsövningar även för de yngre barnen på fritidskurserna med enkla och roliga bildpussel. Både pojkar och flickor övar tillsammans. KomTeks årliga jämställdhetsdag har genomförts för femte året i rad. Personalövningar med temat praktiskt jämställdhetarbete på agendan varje personalmöte. Kvotering för att inte flickorna ska hamna utanför fritidsverksamheten. Särskilda satsningar på flick- och kvinnogrupper görs under året. Handledarutbildning med jämställdhet för företag. KomTek fick på årets rikskonferens för Teknikcollege (där även utbildningsministern medverkade) hålla seminarier i ämnet. Den segregerade arbetsmarknaden i Sverige blir uppenbar i verksamhet som KomTek där besök från teknisk industri och förskolepersonal är vanligt och det blir tydligt var män och kvinnor arbetar inom dessa områden. Vid varje tillfälle med pedagoger eller handledare ute på företag lyfts jämställdhetsproblematiken och allt ifrån mindre övningar genomförs till mer omfattande tillsammans med företagen som ska möta barn, ungdomar och pedagoger. I höst har ett större teknikföretag i Halmstad även efterfrågat hur vi ska kunna arbeta tillsammans för att kunna få fler män intresserade av pedagogiska yrken som förskolelärare. Lärarstudenterna på KomTek är enbart kvinnor med något litet undantag. Jämställdhetsglasögonen är alltid på och dessa kan även besökare få ta på sig för att lyfta området från olika vinklar. Intressanta diskussioner förs ständigt på KomTek och många jämställdhetsfrön sås under året. KomTek vill slå ett slag för det praktiska jämställdhetsarbetet som byggs in i vardagen i våra olika verksamheter i kommunen. Jämställ.nu används flitigt i verksamheten tillsammans med övningar och material som KomTek tagit fram i samverkan med högskolan. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

46 Pedagoger och besökare har jämställdhetsglasögon på i debatt på jämställdhetsdagen. Hela KomTeks verksamhet genomsyras av ett jämställdhetstänk och trägen vinner. Övningar ständigt, en heterogen personalgrupp, högt i tak och många diskussioner skapar förståelse för frågor som annars riskerar att bli fördomar och förutfattade bilder. Lyft i vardagen och ha fallbeskrivningar, artiklar m m ständigt på agendan. Pedagogerna utbildas för att kunna möta flickor och pojkar och utmana traditionella mönster. Effekten går ej att utläsa utöver de kommentarer barnen kan ge, föräldrar kan ge uttryck för eller handledare på en kurs som helt har tänkt om. KomTek har i uppdraget att öka teknikintresset hos flickor och pojkar. I Halmstad finns inga kvinnliga sökande till teknikinriktade gymnasieprogram förutom några enstaka. Mätetal Målvärde Utfall 14.1 Genomförda insatser för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar (inom kultur- och fritidsverksamheterna) 14.2 Utbud kultur och fritidsaktiviteter för barn/unga 25% 14.3 Antal barn/unga som deltar i kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter 250% 3.6 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar Ökade livschanser för unga (övrig prioritering) Aktiviteter Projektansökningar Senaste kommentaren Vilket arbete har genomförts under 2013 i projektet? Kunskapscentrum Oskarström 2013 övertog Oskarströms samhällsförening arrangemanget av Nya Oskarströms-dagarna från Kunskapscentrum, precis som det var tänkt. De ägde rum juni med liknande innehåll som året innan. Nya inslag för året var bl a karaoke för barn och danskurser för ungdomar, på den dansbana som frivilliga Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

47 Aktiviteter Senaste kommentaren krafter med ekonomiskt stöd av Kunskapscentrum byggde inför Oskarströmsdagarna Liksom förra året var den lokala musikgruppen Tonåringarnas föreställning av musikalen Grease ett dragplåster. Therese Eliasson, social utvecklare/socialrådgivare och Jonas Lidström, elevcoach inom Kunskapscentrum har arbetat fram idéer hur elevhälsoarbetet i för- och grundskola kan stärkas och hur samverkan med andra förvaltningar och institutioner kan utvecklas. Flera delar behöver sättas ihop för att utgöra en helhet. Vi har valt att kalla dem pusselbitar. Pusselbitarna är följande: Elevcoachverksamhet för elever som behöver motiveras för skolarbete/motiveras för att komma till skolan Elever som väljer att inte komma till skolan gör det av olika, individuella skäl och har hunnit utveckla sin skolfrånvaro olika långt. De kan därför, utifrån hur befäst skolkandet är, klassificeras i tre olika grupper som Kunskapscentrum har arbetat fram metoder för att hjälpa tillbaka till skolan. Projektet har även förslag på förebyggande åtgärder. Utveckling av barnhälsa för förskolan Förskolan har historiskt inte haft samma tillgång till sköterska och kurator som grundskolans elevhälsa har. I grundskolan är dessa yrkeskategorier anställda av och direkt underställda rektor, vilket gör att rektor och lärare ofta kan få stöd och hjälp inom rimlig tid. Förskolans personal och förskolechefen måste förlita sig på sköterskor från BVC och socialförvaltningens socionomer. Detta faktum resulterar i en osäkerhet när förskolans personal upplever en tvekan inför ett barns utveckling eller situation i hemmet. Det finns inte någon känd person att direkt rådfråga! I Oskarström finns för närvarande denna funktion, i form av Kunskapscentrums sociala utvecklare/socialrådgivare Therese Eliasson. Och vilken skillnad det gör! Utveckling av elevhälsa för grundskolan Kunskapscentrum kan efter att ha kommit i närmare kontakt med elevhälsan i Oskarströms många skolor det senaste läsåret konstatera, att den fungerar på väldigt olika sätt. Det gäller allt från mötesstruktur till vad som diskuteras och hur ärenden behandlas. Vi är övertygade om, att detta inte är unikt för Oskarström utan att det gäller för hela kommunen, eftersom det inte finns gemensam utbildning för rektor/förskolechef, som är den som leder elevhälsans möten.att vi gör någotsånär lika har stor betydelse för trovärdigheten gentemot våra samarbetspartners, t ex socialförvaltning, BUP och BVC. Det blir mycket förvirrat för dem, när de får olika besked och önskemål beroende på vilken skola det gäller.utbildning av elevhälsoteamen är därför högt prioriterat. Vi har valt att börja med de som leder teamen, dvs förskolechefer och rektorer. Hela Oskarströms Ledningsgrupp kommer att utbildas genom Kärnhusets försorg under höstterminen 2013.En paraplyorganisation för elevhälsoteam, ett multimyndighetsnätverk, är något som är mycket efterfrågat från skolans sida. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

48 Aktiviteter Senaste kommentaren Vi eftersträvar att organisera mötena så att även våra samarbetspartners i elevhälsofrågor BUP, Socialförvaltningen, Polisen och Kärnhuset också har något att vinna på att delta. Kunskapscentrum Oskarström har initierat en diskussion med ovanstående partners. Diskussionen kommer att utmynna i faktiska träffar hösten Nätverksmöte i ett tidigt skede Sedan en tid använder Socialförvaltningen i Halmstad sig av nätverksmöten för att stödja familjer där man kan vara orolig för barnets situation. Då samlas, med familjen i centrum, personer som tillhör familjens nätverk för att diskutera och komma fram till lösningar som syftar till att förbättra förutsättningarna för barnet. Det kan innebära att förutom föräldrarna finns exempelvis en mormor, en granne, barnets klassföreståndare, en socialsekreterare, rektorn och skolsköterskan på barnets skola med på mötet. Ofta blir utfallet konstruktivt och bra. I Halmstad har tyvärr hittills detta verktyg bara kunnat erbjudas om familjen har anmälts till socialförvaltningen.inom Kunskapscentrum vill vi ge möjlighet för familjerna att få denna hjälp innan familjen blivit ett fall för soc.erfarenheten visar att för lyckade nätverksmöten krävs drivna nätverksledare, som vågar ställa obekväma frågor, att alla deltagande parter, familj och professionella, vill bidra till positiva lösningar och en välgrundad trovärdighet mellan de professionella parterna. Under hösten 2013 låter Kunskapscentrum Oskarström och Socialförvaltningen utbilda två medarbetare inom Kunskapscentrum till nätverksledare hos Nätverkskompaniet i Västerås. Det är Kunskapscentrums Therese Eliasson, social utvecklare/socialrådgivare och Jonas Lidström, elevcoach, dvs. en socionom och en lärare. En spännande kombination av utbildning och yrkeserfarenhet. Vilken analys görs av detta arbetes effekter? Ett av Kunskapscentrums viktigaste enskilda mål är att initiera och pröva en metodutveckling av komplexet, Elevhälsa samverkan skola, socialförvaltning, familj och andra aktörer. Kan vi få till stånd metoder och verktyg som effektivare kan hjälpa barn och familjer som är i behov av samhällets stöd, så skulle alla vara vinnare, de enskilda likväl som samhället. Kanske har vi redan de flesta resurserna, men behöver arbeta bättre tillsammans och bortse från de organisatoriska gränshinder som tydligt eller omedvetet finns. Förskolechefer och personal tar efter att ha fått stöd och råd av Therese tag i situationer kring barn, som de inte hade gjort annars, enligt egen utsago. Det har resulterat i allt från stödjande samtal med föräldrar av personalen själv till orosanmälningar till socialförvaltningen. Therese har också kunnat hjälpa föräldrar, som själva har uttryckt ett behov, att komma vidare och exempelvis ta kontakt med någon frivilligverksamhet inom socialförvaltningen. Att vi gör någotsånär lika har stor betydelse för trovärdigheten gentemot våra samarbetspartners, t ex socialförvaltning, BUP och BVC. Det blir mycket förvirrat för dem, när de får olika besked och önskemål beroende på vilken skola det gäller. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

49 Aktiviteter Senaste kommentaren Forskning visar att personal i förskola och grundskola ofta är mycket lyhörda för hur barn mår och har det i sin hemmiljö. Om nätverksmötet ägde rum redan när personalen börjar få misstankar att allt inte står rätt till, så kommer det inte att innebära samma trauma, som det ofta blir nu efter en anmälan. Vi menar att alla skulle tjäna på ett tidigt möte, barnet, föräldrarnas självkänsla och attityd, relationen till för-/grundskolans personal osv. Märk väl! Vi menar inte att ett nätverksmöte kan ersätta en anmälan, då förhållandena är så allvarliga, att de måste anmälas till socialförvaltningen Skolområde Söder Vilket arbete har genomförts under 2013 i projektet? Andersberg satsar via projektet Ökade livschanser för unga på föräldrastöd i form av en föräldraverkstad. Vi har idag en föräldravärd på skolan som kartlägger vilka familjer som är i behov av stöd i föräldrarollen bl.a. genom att följa upp var elever som inte kommit till skolan, och inte hört av sig, befinner sig. Andersberg bedriver även ett projekt med SFI-kvinnor under namnet Kulturgruppen. Skolområde Söder och verksamhetsområde Andersberg planerar att under ht13 gå in med en ny projektansökan till Ökade livschanser för unga. Det som planeras är ett integrationsprojekt, där Andersbergs står i centrum för ett nätverk som redan börjat ta form. Bakgrunden är denna: En löst sammansatt grupp ungdomar (17-20 år) med bas på Andersberg rör sig över stora delar av Andersbergsområdet, och drar med sig inbrott, skadegörelse, nedskräpning och anläggning av bränder. Det är ungdomar som i hög grad vänt vuxenvärlden ryggen och som i stor utsträckning också saknar framtidstro. Problemet hänger åtminstone delvis samman med att fritidsgården Hyddan stängdes, vilket fått till följd att ungdomarna inte längre har en lika naturlig samlingsplats. Utöver den materiella skadan som gruppen åsamkar leder deras bitvis hotfulla attityd också till obehag bland personalen på t.ex. Andersbergsskolan. Det finns även barn och ungdomar i andra ålderskategorier på Andersberg som ligger i farozonen för att hamna i utanförskap. Vi behöver även arbeta med dessa barn och ungdomar. Ett nätverk har alltså bildats för ändamålet. Nätverket leds av Skolområdeschef Hans Dahlqvist och inkluderar i nuläget representanter från BUF, KUF, HFAB, Räddningstjänsten, Socialförvaltningen, Fältverksamheten, KRIS och Försäkringsförmedlarna (FMIV). Inriktningen på den planerade ansökan är: Hur kan vi fånga upp och möta dessa ungdomar på Andersberg som redan är eller som riskerar att hamna i livslångt utanförskap? Urbant utvecklingsarbete Andersberg Det lokala utvecklingsarbete som är påbörjat för Andersberg fortsätter. Andel elever med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen 2020, vilket följs upp i samband med målet: Andelen elever som är behöriga till Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

50 Aktiviteter Senaste kommentaren gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer. Vilket arbete har genomförts under 2013 avseende prioriteringen? Som beskrivits tidigare i delårsrapporten har Andersbergs verksamhetsområde nu lanserat omfattande utvecklingsarbetemed fokus på språkoch kommunikation i ett 1-11-årsperspektiv. Syftet med detta arbete är att stärka den röda tråden mellan förskola och skola och i förlängningen öka måluppfyllelsen. Forskning visar att den grund som läggs i förskolan har stor betydelse för hur barnen klarar skolan. Samma forskning betonar även att förskolan har en kompensatorisk funktion. Den röda tråden mellan förskola och skola blir därför extra viktig i Andersbergsverksamhetsområde. Andersbergs vo har under vt13 och början av ht13 arbetat fram en handlingsplan för ändamålet. Handlingsplanen innehåller bland annat ett årshjul som svarar på frågorna: När, Var, Hur? Nedan följer exempel på innehållet: När: Handlingsplanen ska vara färdig till terminstart Ht-13 och gälla för hela verksamhetsåret. Vad: Innehåll av utlagda mötestider för kompetensutveckling, ekonomi, utvärderingar, samverkansforum (utvecklingsgrupp, pedagogiskt forum, klasskonferenser, möten med fackrepresentanter) LSG, arbetsplatsträffar, ledningsdagar och EHT, utvecklingssamtal, nationellaprov, screeningar, UiM, förskoleklassnätverk, fritidshemsnätverk, forskningscirkel. Ett första utkast skall vara färdigt innan skolavslutning. Hur: Startar i maj 2013 med att skapa ett årshjul för att se vad året skall innehålla för att sedan kunna tidsätta de olika mötena/träffarna i ett kalendarium. När: Första ap-träffen ht-13 och löpande 13/14, 14/15, 15/16. Vad: Gemensam uppstart för att förklara och initiera arbetet med Språk och kommunikation. Hur: Ledningen och specialpedagoger planerar för upplägget. Samanalys kring skolans resultatbild för att skapa förförståelse kring vad vi gemensamt måste arbeta vidare med. Utvecklingsgruppen med fokus på olika former av samverkan inom verksamhetsområdet. Till exempel genom ökad samverkan mellan förskola och förskoleklass. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

51 4 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 4.1 Nämndens/styrelsens mål Fritidshemsverksamheten ska ha ett särskilt fokus på att utveckla verksamheten för åringar samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd Senaste kommentaren Skolområde Centrum Nätverket för fritidspersonalen i skolområde centrum har problematiserat vad systematiskt kvalitetsarbete innebär. Arbetet har inriktats på dokumentation som stödjer mål och syfte med fritidshemmets aktiviteter samt dokumentation kopplat till mål, utvärdering och analys. Fokus har satts på hur eleverna involveras i fritidshemmets mål och hur eleven förstår sitt lärande. Arbetet utgår från läroplanens mål och inte aktiviteten för att se hur kreativitet och lärande hänger ihop. Utgångspunkten är en gemensam pedagogisk planering. Genom att systematiskt tittat på vår egen praktik i syfte att få en helhetssyn på lärandet och att se kvalité i elevens hela skoldag. Riktade insatser mot 9-12 år Det finns bara två skoleneheter i Centrum som har riktad verksamhet mot åringar. Det finns exempel på hur en skolenhet systematiskt och kontinuerligt följer upp och analyserar resultat i förhållande till LGR-11 och utifrån det planerar sin fortsatta verksamhet. Dokumentation som synliggör elevens lärande genomsyrar verksamheten. Man uppmuntrar eleverna att reflektera och vara ett stöd för varandra i lärandet. Det finns en process i Centrum där vi identifierar vilka pedagoger som behöver möta och utmana varandra samt vilka gränsöverskridande aktiviteter som ska iscensättas för att skapa en fortsatt verksamhetsutveckling. Vårt nästa steg är att i högre utsträckning följa hur aktuell forskning synliggörs i praktik och planering. Ett verksamhetsexempel är att aktiviter planeras och genomförs systematiskt utifrån elevers önskemål, delaktighet, inflytande. Det finns en röd tråd mellan pedagogisk idé, organisation och miljö. Ett annat exempel handlar om riktad verksamhet mot äldre elever i from av Mix-klubben, där eleverna är delaktiga i planeringen av aktiviteter. Totalt fyra eftermiddagar/vecka med olika fokus. I vår analys ingår också att barn i senare år har alternativet och välja att gå hem på egen hand vilket inte finns i tidigare ålder. Föräldrar kan välja bort avgiftsbelagd verksamhet utifrån att man ser verksamheten som tillsyn alternativt att se verksamheten som en tillgång ur ett lärandeperspektiv. Vi noterar också att eleverna tillbringar eftermiddagen tillsammans hemma hos varandra i större utsträckning än i lägre åldrar. Aktiviteterna visar på att eleverna ser att lust, kreativitet och lärande hänger ihop. Pedagogerna ställer, i större utsträckning, reflekterande och formativa frågor till eleverna. Större betoning läggs på att utveckla och ompröva sin fritidsverksamhet. Det finns numera en systematik gällande hur mål, analys, aktiviteter, dokumentation, elevers delaktighet hänger ihop. En effekt är att man i större omfattning har lärande samtal. Vi kan se ett högre deltagande i åldrarna år vilket har koppling till på det sätt aktiviteterna erbjuds och genomförs. Skolområde Norr Fokus ligger på att utveckla verksamheten för just Under hösten har fritidshemmen i Oskarström, liksom inom andra vo träffats i nätverk som har till syfte att utveckla verksamheten Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

52 på samtliga enheter. På de större enheterna finns fler möjligheter att anordna gruppverksamhet för de äldre eleverna. Det hålls fritidsråd där eleverna diskuterar och lämnar förslag på verksamhet för grupperna. Vid upprättandet av åtgärdsprogram innefattas även fritidshemmet. Indelning av fritidshemmen i grupperingar yngre/ äldre har bidragit till att eleverna stannar kvar längre och uttrycker att aktiviteterna känns mer relevanta.åtgärder får ett större genomslag genom att flera pedagoger involveras och träningsarenan för eleven utökas. Elevernas inflytande över innehållet har gett en tydlig effekt till ökad trivsel. Nästa år ska fritidshemspedagogerna arbeta tillsammans med Kärnhuset i ett värdegrundsarbete med fokus på genus. Med tanke på tyngdpunkten på pojkar i elevgrupperna anser vi att pedagogerna behöver ha fokus på genustänket i vardagen. Skolområde Söder Inom Skolområde Söder har fyra av sju skolor valt att organisera sina fritidshemsavdelningar så att en given fritidshemsavdelning på respektive skola enbart har verksamhet för åringar. Därmed har den fysiska lärmiljön kunnat anpassas efter verksamhetens mål samt efter barnens behov och intressen. och verksamhetens mål och innehåll har skapats med delaktighet av eleverna så att den blir meningsfull, utgår från deras behov och intresse samt erfarenheter. I till exempel Trönninge har fokus riktats mot att stärka hela fritidshemmets alla kvalitetsaspekter för att på sikt få åringar att vistas i en mer kvalitativ verksamhet. Ytterligare ett exempel utgörs av Andersbergsskolan, som varje eftermiddag har anordnar verksamhet inom ramen för Andersbergs idrottsförening (ABIF). Detta har gett eleverna på fritidshemmen möjlighet att prova på olika idrottsaktiviteter samt även komma i kontakt med olika idrottsföreningar. Fritidshemmens innehåll har fått ett tydligare målfokus med hänsyn till våra styrdokument. Ett mer inkluderande arbetssätt, där flera är involverade i barnens utveckling. Positiv respons både från elever och föräldrar. Mätetal Målvärde Utfall Uppföljningsmetod kommer att tas fram under Aktiviteter Senaste kommentaren Utvecklingsarbete Varje grundskola ska i arbetet med entreprenörskap enligt de nya styrdokumenten samarbeta med Komtek, näringsliv och andra regionala aktörer. Senaste kommentaren Skolområde Centrum Inom skolområde Centrum använder flera skolor KomTek som samarbetspartner vid olika temaoch projektarbeten. Två 6-9 skolor har fördjupat sitt samarbete med Komtek kopplat till entreprenöriellt lärande. Stenstorpsskolan har arbetat med entreprenöriellt lärande för att utveckla nya förhållningssätt i undervisningen. Syftet är att nå högre resultat genom förändrat upplägg och uppföljning av all undervisning. Utbildningen sker i regi av Region Halland, STEPS(Strategiskt EntrePrenörskap i Skolan). Östergårdsskolan har utifrån vinster i lärandet och geografisk närhet ett samarbete med KomTek. Under 2013 har detta samarbete fördjupats. Våren 2013 har Ög påbörjat ett projekt Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

53 Framtida transporter, som Universeum, i Göteborg, är ansvarigt för. Projektet har lett till ett mer nära samarbete med KomTek under hösten och till våren 2014 kommer lärare att kompetensutveckla sig vidare i entreprenöriellt lärande. Lärarna kommer att samverka med Made by Halmstad/KomTek under 2014 bl.a för att organisera en miniyrkesmässa. Några aktiviteter som tangerar verksamhetsmål 7 och 16: 6-9 skolor lägger fokus på elevernas framtida yrkesval och det lokala näringslivet i Halmstad. Detta sker på elevens val för åk 9 på vårterminen.det finns på två skolor inarbetade projekt där man samarbetar med lokala näringslivet samt UF (Ung Företagsamhet).Östergårdsskolan har tillsammans med Andersbergsskolan sökt projektpengar via Ökade livschanser. Projektet syftade till att öppna skolan för samhället, organisera läxläsning utanför undervisningstid och anställa särskilda familjevärdar för ökad kontakt mellan skola och vårdnadshavare. Projektansökan bifölls inte men anmodades att återkomma med en ny ansökan, främst rörande kontakten mellan skola och omgivning. Skolområdet återkommer om detta. KomTek 1.Vilka aktiviteter har förekommit? Fortbildning för grundskolans lärare i teknik och entreprenörskap deltagare Fortbildning för förskolepedagoger i tenkik och entreprenörskap deltagare Kurser för lärarhögskolans studenter i teknik och entreprenörskap deltagare En storsatsning som pågick under tre år berörde flera skolor, lärare och ca 150 elever. Här fick eleverna arbeta praktiskt på KomTek, träffa unga förebilder från gymnasiet, möta förebilder ute på företagen i Halmstad samt möta dem på scen på Nolltrefem där workshops och olika evenemang arrangerades. Nedan är ett av avslutningstillfällena på Nolltrefem i början av 2013 där Farid Nolen från Västsvenska Handelskammaren kör Mathivation med framgång. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

54 Effekten av aktiviteterna varierar. En del lärare startar upp ett arbete med elever på skolan ganska direkt.många behöver ytterligare stöd och coachning för att komma igång samt låna utrustning och material. Ett exempel är den s k pneumatikutbildningen som efterfrågades av högstadielärare. Här har lärarna först erbjudits fortbildning och sedan får man utrustning med sig till skolan för att genomföra pneumatik i klassrummet. Man erbjuds även möjlighet att skugga lärare som redan är igång. Studiebesök erbjuds lärare och elever på olika företag. Mätetal Målvärde Utfall 16.1 Uppföljningar av antal deltagare i fortbildningar etc. 300% 16.2 Beskrivningar av grundskolors arbete Aktiviteter Senaste kommentaren Entreprenörskap och KomTek - Entreprenöriellt lärande i grundskolan Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

55 5 Prioriteringar 5.1 Lärarlyftet 2, Förskolelyftet, Matematiklyftet och Mattestationen Textavsnitt Lärarlyftet: Lärarlyftet 2 är en satsning som införs som en följd av att det den 1 juli 2011 infördes ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. Det är en satsning för att lärare, som saknar behörighet inom något av de ämnen eller årskurser de undervisar i, ska erbjudas utbildning för att kunna få denna behörighet. Denna statliga satsningen uppgår till drygt 1,5 miljarder kronor BUN avsätter kr för satsning på Lärarlyftet 2 för Under april månad, 2013, har uttagning till Lärarlyftet II gjorts inför hösten Av de 30 intresserade blev 5 lärare beviljade att söka Lärarlyftet och få studierna finansierade enligt gamla regler som gällde vid tidigare Lärarlyft. Dessa 5 kommer att studera matematik och teknik. Några lärare, 6 st, har valt att studera utan att få studierna finansierade av BUNs budgeterade medel. Den av BUN avsatta budgeten på kr har använts fullt ut. Förskolelyftet: BUNs satsning på att fortbilda förskollärare och förskolechefer uppgick till kr för år 2013.Denna summa halverades till att bli kr med hänvisning till det rådande ekonomiska läget. Sedan september månad är det sju förskollärare som erhåller kompetensutbildning inom förskolelyftet. 2. Vilken effekter har aktiviteterna fått? Det har visat sig att de förskollärare som har fått möjlighet till kompetensutbildning inom förskolelyftet har upplevt det mycket givande och de har erhållit nyvunnen kompetens som bidrar till att stärka dem i rollen som pedagogisk ansvarig för det inre arbetet. 5.2 Arbetskläder/skyddskläder för personal i förskolan År 2007 fattade BUN beslut om att tillsvidareanställd förskolepersonal samt kommunala dagbarnvårdare ska utrustas med arbetskläder. Ca 800 personer med tillsvidareanställning inom förskoleverksamheten har sedan dess utrustades med ett klädpaket bestående av fleccejacka, utebyxa samt utejacka. BUN avsätter kr 2013 för: Klädpaket till nyanställda inom förskolorna Kläder till de som erhöll kläder för 4-5 år sedan, med behov av att utbyte pga. slitage. Utbyte av de fleecejackor som arbetstagarna erhöll under perioden har skett under perioden. Antalet fleccejackor som har blivit utbytta uppgår till ca 650 st á 190 kr, kostnaden för detta utbyte blev kr. Resterande medel används för kontinuerligt utrusta nyanställda medarbetare inom förskolan med klädpaket. 2. Vilka effekter har aktiviteterna fått? Behovet av att få möjlighet till utbyte av kläder som har nyttjats under 3-6 år är stort och att det under året har skett ett utbyte av fleecejackorna har varit välkommet. Den nya fleecejackan är av en bättre kvalitet än den tidigare vilket också har upplevts som positivt. BUF utrustar nyanställda inom förskolan med ett klädpaket är ett verktyg i att visa sig som den gode arbetsgivaren och detta uppskattas av de nyanställda medarbetarna. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

56 Både utbytet som utrustningen av klädpaket till nyanställda har uppskattats av berörda. 5.3 Skolbibliotek Skolområde Centrum Under året har vi planerat för en organisation som ska ge alla grundskoleelever i skolområde centrum tillgång till en skolbiblioteksverksamhet i linje med det skolbiblioteksuppdrag som nämnden beslutade om Pga osäkerhet i hur långsiktig satsningen på att utveckla skolbiblioteksverksamheten är har rektorerna till viss del avvaktat med att sjösätta organisationen.i ett verksamhetsområde, Nissan (Slottsjord/Brunnsåker), har vi sedan i somras en heltidsanställd skolbibliotekarie som arbetar i ett åk 1-9 perspektiv. Under 2014 kommer vi att anställa ytterligare minst en skolbibliotekarie så att vi har en skolbibliotekarie knuten till vo Nissan, en till vo Kärleken/Furulund och en knuten till Nygård (Nyhem/Linehed/Östergård). Tanken är att dessa bibliotekarier inte enbart ska arbeta med in och utlån utan samarbeta med lärarpersonalen kring att hitta lämpliga texter/media (vara en viktig partner i skolans digitala lärande), lässtimulerande åtgärder (boksamtal, författarbesök), mångspråklighet, utveckla elevernas informationskompetens, stödja lärarna med insatser för elever med särskilda behov mm. Vi vill helt enkelt att skolbibliotekarierna ska vara en viktig del av skolans kvalitetsarbete och bidra till skolans måluppfyllelse. Eftersom vi ännu inte sjösatt vår skolbiblioteksorganisation på bred front kan vi inte uttala oss om detta.i Nissans verksamhetsområde, där vi redan har en heltidsanställd skolbibliotekarie, ser vi vilken skillnad kompetensen gör för arbetet i skolan och med eleverna. Skolbibliotekarien når genom sin blogg ut till fler elever än bara de som besöker skolbiblioteket.just nu håller vi på att tillsammans med Erica Eklöf på kärnhuset arbeta fram ett gemensamt utvärderingsinstrument för skolbiblioteksverksamheterna för att kunna synliggöra verksamhetens effekter och vilka delar av skolbiblioteksverksamheten som behöver utvecklas. 5.4 Stipendier till grundskoleelever 5.5 Barnskötare som studerar till förskollärare Sedan januari 2012 har Barn- och ungdomsförvaltningen avsatt medel för att kunna stötta de tillsvidareanställda barnskötare som väljer att studera till förskollärare. Satsningen är ett led i Barn- och ungdomsnämndens beslut om att öka andelen förskollärare i organisationen till 67 % till utgången av I dagsläget studerar 18 av förvaltningens barnskötare till förskollärare. Hälften av dessa har studerat på distans vid Växjö universitet sedan hösten 2010 och kommer att ta sin examen i juni Efter examen kommer berörda att erbjudas tidsbegränsade anställningar som förskollärare för att genomgå det introduktionsår som krävs för att kunna ansöka om förskollärarlegitimation och bli tillsvidare-anställda som förskollärare. Arbetsgivaren har under 2013 bekostat all litteratur (efter uppvisande av intyg på godkänd kurs) för de studerande samt betalat ut ersättning med upp till kr per barnskötare för utlägg avseende resor och logi. Utöver detta har varje barnskötare under året haft möjlighet at ta ut två betalda inläsningsdagar i samband med tenta/inlämningsarbete etc. Under 2014 har 18 barnskötare begärt och erhållit ersättning för litteratur och/eller resor och logi. Många har även nyttjat inläsningsdagarna som arbetsgivaren bekostar. Förvaltningen har i dagsläget 18 medarbetare som studerar till förskollärare. 2. Vilka effekter har aktiviteterna fått? Satsningen på ekonomiskt stöd till de barnskötare som väljer att ta ett steg vidare i sin yrkesutövning har varit och är mycket uppskattad - en liten kostnad som fått stor personalpolitisk effekt. Berörda chefer vittnar om hur de studerande utvecklas under utbildningen och hur utbildningen tillsammans med barnskötarerfarenheten får effekt i det Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

57 vardagliga arbetet med barnen. En annan viktig effekt är att satsningen hjälpt till att öka andelen förskollärare i enlighet med det inriktningsbeslut om 67% förskollärare vid utgången av 2013 som barn- och ungdomsnämnden tagit. 5.6 Urbant utvecklingsarbete Skolområde Söder Skolledningen har i utvärderingar, tillsammans med personalen, kommit fram till att verksamhetsområdets barn/elever ofta har svårigheter som är kopplade till språkkunskaper och deras förmåga att använda begrepp. Detta får konsekvenser i alla ämnen. Analysen har gjorts utifrån vad som kunnat utläsas av de nationella proven, UiM, screeningar och tidigare kommunens uppföljningsuppdrag. Vi har även tagit hjälp av vad vi sett i Unikum kopplat till bedömningar och risk för att inte nå målen. I samtal med pedagoger genom våra utvecklingsarbeten har det även framkommit att det är inom dessa områden som eleverna har störst svårigheter. Forskning pekar på betydelsen av ett starkt förstaspråk för att utveckla ett bra andraspråk. Både inlärningen av svenska och barnets kunskapsutveckling underlättas om barnet får använda sitt modersmål. Med stöd av det föregående har Andersbergs verksamhetsområde lanserat ett omfattande utvecklingsarbete med fokus på språk- och kommunikation i ett 1-11-årsperspektiv. Syftet är att stärka den röda tråden mellan förskola och skola och i förlängningen öka måluppfyllelsen. Forskning visar att den grund som läggs i förskolan har stor betydelse för hur barnen klarar skolan. Samma forskning betonar även att förskolan har en kompensatorisk funktion. Den röda tråden mellan förskola och skola blir därför extra viktig i Andersbergs verksamhetsområde. Andersbergs VO har under vt13 och början av ht13 arbetat fram en handlingsplan för ändamålet. Handlingsplanen innehåller bland annat ett årshjul som svarar på frågorna: När, Var, Hur? Nedan följer exempel på innehållet: När: Handlingsplanen ska vara färdig till terminstart Ht-13 och gälla för hela verksamhetsåret. Vad: Innehåll av utlagda mötestider för kompetensutveckling, ekonomi, utvärderingar, samverkansforum (utvecklingsgrupp, pedagogiskt forum, klasskonferenser, möten med fackrepresentanter) LSG, arbetsplatsträffar, ledningsdagar och EHT, utvecklingssamtal, nationellaprov, screeningar, UiM, förskoleklassnätverk, fritidshemsnätverk, forskningscirkel. Ett första utkast skall vara färdigt innan skolavslutning. Hur: Vi startar i maj 2013 med att skapa ett årshjul för att se vad året skall innehålla för att sedan kunna tidsätta de olika mötena/träffarna i ett kalendarium. När: Första ap-träffen ht-13 och löpande 13/14, 14/15, 15/16. Vad: Gemensam uppstart för att förklara och initiera arbetet med Språk och kommunikation. Hur: Ledningen och specialpedagoger planerar för upplägget. Samanalys kring skolans resultatbild för att skapa förförståelse kring vad vi gemensamt måste arbeta vidare med. Effekterna hittills är att förskolechefer och rektorer på Andersberg, tillsammans med sin personal, enats om en gemensam grund att stå på och en gemensam målbild att sträva mot. Detta har skapat tydlighet och en gemenskap inom verksamheten. Effekterna i relation till barn/elever är det för tidigt att dra några slutsatser kring. 5.7 Ökade livschanser för unga Förvaltningsgemensamt Från LUPP till handling Projektet Lupp till handlings huvudsakliga målsättning är att förebygga kränkningar och främja god hälsa bland pojkar och flickor i Halmstad Kommun. Med utgångspunkt ur senaste resultat Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

58 från Luppundersökning har projektet genomfört antal insatser på grupp/individnivå. Detta för att öka ungdomsinflytande och medvetenhet bland flickor och pojkar avseende kränkningar i allmänhet och nätkränkningar specifikt. Elevaktiviteter Gilla Hata Horan projektet för högstadieelever, (år 7-9) är ett elev/författarprojekt med 74 deltagande klasser. Med ett genomgående tema mot nätkränkningar har forumspel, foto, författarbesök, läsprojekt, föreläsningar och skapande verkstäder genomförts. Efterarbete och reflektioner kring bokens (Gilla hata horan) innehåll har fördjupats ytterligare genom en digital blogg/läsplattforum. "Schysst på nätet" (åk 4-6). Konceptet Schysst på nätet har ett deltagarinriktad och skapande arbetssätt, där dramapedagog och bildkonstnär har systematiskt besökt 57 klasser under terminen. Eleverna har praktiskt fått arbeta med foto och den bildvärld som de själva dagligen lever i med bilder i samtiden från internet. Arbetet och diskussionerna har fokuserat på bilden av genus och värderingar. Genom systematiska dramaövningar har eleverna också fått möjlighet att agera och utveckla deras empatiska och sociala förmåga i det sociala samspelet på internet och via deras telefoner. Kompetensutveckling Kompetensutveckling riktat till pedagoger vid 2-3 seminarietillfällen med utgångspunkt ur främjande, förbyggande och åtgärdande arbetssätt. 8 av 11 högstadieskolor har genomgått en sådan fortbildningsmodell. Föräldrainformation I syfte att stärka samverkan mellan skola och hem, har föräldraföreläsning erbjudits i samband med föräldramöte. Utgångspunkt vid föreläsningarna har varit att ge perspektiv och förhållningsätt kring kränkningar och trakasserier via sociala medier. Denna insats har planerats och genomförts i samverkan med Trygga Halmstad. 20 skolor, såväl på mellanstadiet som på högstadienivå, har deltagit. Halmstad högskola: Under hösten inleddes ett samarbete med Högskolan i Halmstad med föreläsningar för lärarutbildningens personal. 2. Vilka effekter har aktiviteterna fått? Projektmålet anses, utifrån de spridda och deltagarorienterade insatserna och ett genomgående främjande och förebyggande perspektiv på olika nivåer, bidragit såväl på kort sikt som lång sikt till att motverka trakasserier och kränkningar på nätet. Den digitala utvärderingen som skickats både till elever och pedagoger visar på ett sammantaget positiv resultat och allmänt nöjda deltagare. Halmstadprojektet Högskolan i Halmstad och Halmstad kommun har ett gemensamt samarbetsprojekt utifrån barns psykiska hälsa, Halmstadsprojektet. Där utgångspunkten är flickor och pojkars subjektiva uppfattning om vad psykisk hälsa är för dem. Målet är att de ska vara en viktig och relevant part i forskningen om barns psykiska hälsa. 1. Vilka aktiviter har förekommit? Högskolan i Halmstad genomfört livskvalitetsmätningar bland årskurs 6 och 9 på ett flertal av kommunens grundskolor. Utveckling och fördjupning av projektets problem- och målformulering tillsammans med elever har genomförts i fokusgruppintervjuer med ca 90 flickor och pojkar från 9 skolor har bidragit till att ur barnens perspektiv beskriva psykisk hälsa som att vara i balans. 2. Vilka effekter har aktiviteterna fått? I sambandsanalyser av datainsamlingen inom Halmstadprojektet har det gått att utläsa att det finns geografiska friskområden. Halmstadprojektet har därmed bidragit till möjligheten att genomföra ytterligare studier som syftar till att leverera ett kunskapsunderlag för strategiskt folkhälsoarbete och samhällsplanering. Kunskapen kan användas för att utforma framgångsrika hälsofrämjande åtgärder riktade mot barn i olika geografiska områden. Utifrån dessa fakta kan Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

59 en karta konstrueras över hur frisk respektive riskområden fördelar sig i förhållande till psykisk hälsa samt relateras till socioekonomi och kön och ålder. Detta kan bidra till en vidare helhetsstudie inom Halmstadsprojektet och psykisk hälsa. Skolområde Norr 1. Vilka aktiviter har förekommit? Familjeverkstan är nu etablerad i Oskarström. Under året har Familjeverkstan i skolan bedrivits på tre låg- och mellanstadieskolor, Enslövs-, Espereds- och Valhallaskolan. Metoden används både i förebyggande syfte och i krissituationer. Konkreta exempel på hur verkningsfullt arbetet är kan många ge. Efter fyra kurstillfällen har utvecklingen i en klass med oroliga barn, missnöjda föräldrar och desillusionerade pedagoger vänt. Den unge nyutbildade läraren som skakade på huvudet och ställde frågan: -Ska det vara så här att arbeta i skolan? kan ett par månader senare trivas i sin arbetsmiljö tillsammans med barn och föräldrar Projekt SAMSAS samverkan/samsyn skola och socialförvaltningär en direkt fortsättning på Kunskapscentrums ambition att öka Barn- och ungdomsförvaltning och Socialförvaltningens samarbete kring barn och familjer med behov av stöd. Kunskapscentrum har tagit fram idéer och metoder, som SAMSAS fullt ut kan realisera och göra till kända rutiner. Metoderna innefattar både förebyggande hälsoarbete och samverkande stöd vid behov och spänner över följande delmoment: Elevcoachverksamhet för elever som behöver motiveras för skolarbete/motiveras för att komma till skolan Utveckling av barnhälsa för förskolanutveckling av elevhälsa för grundskolan Utbildning av elevhälsoteamen Paraplyorganisation för elevhälsoteam (multimyndighetsnätverk)nätverksmöte i ett tidigt skede Föräldrautbildning i form av Familjeverkstan i olika versioner och Palla.(SAMSAS möjliggörs genom finansiering av kommunens projekt Ökade livschanser.) Projekt SAMSAS har fått möjlighet att föra Kunskapscentrum Oskarströms tankar vidare under Där kommer arbetet fortsätta med metodutvecklingen av Elevhälsa samverkan skola, socialförvaltning, familj och andra aktörer. Ökade livschanser står för finansieringen. 2. Vilka effekter har aktiviterna fått? På de enheter där föräldrautbildningen Familjeverkstan är rutin finns ett lugn i verksamheten och skolresultaten förbättras. Elevcoachverksamhet för elever som behöver motiveras för skolarbete/motiveras för att komma till skolan har fått stor effekt. Hösten 2012 hade Österledskolan sex hemmasittare. 2013, finns det ingen. Kunskapscentrums elevcoach har stor andel i denna förändring. Elevcoachen har mött eleverna på deras respektive hemmaskola och förberett dem på tillvaron på Österledskolan i årskurs 7 vilket inneburit att de kommit tryggare till skolan. Eftersom Österledskolan har haft bättre kännedom om respektive elev har rektor/lärare också kunnat sätta ihop klasserna på ett bättre sätt och därmed kunnat undvika onödiga konfliktsituationer. Inställningen till Österled som skola har också förbättrats bland eleverna. Elevcoachen tillbringar även en eftermiddag i veckan på den nyinflyttade fritidsgården vilket ger ytterligare kontaktytor till eleverna. Skolområde Söder Stärk föräldrarollen ökade livschanser för unga. Delmål i projektet: Ökad samverkan mellan förskola/skola och hemmen Ökad samverkan mellan förskola-skola-gymnasium-kommun och föreningar/organisationer Bättre hälsa hos unga (projektet bidrar till att öka intresset med fritidsaktiviteter) Minska utanförskap Förbättrad integrering Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

60 Vilka aktiviter har förekommit? Föräldrastöd Andersberg satsar via projektet Ökade livschanser för unga på föräldrastöd i form av en föräldraverkstad. Vi har idag en föräldravärd på skolan som kartlägger vilka familjer som är i behov av stöd i föräldrarollen bl.a. genom att följa upp var elever som inte kommit till skolan, och inte hört av sig, befinner sig. Andersberg bedriver även ett projekt med SFI-kvinnor under namnet Kulturgruppen. Fortbildning/föreläsning Gemensamma föreläsningar/fortbildningar till all personal på Andersbergsskolan och Östergårdsskolan som arbetar i 1-16 års-perspektivet i att möta människor ifrån olika kulturer.stöd till unga Nätverk Ett nätverk har bildats för att stödja flickor och pojkar på Andersberg. Nätverket leds av Skolområdeschef Hans Dahlqvist och inkluderar i nuläget representanter från BUF, KUF, HFAB, Räddningstjänsten, Socialförvaltningen, Fältverksamheten, KRIS och Försäkringsförmedlarna (FMIV).Inriktningen på den planerade ansökan är: Hur kan vi fånga upp och möta dessa ungdomar på Andersberg som redan är eller som riskerar att hamna i livslångt utanförskap? Föräldrastöd med interkulturellt perspektiv Projektet har drivits av Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) i samverkan med Utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) och ABF SydHalland genom ESF-projektet Det goda livet under år Den övergripande målsättningen med projektet är att alla barn och ungdomar i Halmstads kommun ska känna tillhörighet, gemenskap och uppleva en känsla av sammanhang. Projektet ska motverka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, tvångsäktenskap, diskriminering, utanförskap och destruktiva subkulturer och istället stärka barn och föräldrars inflytande, delaktighet, ansvar och egenmakt. Arbete med att stärka och systematisera pedagogernas värdegrundsarbete i relation till styrdokumenten, likabehandlingsplanerna och internationella konventioner, att medverka till en god föräldrasamverkan genom värdegrundsdialog med fokus på delaktighet, ansvar, inflytande och egenmakt, att bidra till en positiv identitetsutveckling hos barnen genom ökad delaktighet och känsla av sammanhang för att motverka subkulturer och utanförskap, samverkan och kunskapsutbyten med Biskopsgården i Göteborg och Hörby i Skåne inom det nationella projektet Identitet, kyskhetskultur och rätt till eget liv som finansieras av Länsstyrelsen i Östergötland. genom att t.ex använda bildmaterialet Processinriktad värdegrundsdialog med barnen i centrum vilket har utarbetats som ett stöd i arbetet och kan användas strukturellt vid föräldrakontakter inom förskola, skola, SFI och flyktingsmottagning, men det kan också användas som underlag för riktade föräldrastödsutbildningar med interkulturellt perspektiv. En utbildningsplan och ett handledningsmaterial samt förslag på instuderingslitteratur har arbetats fram under hösten 2013 som underlag för en utbildning. Anderbergs förskolor har startat en nätverksgrupp bestående av sex pedagoger och sex föräldrar från projektet Det goda livet. Pedagogerna och föräldrarna har träffats regelbundet under våren 2013 och testat de första bilderna i bildmaterialet med fokus på inskolningssamtalen och barnets perspektiv. Pedagogerna och föräldrarna har diskuterat dilemmafall som kan uppstå i verksamheten och arbetat med värderingsövningar. Vallåsskolan har bildat en utvecklingsgrupp som har träffats regelbundet under våren. Utvecklingsgruppen består av skolchefer, psykolog från Kärnhuset, specialpedagoger, verksamhetsutvecklare och projektledaren för Föräldrastöd med interkulturellt perspektiv. 2. Vilken effekt har aktiviterna fått? Projektet har kommit långt och har mycket god förankring hos pedagoger och skolledning inom Andersbergs verksamhetsområde. Genom nätverksgrupper, utbildningsdagar om värdegrund Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

61 och metod samt planerat metodgenomförande under hösten sker insatser som innebär att projektets syfte och mål bedöms kunna uppnås. De föräldrar från Det goda livet som medverkat i projektet beskriver en stark känsla av trygghet och bekräftelse när pedagogerna har ställt frågor om familjen och olika värderingar. En annan förälder menade att nu känner hon sig mycket tryggare för nu vet pedagogerna varför hon gör som hon gör. Många av föräldrarna som har deltagit i projektet genom Det goda livet har uttryck att deras värderingar avseende exempelvis äktenskap, sexualitet och barnuppfostran har förändrats och att de känner en större tillit till det svenska samhället. De beskriver också att deras egen roll för att förhindra att barnen hamnar i subkulturer och utanförskap har blivit mycket tydligare. Deras förståelse för pedagogernas arbetssituation har ökat. 5.8 Jämställdhet Jämställdhetarbete för BUF Halmstad Kommun Sedan 2003 har Barn och ungdomsförvaltningen haft särskilt anställda som ska arbeta med jämställdhet i förvaltningen och sedan 2005 genuspedagoger till kommunens förskolor tilldelades Barn och ungdomsförvaltningen 2,9 miljoner genom den nationella satsningen Program för hållbar jämställdhet HåJ. Arbetet intensifierades och kunskapen kring begreppet jämställdhet och kartläggningen av (o) jämställdhet inom förvaltningen resulterade i att en metod/strategi för jämställdhet arbetades fram av genuspedagogerna och de projektanställda stödpersonerna. Verksamheten blev permanent och sedan 2010 har fyra jämställdhetsutvecklare verkat som stöd för verksamheten och jämställdhetsarbetet.barn- och Ungdomsförvaltningen metod/strategi kallas SynKAAR. Namnet syftar till att förvaltningens arbete ska jämställdhetsintegreras synkronisering med förvaltningens ordinarie arbete. BUN har sedan hösten 2007 påpekat att jämställdhet ska integreras i all verksamhet. Vidare är SynKAAR en förkortning av hur strategin ser ut. Synliggöra finns det kunskap om genus och jämställdhet inom förvaltningen olika professioner? Varje del ska bära sitt jämställdhetsarbete - det som nedan kallas KAAR. Kartläggning hur ser servicen till medborgaren ut? Får kvinnor och män, flickor och pojkar likvärdig service? För att se ojämställdhet behöver vi kartlägga vårt handlande och vår profession. Analysera en kartläggning är inte mycket värd om vi inte spårar orsaken eller verkan av resultatet. Med en god analys kommer nästa steg bli enkelt. Agera nästa steg är aktionen. Här sker magin. Ändrat beteende påverkar resultatet av kartläggningen. Ge medborgarna likvärdig service oberoende av könstillhörighet. Resultat det är viktigt som lärdom och som kriterier till att utveckla arbetet mot kommunens jämställdhetsmål samt de jämställdhetsmål som finns beskrivna på statlig nivå i läroplaner och lagtexter m.m.. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

62 Årets aktiviteter har främst varit riktade till att vara ett stöd för skolor och förskolors upprättande av plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Insatserna har varit färre i antal då verksamheterna till stor del skriver sina egna planer. Däremot har stödet till enskilda likabehandlingsgrupper varit ökande. En arbetsgång för rapportering till huvudman har klargjorts och informationen därom har spridits i ledningsleden. Jämställdhetsutvecklarna har under året utbildat sig vidare i Barnkonventionen och i jämställdhetsintegrering leda och styra. Barnkonventionen har därefter fått utrymme i några av kommunens förskolor. Jämställdhetsintegrering kommer till användning under våren då förvaltningsledningen antagit framtida mål, strategier och riktlinjer för jämställdhetsarbetet. Halmstad kommun kommer förhoppningsvis att underteckna CEMR-deklarationen under För att kunna erbjuda en likvärdig och jämställd skola behöver jämställdhet ingå i det ordinarie systematiska kvalitetsarbetet. Det finns fler framgångsfaktorer i arbetet för en jämställd skola i Halmstad men efterfrågan på resultaten och på vad som händer utifrån ett intersektionellt perspektiv är allt för låg. Organisationen utgår sällan från främjande perspektiv som jämställdhet, hälsa, trygghet och lärande. Diskussionen handlar nästan uteslutande om ohälsa, kränkningar och skolresultat och jämställdhet är en ickefråga. Vill skolan utvecklas mot en mötesplats där flickor och pojkar kan uppleva en stark känsla av sammanhang behöver verksamheten prata jämställdhet, hälsa, trygghet och lärande för att sedan kunna gestalta, förmedla och samordna de fyra delarna till en samstämmig plattform. Jämställdhetsutvecklarna har även under året samverkat med näringsliv (EQO), stadskontoret (processtöd i Kultur och värderingar och strategisk mångfald) och SKL(leda och styra Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

63 jämställdhetsintegrering). På Kärnhuset har jämställdhetsutvecklarna skrivit verksamhetens jämställdhetsplan och arbetat för att få in jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom samarbete med Högskolan i Halmstad har en rapport tagits fram för vilka hinder och möjligheter som finns för att öka andelen män i förskolans personalgrupper. 2. Vilken effekt har aktiviterna fått? Jämställdhetsutvecklarna driver långa processer och har upptäckt, genom LUPP 2012 och uppdraget med att skriva elevhälsorapport, att mobbingen har minskat och upplevelsen av att mobbing är ett problem på skolan har också minskat. Minskningen mellan 2009 och 2012 pekar på en positiv trend som vi vill tillskriva vårt och skolornas arbete mot kränkningar och diskriminering samt främjandet av jämställdhet. SynKAAR är ett arbetssätt som vi vill hävda är framgångsrikt mot mobbing och kränkningar. Vi tror även att arbetet är vägvinnande för lärande och skolresultat. Skolområde Norr FÖRSKOLA Arbete pågår med att införliva den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling i den vardagliga verksamheten.nätverk drivs tillsammans med jämställdhetsutvecklarna för att utveckla verksamhet och likabehandling Leda lika olika. För de som förra året med hjälp av jämställdhetsutvecklarna skapade en tydlig enhetlig struktur på planerna, finns nu en utgångspunkt att själva äga processen.arbetet är nu förankrat hos pedagoger och förskolechef. SKOLA 1.Vilka aktiviteter har förekommit? Utifrån ett jämställdhetsperspektiv har skolorna i Ha/Ly/St startat ett arbete med normkritiskt tänkande. Specialpedagogerna har som stöd för detta genomgått en utbildning i ämnet, anordnad av Göteborgs universitet. En långsiktig strävan i verksamhetsområdet är att det normkritiska perspektivet ska etableras även i förskolan. På Hovgårdsskolan har man samarbetat med jämställdhetsutvecklarna för att revidera den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utifrån kartläggningen i planen, har sedan fritids samarbetat med Naturskolan kring utomhuspedagogik En ökad medvetenhet kring jämställdhetsfrågor på skolan. Större trygghet hos eleverna kring de miljöer som de i kartläggningen har upplevt som mindre trygga. 5.9 Implementering av statliga reformer Skolområde Centrum Dessa medel har huvudsakligen använts för att finansiera skolområde Centrums verksamhetsutvecklingskonsulter.i skolområde centrum har det under 2013 haft funnits en verksamhetsutvecklingskonsult på heltid och en på deltid (50%). Dessutom finansieras två 50%iga tjänster ( 2 st utvecklingspedagoger) där en av tjänsterna är riktad mot förskola och den andra mot grundskola.samtliga uppdrag som dessa personer arbetar med har fokus på att implementera statliga reformer i förskola och skola. Uppdraget innefattar också att verka för högre måluppfyllelse i verksamheterna genom att leda eller arrangera för kompetensutveckling (ex. i språkutvecklande arbetssätt, kvalitetsarbete, utveckling av matematikundervisningen, bedömning för lärande/synligt lärande, pedagogisk dokumentation mm). De arbetar också med att stödja rektorerna i deras pedagogiska ledarskap samt tittar fördjupat (på rektors/förskolechefs uppdrag) på olika delar av verksamheten utifrån ett barn/elev, grupp och organisationsperspektiv för att få syn på utvecklingsområden alternativt identifiera Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

64 framgångsfaktorer. Utvecklarna leder också, alternativt stödjer, processerna i de otaliga pedagogiska nätverk som organiseras för i skolområde centrum. Verksamhetsutvecklarna förser chefer/lärare/pedagoger med vetenskapliga (och andra) texter som läses gemensamt och kopplas till praktiken för att på detta sätt ställa verksamheten i relation till aktuell och relevant forskning/teoribildning.i förskolan har en av verksamhetsutvecklarna under ett antal år arrangerat Berättardagar där olika förskolor i skolområdet får bidra med lärande exempel till sina kollegor som utgångspunkt för dialoger om vad som kännetecknar kvalitet. Dessa dagar har blivit ett viktigt inspirationsforum för förskolechefer och pedagogerna i förskolan. Vi tror att dessa insatser som nu pågått i lite drygt 4 år har lett till att fler pedagoger nu börjar känna sig trygga med våra nya statliga styrdokument. Framförallt har utvecklarna arbetat fram bra verktyg som stöd för planeringsprocesser och utvärdering av verksamheterna så att dessa ligger i linje med de nya styrdokumenten. Att skolområdeschefen och förskolecheferna/rektorerna hela tiden har prioriterat och riktat stödet och kompetensutvecklingsinsatserna utifrån vad våra (särskilt utvecklarnas) analyser har visat oss tror vi är en framgångsfaktor som nu börjar visa sig i en tryggare lärarkår och betydligt mer medvetna pedagoger.vi tycker oss se en ökad likvärdighet i våra tankar och vårt handlande kring vad som kännetecknar kvalitativ undervisning, särskilt vad gäller matematik, där flera av våra skolor har arbetat fram skolgemensamma överenskommelser (så kallade Didaktiska kontrakt) kring vad som ska känneteckna undervisningen. Numera skriver alla våra förskolor en/flera kvalitetsberättelser där de beskriver hur de har konkretiserat sitt läroplansuppdrag mha pedagogisk dokumentation under läsåret. Dessa berättelser har utvecklats till att bli en inspirationskälla och ett incitament för utveckling för såväl pedagoger som förskolechefer. Vi arbetar nu med att få berättelserna mer knutna till teori och beprövad erfarenhet samt att de ska visa mer av barnens förändrade kunnande. Vi vill också att de i större utsträckning ska innehålla förskolechefens analys.man kan säga att vi kommit en liten bit på vägen mot en verksamhet på vetenskaplig grund. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

65 6 Utvecklings- och kvalitetsarbete Förvaltningsgemensamt Skolområde Centrum Systematiskt kvalitetsarbetet förskola Det pedagogiska året skapar en systematik vilket skapar god planering och framförhållning. Jobba smart, dvs det vi gör t ex med hjälp av pedagogiska dokumentationer kan användas på flera olika sätt. Vissa förskolor arbetar med aktionsforskning som arbetsmetod i det systematiska kvalitetsarbetet.vissa förskolor har varit med i ett Comenius-projekt. Reflektionstid är viktigt förutsättning i förskolans utvecklingsarbete. Kvalitetshjulet är väl känt och förankrat hos personal i samtliga förskolor. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

66 Systematiskt kvalitetsarbete skolor Ett tydliggörande av det pedagogiska året finns även i skola, som ett stöd i planering och framförhållning. Allt arbete, såväl arbetet kopplat till olika ämnen men även vårt uppdrag som beskrivs i läroplanen kap1-2, bygger på en analys av ett nuläge av hela enheten. Analysen är sedan grunden för det fortsatta arbetet och vilka insatser som ska planeras/vad som ska utvecklas för att vi ska komma dit vi önskar (en ökad måluppfyllelse, även högre kvaliteter, för alla elever). Varje enhet planerar utifrån sin analys de processer/utvecklingsarbeten/kompetenstutveckling som ska finnas i verksamheten. Kvalitetsberättelser skrivs för att synliggöra verksamhetens kvalitetsarbete för pedagoger, verksamheten och vårdnadshavare. I berättelsen syns dokumentation som visar på utvecklingen i verksamheten, bevis. Berättelsen avslutas vid läsårets slut med personalens analys. I kvalitetsberättelserna finns kopplingar till teori och forskning. Kvalitetsberättelserna är även en viktig del i överlämnandet mellan förskola och förskoleklass. Skolområdesgemensam verksamhetsutveckling Förskola När vi inventerade utvecklingsbehov inför implementeringen av den reviderad läroplanen (Lpfö 98/2010) såg vi att naturvetenskap och teknik som skrevs fram tydligt i läroplanen inte syntes lika tydligt i våra verksamheter. Vikten av att fokusera på just naturvetenskap kunde vi också se när vi tittade på de resultat som våra äldre elever i de senare skolåren hade i Nationella prov i NO (inte så positiva). Att tolka resultat och göra utvecklingsinsatser 1-16 ser vi som en av styrkorna med att vi har en organisation där förskola och skola hör ihop. Under 2011 och 2012 jobbade vi med workshops kring naturvetenskap som riktade sig till alla förskolans pedagoger i vårt skolområde. I år inledde vi året med en föreläsning kring Naturvetenskap och Teknik med Sofi Jonsevald från Gävle. Vi fortsätter att hålla i vårt naturvetenskapliga arbete i nätverk och när vi granskar våra kvalitetsberättelser och planeringar mm. Kopplat till vår huvudprocess (se bild) kring Språk och kommunikation håller vi i de målbilder som togs fram vid 2010 års uppföljning av språk och kommunikation i förskolan. Målbilderna är ett viktigt redskap som används för att analysera verksamheten, lärmiljöer etc. Målbilderna har vi också kopplat samman med den språkrutin och teoridel som tagits fram av Erica Eklöf Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

67 och Johanna Kristiansson för f-3. Målbilderna finns med som ett utvärderingsinstrument när man skriver sitt systematiska kvalitetsarbete. Under hösten har boksamtal kommit igång som fortbildning i skolområdet där pedagoger från hela skolområdets möts i nätverksform. Huvudprocessen synligt lärande har vi under året arbetat med på skolområdesnivå genom att erbjuda fördjupad utbildning i Pedagogisk dokumentation även det i nätverksform med delatagare från hela skolområdet. Möjligheten till möten och lärande av och tillsammans med andra tror vi har betydelse för ökad likvärdighet mellan våra enheter. Samtliga pedagoger i förskolorna i Centrum fick i november en föreläsning av Ann Åberg från Stockholm kring pedagogisk dokumentation som ett verktyg för utveckling av verksamheten. I utvärderingar och uppföljningsarbete efter föreläsningen har det varit mycket reflektioner kring hur vi kan utveckla dokumentation tillsammans med barnen och hur vi kan få till reflektionstid och använda den på bästa sätt. Tyvärr råder det inte likvärdighet i möjlighet till reflektion i vårt skolområde. Alla förskolor beskriver idag sitt kvalitetsarbete i form av berättelser. En del såsom skolverket anger en berättelse för hela förskolan andra som berättelser för sin egen avdelning. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde. Vid våra analyser har vi också fått syn på att vi behöver utveckla beskriva och synliggöra barnens lärande och förändrade kunnande såsom det beskrivs i Lpfö kopplat till det som verksamheten erbjuder. Att arbeta vidare med att försäkra sig om att alla läroplanens mål erbjuds barnen har vi verktyg för men det är inte integrerat överallt. Ett annat stort område är hur vi kan arbeta med att utveckla vårt kunnande om IKT så att barnens delaktighet i dokumentationerna ökar. Många förskolor beskrev också i sina berättelser ett utvecklingsbehov i att finna på sätt att involvera föräldrarna mer i verksamheten. F-3 Nya språket lyfter I Centrum är vi inne på andra året med fortbildning i nätverksform för lärare i förskoleklass tom år 3 i skola. Här har vi tagit vår utgångspunkt i skolverkets material Nya språket lyfter som ett gemensamt bedömningsmaterial. Nya språket lyfter följer Lgr 11 och vi ser att med ett gemensamt material att utgå ifrån ökar möjligheten till likvärdighet mellan skolorna. Liksom forskningen visar har vi i vårt nätverk också erfarit risken med att lärarens förväntningar tenderar att bli för låga och att man vill hitta andra förklaringar till resultat än analyser av undervisningen. Vi har i nätverket läst litteratur, arbetat med uppgifter tillsammans med eleverna mellan gångerna och sedan gjort jämförelser i grupper skolorna emellan. På vår senaste träff i december arabetade vi med Nya språket lyfter och gjorde bedömningar på en gemensam text och vi kunde konstatera att bedömningarna var likartade och att man uttalar sig lika om de bedömningar man gör. Det vi behöver arbeta vidare med gemensamt är skrivning, olika genre och hur och vilka återkopplingar man ger till eleverna. Vi gjorde också en kort gemensam analys av PISA undersökningen och det som var intressant är att man tror att vi är på rätt väg för att nå bättre resultat framöver. Nätverk för Fritidshem i Centrum Under 2013 har innehållet i nätverk för fritidshem i Centrum varit: Systematiskt kvalitetsarbete från målskrivning till resultat kopplat till fritidhemmens uppdrag och Lgr 11, dokumentation av olika slag Mötesplats för fritidshem i Halmstad, innehåll och organisation Nya språket lyfter vilken är fritidshemmens roll i detta? Alla fritidshem skriver idag mål för och beskriver sin verksamhet från mål till resultat. Några fritids hem har också funnit former för att synliggöra de processer av lärande som pågår i verksamheten. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde för en del. Mötesplatsen för fh kom till efter analys av 2012 års gemensamma dag för fh vecka 44. Många uttryckte där att det inte behövdes fler föreläsningar nu utan att man skulle vilja mötas kring det som pågår i den egna kommunen. Alla i vårt nätverk var inte helt med på detta men utvärderingarna efter mötesplatsen visar att de flesta uttrycker en stor stolthet över att arbeta på fritids och att man är stolt över sin verksamhet. Man ser också att man i ökad grad kopplar sitt arbete till Lgr11. När vi utvärderade vårterminen hade många önskemål om att få en inblick i i F-3 nätverkets arbete kring Nya språket lyfter. Efter höstens introduktion till detta material var det blandade röster om Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

68 detta innehåll. Vi ser dock att fritidshemmen har en viktig roll i huvudprocessen språk och kommunikation. På skolområdesnivå ser vi att vi behöver analysera det som beskrivs i det systematiska kvalitetsarbetet för att se vilka områden som ska utgöra gemensamt innehåll framöver. Nu har vi olika önskemål om innehåll i nätverksträffar och kommer därför i vår erbjuda ute och äventyrspedagogik och IKT kopplat till språk och kommunikation som valbara möjligheter. Vi har också fått önskemål från några fritids att arbeta vidare med det systematiska kvalitetsarbetet på den egna skolan. Skolområde Norr Lärande, öppenhet, glädje och tydlighet är skolområdets ledord, samt att utveckla mötesplatser och samarbetsformer i ett 1-16 årsperspektiv. Utgångspunkten för allt vårt arbete är att det vi gör ska påverka barnens och elevernas lärande i klassrummet och på förskolan. Vårt konkretiserade mål bildar utgångspunkten för vårt arbete för att tydliggöra lärande och bedömning. Detta används för en gemensam riktning i vårt arbete och för att följa utvecklingen i verksamheten. Konkretiserat mål Eleverna ser kopplingen mellan målen i undervisningen, det de gör och hur de blir bedömda. I förskolan synliggör den pedagogiska planeringen och dokumentationen processen kring barnens lärande och förändrade kunnande. I lärmiljöerna ser barnen/eleverna, föräldrarna och personalen vilket lärande som sker. Utifrån vårt konkretiserade mål har vi ett utvecklingsfokus inom fyra områden: Ett skolområde i samtiden, Systematik utifrån resultat, Omvärldsinkludering och förhållningssätt som definieras på följande sätt: En Skola i samtiden En skola i samtiden handlar om att höja blicken och reflektera kring vart vi är på väg och vad vi Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)

69 ska står för. Omvärldsinkludering Vårt internationella arbete utgår från utvecklingsbehov i våra verksamheter och är grundade i vår internationella handlingsplan. Vi arbetar långsiktigt och metodiskt för att garantera ett kvalitativt internationellt arbete inom följande områden: Internationella samarbetsprojekt, Internationella nätverk och kontakter, Förankring, temadagar, temaveckor, Identifiera utvecklingsbehov skola, pedagoger och elever. Allt som görs publiceras på Fronter (Internationella rummet). Inom skolområdet är vi inne på vårt tredje år med det internationella som en hörnsten i vårt utvecklingsarbete. Värdegrund Att utgår från barnet/eleven och dess behov och förutsättningar. Systematik Varje rektor och förskolechef utarbetar lokala prioriteringar för sin verksamhet där skolans/förskolans fokus tydliggörs. LP, Lokala Prioriteringar skrivs för att tydliggöra fokus, resultat, analys och åtgärder som vidtas. I varje LP svarar man på frågeorden; vad, varför, hur, resultat och analys. Arbetet följs upp under teammöten med rektorer och förskolechefer under året, som bildar ett forum för utvecklingsdialog. Arbetet dokumenteras i fronter och är öppet för samtliga chefer inom norr för ett lärande och för att ta del av varandras arbete med utvecklingsfokus Skolområde Söder Verksamhetsutveckling Det som framför allt beskrivs i det nedanstående är de skolområdesgemensamma processer som pågår i Skolområde Söder. Därutöver bedrivs det utvecklingsarbete i områdets förskolor och skolor som är enhetsspecifikt och anpassat utifrån just den förskolans eller skolans behov. Skolområde Söder har under 2013 fortsatt sitt långsiktiga arbete mot ökad måluppfyllelse genom att hålla i och utveckla de processer som initierades 2012, och som är avsedda att löpa fram till och med Utifrån målsättningen att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund arbetar vi skolområdesgemensamt med pedagogisk dokumentation i förskolan och med bedömning för lärande i grundskolan. Pedagogisk dokumentation: Inom förskolan har Söder implementerat arbetet med pedagogisk dokumentation och stödmaterial som GPP och utvärderingsstrukturer med ambitionen att följa varje barns förändrade kunnande som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att främja Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse (71)