Inventering och kartläggning av Näckrosleden för utveckling av cykelturism och ökad trafiksäkerhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering och kartläggning av Näckrosleden för utveckling av cykelturism och ökad trafiksäkerhet"

Transkript

1 Inventering och kartläggning av Näckrosleden för utveckling av cykelturism och ökad trafiksäkerhet Regionförbundet levererar 2014:3 En rapport framtagen av Trivector på uppdrag av Regionförbundet Sörmland 1

2 Sammanfattning Näckrosleden, en 70 mil lång cykelturistled som går igenom alla Sörmlands kommuner, har inventerats utifrån Trafikverkets kvalitetskriterier för Cykelturistleder från år Resultatet visar att stora delar av leden går genom områden som är rofyllda, vackra och har många turistiskt intressanta målpunkter. Trafiksäkerheten har bedömts utifrån genomsnittlig trafikmängd över året och skyltad hastighet, vilket har lagts ihop för att visa en basrisk. Ungefär 48 mil av leden, motsvarande 74 procent av sträckan, har en god eller godtagbar standard. Tio mil (17 procent) har en säkerhetsstandard som upplevs som osäker och som måste åtgärdas. Sex 6 mil (9 procent) har en standard som är för osäker för att ingå i en skyltad cykelturistled. För de sträckor som har en icke godtagbar trafiksäkerhetsstandard föreslås en rad åtgärder utifrån en fyrstegsmodell där åtgärder som inte kräver infrastrukturåtgärder prövas först, till exempel hastighetsbegränsning, omledning eller cykelfält. Om en godtagbar standard inte kan uppnås med dessa åtgärder har infrastrukturåtgärder som cykelbana eller sommarcykelväg föreslagits. En prioritering av de olika sträckorna har gjorts utifrån den bedömda turistiska potentialen för sträckan. Turistpotentialen har tagits fram via en webbenkät och en workshop där turistansvariga för länets kommuner och ideella organisationer deltog. Sträckor av leden har diskuterats och prioriterats. Prioriteringarna och åtgärderna ska utgöra underlag för upprustning av Näckrosleden till en trafiksäker och attraktiv cykelturistled. 2014:3 Inventering och kartläggning av Näckrosleden för utveckling av cykelturism och ökad trafiksäkerhet En rapport framtagen av Trivector på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout: Helikopter Brand Design Foto: Magnus Nilsson, Regionförbundet Sörmland

3 Innehåll Inledning Bakgrund 4 Syfte 4 Arbetsmetod 5 Rofylldhet och attraktivitet 14 Resultat av webbenkät 18 Resultat av workshop 20 Webbenkät 5 Trafiksäkerhetsanalys och kvalitetsinvetering 5 Workshop om Näckrosleden 5 Sammanvägning, analys och åtgärdsförslag 6 Sammanfattande analys och bedömning Principer för prioritering av sträckor att åtgärda 25 Prioritering av åtgärder 26 Förslag på åtgärder 26 Trafikanalys, webbenkät och workshop Trafikanalys av Näckrosleden 7 Trafiksäkerhet enligt Trafikverkets kvalitetskriterier 8 Klassificering av Näckrosleden enligt Trafikverkets modell 9 Rekommendationer och förslag till fortsatt arbete Saknade uppgifter som behöver samlas in (vad) 29 Förslag till strategi för genomförande (hur) 30 3

4 Inledning Bakgrund Regionförbundet Sörmland har ett uppdrag att arbeta med länets regionala utvecklingsprogram, besöksnäring och infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor. Förbundet ansvarar också för att upprätta länsplanen för regional transportinfrastruktur. Regionförbundet Sörmland har under tagit fram en regional cykelstrategi som nu genomförs. En del i den regionala strategin var att ta fram lämpliga sträckor för turismcykling och besöksnäring. En särskild handlingsplan för samverkan kring turistcykelvägar har arbetats fram för att knyta ihop infrastrukturplanering, besöksnäring och destinationsutveckling. Näckrosleden är en drygt 70 mil lång, skyltad regional turistcykelled med 14 etapper som går igenom alla kommuner i Sörmland. Cykelleden skapades av landstinget i Sörmland år 1997 som ett regionalt projekt, men har sedan 2006 saknat huvudman. Drift och underhåll har skötts av ideella krafter. Som ett led i genomförandet av den regionala cykelstrategin blev regionförbundet 2013 huvudman för Näckrosleden. Det har gett nya förutsättningar för kvalitetssäkringsarbetet och för att koppla ihop utveckling av leden med regional infrastrukturplanering och besöksnäringsfrågor. Denna rapport är en del av arbetet med att bygga upp ett kunskapsunderlag på en mer detaljerad nivå. Regionförbundet Sörmland ska systematiskt kunna arbeta med trafiksäkerhetsfrågor för leden genom att prioritera de viktigaste åtgärderna ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur ett turistiskt perspektivsamt integrera det i regionens löpande infrastrukturplanering. Syfte Syftet med projektet har varit att beskriva och kartlägga de befintliga förutsättningarna för utvecklingen av cykelturism på Näckrosleden. Under arbetets gång har detta specificerats till att ta fram de underlag som krävs för att leden ska kunna skyltas som regional cykelturistled enligt de kriterier som Trafikverket presenterade under våren Kartläggningen syftar till att öka kunskapen om hur leden ser ut, vilka behov och brister som finns samt ledens utvecklingspotential utifrån kommunernas lokala kunskaper om de olika etapperna. Från ett infrastrukturperspektiv är syftet att få ett fördjupat underlag för att kunna arbeta systematiskt med kvalitetssäkringen av leden. 4

5 Arbetsmetod Arbetet med inventeringen och kartläggningen av Näckrosleden har skett i flera steg med både kvalitativa och kvantitativa dataunderlag och metoder: Webbenkät Trafiksäkerhets- och kvalitetsinventering Workshop för geografisk prioritering Sammanvägning och analys Åtgärdsförslag Webbenkät En webbenkät med 15 frågor med fritextsvar skickades till turistansvariga i de nio Sörmlandskommunerna. Enkäten skickades även till Sven Björving som är den som ursprungligen tog fram sträckningen för Näckrosleden och som på ideell basis har stått för underhåll av leden innan regionen blev huvudman. Webbenkätens syfte var att få ta del av respektive kommuns bedömning av de egna etapperna. Tanken var att hitta delsträckor som har stor turistisk potential eller som av kommunerna bedömdes som särskilt trafikfarliga eller som hade särskilda brister, exempelvis grindar. I enkäten uppmanades de turistansvariga att konsultera de trafikansvariga i kommunen för att få svar på mer infrastrukturinriktade frågor. Trafiksäkerhetsanalys och kvalitetsinventering En trafiksäkerhetsanalys gjordes för hela leden genom en skrivbordsinventering av tillgängliga uppgifter i den nationella vägdatabasen (NVDB), samt uppgifter från webbenkäten. Trafiksäkerheten bedömdes utifrån ett basriskkoncept där årsdygnstrafiken (ÅDT; det genomsnittliga trafikflödet per dygn) och skyltad hastighet kombinerades. Varje delsträcka fick en färgklassning utifrån de fyra klasser av basrisk för sträckor i tätort och utanför tätort som definierats i Trafikverkets kvalitetskriterier för cykelturistleder. Till trafiksäkerhetsrisken tillfogades också andra kvalitetskriterier som beläggning, rofylldhet och vackra omgivningar där underlaget hämtades från NVDB och länsstyrelsens öppna GIS-data (geografiska informationssystem). Workshop om Näckrosleden I april 2014 genomfördes i Malmköping en heldags workshop med kommunernas turistansvariga och representanter för ideella cykelintressen. Sammanlagt 16 personer deltog inklusive representanter för regionen och Trafikverket Öst. Workshopdagen inleddes med tre presentationer av Regionförbundet, Trafikverket Öst och Trivector, som satte arbetet med Näckrosleden i ett större globalt, nationellt och regionalt sammanhang. Därefter presenterades trafiksäkerhetsanalysen och kvalitetsinventeringen för kommunrepresentanterna, som underlag inför själva övningarna. 5

6 Workshopen hade till syfte att ta fram: 1) målgrupper för leden, 2) målgruppernas krav och behov och 3) de sträckor och etapper på leden som bäst uppfyllde målgruppernas krav och behov. Deltagarna uppmanades därefter att inta ett Sörmlandsperspektiv och inte enbart se till sin egen kommuns intressen. Workshopens tre uppgifter var: 1) Vem är fritidscyklisten? För vilka målgrupper är Näckrosleden intressant om fem år? 2) Vad har målgrupperna för behov? 3) Var tillgodoses målgruppernas behov bäst? Sammanvägning, analys och åtgärdsförslag Efter workshopen vägdes de olika underlagen samman. Förslag till åtgärder togs fram för de delar av leden som inte har godtagbar trafiksäkerhet med lila eller röd standard, enligt Trafikverkets kvalitetskriterier. Åtgärdsförslagen för vägsträckorna grundades på vägområdets förutsättningar, framförallt vägens bredd och om den ligger i tätort eller utanför. En variant av fyrstegsmodellen vägdes också in där åtgärder som inte kräver infrastrukturåtgärder prioriterades före de som kräver ombyggnader av vägen. 6

7 Trafikanalys, webbenkät och workshop Trafikanalys av Näckrosleden De regionala turistcykellederna är i första hand avsedda för kortare semestrar eller dagsturer. För att en led ska klassificeras som regional turistcykelled förutsätts att den är minst 65 km lång och att flera av dess start- och slutpunkter är tillgängliga med kollektivtrafik 1. De regionala lederna kan till viss del överlappa nationella turistcykelleder, men ska även omfatta sträckor som inte tillhör det nationella nätet. Liksom för nationella turistcykelleder måste sedan 2012 ett antal krav avseende attraktivitet, trafiksäkerhet och ansvarsfördelning uppfyllas för att de regionala lederna ska klassificeras som en turistcykelled. Trafikverket har definierat följande tolv kvalitetskriterier 2 : 1) Leden är trafiksäker 2) Leden har en utpekad huvudman 3) Leden går genom attraktiva områden 4) Leden går att använda på ett komfortabelt sätt under cykelturist säsongen och är tillgänglig för cyklar med släp 5) Ledens sträckning är förankrad med berörda kommuner, region(förbund) och Trafikverkets region och bekräftad i ett avtal med dessa och ledhuvudmannen 6) Det finns avtal med enskilda väghållare (med och utan statsbidrag) där rättigheter och skyldigheter är reglerade 7) Ledens lämplighet för olika målgrupper och perioder då cykelleden och service är tillgänglig tydliggörs i informationsmaterial 8) Ledens sträckning finns redovisad på karta och på Internet 9) Ledhuvudmannen har en plan och budget för förvaltning, kvalitetssäkring av service, utveckling och marknadsföring, kvalitetssäkring av infrastrukturen och vägvisning 10) Övernattningsmöjligheter och matställen bör ligga på ett rimligt avstånd från varandra 11) Leden har en rimligt gen sträckning mellan utpekade målpunkter, där inte leden i sig själv utgör attraktiviteten eller där en gen sträckning skulle leda till att avståndet mellan övernattningsmöjligheter och matställen blir orimligt långt 12) Information om nationella leder är tillgänglig på flera språk (grundkravet är på svenska och engelska) I följande avsnitt fokuseras på de två markerade kriterierna: att leden är trafiksäker och att leden går genom attraktiva områden. 1 Trafikverket, 2012, Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning av rekreations- och turistcykelleder. 2 Trafikverket,

8 Trafiksäkerhet enligt Trafikverkets kvalitetskriterier I följande avsnitt redovisas Näckrosledens kvaliteter och brister baserat på Trafikverkets kvalitetskriterier för trafiksäkerhet på nationella och regionala cykelleder. I Trafikverkets modell bedöms trafiksäkerheten baserad på tre faktorer: trafikmängd (SDT 3 ), skyltad hastighet och cykelinfrastruktur. De tre faktorerna varierar beroende på om leden är lokaliserad inom eller utanför tätort. Faktorerna delas in i fyra standarder, se tabell 2.1. Grön standard Gul standard Röd standard Lila standard Sträckor som upplevs som så säkra att det utan problem går att cykla på dem med barn under 12 år. Sträckor som upplevs som så lugna att två vuxna oftast kan cykla i bredd utan att störas av annan trafik. Sträckor som upplevs som osäkra. Sträckor som är/upplevs vara för osäkra för att kunna tillåtas på en cykelled. Tabell 2.1. Definition av Trafikverkets standarder för trafiksäkerhet. Källa: Trafikverket (2012) 4 Inom tätbebyggt område Inom tätbebyggt område uppfylls grön standard vid blandtrafik där den skyltade hastigheten inte överskrider 30 km/h. Sträckor där hastighetsgränsen överskrider 50 km/h samtidigt som trafikflödet är kraftigt (mer än fordon per dygn), alternativt om vägen har fyra eller fler körfält, får inte cyklas i blandtrafik. Cykelfält tillåts på alla sträckor där den skyltade hastigheten inte överskrider 70 km/h, men uppnår endast grön standard på 30- eller 40-sträckor samt 50-sträckor med lite trafik. Om leden förlagts till cykelbana uppnås grön standard oavsett intilliggande vägs trafikflöde och hastighetsgräns. Trafikverkets trafiksäkerhetskriterier för turistcykelled inom tätort och hur väl Näckrosleden uppfyller dessa kriterier visas i tabell 2.2. Utanför tätbebyggt område Utanför tätbebyggt område accepteras blandtrafik endast på vägar där den skyltade hastigheten är 70 km/h eller lägre samtidigt som trafikflödet är måttligt (mindre än 500 fordon per dygn). Cykelfält är ett godtagbart alternativ på sträckor med låg skyltad hastighet (60 km/h eller lägre), men även på sträckor med högre hastighet om trafikflödet är måttligt. På sträckor där hastighe- 3 Antal motorfordon per dygn på sommaren 8 4 Trafikverket, 2012

9 ten är 90 km/h eller högre godtas endast cykelbana. Liksom vid sträckor inom tätort är cykelbana ett ur trafiksäkerhetsperspektiv godkänt alternativ oavsett intilliggande vägs hastighet och trafikmängd. Trafikverkets trafiksäkerhetskriterier för turistcykelled utanför tätbebyggt område och hur väl Näckrosleden uppfyller dessa kriterier visas i tabell 2.2. Klassificering av Näckrosleden enligt Trafikverkets modell Näckrosleden har klassificerats utefter Trafikverkets kriterier, men på grund av brister i delar av nödvändigt dataunderlag har följande mindre justeringar gjorts: Data för sommardygnstrafik (SDT) saknas, varför årsdygnstrafik (ÅDT) har använts istället. I turistområden och områden med mycket fritidsboende är det rimligt att trafikmängderna ökar om SDT används. Samtidigt finns flera sträckor där bilpendling minskar avsevärt under sommarmånaderna. ÅDT saknas på det enskilda vägnätet, och i vissa kommuner även på det kommunala vägnätet. På enskilda och kommunala vägar där ÅDT saknas har antalet fordon per dygn antagits vara mindre än 500. Förekomsten av cykelinfrastruktur är baserad på data som samlades in under Data för förekomsten av cykelfält saknas i underlaget. Nationella vägdatabasens sammanställning av cykelinfrastruktur är mycket bristfällig och det går därför inte att med säkerhet utesluta att ny infrastruktur har tillkommit på enstaka sträckor, i första hand inom och i anslutning till tätorter. I följande avsnitt redovisas hur stor andel av Näckrosleden som uppfyller Trafikverkets trafiksäkerhetskriterier. Inom tätbebyggt område Knappt 90 km av Näckrosleden är lokaliserad inom tätbebyggt område, vilket innebär något mer än tio procent av ledens totala sträckning. Vid lite mindre än hälften av sträckan finns cykelbana. Av de knappa 50 km sträckor som leds i blandtrafik uppnås grön standard på nio km, gul standard på cirka 22 km och röd standard på cirka en km. På ungefär 15 km tvingas cyklister ut i blandtrafik på kraftigt trafikerade 50/60-gator eller vägar där den skyltade hastigheten överskrider 60 km/h. Om inte ny cykelinfrastruktur byggs eller hastigheten sänks behöver Näckrosleden ledas om till mer trafiksäkra gator i anslutning till dessa sträckor. 9

10 Hastighet SDT Blandtrafik km (andel) Cykelbana km (andel) <= 30 km/h Inga kriterier 9,3 km (11 %) 7,0 km (8 %) 40 km/h < ,0 km (10 %) 6,3 km (7 %) 40 km/h > ,3 km (0 %) 0,6 km (1 %) km/h, 1+1 körfält < ,9 km (15 %) 15,9 km (18 %) km/h, 1+1 körfält ,9 km (1 %) 4,1 km (5 %) km/h, 1+1 körfält > ,8 km (4 %) 1,1 km (1 %) km/h, 2+2 körfält Inga kriterier 0,0 km (0 %) 0,0 km (0 %) >= 70 km/h Inga kriterier 10,6 km (12 %) 5,5 km (6 %) TOTALT - 46,8 km 40,5 km Tabell 2.2. Trafiksäkerhetsklassning av de delar av Näckrosleden som återfinns inom tätbebyggt område. Inom parentes anges andel av den totala sträckan inom tätbebyggt område. Utanför tätbebyggt område Huvuddelen av Näckrosleden, cirka 560 km, leds på statliga eller enskilda vägar utanför tätbebyggt område. På dessa sträckor är cyklisterna nästan uteslutande hänvisade till blandtrafik utanför tätort finns cykelbana endast utmed cirka 25 km. Majoriteten av sträckorna som cyklas i blandtrafik är lokaliserade till 70-vägar med lite trafik, mindre än 500 fordon per dygn. Vid sådana sträckor uppfylls god trafiksäkerhetsstandard och några särskilda åtgärder behöver inte genomföras. Ungefär en femtedel av sträckorna utanför tätbebyggt område har endast röd standard, vilket innebär att de upplevs som osäkra. Det ska finnas en plan för att åtgärda dem, men det är inte ett omedelbart krav för att uppfylla Trafikverkets kriterier för turistcykelled. Detta gäller framförallt där långa sammanhängande osäkra stråk finns eller där anslutande stråk inte klarar Trafikverkets minimikrav. Ungefär åtta procent av Näckrosledens dragning utanför tätort utgörs av sträckor som inte är tillräckligt säkra för att tillåtas ingå i en turistcykelled. I tabell 2.3 redovisas hur stor del av Näckrosledens sträckning utanför tätort som uppfyller de olika trafiksäkerhetskriterierna. 10

11 Hastighet SDT Blandtrafik km Cykelbana km <= 60 km/h < ,4 km (3 %) 2,9 km (1 %) ,9 km (2 %) 0,1 km (0 %) > ,5 km (0 %) 0,4 km (0 %) 70 km/h < ,5 km (63 %) 1,0 km (0 %) ,2 km (19 %) 5,6 km (1 %) > ,1 km (1 %) 9,8 km (2 %) 80 km/h < 250 0,0 km (0 %) 0,0 km (0 %) ,3 km (1 %) 0,0 km (0 %) > ,0 km (4 %) 4,7 km (1 %) >= 90 km/h Inga kriterier 16,5 km (3 %) 1,8 km (0 %) TOTALT - 533,4 km 26,3 km Tabell 2.3. Trafiksäkerhetsklassning av de delar av Näckrosdelen som återfinns utanför tätbebyggt område. Inom parentes anges andel av den totala sträckan utanför tätort. Hela Näckrosleden Sammantaget uppfyller majoriteten av Näckrosleden, 69 procent av den totala sträckan, grön standard och bör alltså enligt Trafikverkets kriterier till största del vara så säker att det går att cykla utmed den tillsammans med barn som är yngre än tolv år. Samtidigt finns mer än tio mil cykelsträckor som upplevs som osäkra och därutöver ytterligare sex mil som inte uppnår de trafiksäkerhetskrav som ställs på en turistcykelled. De sträckor som idag klassificeras som lila standard måste åtgärdas för att hela Näckrosleden ska kunna klassas och märkas som en turistcykelled. På de sträckor som klassificeras som röd standard ställs inte några krav om omedelbara åtgärder. På sikt bör även de ses över, framförallt om det rör sig om längre sammanhängande stråk eller stråk som är direkt anslutna till sträckor med lila trafiksäkerhetsstandard. 11

12 Standard Längd inom tätbebyggt område Längd utanför tätbebyggt område Total längd (andel) Grön 49,8 km 396,2 km 446,0 km (69 %) Gul 21,9 km 8,9 km 30,8 km (5 %) Röd 1,2 km 112 km 113,2 km (17 %) Lila 14,4 km 42,6 km 57,0 km (9 %) Tabell 2.4. Trafiksäkerhetsstandard på hela Näckrosleden. I figur 2.1 illustreras Näckrosledens trafiksäkerhetsklassning i en karta. I kartbilden framträder flera längre sammanhängande lila stråk. Den längsta sträckan är en relativt högtrafikerad 80-sträcka (vägnummer 223 och 800) mellan Nyköping och Tystberga. Ytterligare längre sammanhängande lila stråk noteras utmed den södra delen av Näckrosledens etapp 14 (mellan Nyköping och Flen), intill sjön Yngaren utmed etapp 4 (mellan Stavsjö och Katrineholm) och intill sjön Öljaren utmed etapp 7 (mellan Julita och Eskilstuna). Därutöver finns kortare lila passager (kortare än 5 km) utmed i stort sett varje etapp, ofta inom tätort (exempelvis i Gnesta, Vagnhärad och Katrineholm). och Mariefred. Flera långa röda och/eller gula sträckor återfinns därtill på etapp 8 (mellan Strängnäs och Eskilstuna), etapp 7 (mellan Eskilstuna och Julita) och på etapp 5 (mellan Vingåker och Katrineholm). Utöver de lila avsnitten framträder flera långa röda sträckor. Nuvarande etapp 1 (mellan Trosa och Gnesta) och etapp 10 (mellan Gnesta och Mariefred) utgörs till stor del av växelvis röda och lila sträckor, framförallt i anslutning till Gnesta och mellan Gnesta 12

13 Figur 2.1. Klassificering av Näckrosledens trafiksäkerhetsstandard enligt Trafikverkets modell. 13

14 Sammantaget håller majoriteten av Näckrosleden god trafiksäkerhetsstandard, även om det finns enstaka längre sträckor och flera korta passager där leden behöver flyttas eller på annat sätt åtgärdas för att tillräcklig standard ska uppnås. Utöver de lila sträckorna (som måste åtgärdas, bortsett från enstaka sträckor inom tätort där klassificeringen beror på att den geografiska definitionen av tätbebyggt område skiljer sig från Trafikverkets) behöver leden på sikt ses över utmed flera längre sträckor, framförallt norr och söder om Gnesta, väster om Strängnäs och mellan Eskilstuna och Julita. Inom tätort är det i första hand vägen genom Gnesta som behöver åtgärdas. För en mer detaljerad sammanställning av de lila sträckorna hänvisas till denna rapports bilaga. Rofylldhet och attraktivitet Trafikverkets kriterier för attraktivitet Trafikverket har föreslagit fem kriterier som kan användas för att bedöma en turistcykelleds attraktivitet. De fem kriterierna kan summeras i tre kvaliteter: Hur rofyllt det är att cykla längs vägen, vilket främst beror på förekomsten av motortrafik och dess hastighet. Om cykelleden är separerad från biltrafiken ökar rofylldheten, men samtidigt upplevs det som mer rofyllt att cykla på en smal landsväg med minimal trafik än på en cykelbana intill en kraftigt trafikerad 90-väg. Cykelbanans gestaltning, där attraktiviteten ökar med avståndet från bilvägen. Omgivningens kvaliteter, exempelvis naturmiljöer, naturliv och sevärdheter och andra målpunkter som finns utmed cykelvägen, men även att cykelvägen leds genom en levande bygd. I denna kartläggning av Näckrosleden har rofylldhet och omgivningens kvaliteter i form av naturupplevelser använts för att hitta exempel på attraktiva sträckor utmed leden. Rofylldhet Syftet med att ta fram en rofylldhetskarta för Näckrosleden var att mäta attraktiviteten inför en workshop för att prioritera viktiga stråk utmed leden. Eftersom de mest attraktiva delarna lyftes fram har sannolikt bedömningen av Näckrosledens rofylldhet gjorts med betydligt hårdare kriterier än nödvändigt. De kriterier som har använts för atthitta de mest rofyllda sträckorna redovisas i tabell

15 Standard Grön standard Gul standard Röd standard Kriterier Helt friliggande cykelbana eller cykelbana längs med väg där hastigheten <= 70 km/h Blandtrafik på lågtrafikerad väg i tätort där den skyltade hastigheten ej överskrider 40 km/h Blandtrafik på smal och lågtrafikerad landsväg/enskild väg (<= 3.5 m) Cykelbana utmed lågtrafikerad väg med skyltad hastighet över 70 km/h Blandtrafik på högtrafikerad 40-gata i tätort Blandtrafik på lågtrafikerad 50-gata i tätort Blandtrafik på övriga lågtrafikerade landsväg där hastighe-ten ej överskrider 70 km/h Cykelbana utmed högtrafikerad väg med skyltad hastighet över 70 km/h Blandtrafik på högtrafikerad 50-gata i tätort Blandtrafik på högtrafikerad landsväg med skyltad hastighet över 70 km/h Tabell 2.5. Kriterier för klassificering av Näckrosledens rofylldhet. Baserad på Trafikverket, 2012, med vissa modifikationer. Cykelbanans gestaltning Näckrosleden cyklas till största delen i blandtrafik på mindre landsvägar. Därför har det inte ansetts nödvändigt att lägga särskilt stor vikt vid gestaltningen av de fåtaliga cykelbanor som finns. Endast de kriterier som redan finns med i rofylldhetsanalysen har beaktats, det vill säga trafikflödet på intilliggande väg i de fall där cykelbanan inte är helt friliggande. Avståndet till intilliggande eller närliggande väg har inte kunnat beaktas eftersom nödvändigt dataunderlag saknas utmed hela leden. Attraktivitet I det tidigare arbetet med Sörmlands regionala cykelstrategi har en målpunktsanalys gjorts för Näckrosleden och övriga cykelleder i regionen. Varje Sörmlandskommun valde ut mellan 20 och 60 15

16 prioriterade målpunkter i hela kommunen. I den tidigare analysen konstaterades att det finns ett mycket stort antal målpunkter av olika karaktär utmed hela Näckrosleden. Detta kan styrkas av sammanställningen över målpunkter och infrastruktur som finns i Näckrosledens egen turistbroschyr. I denna klassificering av Näckrosledens attraktivitet används de målpunkter som kan kopplas direkt till turism, exempelvis sevärdheter, övernattningsmöjligheter och restauranger. Dessutom läggs byggnadsminnen till som potentiell målpunkt. Enligt dessa relativt hårda kriterier består Näckrosleden av lika stora andelar gröna (cirka 230 km), gula (cirka 220 km) och röda sträckor (185 km). Ungefär en tredjedel av leden borde alltså i teorin vara mycket rofylld att cykla på, en tredjedel acceptabel om cyklingen i sig inte är det enda målet med turen och på en tredjedel av sträckorna finns betydande förbättringspotential. För att göra en objektiv bedömning av det omgivande landskapets attraktivitet används riksintressen i regionen (inom natur, kultur och fritid) samt de värdefulla landskapsområden som Länsstyrelsen i Sörmland pekat ut. Näckrosledens rofylldhet och attraktivitet Hur rofyllda och attraktiva Näckrosledens samtliga sträckor objektivt kan bedömas illustreras i figur 2.2. I kartbilden noteras särskilt fyra långa stråk där merparten av sträckorna är röda, även om gula eller gröna passager förekommer: mellan Strängnäs och Helgarö (cirka 15 km), mellan Mariefred och Vagnhärad (cirka 35 km), mellan Tystberga och Nyköping (cirka 20 km) samt mellan Öljaren och Näshultasjön (cirka 15 km). 16

17 Figur 2.2. Näckrosledens rofylldhet (streckad linje) och attraktivitet (ytor som representerar vackra och intressanta landskap samt punkter som illustrerar målpunkter). 17

18 Även om det finns större och mindre brister i upplevelsen av själva cykelvägen utmed två tredjedelar av leden noteras i kartbilden flera andra kvaliteter utmed dessa sträckor. Exempelvis finns många prioriterade målpunkter i direkt och nära anslutning till röda och gula sträckor, exempelvis kring Strängnäs, Oxelösund, Vingåker och Gnesta. Dessutom är det omgivande landskapet en kvalitet i sig utmed flera gula och röda sträckor. Med undantag av sträckan Nyköping Tystberga är de längre röda sträckorna lokaliserade helt eller delvis i vad som borde vara vackra och intressanta naturmiljöer. Det råder ingen tvekan om att tillgången till målpunkter är tillräcklig för att Näckrosleden ska vara ett intressant besöksmål ur turistsynpunkt. Till denna kartläggning har sammanlagt 248 målpunkter för turism valts ut i hela Sörmland. Av dessa återfinns 142 (57 procent) inom 500 meter från Näckrosleden. Därtill finns många kvaliteter i de naturlandskap som cykelleden passerar. Av Näckrosledens sträckor är cirka 270 km (43 procent) lokaliserade i områden som klassificerats som riksintresse för natur, kultur och fritid eller som pekats ut som värdefulla landskapsområden av Länsstyrelsen i Sörmland. Resultat av webbenkät Webbenkäten bestod av 15 frågor med fritextsvar. Den genomfördes för att identifiera brister på leden idag, definiera prioriterade sträckor och samla in information som saknas i nationella vägdatabasen och i den inventering som gjordes när den regionala cykelstrategin togs fram. Enkäten skickades till turistansvariga i samtliga Sörmlandskommuner och till representanter för cykelorganisationer. Endast nio representanter från fem kommuner (Nyköping, Eskilstuna, Oxelösund, Strängnäs och Trosa) och en cykelorganisation (Cycling Sweden) lämnade in svar innan workshopen hölls i april I följande avsnitt kommenteras enkätsvaren kortfattat. En fullständig sammanställning av enkätsvaren ges i rapportens bilaga 1. Näckrosledens kvaliteter Prioriterade delsträckor Totalt uppgavs 14 prioriterade sträckor på nio av Näckrosledens 14 etapper. I majoriteten av stråken uppgavs långa sträckor, i flera fall hela etapper. Två svarande angav att Näckrosleden borde förlängas till Oxelösund. Tre huvudsakliga motiveringar fanns för de stråk som prioriterades: vackra naturmiljöer, sevärdheter och upplevelser längs vägen och tillgång till boende, restauranger och shopping utmed sträckan. I vilken utsträckning används sträckorna för cykelturism De turistansvariga hade ingen möjlighet att ange exakt i vilken utsträckning Näckrosleden används, men antydde att det är många som är intresserade av att cykla på den. Kartboken över Näckrosleden sålde snabbt slut i åtminstone en kommun under sommaren

19 I vilken utsträckning är miljön kring sträckorna attraktiv för cykelturism Det konstaterades att naturupplevelsen är ett av de främsta skälen till att cykla på Näckrosleden. Som exempel nämndes sträckor som går nära intill havet eller Mälaren, framförallt kring Trosa, Nyköping och Mariefred. I vilken utsträckning är närliggande målpunkter attraktiva? Finns det turistföretag på de valda sträckorna? Flera exempel gavs på målpunkter i närheten av de prioriterade sträckorna, exempelvis sjöar och badplatser, slott och andra sevärdheter. De svarande var överens om att det finns gott om turistföretag utmed de valda sträckorna. Det påpekades dock att Näckrosleden idag missar ett stort antal attraktiva målpunkter i och med att den inte leds hela vägen till Oxelösund. Näckrosledens brister I vilken utsträckning är delsträckornas start- och målpunkter lätta att nå med kollektivtrafik? Förutsättningarna för att ta med cykeln på kollektivtrafiken i Sörmland är idag väldigt begränsade. De svarande var överens om att detta innebär ett betydande hinder för utvecklingen av cykelturismen i regionen. Länstrafiken och SJ anses vara för restriktiva med att tillåta cyklar ombord på bussar och tåg. För resor från Stockholmsområdet till Gnesta och Mariefred går det att ta med sig cykeln på pendeltåg och båt. I övrigt är det endast undantagsvis tillåtet att ta med cykeln på bussar och för större grupper är det aldrig tillåtet. Finns det besvärliga passager för turister som cyklar med släpkärra? De turistansvariga hade svårt att lämna konkreta exempel på svårpasserade hinder utmed vägen. Två platser nämndes: den del av sträckan mellan Mariefred och Strängnäs som går genom skogen samt kohagen i närheten av den gamla crossbanan på sträckan mellan Trosa och Nynäs. Områden med mycket sommartrafik Frågan ställdes då det saknades dataunderlag för sommardygnstrafik (SDT) i regionen. Återigen hade de svarande svårt att lämna konkreta exempel på sträckor där trafiken ökar kraftigt under sommarmånaderna. Två sträckor i Trosa kommun noterades (Källviksvägen och vägen mot Sund utanför Vagnhärad, delar av sträckan mellan Tystberga och Nynäs). I övrigt angavs hela sträckan mellan Eskilstuna och Strängnäs samt väg 223 söder om Mariefred (vilken är kraftigt trafikerad under hela året). 19

20 Otrygga sträckor I klassificeringen av Näckrosledens trafiksäkerhet noterades flera lila och röda sträckor som antagligen uppfattas som otrygga. I enkätsvaren bekräftades detta för flera av sträckorna. Särskilt nämndes sträckan mellan Nyköping och Oxelösund, kortare passager i anslutning till Flen, Malmköping och Trosa samt den kraftigt trafikerade väg 223 söder om Mariefred. Bristfällig beläggning I enkätsvaren framkom några korta sträckor där Näckrosleden idag cyklas på grusväg. Samtidigt noterades att detta inte alltid behöver utgöra ett problem. Ibland kan det snarare vara en del av upplevelsen att cykla på en smal grusväg i en vacker miljö. Framförallt om alternativet är att cykla i vägrenen på en kraftigt trafikerad 70- eller 80 väg. Brister i vägvisning och övrig informationsskyltning I flera svar angavs att det finns brister avseende Näckrosledens skyltning. Turistbyråerna får ofta klagomål på dålig skyltning och att skyltar pekar åt fel håll vid vägskäl. Sammantaget efterfrågas skyltning i tätare intervaller utmed leden och bättre skyltning till viktiga målpunkter på sträckorna. Övriga synpunkter Utöver klagomål på skyltning och de minimala möjligheterna att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken påpekade flera av representanterna att Näckrosleden bör förlängas till Oxelösund. En av de svarande föreslog att sträckan utformas som en slinga från Nyköping. Fler tyckte överhuvudtaget att det utmed leden borde finnas fler slingor som är anpassade för kortare turer, exempelvis dagsturer med start och mål på samma ort. Resultat av workshop Workshopen bestod i huvudsak av två delar. Den första delen ville att identifiera viktiga målgrupper för cykelturism och beskriva vilka behov målgrupperna har och vilka krav de ställer. Den andra delen handlade om att beskriva vilka delar av Näckrosleden som uppfyller de olika gruppernas behov och prioritera ett antal kortare sträckor utmed Näckrosleden där dessa behov uppfylls i störst utsträckning. I följande avsnitt beskrivs resultatet av övningarna. Målgrupper och behov Workshopens första övning gick ut på att identifiera vilka målgrupper Näckrosleden är särskilt intressant för. Varje grupp fick i uppdrag att identifiera fyra viktiga målgrupper och motivera varför leden är intressant för just den valda gruppen. Workshopdeltagarna lämnade flera exempel på målgrupper med specifika 20

21 intressen, exempelvis familjer, pensionärer, utländska besökare, grupper, par utan barn, cykelnördar med flera. Sammanlagt kunde målgrupperna delas in i ett tiotal kategorier. Utifrån dessa fick hela workshopgruppen i uppdrag att välja ut fyra prioriterade målgrupper för Näckrosleden. Följande fyra valdes: Tematurister Grupper/kompisgäng Par utan barn Barnfamiljer Med tanke på den typ av vägar som Näckrosleden leds på, trodde deltagarna inte heller att den i dagsläget är ett attraktivt alternativ för motionärer som tränar inför Vätternrundan eller andra cykelarrangemang. Workshopens andra övning gick ut på att identifiera viktiga behov/önskemål bland de prioriterade målgrupperna. I tabell 2.6 redovisas gruppernas diskussioner kortfattat. Under diskussionen var de flesta överens om att Näckrosleden framförallt borde vara intressant för kortare resor, exempelvis helgresor som inte behöver planeras så långt i förväg. Av den anledningen konstaterades att utländska besökare inte kan vara en prioriterad målgrupp. Workshopdeltagarna trodde att det förekom en hel del utländska turister, men att det inte var Näckrosleden i sig som lockade dem. Som exempel på turister nämndes tyskar med sommarstuga i regionen eller utländska cykelturister som cyklar längre sträckor utmed de nationella lederna. 21

22 A: Tematurister B: Grupper/kompisgäng C: Par utan barn D: Barnfamiljer Par Vacker väg Inte för långa etapper Grädde-på-mosetupplevelser och annan vanlig service, udda saker Mysigt boende Rundresa/slinga, avstickare under slingans gång med andra typer av aktiviteter Helt färdigpaketerat, mat, boende, transport osv. Bra service Cyklar långa sträckor Vacker omgivning Olika start- och målpunkter Målet är viktigast Boendet behöver inte vara det lyxigaste, exv. pensionat Standardservice Cyklar inte så långt Prio ett att umgås Kortare resor 1 2 dagar, etappeller rundresor km/dag Målet med resan är inte cyklandet utan att göra något tillsammans Målpunkter längs vägen Bor och äter bra, men kan även vara helt knutet till naturen Kollektivtrafik, att kunna ta nåt starkt under resans gång Cyklar inte mer än km max/dag Vacker omgivning Övernattning, service och matställen viktiga Rundslinga eller olika etapper, men då viktigt att bagagehantering kan ordnas Intresserad av spännande målpunkter längs vägen udda/speciella saker Väljer att bo på slott/herrgård/pensionat Bra mat och bra boende Vackert, måste finnas kulturupplevelsestopp av något slag Rofyllt Vill åka kollektivt tillbaka km/dag Säkerhet Korta etapper Roliga stopp Barnkul boende Tur och retur samma väg Dagsutflykter Säkerhet Komfort, inte för kuperade sträckor Rundresor eller positionsresor Cyklar max km/dag Cyklandet är en del av upplevelsen, inte primärt det vackra som är viktigt Målpunkter naturupplevelser eller barnanpassade aktiviteter Från Mälardalen/Storstockholm Tabell 2.6. Prioriterade målgrupper och deras behov och önskemål. 22

23 Attraktiva sträckor för de olika målgrupperna Varje grupp fick i uppgift att lokalisera de sträckor utmed Näckrosleden som borde vara intressanta för de olika målgrupperna. Till hjälp fick grupperna ta del av kartor som visade Näckrosledens kvaliteter och brister inom trafiksäkerhet, rofylldhet, komfort och målpunkter samt det omgivande landskapets kvaliteter. Prioriterade sträckor Avslutningsvis fick grupperna i uppdrag att välja ut en till två sträckor som de ansåg särskilt viktiga att prioritera för att Näckrosleden ska vara attraktiv för så många målgrupper som möjligt. Här gavs möjlighet att välja sträckor som idag inte täcks in av Näckrosleden, men som i framtiden skulle kunna bli en del av leden. I figur 2.3 illustreras de sträckor grupperna valde att prioritera. 23

24 24 Figur 2.3. Prioriterade sträckor för de olika målgrupperna. Sträckornas färg symboliserar vilken målgrupp de borde vara särskilt intressant för (tematurister med tjock röd färg, grupper/kompisgäng med svart färg, par utan barn med blå färg och barnfamiljer med grön färg).

25 Sammanfattande analys och bedömning Principer för prioritering av sträckor att åtgärda Lila sträckor åtgärdas först Trafiksäkerhetsanalysen i avsnitt 2 visar att det finns 16 mil med bristande trafiksäkerhet, antingen med röd eller lila standard och att de är uppsplittrade på en rad olika platser. För att hantera bristerna på ett systematiskt sätt krävs ett system för att prioritera mellan olika sträckor och behov. De principer för prioritering som har använts i denna rapport utgår från trafiksäkerhetsklassningen, de farligaste sträckorna har högst prioritet. Sträckor med lila standard åtgärdas snarast eftersom det är en förutsättning för att Trafikverket ska klassa Näckrosleden som en regional cykelturistled och ge bidrag till skyltning av leden. Av de lila sträckorna finns sju sträckor med en sammanlagd längd om 3,9 km som överlappar de starka pendlingsstråk som identifierats i Regional cykelstrategi för Sörmland. Dessa sträckor är extra prioriterade eftersom de också har en pendlingsfunktion. Inga röda sträckor överlappar med de starka stråken. Röda sträckor därefter Nästa prioriteringsgrupp är de sträckor som fått den röda säkerhetsklassen. För dessa sträckor ska det enligt Trafikverkets kvalitetskriterier finnas en plan för hur de ska åtgärdas. Inom den gruppen prioriteras först rödmarkerade sträckor som sammanfaller med de utpekade starka stråken i den regionala cykelplanen. Därefter prioriteras de röda sträckor som har stor turistpotential enligt prioriteringen på workshopen, figur 2.3. Om utbyggnaden kan samordnas med andra grävarbeten för särskilt bredband, el, VA eller fjärrvärme kan det också vara ett skäl till att prioritera en sträcka. Sist gula sträckor och sträckor med komfortbrister Den tredje prioriteringsgruppen är sträckor med gul markering och sträckor utan asfaltbeläggning. De bör åtgärdas när tillfälle bjuds, till exempel genom att närliggande röda eller lila sträckor åtgärdas eller om det kan samordnas med andra grävarbeten. Sträckor med grön markering kräver inga trafiksäkerhetsåtgärder, men kan i många fall vinna på komfortåtgärder som asfaltering. 25

26 Prioritering av åtgärder När åtgärder har föreslagits för de sträckor som har lila eller röda trafiksäkerhetsklassning har fyrstegsprincipen 5 fungerat som inspiration. De första åtgärderna handlar om huruvida befintlig sträckning kan förbättras genom information och effektivare användning. Därefter prövas mindre infrastrukturåtgärder och till sist nyinvesteringar. Om inte den första åtgärden har lett till att trafiksäkerhetsklassningen blivit bättre, har nästa åtgärd prövats. Hänsyn har också tagits till om behovet av åtgärd funnits i tätort, där även andra typer av cykling kan dra nytta av insatsen eller om det varit på landsbygd. Samordning med åtgärdsförslag på angränsande delsträckor har också skett. Ordningsföljden för de åtgärder som prövats har varit: Ny mätning av fordonstrafikflöde Sänkt hastighet under sommartid Omledning av Näckrosleden till annan väg Målning av cykelfält Bygga sommarcykelväg Bygga cykelväg med full bärighet Förslag på åtgärder I följande avsnitt presenteras de åtgärder som föreslås för sträckor med lila eller röd trafiksäkerhetsstandard. Åtgärd Total längd (km) Längd (km) Lila sträckor Längd (km) Röda sträckor Längd (km) Röda sträckor prioriterade Ingen åtgärd 7,1 7,1 0 0 Ny flödesmätning 3,8 0 3,8 0 Hastighetssänkning 49,3 1,4 47,9 21,8 Omledning 63,9 25,2 38,7 21,2 Cykelfält 9,7 5,5 4,2 3,3 Sommarcykelväg 31,8 14,9 16,9 7,7 Cykelväg 10,1 9,5 0,6 0,2 Tabell 3.1. Summering av föreslagna åtgärder utmed hela Näckrosleden. 5 Sveriges Kommuner och Landsting, 2007, Fyrstegsprincipen för planering för hållbara åtgärder i transportsystemet. 26

27 I tabell 3.1 visas omfattningen för respektive åtgärd och hur åtgärderna fördelar sig på lila och röda sträckor samt på de röda sträckor som prioriterats utifrån ett turistiskt perspektiv. Ingen åtgärd Flera delsträckor har fått en för sträng klassning genom att tätortsgränsen och gränsen för hastighet inte alltid överensstämmer. Eftersom kvalitetskriterierna är olika i tätort och utanför blir det ett gränsdragningsproblem som inte är relaterat till ett verkligt trafiksäkerhetsproblem. Detta gäller i synnerhet i mindre tätorter där hastigheten är 70 km/h och fordonsflödet lågt. I tätorten blir klassningen i dessa fall icke godkänd (röd eller lila standard) medan strax utanför tätorten är klassningen god standard (grön). På vissa enskilda vägar saknas uppgifter om fordonsflöde (ÅDT) och där riskerar klassningen att bli skev. På de enskilda vägarna kan fordonsflödena med största sannolikhet antas vara mycket låga. Ny mätning av fordonstrafikflöde För några delsträckor är fordonsflödet precis på gränsen för vad som är tillåtet enligt Trafikverkets kvalitetskriterier. I dessa fall föreslås som första åtgärd en ny mätning av motorfordonsflödet under sommartid innan man går vidare med en eventuell åtgärd. Ny mätning föreslås för 3,8 km av de sträckor som fått röd trafiksäkerhetsstandard på två platser. Sänkning av hastigheten sommartid Sänkt hastighet under sommartid är en åtgärd som prövats för cykelturistvägar i Skåne och på Gotland 6. Det kräver inga infrastrukturåtgärder utan bygger på att Trafikverket skriver en lokal trafikföreskrift (LTF) som gäller under sommarmånaderna samt byter ut hastighetsskyltarna under semestermånaderna. Denna åtgärd föreslås för 1,4 km av de sträckor som har fått en lila standard på sex platser och 47,9 km av de sträckor som fått röd trafiksäkerhetsstandard på 19 platser. Omledning av Näckrosleden till annan väg När längre sträckor har haft dålig trafiksäkerhetsstandard eller när fordonsflödet har varit så intensivt att en hastighetssänkning inte räckt till som åtgärd och inga viktiga målpunkter funnits utmed sträckan, har en omledning till mindre trafikerade vägar prövats. Detta har ibland lett till att komfortnivån sänkts genom att grusvägar använts. I de fall där omledning föreslagits till enskild väg har väghållarens acceptans inte efterfrågats eftersom det inte har funnits tid för det. 6 Länsstyrelsen Gotlands län dnr och

28 Omledning föreslås för 25,2 km av de sträckor som har fått lila standard på 21 platser och 38,7 km av de sträckor som har fått röd trafiksäkerhetsstandard på 15 platser. För att omledningen ska vara möjlig att genomföra krävs i flera fall att befintliga gröna sträckor ersätts. De föreslagna omledningarna är totalt 108,7 km och de borttagna sträckorna är totalt 98,3 km, vilket innebär att Näckrosleden blir lite mer än en mil längre om alla nya sträckor är lämpliga och genomförbara. Målning av cykelfält Ett cykelfält är vanligtvis 1,25 1,5 meter brett och är inte tillåtet för biltrafik mer än för att korsa det 7. Att måla cykelfält är en lämplig åtgärd när den skyltade hastigheten är under 70 km/h. Vägen där cykelfält anläggs bör vara minst 5,75 bred för att körbanan ska ha rimlig bredd och inte nämnvärt överstiga 6,5 meter för att inte inbjuda till höga bilhastigheter. Denna åtgärd föreslås för 5,5 km av de sträckor som fått lila standard på nio platser och 4,2 km av de sträckor som fått röd trafiksäkerhetsstandard på fyra platser. anlägga och finns beskriven i två rapporter från Trafikverket 8. Åtgärden föreslås för 14,9 km av de sträckor som fått lila standard på nio platser och 16,9 km av de sträckor som fått röd trafiksäkerhetsstandard på fem platser. Bygga cykelväg med full bärighet Ett sista alternativ är en cykelväg som är separerad från biltrafik och fotgängare, som har asfaltbeläggning och är så konstruerad att den klarar att bära ett snöröjningsfordon. Åtgärden har främst föreslagits för sträckor som går i lite större tätorter där det också kan förväntas finnas större flöden av vardagscyklister under hela året. Den föreslås för 9,6 km av de sträckor som fått lila standard på 15 platser och 0,6 km av de sträckor som fått röd trafiksäkerhetsstandard på två platser. Bygga sommarcykelväg Sommarcykelvägar är en enklare form av cykelvägar utan biltrafik och med sämre breddmått, beläggning och bärighet än vanliga cykelvägar. De är inte tänkta att snöröjas eller underhållas med tunga entreprenadfordon. Denna typ av cykelväg är billigare att 7 Sveriges kommuner och Landsting, 2010, GCM-handbok Vägverket, 2008, Sommarcykelvägar huvudstudie. VTI, 2008, Sommarcykelvägar en framtida potential för ökad utbyggnad av cykelvägnätet?

29 Rekommendationer och förslag till fortsatt arbete I denna rapport finns merparten av de uppgifter som krävs för att Regionförbundet Sörmland ska kunna ansöka hos Trafikverket om att Näckrosleden blir den första regionala turistcykelleden utifrån Trafikverkets nya kvalitetskriterier. När leden har godkänts ska skyltningen bekostas av Trafikverket. Innan ansökan kan skickas in behöver nya uppgifter samlas in och vissa åtgärder vidtas. Dessa uppgifter och åtgärder beskrivs i detta avsnitt tillsammans med en enklare genomgång av strategier för att utveckla leden vidare. Uppgifter som behöver samlas in Vissa uppgifter om Näckrosleden är ofullständiga eller har inte varit möjliga att få fram inom ramen för denna rapport. De viktigaste kraven är: Uppgifter om sommardygnstrafik för de delar av leden där det kan förväntas vara stor skillnad mellan fordonstrafiken ett sommardygn jämfört med ett årsmedeldygn. Detta gäller framför allt de av Sörmlands totalt 79 fritidshusområden som ligger i anslutning till Näckrosleden och som pekas ut i Statistiska centralbyråns statistik från Var dessa fritidshusområden ligger har inte undersökts. För de delar av Näckrosleden som berörs av ett fritidshusområde kan en separat mätning av sommardygnstrafiken behöva göras. För övriga delar av Näckrosleden bedöms skillnaderna mellan sommartrafik (SDT) och årsmedeldygnstrafik (ÅDT) vara små. Vilka är de cykelvägar som finns utmed Näckrosleden men som inte finns inlagda i den nationella vägdatabasen (NVDB)? Är några av Näckrosledens cykelbanor smalare än två meter? Den uppgiften finns inte i NVDB, men efterfrågas i trafikverkets kvalitetskriterier, punkt 4. De smala cykelbanorna fungerar dåligt för cyklister med en lite bredare cykelkärra. Finns det fler platser än vad som rapporterats via enkäten där leden passerar trånga hinder såsom grindar eller fållor? Grindar och fållor kan försvåra för cyklister med cykelkärra och bör tas bort eller märkas ut på kartan, enligt punkt 4 i kvalitetskriterierna. Vilka backar utmed Näckrosleden har en lutning på sju procent eller sex grader över en längre sträcka? Branta backar bör anges i kartmaterialet för att ge cyklister möjlighet att välja annan väg, enligt punkt 4 i kvalitetskriterierna. 9 SCB, Statistiska meddelanden, Fritidshusområden

30 Finns det någon del av leden där omvägen mellan etappstart och mål är mer än 25 procent utan att det kan motiveras av en turistisk attraktivitet? Ska någon delsträcka kanske rätas ut? Enligt punkt 11 i kvalitetskriterierna ska omotiverade omvägar undvikas. Vilka avtal finns idag med enskilda väghållare som Regionförbundet Sörmland kan ta över eller utgå från? Saknas något avtal? Befintliga avtal kan jämföras med kartan över ledsträckor som har enskild eller vägförening som väghållare. Att det finns avtal med enskilda väghållare finns med som punkt sex i kvalitetskriterierna. Förslag till strategi för genomförande När alla nödvändiga uppgifter finns insamlade kan arbetet fortsätta med att få Näckrosleden godkänd som cykelturistled enligt Trafikverkets kvalitetskriterier. Därefter ska kvalitet och komfort ökas för att göra leden till en attraktiv cykelturistled för främst de utpekade målgrupperna. Att få Näckrosleden godkänd som en regional cykelled Den viktigaste uppgiften i arbetet med att få Näckrosleden godkänd som en regional cykelturistled är att åtgärda de lila sträckorna. Åtgärdsförslag finns för alla sträckor. Dessa åtgärdsförslag behöver först värderas och sedan presenteras för Trafikverket och andra berörda väghållare. De sträckor av Näckrosleden där en omledning föreslås bör inventeras i fält för att bedöma turistiska kvaliteter och trafiksäkerhet i till exempel korsningspunkter. Vid omledning krävs en omskyltning och ändringar av informationsmaterial och kartor. Avtal bör slutas med alla enskilda väghållare utmed leden. Om möjligt ska befintliga avtal användas eller tas fram som mall. Det bör kontrolleras med andra cykelleder, till exempel Sydostleden, om mallar för avtal med enskilda väghållare redan finns och kan användas. Nya fordonstrafikmätningar bör ske i områden där sommartrafiken kan antas vara mycket högre än årsmedelvärdet. Tidigare ledhuvudman bör kontaktas om rutiner och dokumentation som kan vara värdefull för arbetet med att utveckla Näckrosleden. Utveckla kvalitet komfort och tillgänglighet för Näckrosleden När Näckrosleden godkänts som regional cykelturistled måste den fortsätta att utvecklas. Ett första steg kan vara att ordna skyltningen utifrån en skyltplan. En utgångspunkt kan vara en tidigare skyltplan. Det bör undersökas om en nu gällande skyltplan finns. I planen bör skyltarnas placering vara koordinatsatta och ha riktningsanvisningar enligt punkt 9 i kvalitetskriterierna. 30

Cykelleder för rekreation och turism. leder på gång

Cykelleder för rekreation och turism. leder på gång Cykelleder för rekreation och turism Nationella Strategin bakgrund kvalitetskriterier mål och utveckling referensgrupp utmärkning övergång & checklista Foto: Sofia Ernerot leder på gång Lena Stävmo VD

Läs mer

Cykelleder för rekreation och turism. Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning

Cykelleder för rekreation och turism. Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning Cykelleder för rekreation och turism Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning Dokumentdatum: 2014-01-13 TRV 2011/71328 Cykelleder för rekreation och turism Klassificering, kvalitetskriterier och

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Dokumentation från det regionala cykelseminariet

Dokumentation från det regionala cykelseminariet 1 Dokumentation från det regionala cykelseminariet 2016-10-27 Workshop 1: Hur är vi beredda att satsa för en ökad och säker cykling? Syftet med den första workshopen var att starta en diskussion om hur

Läs mer

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012 Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012 Cykelturismen i Europa Omsätter troligen 80 100 mdr kr per år Mest medel och höginkomsttagare Omsätter 700 1 000 kr

Läs mer

Bilaga 1 Infrastruktur

Bilaga 1 Infrastruktur Bilaga 1 Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men även rekreation och turistcykling. Det finns goda möjligheter

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Komplett version med fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Komplett version med fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Komplett version med fördjupade analyser 1 Regional cykelstrategi för Sörmland Komplett version med fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto:

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men

Läs mer

Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder. Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna

Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder. Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder Projektet är ett 2-årigt projekt

Läs mer

Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27

Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27 Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27 Jag tänkte prata om: Kort om cykel i nationell plan Varför har vi genomfört studien? Presentation av genomförd

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 Mål: När Sydostleden är etablerad skall den årligen generera minst 50 miljoner i ökad turismomsättning 8000 cyklister/år cyklar då hela sträckan och 30 000 cyklar

Läs mer

Cykelleder för rekreation och turism. Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning

Cykelleder för rekreation och turism. Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning Cykelleder för rekreation och turism Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning Titel: Cykelleder för rekreation och turism Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning Publikationsnummer:

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Regionala tillväxtnämnden

Regionala tillväxtnämnden Regionala tillväxtnämnden Avdelningen för Samhällsplanering Kristoffer Levin 044-309 33 30 kristoffer.levin skane.se Datum 2012-10-18 Dnr 1002579 otpå Ih19 kkan E 1 (4) 0 5 Kattegattleden bakgrund och

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

De nya cykelledernas potential

De nya cykelledernas potential De nya cykelledernas potential Dennis Bederoff Tillväxtverket Växjö 2014-08-14 1 Destinationer och teman Teman ex Golf Cykel Konferens Fiske Skidor Vandring Shopping Platser, områden, städer, regioner

Läs mer

Cykelvägars linjeföring och gestaltning

Cykelvägars linjeföring och gestaltning Per Kågeson Nature Associates 2008-05-31 Cykelvägars linjeföring och gestaltning Bakgrund Vägtrafiken består egentligen av fem olika transportslag: Personbilar, samt lätta bussar och lastbilar Tunga bussar

Läs mer

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Bakgrund & Syfte Cyklisternas färdväg har stor betydelse för hur cykelresan uppfattas bra eller dålig kvalitet Trafiksäkerheten varierar

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson 4 mars 2010

Cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson 4 mars 2010 Cykelturism och annan rekreativ cykling Per Kågeson 4 mars 2010 Många skäl att cykla Arbets- och skolpendling Inköpsresor Besöksresor Lokal rekreativ cykling Cykelturism (del av en semesterresa) Cykelturism

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. KS 2014-239 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 308 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. KS 2014-239 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Seminarium i Borlänge den 23/1 2013 Cykling och gående vid större vägar Thomas Jonsson, Jutta Pauna-Gren & Mikael Spjut Ramböll Sverige AB Om projektet Projekttitel: Cykling

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4

Läs mer

Gång- och cykelvägsplan. 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07. BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader

Gång- och cykelvägsplan. 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07. BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07 BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader Bilaga 1 Kostnader I denna bilaga anges de ungefärliga uppskattade kostnaderna för utbyggander

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Cykelstrategi för Kalmar län

Cykelstrategi för Kalmar län F Ö R S L A G Cykelstrategi för Kalmar län Cykling kommer att få allt större betydelse i framtiden både för resor till jobbet och för att upptäcka en attraktiv del av vårt land på semestern. Många resor

Läs mer

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) 1(11) Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg E6, Hallands län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

2012-06-04 Ärendenr: TRV 2012/23446

2012-06-04 Ärendenr: TRV 2012/23446 Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-06-04 Trafikverket Region Nord Richard Hultmar Samhällsbehov Sundsbacken 2-4, Luleå Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se richard.hultmar@trafikverket.se

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Årligt beslut om genomförande av regional plan för transportinfrastruktur

Årligt beslut om genomförande av regional plan för transportinfrastruktur Datum Dnr 2015-11-24 15-027 Regionstyrelsen Årligt beslut om genomförande av regional plan för transportinfrastruktur Bakgrund En gemensam tjänstemannaberedning av budget och VP har genomförts med Regionförbundet

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Ansökan utmärkning nationell/regional turistcykelled (> ca 65 km)

Ansökan utmärkning nationell/regional turistcykelled (> ca 65 km) ANS ÖKANT I L L NAT I ONE L LT URI S T CY KE L L E D GÖT E BORG KUNGS BACKA T RAF I KVE RKE T E DE N 1 KATTEGATTL GÖT E BORG 0 HE L S I NGBORG 370 RE GI ONHAL L AND VARBE RG F AL KE NBE RG HAL MS T AD

Läs mer

Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, 243)

Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, 243) SBN 2015-02-10 1 2015-02-06 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, 243) SBN 2015-02-10 2 2015-02-06 SBN 2015-02-10 3 2015-02-06 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län. 2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-10-01 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61

Läs mer

Remiss angående regional cykelvägsplan för Uppsala län, RFUL 2010/66 KS-2010/524. att som sitt yttrande överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse

Remiss angående regional cykelvägsplan för Uppsala län, RFUL 2010/66 KS-2010/524. att som sitt yttrande överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-08-16 Kommunstyrelsen Remiss angående regional cykelvägsplan för Uppsala län, RFUL 2010/66 KS-2010/524 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427)

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427) Yttrande Sida 1 av 5 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427), regional planupprättare och regionalt utvecklingsansvarig i länet,

Läs mer

Stråk 2 regional plan. Workshop

Stråk 2 regional plan. Workshop Stråk 2 regional plan Workshop 2014-12-12 Korta fakta om stråket Stråket är ganska heterogent vad gäller bredd och annan teknisk standard Väg 164 Vägen är genomgående smal, på sina håll mycket smal Vägrenar

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Kattegattleden ansökan om nationell turistcykelled

Kattegattleden ansökan om nationell turistcykelled 01054 1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-21 RS120339 Jeanette Larsson, Avdelningschef Avdelning Infrastruktur Peter Syrén, Avdelningschef Halland.se REGIONSTYRELSEN Kattegattleden

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33) 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9) Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Trafikverket Region Öst Marie Holms Trafikmiljö Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se marie.holms@trafikverket.se Direkt: 010-123 25 60 Beredningsunderlag till förslag om

Läs mer

Sydostleden en cykelturistled med internationell status

Sydostleden en cykelturistled med internationell status Sydostleden en cykelturistled med internationell status Sydostleden är ett samverkansprojekt som syftar till att förverkliga en av Sveriges bästa turistcykelleder med internationellt attraktiv standard

Läs mer

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-22 Trafikverket Region Syd Stefan Johansson Enhet Samhällsbehov Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.u.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

Trafikutredning. Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN

Trafikutredning. Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN Trafikutredning Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN Mars 214 Medverkande Ramböll Lars Strömgren Handläggare 2 Trafikutredning Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Syfte och förutsättningar...4 Slutsats...4

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista 1 (5) Tekniska nämnden, arbetsutskottet Kallelse och föredragningslista Enligt uppdrag Ordförande Jazmin Pettersson Sammanträdesdatum 15 augusti 2016 Plats och tid Stadshuset, rum A 394, kl 08:15 Ledamöter

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 27 LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 Trafiknämnden beslutar enligt Stadsbyggnadskontorets förslag l. Vesslundavägen 40 km/h 2. Långasandsvägen 40 km/h från tbo till Hackspettsvägen.

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Ärendenr: TRV 2012/86131

Ärendenr: TRV 2012/86131 Mall Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-11-30 Trafikverket Region Mitt Fredrik Jansson SMt 010-1235940 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se fredrik.h.jansson@trafikverket.se Beredningsunderlag

Läs mer

Sammanställning från startmöte Regional cykelstrategi SATSA II!

Sammanställning från startmöte Regional cykelstrategi SATSA II! Stockholm den 7 mars 2011 Sammanställning från startmöte Regional cykelstrategi SATSA II! Tack för sist och för alla värdefulla synpunkter vi fick in, dessa tar vi med oss i det fortsatta arbetet! Det

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

Ärendenr: TRV 2012/5628 Gunilla Ragnarsson Samhälle, Trafikmiljö Telefon:

Ärendenr: TRV 2012/5628 Gunilla Ragnarsson Samhälle, Trafikmiljö Telefon: Konsekvensutredning för riksväg 15 2012-07-31 Gunilla Ragnarsson Samhälle, Trafikmiljö Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se gunilla.ragnarsson@trafikverket.se Direkt: 010-123 60 43 Förslag till föreskrifter

Läs mer

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:607 av Stina Bergström och Lise Nordin (MP) Enklare att cykla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västerbottens län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västerbottens län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Västerbottens län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer