Förläggning av två stycken 132 kv kabelförband mellan Helsingör (Danmark) och Helsingborg (Sverige), svenska delen

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Förläggning av två stycken 132 kv kabelförband mellan Helsingör (Danmark) och Helsingborg (Sverige), svenska delen November 2014 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av Anna Bengtsson, Karoline Egerup och Anders Ohlsson För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/32

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning och tillstånd Genomförande av samråd samt fortsatt utredningsprocess 6 2 Nulägesbeskrivning Allmänt Befintliga 132 kv kabelförband Tekniska förutsättningar 8 3 Projektbeskrivning Teknikval Teknik och förläggningsmetoder Sjökabel Markkabel Eventuell upptagning av befintliga kablar Sjökabel Markkabel Avgränsning av stråk för nya ledningar Sjökabel Markkabel Slutpunkt Laröd Slutpunkt öster om väg Identifierade intresseområden samt översiktlig konsekvensbedömning Landskapsbild och markanvändning Konsekvensbedömning Naturmiljö Konsekvensbedömning Vattenmiljö Marinbiologisk undersökning 22 sid 3/32

4 4.3.2 Konsekvensbedömning Kulturmiljö Konsekvensbedömning Sjöfart och annan infrastruktur Konsekvensbedömning Friluftsliv/rekreation Konsekvensbedömning Bebyggelse och planer Övriga intresseområden Konsekvensbedömning Miljökvalitetsnormer Konsekvensbedömning Magnetfält Aktuella magnetfält Konsekvensbedömning Övriga miljöaspekter 31 5 Miljökonsekvensbeskrivning, förslag till disposition 31 6 Referenser, urval 32 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta över sjö- och markkabelstråk Bilaga 2 Markkabelstråk Bilaga 3 Intressen avseende natur- och kulturmiljöintressen Bilaga 4 Intressen avseende friluftsliv, sjöfart och fiske sid 4/32

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Mellan Helsingör (Danmark) och Helsingborg (Sverige) finns två stycken 132 kv ledningar. Vardera ledningen består av två kabelförband, vilket innebär att det finns fyra stycken 132 kv kabelförband på sträckan. Kablarna är åldersstigna och det finns ett behov av att byta ut anläggningen. Genom att välja grövre kabeldimension räcker det att ersätta de befintliga fyra kabelförbanden med två stycken nya kabelförband. För förläggning av kabelförbanden krävs bland annat tillstånd i form av nätkoncession för linje (2 kap. ellagen), tillstånd till vattenverksamhet (11 kap. miljöbalken) och tillstånd enligt lag om kontinentalsockeln. Samtliga tillståndsprocesser ska föregås av samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Ett gemensamt samråd genomförs för dessa tre tillståndsprocesser, och föreliggande material är framtaget för detta samråd. Projektet drivs gemensamt av E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) och Energinet.dk, vilka även är gemensamma ägare av befintliga anläggningar. De två nätbolagen genomför samråd och ansvarar för att söka de tillstånd som krävs i respektive land (från territorialgränsen i Öresund till slutpunkten på land). Detta samråd avser således enbart den svenska delen av projektet. Tillståndsfrågorna för danskt territorialområde hanteras av Energinet.dk. Avsikten är dock att vissa delar av projektet, exempelvis vissa bottenundersökningar samt anläggningsarbetet, samordnas i möjlig mån för att effektivisera processen. 1.2 Lagstiftning och tillstånd Kabelförläggningen kräver bland annat tillstånd i form av nätkoncession för linje (2 kap. ellagen (1997:857)), tillstånd till vattenverksamhet (11 kap. miljöbalken (1998:808)) samt enligt lag (1966:314) om kontinentalsockeln. Ansökan om nätkoncession för linje för en utlandsförbindelse prövas av Regeringen, ansökan om vattenverksamhet inges till mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt och ansökan om tillstånd enligt lag om kontinentalsockeln prövas av Regeringen. Avseende samtliga tillståndsprocesser är det miljöbalkens 6 kap. som styr samrådsprocess och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Förslag på innehållsförteckning till kommande MKB redovisas i avsnitt 5. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal och ledningsrätt. För den del av vattenområdet i Öresund som klassas som allmänt vatten kommer rådighet att sökas hos Kammarkollegiet. sid 5/32

6 Dispens från strandskyddsbestämmelserna kommer att hanteras i tillåtlighetsprövningen inom ramen för prövningen enligt 11 kap. miljöbalken. Övriga tillstånd, dispenser eller godkännanden som inte hanteras inom nämnda prövningar kommer att hanteras separat. E.ON Elnät innehar nätkoncession för linje för befintliga kabelförband inom svenskt territorium. 1.3 Genomförande av samråd samt fortsatt utredningsprocess Detta samrådsunderlag har tagits fram för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelsen, Helsingborgs stad, vissa övriga myndigheter och organisationer samt med enskilt berörda. Samrådsinformation kommer att annonseras i dagspress för att ge närboende, allmänhet och övriga intresserade möjlighet att inhämta ytterligare information samt lämna synpunkter på projektet. Samrådsunderlaget kommer även att, tillsammans med en samrådsredogörelse, utgöra underlag för länsstyrelsen i Skåne läns bedömning huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Aktuellt samråd avser stråk för kabelförbanden. Stråken har tagits fram efter platsbesök samt kartstudier avseende bland annat geografi, bebyggelsetryck och intresseområden. Efter genomfört samråd kommer beslut att tas inom vilket av landstråken som grovprojektering av ledningssträckning ska ske. I underlaget presenteras två slutpunkter för kabelförläggningen, vilka benämns Laröd respektive öster om väg 111. Det senare alternativet medför att även delar av befintlig luftledning kabelförläggs. Alternativet har initierats av Helsingborgs stad, som eventuellt önskar att en längre sträcka kablas på grund av exploateringsplaner. E.ON Elnät önskar därmed få in synpunkter avseende stråken till respektive slutpunkt. Inom stråken i Öresund har en inventering avseende bottenvegetation på grunda bottnar (<9 m vattendjup) utförts i september Ytterligare bottenundersökningar kommer att ske våren Förhoppningen är att samrådet ska ge viktig information om var det är mer eller mindre lämpligt att placera kabelförbanden och följaktligen var den utökade bottenundersökningen ska genomföras. Om det under samrådet framkommer sakskäl som motiverar en ledningsdragning som avviker något från de i kartmaterialet markerade stråken, kan en sådan avvikelse komma att göras efter kompletterande samråd med berörda. Efter genomförd samrådsprocess och fortsatt utredningsarbete kommer tre ansökningshandlingar inklusive MKB att tas fram; en ansökan om nätkoncession för linje som prövas av Regeringen, en ansökan om vattenverksamhet som prövas av Mark- och miljödomstolen samt en ansökan om tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln som prövas av Regeringen. Avsikten är att ansökningarna kan inges tidigt hösten sid 6/32

7 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Allmänt Öresundsförbindelserna mellan Själland och Skåne utgörs idag av fyra stycken 132 kv kabelförband och två stycken 400 kv kabelförband (lokaliserade längre norrut i Öresund). Byte planeras även av kablar i 400 kv förbandet, i ett projekt som drivs av Energinet och Svenska Kraftnät. Samråd avseende det projektet har genomförts under Befintliga 132 kv kabelförband Befintliga 132 kv kabelförband är från 1951, 1954, 1958 och 1963 och ägs gemensamt av E.ON Elnät och Energinet. Befintlig kabelsträckning framgår av karta i figur 2.1 och i bilaga 1. Den tekniska livslängden börjar närma sig slutet och kabelförbanden behöver bytas ut för att säkerställa en framtida tillförlitlig leveranssäkerhet. Flera felsituationer har inträffat de senaste åren. Befintliga kablar innehåller olja, och på senare år har visst oljeläckage från sjökablarna skett. Risk för ytterligare oljeläckage ökar i takt med att kablarna blir äldre. Figur 2.1. Översiktskarta över befintliga kabelförband mellan Danmark (Själland) och Sverige (Skåne). Blå streckade linjer är befintliga sjö- och markkabelförband, blå heldragna linjer är befintliga luftledningar. sid 7/32

8 De fyra kabelförbanden är förlagda där Öresund är drygt 5 km brett. På svenskt vatten är längden 2,3-2,8 km. Avseende förläggning på land går de två södra kabelförbanden i land strax norr om Pålsjö och har en längd på 3-3,2 km. De två norra förbanden går i land vid Sofiero och deras ledningssträckning på land är 1,5 1,7 km. Kabelförbanden är sammankopplade med det svenska regionnätet i kopplingsstationen Sofiero. 2.3 Tekniska förutsättningar Då befintliga kabelförband ingår i det nordiska elkraftsutbytet måste samtliga befintliga kabelförband vara i drift till dess att de nya kabelförbanden kan kopplas in. För att inte riskera att skada befintliga sjökablar är det att föredra att de nya kabelförbanden inte korsar de befintliga i sundet (korsningar på land går däremot att göra på ett kontrollerat vis). De alternativ som främst är tillgängliga är därmed att placera de nya kabelförbanden söder, mellan eller norr om befintliga kabelförband i Öresund. Att placera de nya kabelförbanden söder om befintliga förband bedöms inte vara ett bra alternativ, eftersom det ger landtagning i centrala Helsingborg. Även på dansk sida är detta alternativ olämpligt. På svensk sida leder det till att kabelförbanden placeras i Sofierovägen för att nå upp till Sofiero-området, vilket bedöms olämpligt då det i och utmed vägen redan finns ett stort antal ledningar. Dessutom är vägen hårt trafikerad. Även kabelförläggning i området mellan de södra respektive norra befintliga förbanden medför problem med landtagning på dansk sida. På svensk sida finns bebyggelse utmed nästan hela kustremsan, vilket gör landtagning svår. Ett alternativ som dock är föremål för utredning innebär landtagning sydväst om Sofiero, vilket medför förläggning mellan befintliga förband alternativt att de nya kabelförbanden korsar befintliga förband i havet. Korsning i havet är tekniskt möjligt, men inte eftersträvansvärt. Eftersom kabelförläggning sker medan de befintliga kablarna är i drift gör korsningar det komplicerat att förlägga de nya kablarna med tillräcklig täckning. Vid förläggningen finns en risk att de befintliga kablarna skadas. Även upptagning av befintliga kablar blir komplicerad om kablarna korsar varandra i vattnet. När upptagning sker är de nya kablarna i drift, vilket även gör upptagningsarbetet riskfyllt. Den mest lämpliga placeringen av de nya kabelförbanden bedöms därmed vara norr om befintliga förband. Inom danskt territorialvatten finns ett försvarsområde norr om Helsingör, där kabelförläggning inte tillåts. På dansk sida måste därmed de nya kabelförbanden placeras relativt nära de nordligaste av de befintliga förbanden. Av hänsyn till sjöfart mm är det eftersträvansvärt att korsa Öresund så vinkelrätt som möjligt. Ett område möjligt för landtagning på svensk sida har därmed avgränsats mellan de befintliga norra förbanden och badplatsen Larödsbaden. De områden som avgränsats för förläggning i Öresund beskrivs i avsnitt För landdelen av projektet gäller att de befintliga kabelförbanden går via kopplingsstationen Sofiero, som är placerad i närområdet till Sofiero slottspark. Kopplingsstationens funktion kan i samband med projektet flyttas till det läge där övergång från markkabel till sid 8/32

9 luftledning sker. Denna anpassning gör att de nya kabelförbanden inte behöver passera Sofiero kopplingsstation. När de nya ledningarna är i drift kan Sofiero kopplingsstation tas bort, vilket innebär borttagande av elektrisk apparatur, oljetryckkärl etc. Avsikten är att de nya kabelförbanden ansluter till luftledningarna, antingen vid Laröd (vilket utgör befintlig övergång från kabel till luftledning) eller vid en punkt som i detta material benämns öster om väg 111. Kopplingspunkten vid linjen blir större än befintlig kabeländstolpe vid Laröd, och kan komma att hägnas in. Kopplingspunkten öster om väg 111 medför att ca 850 m av befintlig luftledning ersätts med markkabel. Alternativet har initierats av Helsingborgs stad, då de eventuellt önskar att en längre sträcka kabelförläggs på grund av exploateringsplaner. Samrådet avser två stråk och ett delstråk med slutpunkt i Laröd och ytterligare två stråk samt ett delstråk med slutpunkt öster om väg 111 (se avsnitt 3.4.2). På sträckan mellan Sofierostationen och den nya kopplingspunkten kan de nya kabelförbanden placeras på några meters avstånd från de befintliga markkabelförbanden. På övrig sträcka behöver en helt ny kabelsträckning identifieras av utrymmesskäl. 3 Projektbeskrivning 3.1 Teknikval En högspänningsledning kan anläggas antingen som luftledning eller markkabel. Teknikvalet styrs av en mängd olika faktorer. Ledningarna i nu aktuellt projekt är förlagda som kablar (sjökabelförband i vattnet och markkabelförband på land). Även de nya ledningarna avses anläggas som kabelförband, eftersom det bedöms som det enda realistiska alternativet på grund av exploateringsgrad, närhet till bebyggelse etc. 3.2 Teknik och förläggningsmetoder Sjökabel Sjökablarna för förläggning i Öresund är så kallade treledarkablar, vilket medför att de tre faserna för varje ledning är buntade i en kabel, se figur 3.1. Denna treledarkabel är ca 20 cm i diameter och är stålarmerad för att ge skydd mot mekaniska skador, klara belastning vid förläggning samt ge tyngd. Dessa sjökablar (en per ledning) förläggs med ca 1 m täckning för att skyddas mot yttre påverkan (fiskeredskap, ankare etc). Om bottenmaterialet är mjukt kan kablarna spolas eller grävas ned. Information från SGU visar att bottenförhållanden på svenskt vatten till stor del består av sedimentär berggrund. Den initiala bedömningen är därmed att kablarna delvis kommer att behöva grävas eller fräsas ner i det hårdare bottenmaterialet. Grävning och fräsning sker i förväg, innan kabelfartyg drar ut kablarna. Spolning däremot sker när kabeln är utplacerad, och den sjunker då av sin egentyngd när underliggande sediment lokalt spolas bort. Våren 2015 kommer en bottenundersökning att genomföras utmed den planerade kabelsträckningen, för att utröna sid 9/32

10 bottenförhållanden samt identifiera hinder som större block, djuphålor, vrak, fornlämningar etc. Figur 3.1. Exempel på uppbyggnad av högspänningssjökabel Sjökablarna beställs i hel längd som når över sundet, för att undvika skarvning. Ett speciellt kabelutläggningsfartyg nyttjas för transport och utläggning av kablarna. De två sjökablarna kommer att placeras med ett inbördes avstånd om ca 200 m, med syfte att förhindra risken för samtida ankringsskador etc. Det är också önskvärt med ett avstånd på ca 100 m till befintliga kabelförband, då de kommer att vara i drift under arbetstiden. På vissa sträckor kan det bli nödvändigt att täcka kablarna för att erhålla tillräckligt täckningsdjup. Täckning kan ske genom utläggning av större sten, betongmadrasser eller liknade. Täckning är främst aktuellt om havsbotten visar sig hårdare än förväntat och nedspolning inte ger tillräckligt täckningsdjup Markkabel För vardera ledningen sker skarvning mellan sjö- och markkabel i en skarvbox, som för kylningens skull behöver placeras fuktigt; på eller i anslutning till stranden. Skarvboxen placeras under marknivå och det som blir synligt ovanför markytan är en brunnsring med lock (ca 30 cm hög och med en diameter av ca 1,5 m). För varje skarvbox krävs grävning inom ett område av ca 10 m x 4 m. Varje markkabelförband består av tre enfaskablar som grupperas. Vanligt är att de tre kablarna i ett kabelförband placeras bredvid varandra (så kallad platt förläggning) eller grupperas (så kallad triangelplacering). Kablar i drift alstrar värme. Platt förläggning minimerar de tre kablarnas värmepåverkan på varandra, vilket ger optimal utnyttjandegrad. Varje kabelförband placeras i ett schakt som är ca 1,5 m djupt och ca 2 m brett i marknivå, se figur 3.2. Kablarna placeras på en bädd av sand som tillförs schakten. Av driftsäkerhetsskäl är huvudprincipen att kabelförbanden placeras i separata kabelschakt, med ett inbördes avstånd om ca 6 m. Vid platsbrist kan mindre inbördes avstånd accepteras på kortare sträckor. Områden intill schakten kommer att nyttjas vid förläggningsarbetet för transporter, upplag av massor etc, se figur 3.3. Ett område om ca m kommer att nyttjas för detta. Bredden anpassas till lokala förhållanden och kan eventuellt krympas ytterligare på passager där extra hänsyn krävs. sid 10/32

11 Vid schaktningsarbetet särskiljs matjorden från de djupare liggande massorna, så att massorna kan återföras i rätt ordning i schakten. Relativt tunga transporter krävs för kabeltrummor, sand etc. Figur 3.2. Schematisk bild av kabelförläggning (platt förläggning). Skissen är inte skalenlig. Triangelplacering krymper schaktbredden något. Figur 3.3. Schakt för kabelförläggning. Körplåtar kan nyttjas för att minska markskadorna invid schakten. På passager där det inte är lämpligt eller på andra sätt framkomligt med kabelschakt kan schaktfri förläggning, såsom styrd borrning eller tryckning, nyttjas. Det borrade/tryckta hålet fodras med skyddsrör som kablarna kan föras igenom. Vid styrd borrning används en särskild borrutrustning, vilken kräver en grop om ca 25 m 2 i den ena änden av borrsträckan (figur 3.4) samt en yta att samla rör etc i den andra änden av borrsträckan. Styrd borrning är inte möjlig att genomföra om berggrunden är för hård. Geofysisk undersökning eller provborrning kan krävas för att utreda möjligheten att borra. Det kan även bli aktuellt att nyttja styrd borrning för korsning med kustlinjen, se figur 3.5. sid 11/32

12 Figur 3.4. Etablering av maskin vid startgropen för styrd borrning. Figur 3.5. Etablering av maskin vid startgropen för styrd borrning från land till hav. 3.3 Eventuell upptagning av befintliga kablar När de nya kablarna tagits i drift kommer de gamla kablarna att tömmas på olja i fri fas. Därefter kan kablarna antingen tillåtas ligga kvar, efter att de förseglats, eller tas upp Sjökabel Vid ett eventuellt upptag av kablarna nyttjas ett stort fartyg för att dra upp kablarna och rulla dem på en stor vändskiva. Kablarna är mestadels placerade i sand och mjukt material, varför det bedöms möjligt att dra upp dem från havsbotten. På passager där kablarna täcks av ett tjockare sandlager kan det krävas spolning eller sandsugning för att lossgöra dem. Om de nya ledningarna placeras så att de korsar ovanför befintliga kablar, blir ett upptagande av befintliga kablar mer komplicerat Markkabel Avseende befintliga kabelförband på land, kan man antingen ta upp dem eller försluta dem och låta dem ligga kvar. Eftersom det kan medföra betydande trafikstörningar mm att ta upp uttjänta kablar, är ett möjligt alternativ att ta upp befintliga kablar i den utsträckning det krävs för exploatering etc, men att lämna kvar dem på övriga sträckor. sid 12/32

13 Om kabelförläggning ska ske till den alternativa slutpunkten vid väg 111, så kommer projektet även att medföra att delar av befintlig luftledning raseras, när de nya ledningarna tagits i drift. Befintliga skarvboxar för skarvning av sjö- respektive markkabel tas bort. 3.4 Avgränsning av stråk för nya ledningar Utifrån rådande tekniska förutsättningar har stråk såväl i vattnet som på land identifierats. I Öresund har två stråk avgränsats. På landsidan har två huvudstråk och ett delstråk till slutpunkten Laröd avgränsats, samt ytterligare två stråk och ett delstråk med slutpunkt öster om väg 111. Sjökabel- och markkabelstråk presenteras i figur 3.6 och i bilaga 1. Markkabelstråken framgår mer detaljerat av bilaga 2. De beskrivningar av förläggningsmetodik som ges för olika delsträckor/passager i detta avsnitt är inte definitiva, utan kan komma att ändras mot bakgrund av information som framkommer under det fortsatta utredningsarbetet. Exempelvis är markförhållandena avgörande för om de schaktfria metoderna kan användas. Markundersökningar och/eller provborrningar behöver genomföras för att bedöma möjligheten till styrd borrning, samt vilken metodik och sträckning som i så fall är lämplig. Figur 3.6. Översiktskarta över framtagna stråk inom vatten- och markområde Sjökabel I Öresund har två stråk definierats inom vilka det bedöms möjligt att förlägga ledningarna, se figur 3.6. Stråk 1 medför förläggning norr om befintliga förband. Stråk 2 medför förläggning mellan befintliga förband, och har definierats för att möjliggöra landanslutning sid 13/32

14 via stråk C, se mer nedan. Det är även möjligt med kabelförläggning i en kombination av stråk 1 och 2. Som beskrivs i avsnitt 2.3 är det dock eftersträvansvärt att de nya sjökablarna inte korsar de befintliga, eftersom såväl förläggning av nya kablar som upptagning av befintliga kablar blir tekniskt komplicerad och riskfylld om kablarna korsar varandra i vattnet Stråken är tillsammans ca 1700 m breda vid territorialgränsen; vid land är stråkbredden totalt drygt 800 m Markkabel Landtagningspunkten behöver väljas så att det finns plats för en skarvplats, vilken kräver ett område om ca 10 m x 4 m. Landtagning bedöms kunna ske någonstans på sträckan mellan båtklubben vid Laröd samt de befintliga norra kabelförbanden. Ett fotografi på strandremsan utmed denna sträcka framgår av figur 3.7. Beroende på var landtag av sjökablarna sker samt val av slutpunkt har skilda stråk för markkabeldelen identifierats. De befintliga kabelförbanden ansluter till luftledning vid Laröd, vilket också är slutpunkt för stråken A och B, se nedan. I samrådsunderlaget presenteras även två alternativa förlängningar av markkabelstråken (stråk D och E) med slutpunkt öster om väg 111. Den längre markkabeldragningen har initierats av Helsingborgs stad då de eventuellt önskar att en längre sträcka kablas på grund av exploateringsplaner. Samrådet avser således markkabelstråk med slutpunkt i Laröd alternativt slutpunkt öster om väg 111. Inom ramen för detta samråd önskar E.ON Elnät synpunkter på samtliga stråkalternativ. Samtliga markkabelstråk åskådliggörs i bilaga 1-2 och i figur Figur 3.7. Fotografi taget söderut från båtklubben söderut. Centrala Helsingborg skymtar i bakgrunden. Landtagning utreds inom den kuststräcka som framgår av fotografiet. sid 14/32

15 Slutpunkt Laröd Stråk A innebär landtagning nordväst om Sofiero och har i figur 3.8 schematiskt delats in i tre områden, vilka benämns A1, A2 och A3, beroende på vilken förläggningsmetod som i detta tidiga skede bedöms lämplig. Delområde A1 innebär förläggning genom skogsområdet väster om Sofieroparken (se fotografi i figur 3.9), för att sedan gå genom slottsparken. Närhet till bebyggelse hindrar att kabelförbanden i sin helhet förläggs utanför parken på dess norra sida. Kabelförläggning genom skogsområdet bedöms kunna ske genom schaktning. Schakten kan delvis följa befintliga stigar, dock inte i sin helhet eftersom stigarna är för smala och slingriga och kablarna grova och svåra att förlägga i snäva kurvor. I område A2, genom Sofiero slottspark, utreds möjligheten till förläggning via schaktfri metod (styrd borrning). I området mellan A1 och A2 finns en gräsyta inom parken som skulle kunna fungera som ändpunkt för borrningen (figur 3.9). Mellan A2 och A3 finns en parkeringsyta öster om Sofierovägen som även den bedöms kunna nyttjas som ändpunkt. Delområde A3 går genom skogsområde och utmed Sofierovägen och Larödsvägen. Förläggning bedöms kunna ske genom schaktning. A3 A1 A2 Figur 3.8. Ortofoto över stråk A med delområde A1-A3. De svarta rektanglarna markerar ungefärlig avgränsning mellan delområden med skild förläggningsmetodik. sid 15/32

16 Figur 3.9. Det vänstra fotografiet visar skogsområdet nordväst om Sofiero (område A1). Det högra fotografiet visar gräsyta inne på Sofiero Slottsparks område (område A2). Stråk B innebär landtagning väster om Sofiero och har i figur 3.10 delats in i tre delområden, vilka benämns B1, B2 och B3, beroende på vilken förläggningsmetod som i detta tidiga skede bedöms lämplig. Landtagning av kablarna sker inom samma område som i stråk A. Kabelförläggning sker därefter i delområde B1 parallellt med kustlinjen/stranden. Förläggning i strandområdet kan medföra risk för erosion, varför det bedöms mer lämpligt att placera ledningarna några tiotals meter in från stranden (se figur 3.11), troligtvis öster om den promenadväg som finns på sträckan (i promenadvägen är det platsbrist på grund av andra befintliga anläggningar). Förläggning bedöms kunna ske genom schaktning. Delområde B2 utgörs av en brant i södra delen av Sofiero slottspark. Inom området utreds möjligheten till kabelförläggning genom schaktfri metod (borrning/tryckning) om markförhållandena möjliggör det. Start- och slutpunkter för borrning/tryckning krävs då mellan område B1 och B2 samt mellan B2 och B3. Kabelförläggning inom B3 avses ske genom schaktning. Ledningarna förläggs här genom betesmark, förbi Sofiero Gård och genom, samt i utkant av, skogsområde (figur 3.11). Korsning med Sofierovägen sker sannolikt mest lämpligt genom borrning/tryckning, vilket kräver start- och slutgropar. För att korsa det odlade området mellan skogsområdet och Larödsvägen bedöms det möjligt med kabelförläggning antingen utmed gång/cykelväg eller utmed ett stråk med andra befintliga markförlagda ledningar. Sista delen av stråket sammanfaller med stråk A och så även val av förläggningsmetod (schaktning). sid 16/32

17 Figur Ortofoto över stråk B med delområde B1-B3 samt delstråk C, som är indelat i områdena C1 och C2. Strecken markerar ungefärlig avgränsning mellan delområdena. Figur Det vänstra fotografiet visar vegetationen i anslutning till strandremsan (stråk B1). Det högra fotografiet visar odlad mark/skogsområde inom stråk B3. sid 17/32

18 Delstråk C innebär landtagning ytterligare söderut (se figur 3.10). Denna landtagningsplats kräver att de nya sjökabelförbanden korsar över de befintliga. Det är inte är önskvärt eftersom det komplicerar anläggande av nya och upptag av befintliga sjökablar. Vid denna landtagningsplats är stranden dessutom smal, vilket gör att skarvboxen inte ryms på stranden. Från stranden sker en brant höjning upp till skogsområdet, se figur Denna passage, delstråk C1, bedöms vara för brant för schaktning varför borrning/tryckning troligtvis är nödvändigt. Borrning sker i så fall från vattnet upp till platån ovanför branten. Skarvboxen placeras uppe på platån, vilket är oönskat av termiska skäl. Genom skogsområdet fram till betesmarken, område C2, bedöms schaktning som möjligt. Vid betesmarken ansluter alternativet till delområde B3 (se beskrivning ovan). Figur Fotografi över stråk C. Det högra fotografiet visar stråk C1, med den smala strandremsan till höger i bilden, samt den branta stigningen upp mot skogsområdet. Det vänstra fotografiet visar skogsområdet i stråk C2. Stråk A och B ansluter till befintliga luftledningar väster om Laröd där en ny kopplingsstation anläggs Slutpunkt öster om väg 111 Stråk D (se figur 3.13) är en förlängning av stråk A. Stråket följer befintlig luftledning mellan Laröd och identifierat läge för ny eventuell anslutningspunkt öster om väg 111. Stråket omfattar markområdet på ömse sidor om Larödsvägen. Förläggning bedöms kunna sid 18/32

19 ske genom schaktning. Korsning med väg 111 görs med schaktfri metod (exempelvis styrd borrning), vilket kräver anläggande av start- och slutgropar. En kopplingsstation för övergång mellan kabelförband och luftledning uppförs på trafiksäkert avstånd nordöst om väg 111. Kopplingspunkten kan komma att hägnas in. Stråk E (se figur 3.13) är en förlängning av stråk B (och C/B). Stråk E ansluter till stråk B öster om skogsområdet vid Sofiero Gård. Stråket korsar odlingsmark och ansluter sedan till vägstrukturer. Förläggning sker genom schaktning. Korsning med väg 111 och anläggande av ny kopplingspunkt sker på samma sätt som i stråk D. Delstråk F (se figur 3.13) innebär förläggning åt sydost utmed vägstruktur och odlingskant. Stråket ansluter till stråk E vid vägstruktur. Förläggning sker genom schaktning. Kabling på längre sträcka än till Laröd innebär att luftledningarna mellan Laröd och östra sidan av väg 111 kommer att tas bort när de nya ledningarna tagits i drift. D E A B C Figur Ortofoto över samtliga stråkalternativ. Stråk D är en förlängning av stråk A och B. Stråk E är en förlängning av stråk B eller stråk C/B. Delstråk F är en alternativ sträckning till delar av stråk E. 4 Identifierade intresseområden samt översiktlig konsekvensbedömning Digital information om intresseområden har inhämtats från Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Intresseområdenas utbredning framgår av F sid 19/32

20 kartorna i bilaga 3-4. Identifierade intresseområden inom stråken beskrivs översiktligt nedan. 4.1 Landskapsbild och markanvändning Avståndet mellan Danmark och Sverige är relativt kort på platsen för kabeldragningen, se figur 2.1. Strandremsan är relativt smal och består av sand med vegetationsinslag, se figur 3.7 och Terrängen är kuperad med bitvis brant stigning från stranden in mot land. Området ingår i den geologiska formationen landborgen. I området ligger Sofiero slott och slottspark. Parken ägs och drivs av Helsingborgs stad och är ett stort turistmål. I parkens omgivningar finns sammanhängande grönområden, med skogsområden och åkermark. Genom området går vandringsleden Landborgspromenaden, som är en del av Skåneleden. Intresset tätortsnära natur förslag ytor ( Allerum Landborgen ) berör samtliga stråk på land. I skogsområdet i delområde A1 finns ett mindre hus på kommunens mark, tidigare nyttjat som scoutstuga Konsekvensbedömning Förläggning i schakt medför att vegetation tas ned inom ett ca 15 m brett område utmed kabelsträckningen. I driftskedet kan viss lägre vegetation tillåtas återetableras inom denna zon, men exempelvis inte högre träd. Vid förläggning genom schaktfri metodik påverkas vegetation och markanvändning endast i ändpunkterna. På övrig sträcka ligger kablarna skyddade i rör och påverkas därmed inte av rötter etc. Stråk A berör skogsområde nordväst om Sofiero. Schakten kan i viss utsträckning följa befintliga stigar, dock inte i sin helhet eftersom stigarna är smala och bitvis har olämplig sträckning för kabeldragning. Styrd borrning utreds för eventuell förläggning genom Sofiero slottspark (område A2) för att minska påverkan på området. Viss schakt kommer dock sannolikt att ske inom parken. Även startgrop för styrd borrning kan komma att beröra parkens område. Stråk B innebär parallellförflyttning via schaktning utmed kustlinjen (inte på stranden, utan några tiotals meter in på land). Det medför att vegetation tas ned öster om promenadstråket. Vegetationen här är tät och består till stor del av snår och lägre vegetation. Förläggning i sydvästra delen av Sofiero slottspark via schaktfri metod medför att vissa högre träd tas ned inom denna del av parkens område. Alternativet medför även viss förläggning genom schaktning inom parkens område. Även stråk C medför trädfällning inom område som nyttjas för rekreation. Stråk D, E och F medför till stor del förläggning i odlingsmark. Kablarna förläggs på sådant djup att brukningen av marken inte påverkas i driftskedet. Någon växtsäsong efter genomförda arbeten bedöms spåren av kabelförläggningen vara små. Även stråk A och B berör i viss utsträckning odlad mark. Beroende på placering i anslutning till skogskant kan sid 20/32

21 vissa träd behöva tas ned även på dessa delsträckor. Flera stråk går i anslutning till vägstrukturer, där tillfälliga och lokala trafikstörningar kan uppstå vid förläggningsarbetet. Under driftskedet kommer arbete i ledningsgatan att ske bland annat vid underhållsarbete (röjning av sly mm) samt vid akuta felavhjälpningsinsatser. Vid felsökning och efterföljande åtgärd krävs det att ledningen blottläggs, vilket ger en störning av temporär art. 4.2 Naturmiljö Ett område utmed kustremsan utgör riksintresse för naturvård ( Pålsjö-Domsten ) enligt 3 kap. 6 MB. Intresset berör vattenområdet (stråk 1 och 2) samt stråk A, B och C. Riksintresset omfattar bland annat landborgen i Helsingborgs centrala delar samt Sofiero slott. Landborgen beskrivs som ett resultat av landhöjningen efter inlandsisens avsmältning, och höjer sig mellan 20 m och 40 m över havet (norrut är den som lägst). Områdets värden utgörs av geovetenskapliga värden samt naturbetesmark. Området är även i sin helhet utpekat i naturvårdsplanen. Ett område som är upptaget inom ängs- och betesmarksinventeringen berörs av stråk A och D. Objektet berör kopplingspunkten vid Laröd och benämns Laröd 3. Markslag anges som ej aktuell och orsak som igenväxt Konsekvensbedömning Stråk A, B och C berör skogsområde där förläggning genom schaktning är aktuellt. Som beskrivs i ovanstående avsnitt medför schaktning att vegetation tas ned utmed kabelschakten inom ett ca 15 m brett område. I driftskedet kan lägre vegetation tillåtas ovanpå kabelförbanden inom denna zon, men inte träd och andra växter med djupgående rötter. Samtliga nämnda stråk innebär att schaktning i skogsområde som tillhör Landborgen krävs. Beroende på placering av ledningar i delstråk E kan vissa träd behöva tas även inom detta område, vilket medför en viss påverkan på naturmiljön. Vid förläggning i stråk A kommer träd att behöva tas ned inom Sofiero slottspark. Skarvboxen behöver placeras på eller i anslutning till stranden. Avsikten är att om möjligt placera denna kopplingspunkt en bit in på stranden för att minska risken för erosion. Eventuell tillkommande påverkan på område som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen bedöms som liten då stråken berör delar av området som redan idag är ianspråktaget av kraftledningar. 4.3 Vattenmiljö Kabelförläggningen kan komma att beröra vattendrag, diken, dränering mm. Vattendrag kan tillfälligt komma att grävas av. sid 21/32

22 4.3.1 Marinbiologisk undersökning En marinbiologisk undersökning av bottenförhållanden utmed kustremsan har utförts i september Undersökningen avsåg en visuell inventering av flora och epifauna på specificerade djup ut till 9 m vattendjup (1,5 m, 3 m, 6 m respektive 9 m djup ingick i undersökningen). Undersökningen avsåg dels en ca 1200 m lång sträcka utmed kusten, inför förläggning av nya kablar, och dels en kortare sträcka där de två sydliga befintliga kabelförbanden går, se figur 4.1. Resultaten visar att ålgräs var den dominerade arten på grunt vatten, över hela det undersökta området. Vid undersökningen noterades att ålgräsets utbredning var relativt obruten i området, på vattendjup mellan 1,5 och 3 m. Arten minskade sedan i utbredning med ökat djup. Avvikande resultat sågs längst i norr, där bottenmaterialet på 1,5 m djup var grövre och ålgräsets utbredning betydligt mer sporadisk. På djupare vatten minskade utbredningen av ålgräs. Utmed det norra inventerade området dominerade rödslick och fucusarter på 6 m djup. På 9 m djup var det olika tare-arter som dominerade. Provtagningspunkterna längst i norr särskilde sig även på djupen 6 m och 9 m genom mindre växtlighet, medan resterande provtagningspunkter uppvisade likartad artsammansättning. I det södra området, med två befintliga kabelförband, ersattes ålgräset med blåmusslor på djupare vatten (6 m och 9 m djup). På 6 m djup täckte musselbädden i princip botten. Av undersökningen framgår att den täthet och struktur samt höga täckningsgrad som blåmusslorna skapar, klassas till biogent rev 1. En inventering av ålgräsängar längs Skånes kust som länsstyrelsen utförde 2004 visar att ålgräs med hög täckningsgrad förekommer i hela området mellan Råå (ca 10 km söder om Sofiero) och Viken (ca 10 km norr om Sofiero). Ålgräsbestånden på sträckan anges uppvisa stora likheter med de bestånd som finns i de mellersta och södra delarna av Öresund. 1 Undergrupp till naturtypen 1170, rev enligt Naturvårdsverket sid 22/32

23 Figur 4.1. Trianglar i vattenområdet markerar de provtagningspunkter som inventerats i den marinbiologiska undersökningen. Blå streckade linjer utgör befintliga kabelförband Konsekvensbedömning Avgrävning av vattendrag och diken kan medföra en lokal påverkan på vattenmiljön. En viss grumling kan förväntas när avstängningen tas bort. Avseende den marina miljön ingår de ålgräsängar som noterades runt 1,5 m vattendjup i OSPAR:s lista över hotade och/eller förfallande arter och habitat. Vid den marinbiologiska undersökningen noterades ingen tydlig skillnad mellan provpunkter belägna nära eller direkt på de befintliga kablarna, jämfört med provpunkter långt från dessa. Anläggande och upptag av kablar kommer att ge en tillfällig lokal störning, men mot bakgrund av utbredningen över de befintliga kablarna torde en återetablering kunna ske. Detsamma gäller de musselbankar som identifierats över de befintliga södra kabelförbanden. Inte heller här noterades någon tydlig skillnad mellan provpunkter nära eller direkt på kablarna jämfört med provpunkter längre ifrån. Ålgräsängarna inom projektområdet visar stora likheter med ålgräsbestånd på andra lokaler längst Skånes västkust. Ytterligare undersökningar av bottenförhållandena i Öresund (främst avseende geologiska och tekniska aspekter) avses genomföras under våren 2015 för att ge viktig information till projektet om exempelvis var ledningarna kan lokaliseras, vilken metodik som är lämplig, vilka miljökonsekvenser projektet kan ge och hur sådana konsekvenser kan mildras. Anläggningsarbete och ett eventuellt borttagande av befintliga förband innebär en temporär påverkan på sjöbottnen. Flora och fauna kommer lokalt att störas och viss spridning av sediment kommer att ske. 4.4 Kulturmiljö Område i kulturmiljöprogram ( Skånelinjen Per-Albin-linjen ) omfattar vatten- och markområde inom samtliga stråk. Skånelinjen eller Per-Albin-linjen var tänkt att fungera som sid 23/32

24 en befästningslinje längs kusten. Försvarslinjen beskrivs som unik och visar tydligt Skåne som gränsprovins. Området från kustremsan och upp på land ingår i kulturmiljöprogram för särskilt värdefulla miljöer ( Helsingborg ). Intresset berör samtliga stråk på land. I motivet för bevarandet anges Sofiero som ett av Helsingborgs stads främsta besöksmål. De fornlämningar som finns redovisade i Riksantikvarieämbetets (RAÄ:s) material, i närhet av projektet framgår av tabell 1. Tabell 1. Identifierade fornlämningar i projektets närområde. *) Kan enligt RAÄ komma att ombedömas utifrån den nya kulturmiljölagstiftningen. RAÄ nr/id Helsingborg 74:6 Helsingborg 74:7 Allerum 184 Helsingborg 249 Lämningstyp Fartygs- /båtlämning Fartygs- /båtlämning Förlisningsuppgift Fartygs- /båtlämning Antikvarisk bedömning Uppgift om* Uppgift om* Uppgift om* Fornlämning* Allerum 92:1 Boplats Fornlämning Helsingborg 76:1 Helsingborg 76:2 Helsingborg 175:2 Helsingborg 176:1 Allerum 188 Helsingborg 56:1 Allerum 45:1 Boplats Hög Boplats Boplats Härd Gränsmärke Gränsmärke Fornlämning Fornlämning Fornlämning Fornlämning Bevakningsobjekt* Övrig kulturhistorisk lämning* Övrig kulturhistorisk lämning* Beskrivning Uppgift om 65 m lång ångare lastad med järnvägsslipers, förliste 7 aug.1892 Uppgift om 75 m lång ångare lastad med järnmalm Uppgift om händelseförlopp Troligen uttjänt äldre segelfartyg, fylld med sten och sänkt som pir Ungefärlig utsträckning av stenåldersboplats Ungefärlig utsträckning av stenåldersboplats Rest av hög (15 m diameter) Ungefärlig utsträckning av stenåldersboplats(?) Ungefärlig utsträckning av stenåldersboplats Stensatt härd Gränsmärke, gjutjärn. Gränsmärke, granit Vatten Vatten Vatten Berört stråk Befintligt sjökabelförband vid Pålsjö A, B B B B B B Befintligt markkabelförband från Pålsjö Befintligt markkabelförband från Sofiero Konsekvensbedömning Den visuella påverkan på kulturmiljöprogrammen bedöms efter genomförda åtgärder och några växtsäsonger vara liten. Vid kabelförläggning i schakt kommer en ca 15 m bred skogsgata att krävas där högre vegetation inte tillåts. På de sträckor där kabelförbanden förlagts via borrning/tryckning finns inte något krav på skogsgata. Skarvboxen avses sid 24/32

25 placeras en bit in från stranden, och syns som en brunnsring. Vissa av de befintliga skarvarna är väl synliga utmed kustremsan, men kommer att tas bort. Påverkan på fornlämningar kan vara svår att undvika vid anläggande av kabelförband, eftersom omfattande schaktning krävs. Eventuellt borttagande av befintliga ledningar kan också påverka fornlämningar. 4.5 Sjöfart och annan infrastruktur Sjötrafiken i Öresund är omfattande. Trafiken är koncentrerad till farleder, men sker även utanför dessa. Om det krävs kommer enslinjetavlor samt ankringsförbudstavlor att placeras invid kusten för att markera kabelförbandens läge i vattnet, se figur 4.2. Befintliga tavlor kan tas bort. Inom berört område i Öresund finns följande farleder: Sträckan Anholt - Svartgrund, farledsklass1 Sträckan Kullen - Malmö redd, farledsklass1, med tillhörande ankringsområde (allmän farled), utgör allmän farled Av kommunens planeringsunderlag framgår att riksintresse sjöfart trafiksepareringssystem berörs. Figur 4.2. Exempel på befintlig skyltning; enslinjetavlor (vita romber) samt ankringsförbudsskylt Konsekvensbedömning Avsikten är att placera kabelförbanden så vinkelrätt som möjligt över sundet, för att minska påverkan på sjöfarten. Ankringsförbud kommer att råda längs kabelsträckningen. Skyltning avseende ankringsförbud samt enslinjer kommer vid behov att ske för att sid 25/32

26 markera kabelförbandens läge för sjötrafiken. Sådan skyltning tar ett visst ytanspråk samt ger en visuell påverkan. Framkomligheten i sundet kan påverkas under tiden då förläggningsarbetena pågår. Om befintliga förband ska tas upp påverkas framkomligheten även under denna tid. 4.6 Friluftsliv/rekreation Skåneleden går genom delar av området. Stråk A, B och C berör vandringsleden. Norra delen av vattenområdet (stråk 1) utgör riksintresse för friluftsliv ( Kullaberg ). Intresset angränsar till norra delen av landtagningsområdet i stråk A och B. Plats för landtagning har lokaliserats söder om Laröds badplats och båtklubb. Sofiero slott och slottsträdgård är ett välbesökt turistmål. Sofiero är beläget ca 5 km norr om Helsingborg. Slottet, som numera ägs av Helsingborgs stad, har tidigare varit ett kungligt sommarresidens Konsekvensbedömning Utmed kabelförbanden kommer ankringsförbud att råda. Målsättningen är att finna en landtagningsplats som inte försvårar båtklubbens verksamhet eller möjlighet till bad vid badplatsen. Skarvboxen avses placeras så att tillgängligheten till området samt möjlighet att nyttja området för friluftsliv inte inskränks. Vandringsleder kan i viss mån nyttjas till kabelförläggning, vilket framförallt innebär en påverkan under anläggningstiden. Efter genomförda arbeten bedöms tillgängligheten till markområden och vandringsleder som oförändrad jämfört med idag. Riksintresset för friluftsliv bedöms därmed inte påverkas, förutom under arbetstiden. Stråk A korsar Sofiero slottspark. Schaktfri metodik utreds för huvuddelen av förläggningen genom området, för att minska påverkan på slottsparken. 4.7 Bebyggelse och planer Projektet kan komma att beröra områden som i kommunens översiktsplan är angivna som övergripande natur- och kulturstråk, cykelstråk, primär sträckning för kollektivtrafik mm. Projektet berör detaljplanelagt område. Projektet berör även område där arbete med fördjupad översiktsplan pågår. Stråk A, B och C berör bevarandeprogrammet Drottninggatan och Pålsjö. Av handlingarna framgår att Sofiero Slott, stallet, lekstugorna och trädgårdsmästarebostaden samt all bebyggelse på Sofiero gård har klassificerats som särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen. 4.8 Övriga intresseområden Kustområdet utgör riksintresse för geografiska bestämmelser (högexploaterad kust) enligt 4 kap. 4 MB. Intresset berör samtliga stråk. sid 26/32

27 I Öresund kännetecknas fisket av småskalighet och det finns viktiga lekområden för torsk. Fiskarter som dominerar värdemässigt är torsk, ål, flatfisk och sjurygg. Aktuellt havsområde berör riksintresse avseende yrkesfiske (Knölhaken, Kullen) med motivet lekområde för torsk samt fångstområde för torsk, ål mfl arter. Tillstånd att bedriva ålfiske finns inom det område som nu utreds för kabelförläggning (stråk 1 och 2). Fisket bedrivs av yrkesfiskare, med fasta fiskredskap. Strandskydd omfattar land- och vattenområde i anslutning till strandlinjen Konsekvensbedömning Projektet bedöms inte strida mot bestämmelserna i riksintresset avseende högexploaterad kust. Inom kabelstråken i Öresund bedrivs ålfiske (se bilaga 4). Vid förläggning av nya kabelförband kommer hänsyn att tas till dessa fisketillstånd. Fisket bedöms kunna påverkas tillfälligt i samband med förläggningsarbeten och eventuell upptagning av befintliga kablar, eftersom tillgängligheten till området begränsas och störande arbete sker. Påverkan är dock temporär. Dispens från strandskyddsbestämmelserna avses hanteras i tillåtlighetsprövningen inom ramen för prövningen enligt 11 kap. miljöbalken. 4.9 Miljökvalitetsnormer De södra av de befintliga kabelförbanden berör vattenförekomsten Helsingborgsområdet. Området bedöms ha måttlig ekologisk potential 2, vilket grundas på den biologiska kvalitetsfaktorn bottenfauna. Kvalitetskravet är god ekologisk potential med tidsfrist till år De nya ledningarna samt de norra av de befintliga kabelförbanden berör vattenförekomsten N Öresunds kustvatten. Området bedöms ha måttlig ekologisk status 3, vilket beror på de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen och siktdjup. Kvalitetskravet är god ekologisk status med tidsfrist till år Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) bedöms som god med kvalitetskravet god status år 2015 för båda vattenförekomsterna Konsekvensbedömning Planerade åtgärder bedöms inte innebära någon långsiktig påverkan på fastställda miljökvalitetsnormer eller ett framtida uppfyllande av dem, då ledningar finns i området redan idag. 2 Bedömningen utgör arbetsmaterial 3 Bedömningen utgör arbetsmaterial sid 27/32

28 4.10 Magnetfält Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten vid distribution av el påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dessa. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter. Svenska myndigheter har tagit fram följande vägledning ( Myndigheternas försiktighetsprincip, 1996): Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Samma myndigheter (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten) ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om det kan genomföras till rimliga kostnader (Magnetfält och hälsorisker, 2009): Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. E.ON Elnät står bakom såväl försiktighetsprincipen som myndigheternas rekommendationer. I den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram kommer en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält att ges. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtal/ledningsrätt och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. sid 28/32

29 Aktuella magnetfält De magnetfält som förväntas alstras av ledningarna har beräknats. Till grund för beräkningarna ligger ett antagande om ett framtida förväntat årsmedelvärde för strömmen i respektive ledning. Fältet redovisas för förläggning i schakt med platt förläggning med ett inbördes avstånd mellan förbanden på 6 m (figur ) samt för styrd borrning med 1 m fasavstånd (figur ). Samtliga resultat redovisas på nivån 1 m ovanför markytan. Figur 4.3. Beräknat magnetfält 1 m över markkabelförbanden vid platt förläggning. Figur 4.4. Beräknat magnetfält 1 m över markkabelförbanden vid platt förläggning; detalj av diagram i figur 4.3. sid 29/32

30 Av beräkningarna framgår att fältet över respektive kabelförband vid platt förläggning blir drygt 4 μt. Fältet har avtagit till 0,4 μt vid ett avstånd på knappt 9 m från centrum mellan de båda kabelförbanden. Vid ett avstånd på 11 m har fältet avtagit till 0,2 μt. Fältet vid styrd borrning, under ett antagande om att kablarna är placerade på 5 m djup, blir ca 4,5 T rakt ovanför kabelförbanden. Fältet har avtagit till 0,4 μt vid ett avstånd på ca 15 m sett från centrum på kabelförläggningen. Vid ett avstånd på ca 20 m har fältet avtagit till 0,2 μt. Figur 4.5. Beräknat magnetfält 1 m över markkabelförbanden vid styrd borrning. Figur 4.6. Beräknat magnetfält 1 m över markkabelförbanden vid styrd borrning; detalj av diagram i figur 4.5. sid 30/32