Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Transkript

1 Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

2 Cykelturismen i Europa Omsätter troligen mdr kr per år Mest medel och höginkomsttagare Omsätter kr i snitt per person och dygn mer än bilturister Ofta höga krav på service

3 Fortsatt utveckling Cykelturismen i Europa kommer att fortsätta att växa i allt fler länder Trolig fördubbling före 2050 Viktiga underliggande trender: Motion och folkhälsa Ekoturism Klimatfrågan

4 Cykelturism av två slag Turister som cyklar (som komplement till andra aktiviteter) i Sverige vanligt på Gotland, Öland, längs Göta Kanal samt t.ex. på Ven, Visingsö, Koster och Utö Cykelturister (som cyklar med flera övernattningar) kräver långa leder

5 Exempel på framgångsrika leder Donauleden (Österrike) cyklade hela vägen 2006 omsatte ca 225 Mkr Moseldalen (Tyskland) samma storleksordning som Donauleden Sea to Sea route (UK) cyklade hela vägen 2005 omsatte ca 80 Mkr Bornholm (Danmark) turister som cyklar per år

6 Lokal rekreation Viktigt att kunna cykla bilfritt till tätortsnära utflyktsmål som naturreservat, badstränder och ridstall Bra om det finns bilfria slingor som passar för hel eller halvdagsutfärder Ett plus om det finns intressanta besöksmål och kaféer eller andra matställen på sträckan

7 Infrastrukturens betydelse Erfarenhet från många länder visar att cyklandet ökar snabbt när människor får tillgång till bilfria cykelvägar (Greenways) Under rekreativ cykling måste man kunna vara avslappnad och inte oroa sig för motorfordon Med barn bör man kunna cykla i bredd Lågtrafikerade enskilda vägar kan erbjuda samma trygghet

8 Sverige ligger efter Få bilfria leder av tillräcklig längd Splittrat utbud få turister på flertalet leder Låg servicenivå Utbudet och marknadsföring riktas mest mot hemmamarknaden Omsättning Mkr/år

9 Infrastrukturpropositionen Vägverket och regionala planeringsorgan bör i samråd med Nutek utveckla nätet av säkra cykelvägar samt ett antal längre leder för cykelturism av hög internationell klass. Prop. 2008/2009:35 9

10 Vad innebär hög internationell klass? Landskap och besöksmål Service Infrastruktur Trafiksäkerhet Skyltning/vägvisning 10

11 Service Bra kollektivtrafik, åtminstone till ändpunkterna Cykeluthyrning och transporttjänster Övernattningsmöjligheter i olika prisklasser Matställen av olika slag En del måste finnas från början 11

12 Relativa risker Risken att omkomma i en trafikolycka som cyklist är 52 gånger större i blandad trafik skyltad för 70 km/h och med 1000 fordon per dygn än vid 30 km/h och 50 fordon per dygn Risken för en oskyddad trafikant att omkomma om hon blir påkörd av bil är ca 8 gånger större om bilens hastighet är 50 km/h än om den är 30 km/h 12

13 Trafiksäkerhet nollvision Till övervägande del bilfri eller 30 vägar Undantagsvis 50 km/h i kombination med varningsskyltning men aldrig på längre sträckor Aldrig på 70 väg oavsett trafikflöde Minst 2 meter bred cykelbana Asfalterad yta av bra kvalitet grus i naturreservat och nationalpark 13

14 Skyltning/vägvisning Vi behöver ett nationellt skyltsystem av dansk/brittisk/estländsk/slovensk typ, dvs: Vägnummer Vägvisning i ledens riktning Avstånd till närmål och slutmål Vägvisning till besöksmål samt till leden Trafikverket arbetar med att ta fram ett sådant system och ställer kvalitetskrav på leder som ska få tillstånd att använda det 14

15 Utländska system Danmark (Vejdirektoratet) Lokala leder:

16 Koncentrera insatserna Bra service kräver stort underlag, många besök förutsätter bra service (moment 22) Viktigt att koncentrera turismen för att få volym och underlag för lokala initiativ och landsbygdsutveckling

17 Begränsa kostnaderna Utnyttja befintlig infrastruktur och tillkommande pendlingsstråk Utnyttja lågtrafikerade enskilda vägar Utnyttja överbliven infrastruktur

18 Får inte vara hotfullt och obehagligt När cykelbanan/cykelvägen dras parallellt med och i direkt anslutning till den motoriserade vägen upplevs den som underordnad bilvägen För cyklisten innebär det buller, avgaser och stänk (inklusive spolarvätska) samt risk för att cykelbanan används som omkörningsfil eller parkeringsplats 18

19 Egen linjeföring Viktigt för att cykelvägen ska uppfattas som avskild och självständig Skapar en vackrare cykelväg Viktigt om man vill göra vägen så attraktiv att den används för lokal rekreation och turism 19

20 Inte så kul över längre sträckor 20

21 Inte heller attraktivt 21

22 Också en nödlösning 22

23 Hur närma sig idealbilden? 23

24 Mjukt, slingrande, ostört 24

25 Egen linjeföring 25

26 Miniavstånd till bilarna. 26

27 99 Comber Greenway, Belfast

28 Effect of Routes near roads Average use per Km of route Cyclists Pedestrians All Users 0 Greenway per Km On-road or adjacent per Km

29 Behov av förstklassiga projekt Sverige behöver några leder av hög internationell klass för att etablera sig som cykelturistdestination Kattegattleden (Göteborg Helsingborg), av regeringen utsedd till nationellt pilotprojekt Sydostleden (Växjö Karlshamn Simrishamn) Sjuhäradsrundan (Borås Ulricehamn Tranemo Svenljunga Borås)

30 Potential för 2030 Sveriges andel av europaturismen är 2.6% Med god infrastruktur och marknadsföring bör Sverige kunna ta ungefär samma andel av cykelturismen Med en förväntad omsättning på minst 100 mdr kr år 2030 innebär det för Sveriges del intäkter på över 2.5 miljarder per år

31 . Lokal utveckling i Moseldalen

32 Cyklingens nyttor Hälsa (stor speciellt för människor som annars inte rör sig mycket och för barn) Miljö och klimat (liten) Trafiksäkerhet (liten eller möjligen negativ) Minskad trängsel (liten till måttlig i större städer större konkurrensyta mellan cykel och kollektivtrafik än mellan cykel och bil)

33 Slutsatser Investeringar i rekreativ cykling har hög samhällsekonomisk nytta (främst hälsoeffekter och turistintäkter) Infrastrukturen måste vara i huvudsak bilfri Vi behöver några långa nationella leder och många lokala slingor Dessutom ett behövs ett nationellt system för skyltning av cykelturistleder samt god marknadsföring

34

35