VEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion
|
|
- Margareta Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VEKTORRUMMET R n RYSZARD RUBINSZTEIN Introdktion Låt n vara ett heltal. Med R n kommer vi att beteckna mängden vars element är alla n-tipplar av reella tal (a, a 2,..., a n ), R n = { (a, a 2,..., a n ) a, a 2,..., a n R }. Sådana n-tipplar a = (a, a 2,..., a n ) R n kommer vi att kalla för vektorer i R n. Om a = (a, a 2,..., a n ) och b = (b, b 2,..., b n ) är vektorer r R n och λ är ett reellt tal definieras vektorernas smma a + b R n genom komponentvis addition a + b = (a + b, a 2 + b 2,..., a n + b n ) R n. (.) Prodkten λ a R n definieras genom komponentvis mltiplikation λ a = (λa, λa 2,..., λa n ) R n. (.2) Vektorn (,,..., ) R n betecknas med och kallas for nollvektorn i R n. Given en vektor = (, 2,..., n ) R n betecknar vi med vektorn = (, 2,..., n ) = ( ). Addition av vektorer och mltiplikation av vektorer med reella tal ppfyller följande Sats.. Egenskaper av vektorer i R n Om = (, 2,..., n ), v = (v, v 2,..., v n ) och w = (w, w 2,..., w n ) är vektorer i R n och λ och µ är reella tal, gäller följande: () + v = v +, (5) λ(µ ) = (λµ) (2) + ( v + w) = ( + v) + w, (6) λ( + v) = λ + λ v, (3) + =, (7) (λ + µ) = λ + µ, (4) + ( ) =, (8) =. Bevis. Egenskaperna ()-(8) följer direkt från definitionerna (.) och (.2) och lämnas åt läsaren att kontrollera. Observera att om man har valt ett koordinatsystem i rmmet representeras varje rymdvektor med sina tre koordinater (a, a 2, a 3 ). På så sätt identifieras varje rymdvektor med ett element r R 3 och mängden av alla rymdvektorer med hela R 3. Additionen av rymdvektorer och deras prodkter med reella tal motsvarar då operationerna (.) respektive (.2). På samma sätt tillåter oss ett val av ett koordinatsystem i planet att identifiera mängden av alla vektorer i planet med R 2. Författaren tackar Jörgen Östensson för språklig hjälp vid förberedelsen av detta manskript.
2 2 2. Linjärt beroende och oberoende Låt, 2,..., k vara vektorer i R n och låt c, c 2,..., c k vara reella tal. En vektor i R n på formen c + c c k k (2.) kallas en linjärkombination av vektorerna, 2,..., k. Definition 2.. En ppsättning av vektorer, 2,..., k i R n kallas linjärt oberoende om c + c c k k = c = c 2 =... = c k =. I motsatt fall kallas vektorerna, 2,..., k linjärt beroende. Det finns en enkel metod för att avgöra om en godtycklig ppsättning av vektorer i R n är linjärt beroende eller oberoende. Denna metod demonstreras i exempelet nedan. Exempel 2.: Avgör om = (,,, ), 2 = (, 2,, 3), 3 = (2,,, ) är linjärt beroende eller linjärt oberoende vektorer i R 4. Lösning: För reella tal c, c 2, c 3 R är villkoret detsamma som c + c 2 c + c c 3 3 = (2.2) c 3 2 =. (2.3) Detta innebär att talen c, c 2, c 3 ppfyller likheten (2.2) om och endast om (c, c 2, c 3 ) är en lösning till det homogena linjära ekvationssystemet med totalmatrisen 2 2. (2.4) 3 (Observera att koefficientmatrisens kolonner är lika med vektorerna, 2, 3. Detta är en omedelbar följd av (2.3).) Vi löser ekvationssystemet (2.4) med Gasselimination:
3 Den sista matrisen visar att ekvationssystemet (2.4) har enbart den triviala lösningen (c, c 2, c 3 ) = (,, ). Enligt (2.2) betyder det att den linjära kombinationen c + c c 3 3 är lika med nollvektorn enbart då c =, c 2 =, c 3 =. Enligt Definitionen 2. innebär det att vektorerna, 2, 3 är linjärt oberoende. Den metod som vi använde i Exempel 2. kan tillämpas i varje R n och för en godtycklig ppsättning av vektorer,..., k R n. Anmärkning 2.2. Vektorerna,..., k R n är linjärt beroende om och endast om någon av dessa vektorer kan ttryckas som en linjärkombination av de övriga. Bevis. ( ) Om vektorerna,..., k R n är linjärt beroende finns det koefficienter c,..., c k R, ej alla lika med noll, sådana att c + c c k k =. Om t.ex. c kan vi skriva om det till c = c c k k. Det följer att = ( c 2 ) 2 + ( c 3 ) ( c k ) k, c c c vilket visar att är en linjärkombination av de övriga vektorerna 2, 3,..., k. ( ) Antag n att någon av vektorerna,..., k, t.ex. är en linjärkombination av de övriga, = b b k k, b 2,..., b k R. Detta kan skrivas om som ( ) + b b k k =, vilket visar att det finns en linjärkombination av vektorerna,..., k, som ger nollvektorn fast inte alla koefficienterna är lika med noll. Det innebär, enligt Definition 2., att vektorerna,..., k, är linjärt beroende. Exempel 2.2: Geometrisk tolkning. Låt oss analysera den geometriska innebörden av de nya begreppen linjärt beroende och linjärt oberoende av vektorer i rmmet R 3. (i) Låt och 2 vara två vektorer i R 3. Enligt Anmärkning 2.2 är vektorerna, 2 linjärt beroende om och endast om en av dem är en linjärkombination av den andra, t.ex. 2 = c (eller tvärt om). Detta innebär att vektorerna, 2 är parallella. (Se Figr 2..). 2 = c Fig. 2.
4 4 Sltsats: två vektorer, 2 är linjärt beroende om och endast om de är parallella. Det följer att (ii) två icke-parallella vektorer, 2 är linjärt oberoende (Figr 2.2) 2 π Fig. 2.2 (iii) Låt, 2 och 3 vara tre vektorer i R 3. Enligt Anmärkning 2.2 är vektorerna, 2, 3 linjärt beroende om och endast om en av dem är en linjärkombination av dem övriga, t.ex. 3 = c + c 2 2. Det betyder att 3 ligger i det plan som spänns pp av vektorerna och 2 och att alla tre vektorerna ligger i detta plan. (Figr 2.3) 2 3 π Fig. 2.3 Sltsats: tre vektorer, 2, 3 är linjärt beroende om och endast om de ligger i ett och samma plan. Det följer att (iv) tre vektorer, 2, 3 som inte ligger i ett och samma plan är linjärt oberoende. (Figr 2.4) 3 2 Fig. 2.4
5 5 (v) Varje ppsättning av fyra eller fler vektorer i R 3 är linjärt beroende. Detta är ett speciellt fall av ett mer generellt resltat, se Sats 2.3 nedan. Därvid avsltar vi disktionen av den geometriska tolkningen av begreppen linjärt beroende och oberoende av vektorer i R 2 och R 3. Sats 2.3. Om, 2,..., k är vektorer r R n och k > n, så är vektorerna, 2,..., k linjärt beroende. Bevis. Vektorerna, 2,..., k är linjärt beroende omm det finns reella tal c, c 2,......, c k R, ej alla lika med noll, sådana att c + c c k k =. Detta är ekvivalent med likheten c + c c k k = (2.5) Vi betraktar n (2.5) som ett homogent linjärt ekvationssystem i k obekanta c, c 2,..., c k och med n ekvationer. Notera att eftersom enligt antagandet k > n, är antalet obekanta k större än antalet ekvationer n. Enligt en tidigare bevisad sats följer det att det homogena ekvationssystemet (2.5) har någon icketrivial lösning (c, c 2,..., c k ) (,,..., ). Enligt Definition 2. betyder det att vektorerna, 2,..., k är linjärt beroende. 3. Det linjära höljet Låt, 2,..., k vara vektorer i R n. Definition 3.. Det linjära höljet span{, 2,..., k } R n är mängden av dessa vektorer i R n som kan framställas som linjära kombinationer av vektorerna, 2,..., k, span{, 2,..., k } = {c + c c k k c,..., c k R } R n. Exempel 3.: Avgör om vektorn v = (2, 8, 5, 9) tillhör det linjära höljet av vektorerna = (,,, ), 2 = (, 2,, 3) och 3 = (2,,, ) i R 4. Lösning. Enligt Definitionen 3. tillhör vektorn v = (2, 8, 5, 9) det linjära höljet span{, 2, 3 } om och endast om v = (2, 8, 5, 9) är en linjär kombination av vektorerna, 2, 3 dvs. om det finns reella tal c, c 2, c 3 R sådana att c + c c 3 3 = v. (3.) Detta är ekvivalent med kravet att det linjära ekvationssystemet i obekanta c, c 2 och c 3, 2 2 c + c c 3 = 8 5 (3.2) 3 9 har någon lösning.
6 6 Vi löser ekvationssystemet (3.2) med Gasselimination Det följer att ekvationssystemet (3.2) har en nik lösning (c, c 2, c 3 ) = (, 3, ). (Kontroll: ( ) 3 = (,,, )+ 3 (, 2,, 3) (2,,, ) = (2, 8, 5, 9) = v. Det stämmer!) Eftersom v = ( ) 3 får vi att v är en linjärkombination av vektorerna, 2, 3 och därmed att v tillhör det linjära höljet av, 2, 3, v span{, 2, 3 }. (Vi rekommenderar att läsaren, med hjälp av samma metod, visar att vektorn w = (2, 8, 5, ) inte tillhör span{, 2, 3 }.) Exempel 3.2: Geometrisk tolkning. Vi skall n geometriskt beskriva linjära höljet av olika ppsättningar av vektorer i R 3. (i) Om är en vektor i R 3 består span{ } av alla vektorer på formen c, där c R är ett godtyckligt reellt tal. Låt l vara den räta linje genom origo som har som riktningsvektor. Det linjära höljet span{ } består av alla vektorer parallella med linjen l. (Figr 3.) l Fig. 3. (ii) Om, 2 är två parallella vektorer i R 3 har vi 2 = b för något b R (eller tvärt om). Varje element v r span{, 2 } är på formen v = c +c 2 2 = c + c 2 (b ) = (c + c 2 b) med c, c 2 R. Detta visar att alla element r span{, 2 } är parallella med den linje l som spänns pp av (förtsätt att. ) (Figr 3.2)
7 7 2 l 2 Fig. 3.2 (iii) Låt, 2 vara två icke-parallella vektorer i R 3. Alla element v r span{, 2 } är på formen v = c + c 2 2 med c, c 2 R. Vektorerna, 2 spänner pp ett plan π genom origo i R 3 och, som vi vet från krsens geometriavsnitt, tgör de en bas i detta plan. Varje vektor parallell med π kan skrivas på formen c + c 2 2 med c, c 2 R och varje vektor skriven på denna form är parallell med π. Det följer att span{, 2 } består av alla vektorer i R 3 parallella med planet π. 2 π Fig. 3.3 (iv) Låt, 2, 3 vara tre vektorer i R 3 som inte ligger i ett och samma plan. Som vi vet från krsens geometriavsnitt kan dessa vektorer väljas som en bas i R 3 och, följaktligen, kan varje vektor v r R 3 skrivas som en linjärkombination v = c + c c 2 3 med c, c 2, c 3 R. Detta visar att span{, 2, 3 } är lika med hela R 3. Sltligen (v) låt, 2, 3 vara tre vektorer i R 3 som ligger i ett och samma plan. Om alla dessa vektorer är parallella (och inte alla lika med ) visar man på samma sätt som i del (ii) att span{, 2, 3 } består av alla vektorer parallella med den linje genom origo som, 2, 3 är riktningsvektorer till. Om däremot t.ex. och 2 inte är parallella, spänner de pp ett plan π genom origo och alla tre vektorer, 2, 3 ligger i detta plan. (Figr 3.4) 2 3 π Fig. 3.4
8 8 Vektorerna och 2 kan väljas som en bas för planet π och 3 = b + b 2 2 för några b, b 2 R. Det följer att varje linjärkombination av, 2, 3 är på formen c + c c 3 3 = c + c c 3 (b + b 2 2 ) = = (c + c 3 b ) + (c 2 + c 3 b 2 ) 2 dvs. är en linjärkombination av vektorerna och 2. Detta visar att span{, 2, 3 } = span{, 2 } vilken enligt del (iii) består av alla vektorer parallella med planet π. Låt, 2,..., k vara vektorer i R n. 4. Bas Definition 4.. Vektorerna, 2,..., k tgör en bas i R n om ), 2,..., k är linjärt oberoende och 2) span{, 2,..., k } = R n. Exempel 4.: Vektorerna e = (,,,..., ), e 2 = (,,,..., ), e 3 = (,,,...),..., e n = (,,,..., ) tgör en bas i R n. (Varje vektor e j har som j-te komponenten och alla andra komponenter lika med.) Denna bas kallas för standardbasen i R n. Bevis. För varje vektor a = (a, a 2,..., a n ) R n har vi a = (a, a 2,..., a n ) = a (,,,..., ) + a 2 (,,,..., ) a n (,,,..., ) = = a e + a 2 e a n e n. (4.) Detta visar att varje vektor a R n är en linjärkombination av vektorerna e, e 2,..., e n och därmed är span{ e, e 2,..., e k } = R n. Desstom visar (4.) att likheten a e +a 2 e a n e n = = (,,,..., ) medför a = a 2 =... = a n =, vilket visar att vektorerna e, e 2,..., e n är linjärt oberoende. Därmed tgör vektorerna e, e 2,..., e n en bas i R n. Vi har en grndläggande Sats 4.2. Varje bas i R n innehåller n vektorer. Bevis. Ett fllständigt bevis för satsen (i ett större sammanhang) kommer att genomföras i en senare krs. Tillsvidare vill vi bara påpeka följande: om en ppsättning vektorer, 2,..., k tgör en bas i R n, är dessa vektorer linjärt oberoende. Det följer då från sats 2.3 att k n. Anmärkning 4.3. Vektorerna, 2,..., n R n tgör en bas i R n För varje vektor v R n finns det nika reella tal c, c 2,..., c n R sådana att v = c + c c n n. (*) Den nika n-tippeln av talen (c, c 2,..., c n ) kallas för v:s koordinater i basen (, 2,..., n ).
9 9 Bevis. ( ) Låt oss anta att vektorerna, 2,..., n tgör en bas i R n. Låt v R n. Eftersom span{, 2,..., n } = R n finns det reella tal c, c 2,..., c n R sådana att c + c c n n = v. () För att visa att dessa tal c, c 2,..., c n R är nika låt oss anta att även reella tal d, d 2,..., d n R ppfyller Om vi sbtraherar likheten (2) från () får vi d + d d n n = v. (2) (c d ) + (c 2 d 2 ) (c n d n ) n =. (3) Eftersom vektorerna, 2,..., n är linjärt oberoende (som basvektorer i en bas) medför (3) att c d = c 2 d 2 =... = c n d n =. Vi får c = d, c 2 = d 2,..., c n = d n vilket visar att talen c, c 2,..., c n som ppfyller () är nika. ( ) Låt oss anta n att en ppsättning vektorer, 2,..., n R n ppfyller villkoret (*). Eftersom för varje vektor v R n gäller v = c + c c n n, får vi att span{, 2,..., n } = R n. Eftersom för varje vektor v är likheten (*) ppfylld med en nik ppsättning av koefficienterna c, c 2,..., c n, gäller det i synnerhet för nollvektorn. Det betyder att likheten = c + c c n n, (4) kan vara ppfylld med endast en ppsättning av koefficienter c, c 2,..., c n. Eftersom (4) är ppfylld med koefficienterna c = c 2 =... = c n =, är det den enda möjligheten. Vi får då c + c c n n = c = c 2 =... = c n =, vilket innebär att vektorerna, 2,..., n är linjärt oberoende. Därmed tgör vektorerna, 2,..., n en bas i R n. Exempel 4. (igen) Låt e,..., e n vara standardbasen i R n, dvs. e = (,,,..., ), e 2 = (,,,..., ) osv. Som vi har sett tidigare, för varje vektor v = (v, v 2,..., v n ) R n har vi v = (v, v 2,..., v n ) = v e + v 2 e v n e n. Det betyder att n-tippeln (v, v 2,..., v n ) samtidigt tgör vektorn v :s koordinater i standardbasen. Exempel 4.2: Visa att vektorerna = (, 2, ), 2 = (,, ), 3 = (,, ) tgör en bas i R 3 och finn koordinaterna för v = (, 3, ) i denna bas. Lösning. Vi skall använda Anmärkning 4.3 för att lösa ppgiften. Låt w = (b, b 2, b 3 ) vara en godtycklig vektor i R 3. Finns det reella tal c, c 2, c 3 R sådana att c + c c 3 3 = w? (4.2) Är en sådan ppsättning av reella tal (c, c 2, c 3 ) nik?
10 Likheten (4.2) kan skrivas som c 2 + c 2 + c 3 = b b 2 b 3. (4.3) Vi betraktar (4.3) som ett linjärt ekvationssystem i obekanta c, c 2, c 3 med ett givet högerled (b, b 2, b 3 ) (givet av vektorn w ). Ekvationsystemet löses med Gasselimination: b 2 b 2 b b 3 b + b 2 + b 3 b + b 3 b 2b + b 2 b + b b + b 2 b + b 3 b + b 2 + b 3 Den sista matrisen visar att ekvationssystemet (4.3) har en nik lösning (c, c 2, c 3 ) = ( b + b 2, b + b 3, b + b 2 + b 3 ) för varje val av högerled w = (b, b 2, b 3 ). Detta betyder i sin tr att för varje vektor w = (b, b 2, b 3 ) R 3 finns det en nik ppsättning av reella tal (c, c 2, c 3 ) som ppfyller (4.2). Enligt Anmärkning 4.3 innebär det att vektorerna, 2, 3 tgör en bas i R 3 och att (c, c 2, c 3 ) = ( b + b 2, b + b 3, b + b 2 + b 3 ) är w :s koordinater i denna bas. Låt oss beteckna denna bas med = (, 2, 3 ). Det följer att för vektorn v = (, 3, ) = (b, b 2, b 3 ) är v :s koordinater i basen lika med (c, c 2, c 3 ) = ( b + b 2, b + b 3, b + b 2 + b 3 ) = ( 4, 2, 3). Vi skriver v = ( 4, 2, 3) ( v :s koordinater i basen ). (Kontroll: = 4(, 2, ) + 2(,, ) 3(,, ) = (, 3, ) = v. Det stämmer!). 5. Ett exempel Exempel 5.: Låt = (,,,, ), 2 = (2,,,, 2), 3 = (,,,, ), 4 = (,,,, ), 5 = (, 2, 2,, ) vara vektorer i R 5. Visa att vektorerna, 2, 3, 4, 5 är linjärt beroende. Finn bland dem en ppsättning av linjärt oberoende vektorer som spänner pp samma linjära hölje som, 2, 3, 4, 5. Lösning. Vi börjar med att ndersöka för vilka reella tal c, c 2, c 3, c 4, c 5 R det gäller att c + c c c c 5 5 =. (5.) Detta är ekvivalent med 2 c + c 2 + c c 4 + c =. (5.2)
11 Vi betraktar (5.2) som ett linjärt ekvationssystem i obekanta c,..., c 5 och löser systemet med Gasselimination: ( ) (5.3) Den sista matrisen är en radkanonisk matris och har pivotelement i kolonn, 2 och 4. Vi väljer c 3 = s, c 5 = t som parametrar (kolonner tan pivotelement!) och får lösningarna (c, c 2, c 3, c 4, c 5 ) = (s, s t, s, t, t), s, t R. (5.4) Detta visar att det finns reella tal c,..., c 5, ej alla lika med, som ppfyller (5.). Det innebär att vektorerna, 2, 3, 4, 5 är linjärt beroende. Om vi i (5.4) väljer t = och s = får vi lösningen (c, c 2, c 3, c 4, c 5 ) = (,,,, ) vilket visar att och därmed = 5 = 2 4. Eftersom 5 är en linjärkombination av de övriga vektorerna får vi span{, 2, 3, 4, 5 } = span{, 2, 3, 4 }. (5.5) Om vi i (5.4) väljer t = och s = får vi lösningen (c, c 2, c 3, c 4, c 5 ) = (,,,, ) vilket visar att = och därmed Från detta följer att 3 = + 2. span{, 2, 3, 4 } = span{, 2, 4 }. (5.6)
12 2 Till slt, om vi sätter c 3 = och c 5 = dvs. s = t = får vi enbart lösningen c =, c 2 =, c 4 = vilket visar att det enda fallet när c + c c 4 4 = är då c = c 2 = c 4 =. Det visar att vektorerna, 2, 4 är linjärt oberoende. Vi har desstom span{, 2, 3, 4, 5 } = span{, 2, 3, 4 } = span{, 2, 4 }. Svar: span{, 2, 3, 4, 5 } = span{, 2, 4 } och vektorerna, 2, 4 är linjärt oberoende. Obs : Detta är inte den enda möjliga lösningen till ppgiften. Ett annat val av parametrar i Gasseliminationen sklle ha givit en annan lösning. Obs 2: De linjärt oberoende vektorerna, 2, 4 i vår lösning motsvarar de kolonner i den radkanoniska matrisen (5.3) som innehåller pivotelement (kolonnerna, 2 och 4). Den lösningsmetod som vi har valt fngerar alltid på detta sätt (och leder alltid till en lösning).
13 Blandade övningar i Linjär Algebra: linjärt oberoende, linjärt hölje, bas.. Låt = (,,, 2), 2 = (2,, 3, ), 3 = (, 2, 3, ), 4 = (,, 2, ) vara vektorer i R 4. (a) Avgör om vektorerna, 2, 3, 4 är linjärt beroende eller oberoende. (b) Avgör om vektorerna v = (, 3,, 4) och w = (2,,, 2) tillhör det linjära höljet span{, 2, 3, 4 }. Om vektorn v resp. w tillhör det linjära höljet, framställ den som en linjärkombination av vektorerna, 2, 3, För vilka värden av konstanten a R tillhör vektorn v = (, a, 4, a) det linjära höljet av vektorerna = (,,, ), 2 = (2,, 2, ) och 3 = (, 3,, ) i R 4? 3. Avgör om vektorerna = (,, 2), 2 = (,, ), 3 = (, 2, ) i R 3 är linjärt beroende eller oberoende. I fall de är linjärt beroende, finn bland, 2, 3 en ppsättning vektorer som är linjärt oberoende och som spänner samma linjära hölje som, 2, Visa att vektorerna v = (,, 2, ), v 2 = (,,, 2), v 3 = (, 2,, 3), v 4 = (2,,, 3) är linjärt beroende. Uttryck en av dem som en linjär kombination av de övriga. Finn bland dem en ppsättning av linjärt oberoende vektorer som har samma linjära hölje som vektorerna v, v 2, v 3, v Låt = (, 2, ), 2 = (,, ) vara två vektorer i R 3. Finn en ekvation som komponenterna x, x 2, x 3 måste ppfylla för att vektorn v = (x, x 2, x 3 ) R 3 skall tillhöra det linjära höljet span{, 2 }. Tolka resltatet geometriskt. För vektorer v som ppfyller ekvationen finn en framställning av v som en linjärkombination av och (a) Avgör om vektorerna v = (, 2), v 2 = (2, ) tgör en bas i R 2. Om så är fallet finn koordinaterna i denna bas för vektorn F = (, ) och för vektorn w = (x, x 2 ). (b) Använd resltaten i del (a) för att dela pp kraftvektorn F = (, ) i R 2 i komposanter parallella med vektorerna v och v 2 (dvs. finn F, F 2 sådana att F = F + F 2 med F v och F 2 v 2 ). 7. (a) Avgör om vektorerna = (,, ), 2 = (2,, ), 3 = (,, 2) tgör en bas i R 3. Om så är fallet finn koordinaterna i denna bas för vektorn F = (,, ) och för vektorn w = (x, x 2, x 3 ). (b) Vektorerna 2 = (2,, ), 3 = (,, 2) spänner pp ett plan π genom origo i R 3. Använd resltaten i del (a) av ppgiften för att framställa kraftvektorn F = (,, ) som smma av två komposanter F och F 2, F = F + F 2, där komposanten F är parallell med vektorn = (,, ) och komposanten F 2 är parallell med planet π. 8. Avgör om vektorerna = (,,, ), 2 = (,,, ), 3 = (,,, ), 4 = (2,, 3, 3) tgör en bas i R 4. Om så är fallet finn koordinaterna i denna bas för vektorn F = (,, 2, ) och för vektorn w = (x, x 2, x 3, x 4 ). 3
14 4 Facit:. (a) Vektorerna, 2, 3, 4 är linjärt beroende. (b) v span{, 2, 3, 4 }, v = ( 2 3 ) , w / span{, 2, 3, 4 }. 2. a = Vektorerna, 2, 3 är linjärt beroende. Vidare är t.ex. span{, 2, 3 } = = span{, 2 } och, 2 är linjärt oberoende. 4. T.ex. v 3 = v + 2 v 2. span{ v, v 2, v 4 } = span{ v, v 2, v 3, v 4 }. 5. Ekvationen är x x 2 + x 3 =. Geometrisk tolkning: vektorerna, 2 spänner pp ett plan π genom origo i R 3. Planet π har ekvationen x x 2 +x 3 =. Vektorn v = (x, x 2, x 3 ) tillhör det linjära höljet span{, 2 } omm v ligger i (= är parallell med) detta plan. Om v = (x, x 2, x 3 ) med x x 2 + x 3 = blir v = c + c 2 2 med c = 2 x 2, c 2 = x + 2 x (a) Ja, v, v 2 tgör en bas i R 2. F = 3 5 v + 5 v 2. w = (x, x 2 ) = ( 5 x x 2) v + ( 2 5 x 5 x 2) v 2. (b) F = 3 5 v = 3 5 (, 2) och F 2 = 5 v 2 = 5 (2, ). 7. (a) Ja,, 2, 3 tgör en bas i R 3. F = ( 2) w = ( 2 x 3 2 x 2 x 3 ) + ( 2 x + 2 x 2) 2 + ( 2 x + 2 x 2 + x 3 ) 3. (b) F = 2 = ( 2, 2, 2) och F 2 = = (3,, 3). 8. Ja,, 2, 3, 4 tgör en bas i R 4, F = , w = (2x + x 2 + 3x 3 4x 4 ) + ( x 3 + x 4 ) 2 + +(x x 2 x 4 ) 3 + ( x x 3 + 2x 4 ) 4.
Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer
Dagens ämnen Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer Linjära ekvationer Med en linjär ekvation i n variabler,
Läs merSF1624 Algebra och geometri
SF64 Algebra och geometri Sjätte föreläsningen Mats Boij Institutionen för matematik KTH 5 januari, 07 Repetition Ett delrum i R n är slutet under addition x + y V om x, y V multiplikation med skalär a
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://w3.msi.vxu.se/users/pa/vektorgeometri/gymnasiet.html Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Linnéuniversitetet Vektorer i planet
Läs merLinjär algebra och geometri I
UPPSALA UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Jörgen Östensson Vårterminen 2010 Kurslitteratur Linjär algebra och geometri I för X, geo, frist, lärare H. Anton, C. Rorres, Elementary Linear Algebra (Application
Läs merVectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.
Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem. Begrepp som diskuteras i det kapitlet. Vektorer, addition och multiplikation med skalärer. Geometrisk tolkning. Linjär kombination av
Läs merLinjär algebra och geometri 1
UPPSALA UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Ryszard Rubinsztein Oswald Fogelklou Linjär algebra och geometri 1 för K1, W1, KandKe1 Höstterminen 2009 Kurslitteratur H.Anton, C.Rorres, Elementary Linear
Läs mer1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =
Kursen bedöms med betyg,, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg. För godkänt betyg krävs minst poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KandMa, MatemA -9-6 Sammanfattning av föreläsningarna 3-7 Föreläsningarna 3 7, 8/ 5/ : Det viktigaste är här att du lär dig att reducera
Läs merSF1624 Algebra och geometri
Föreläsning 6 Institutionen för matematik KTH 11 november 2016 Feedback Innan vi börjar: En liten feedback-övning Vad menas med rangen av en matris? Vad menas med ett homogent linjärt ekvationssystem?
Läs merLinjär Algebra M/TD Läsvecka 1
Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1 Omfattning: Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra Innehåll: Olika aspekter av linjära ekvationssystem: skärning mellan geometriska objekt, linjärkombination
Läs merLinjär algebra och geometri 1
UPPSALA UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Ryszard Rubinsztein Oswald Fogelklou Linjär algebra och geometri 1 för K1, W1, KandKe1 Höstterminen 2008 Kurslitteratur H.Anton, C.Rorres, Elementary Linear
Läs mer10.4. Linjära höljet LINJÄRA RUM
98 LINJÄRA RUM.4. Linjära höljet Definition.37. Mängden av alla linjärkombinationer av M = {v, v,...,v n } iett linjärt rum V kallas för linjära höljet av M betecknas [M], dvs [M] ={u V : u = λ v + λ v
Läs mer1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer
För. 1 1 Linjära ekvationssystem Gaußelimination - sriv om systemet för att få ett trappformat system genom att: byta ordningen mellan ekvationer eller obekanta; multiplicera en ekvation med en konstant
Läs merStora bilden av Linjära algebran. Vektorrum, linjära transformationer, matriser (sammanfattning av begrepp)
Stora bilden av Linjära algebran. Vektorrum, linjära transformationer, matriser (sammanfattning av begrepp) Linjär algebra består av tre grenar eller koncept: geometriska begreppet av vektorrum, analysbegreppet
Läs mer3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t
SF624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag måndag, 3 mars 207 Betrakta vektorerna P =, Q = 3, u = Låt l vara linjen som går genom 2 0 P och Q och låt l 2 vara linjen som är parallell med u
Läs merNovember 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan
Fö 9: November 7, 5 Determinanter och ekvationssystem Betrakta ett linjärt ekvssystem A X = B, där A är en kvadratisk n n)-matris och X, B n )-matriser. Låt C = [A B] utökad matris ). Gausselimination
Läs merTMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll 2012-01-20. Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra
TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1 Omfattning Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra Innehåll Olika aspekter av linjära ekvationssystem 1. skärning mellan geometriska
Läs merLinjär algebra och geometri I
UPPSALA UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Anders Johansson Linjär algebra och geometri I för Energi, Ma-kand., Frist. Höstterminen 2010 Kurslitteratur H. Anton, C. Rorres, Elementary Linear Algebra
Läs mer1. Inledning. x y z. u = xe 1 + ye 2 + ze 3 = e
. Inledning I Linjär algebra kommer vi att stdera olika objekt samt deras egenskaper. Dessa objekt kan ha geometrisk tolkning såsom geometriska vektorer men också inte som t.e. matriser. Vi har tidigare
Läs merMatematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl
1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl 08.00-1.00. OBS: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen. Bonuspoäng
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 2011-06-09 DEL A (1) Betrakta ekvationssystemet x y 4z = 2 2x + 3y + z = 2 3x + 2y 3z = c där c är en konstant och x, y och z är de tre obekanta.
Läs merSF1624 Algebra och geometri
Föreläsning 10 Institutionen för matematik KTH 21 november 2016 Dagens och veckans ämnen Idag: Allmänna vektorrum, baser, koordinater, kap 4.1-4.4: Vektorrum och delrum, igen Bas, igen Koordinater med
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson MATRISER MED MERA VEKTORRUM DEFINITION Ett vektorrum V är en mängd av symboler u som vi kan addera samt multiplicera med reella tal c så
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 5.6. DEL A. Betrakta följande punkter i rummet: A = (,, ), B = (,, ) och C = (,, ). (a) Ange en parametrisk ekvation för linjen l som går genom B
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Räta linjens och planets ekvationer III Innehåll
Läs merAlgebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U
Underrum till R n, nollrum, kolonnrum av en matris, rank, bas, koordinater, dimension. Påminnelse om R n s egenskaper: Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U v) c(u + v) = cu + cv ii) ( u + v)
Läs mer. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?
Repetition, Matematik 2, linjär algebra 10 Lös ekvationssystemet 5 x + 2 y + 2 z = 7 a x y + 3 z = 8 3 x y 3 z = 2 b 11 Ange för alla reella a lösningsmängden till ekvationssystemet 2 x + 3 y z = 3 x 2
Läs merInför tentamen i Linjär algebra TNA002.
Inför tentamen i Linjär algebra TNA002. 1. Linjära ekvationssytem (a) Omskrivningen av ekvationssystem på matrisform samt utföra radoperationer. (b) De 3 typer av lösningar som dyker upp vid lösning av
Läs merSKRIVNING I VEKTORGEOMETRI
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI 201-0-0 14.00-17.00 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas. Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade.
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A (1) (a) Bestäm de övriga rötterna till ekvationen z 3 11z 2 + 43z 65 = 0 när det är känt att en av rötterna
Läs mer15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra
5 september, 5 Föreläsning 5 Tillämpad linjär algebra Innehåll Matriser Algebraiska operationer med matriser Definition och beräkning av inversen av en matris Förra gången: Linjära ekvationer och dess
Läs merVektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot
Kursen bedöms med betyg,, eller underkänd, där är högsta betyg. För godkänt betyg krävs minst poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 04-05-0 DEL A. Planet P innehåller punkterna (,, 0), (0, 3, ) och (,, ). (a) Bestäm en ekvation, på formen ax + by + cz + d = 0, för planet P. (
Läs merPreliminärt lösningsförslag
Preliminärt lösningsförslag v04, 7 augusti 05 Högskolan i Skövde (SK) Tentamen i matematik Kurs: MA4G Linjär algebra MAG Linjär algebra för ingenjörer Tentamensdag: 05-08-7 kl 080-0 Hjälpmedel : Inga hjälpmedel
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 0-0-0 DEL A De tre totalmatriserna 0 3 3 4 0 3 0 0 0 0, 0 3 0 4 4 0 3 0 3 0 0 0 0 och 0 3 0 4 0 3 3 0 0 0 0 0 svarar mot linjära ekvationssystem
Läs mer1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet
1 Matematiska Institutionen, KTH Lösningar till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, för CDA- TE, CTFYS och vissa CL, fredagen den 13 mars 015 kl 08.00-13.00. Examinator: Olof Heden. OBS:
Läs mer2 = 3 = 1. ekvationssystem är beskriven som de vektorer X = 2 0 1 2. 1 1 0 2
. Tisdagen 35 Igår visade vi att lösningsmängden W R 5 till ekvationssystemet 3x + x 2 + 3x 3 + 2x 4 x 5 = (..) 2x 2 + x 3 + 4x 4 + 2x 5 = 3x 3x 2 + x 3 6x 4 5x 5 = har bas u och u 2 och u 3 där 5 2 6
Läs merRÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER ----------------------------------------------------------------- Låt u vara en vektor med tre koordinater, u = x, Vi säger att u är tredimensionell
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A (1) Vid lösningen av ekvationssystemet x 1 3x 2 +3x 3 4x 4 = 1, x 2 +x 3 x 4 = 0, 4x 1 +x 2 x 3 2x 4 = 5, kommer man genom Gausselimination
Läs merEgenvärden och egenvektorer
Föreläsning 10, Linjär algebra IT VT2008 1 Egenvärden och egenvektorer Denition 1 Antag att A är en n n-matris. En n-vektor v 0 som är sådan att A verkar som multiplikation med ett tal λ på v, d v s Av
Läs merLösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 3 på kursen Linjär algebra för D, vt 15.
1 Matematiska Institutionen KTH Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 3 på kursen Linjär algebra för D, vt 15. 1. Undersök om vektorn (1,, 1, ) tillhör span{(1,, 3, 4), (1, 0, 1, 1),
Läs mertal. Mängden av alla trippel av reella tal betecknas med R 3 och x 1 x 2 En sekvens av n reella tal betecknas med (x 1, x 2,, x n ) eller
Augusti, 5 Föreläsning Tillämpad linjär algebra Innehållet: linjen R, planet R, rummet R, oh vektor rummet R n Matriser punkter oh vektorer i planet, rummet, oh R n Linjen, planet, rummet, oh vektor rummet
Läs merDEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl
Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF604, den 7 april 200 kl 09.00-4.00. DEL I. En triangel i den tredimensionella rymden har sina hörn i punkterna
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 4--4 DEL A. I rummet R har vi punkterna P = (,, 4) och Q = (,, ), samt linjen L som ges av vektorerna på formen t t, t där t är en reell parameter.
Läs merChalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S
MATEMATIK Hjälpmedel: inga Chalmers tekniska högskola Datum: 69 kl 4-8 Tentamen Telefonvakt: Linnea Hietala 55 MVE48 Linjär algebra S Tentan rättas och bedöms anonymt Skriv tentamenskoden tydligt på placeringlista
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Areor, vektorprodukter, volymer och determinanter
Läs merMULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = =
Matematiska institutionen Stockholms universitet CG Matematik med didaktisk inriktning 2 Problem i Algebra, geometri och kombinatorik Snedsteg 5 MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET
Läs merEn vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning.
En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning. Slappdefinition En vektor är en riktad sträcka som får parallellförflyttas. Tänk på vektorn som en pil. Betecknar vektorer med små bokstäver
Läs merSlappdefinition. Räkning med vektorer. Bas och koordinater. En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning.
Slappdefinition En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning. En vektor är en riktad sträcka som får parallellförflyttas. Tänk på vektorn som en pil. Betecknar vektorer med små bokstäver
Läs mer16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen
170 16 LINJÄRA AVBILDNINGAR 16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen Definition 16.33. Låt F : V W vara en linjär avbildning. 1. Nollrummet till F definierar vi som mängden av alla u V, vilkas bild
Läs merDefinition 1 Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller
April 27, 25 Vektorrum Definition Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller. x M och y M = x + y M. 2. x + y = y +
Läs mer. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6
Kursen bedöms med betyg, 4, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg För godkänt betyg krävs minst 4 poäng från uppgifterna -7 Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng För var och en av
Läs merSeptember 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och
Fö : September 3, 205 Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har i en riktning, och ii en nollskild längd betecknad P Q. Man använder riktade sträckor
Läs merDagens program. Linjära ekvationssystem och matriser
Dagens program Matriser Räkneoperationer och räknelagar Linjära ekvationssystem och matriser Matrisform av ekvationssystem Elementära radoperationer Trappstegsmatriser, rang och lösningsstruktur Matrisinvers,
Läs mer16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen
86 6 LINJÄRA AVBILDNINGAR 6.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen Definition 6.36. Låt F : V W vara en linjär avbildning.. Nollrummet till F definierar vi som mängden av alla u V som avbildas på nollvektorn,
Läs merVeckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010
Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den fjärde veckan ska vi under måndagens föreläsning se hur man generaliserar vektorer i planet och rummet till vektorer med godtycklig dimension. Vi kommer också
Läs merDEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604 för D, den 5 juni 2010 kl
1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF164 för D, den 5 juni 21 kl 9.- 14.. Examinator: Olof Heden. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen.
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar IV Innehåll Nollrum och
Läs merFöreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet
Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet Per Alexandersson Föreläsning I Timme I: Repetition av matriser, linjära ekvationssystem Linjärt ekvationssystem: x + y + z 3w = 3 2x + y + z 4w =
Läs merLYCKA TILL! kl 8 13
LUNDS TEKNISK HÖGSKOL MTEMTIK TENTMENSSKRIVNING Linjär algebra 0 0 kl 8 3 ING HJÄLPMEDEL Förklara dina beteckningar och motivera lösningarna väl Om inget annat anges är koordinatsystemen ortonormerade
Läs merSF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016
SF624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 26 Skrivtid: 8: 3: Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Tilman Bauer Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng. Del A på
Läs mer1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser
Krister Svanberg, mars 2015 1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser Trots att läsaren säkert redan behärskar grundläggande vektor- och matriskalkyler, ges här i Kapitel 1 en repetition om just
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet 27 augusti 2013 Innehåll Linjära ekvationssystem
Läs merLinjär Algebra, Föreläsning 8
Linjär Algebra, Föreläsning 8 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Linjärkombinationer (repetition) Låt v 1, v 2,..., v n vara vektorer i ett vektorrum V. Givet skalärer λ 1, λ 2,..., λ n R så kallas λ
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 1 Måndagen den 29 november, 2010
SF624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning Måndagen den 29 november, 200 UPPGIFT () Betrakta det linjära ekvationssystemet x + x 2 + x 3 = 7, x x 3 + x 4
Läs merSKRIVNING I VEKTORGEOMETRI
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI 2018-04-24 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas. Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade. 1. Bestäm
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 2010-10-22 DEL A (1) Uttrycket (x, y, z) (1, 1, 1) + s(1, 3, 0) + t(0, 5, 1) definierar ett plan W i rummet där s och t är reella parametrar. (a)
Läs merLinjär Algebra, Föreläsning 2
Linjär Algebra, Föreläsning 2 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Geometriska vektorer, rummen R n och M n 1 En (geometrisk) vektor är ett objekt som har storlek och riktning, men inte någon naturlig startpunkt.
Läs merLinjär algebra på några minuter
Linjär algebra på några minuter Linjära ekvationssystem Ekvationssystem: { Löses på matrisform: ( ) ( ) I det här fallet finns en entydig lösning, vilket betyder att determinanten av koefficientmatrisen
Läs merMatematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 15 mars 2012 kl
Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF604, den 5 mars 202 kl 08.00-3.00. Examinator: Olof Heden. OBS: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen.
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 533 DEL A Planet H ges av ekvationen 3x y + 5z + a) Bestäm en linje N som är vinkelrät mot H ( p) b) Bestäm en linje L som inte skär planet H ( p)
Läs mer(a) Bestäm för vilka värden på den reella konstanten c som ekvationssystemet är lösbart. (b) Lös ekvationssystemet för dessa värden på c.
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Jörgen Östensson Prov i matematik X, geo, frist, lärare LINJÄR ALGEBRA och GEOMETRI I 200 0 08 Skrivtid: 8.00.00. Tillåtna hjälpmedel: Skrivdon. Lösningarna
Läs merSKRIVNING I VEKTORGEOMETRI
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI 2014-11-25 1400-1700 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade
Läs merLÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA 2017-10-2 1 Om vi skriver ekvationssystemet på matrisform AX = Y, så vet vi att systemet har en entydig lösning X = A 1 Y då det A 0 Om det A
Läs merVektorrum. EX. Plan och linjer i rummet genom origo. Allmänt; mängden av lösningar till AX = 0.
Vektorrum Denna kurs handlar till stor del om s k linjära rum eller vektorrum. Dessa kan ses som generaliseringar av R n. Skillnaden består främst i att teorin nu blir mer abstrakt. Detta är själva poängen;
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 14129 DEL A 1 (a) Bestäm linjen genom punkterna A = (,, 1) och B = (2, 4, 1) (1 p) (b) Med hjälp av projektion kan man bestämma det kortaste avståndet
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 24 Skrivtid: Fem timmar. Tillåtna hjälpmedel: Skrivdon. Lösningarna skall vara
Läs merTentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,
Linköpings universitet Matematiska institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: TEN Tentamen i Linjär algebra TATA/TEN) 8, 9. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. För godkänt räcker 9 poäng och minst uppgifter
Läs merStudieanvisningar. H. Anton och C. Rorres: Elementary Linear Algebra, 9:e upplagan. Wiley, 2005 (betecknas A nedan).
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf Linjär algebra och geometri I, 5 hp (distans) 2-3-7 Studieanvisningar. Kurslitteratur: H. Anton och C. Rorres: Elementary Linear Algebra, 9:e upplagan.
Läs mer8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM
94 8 EUKLIDISKA RUM 8. Euklidiska rum Definition 8.. En skalärprodukt på vektorrummet V är en funktion som till varje par av element u och v i V ordnar ett reellt tal u v eller u v med följande egenskaper:.
Läs merPreliminärt lösningsförslag
Preliminärt lösningsförslag v4, 9 augusti 4 Högskolan i Skövde (SK) Tentamen i matematik Kurs: MA4G Linjär algebra MAG Linjär algebra för ingenjörer Tentamensdag: 4-8-6 kl 43-93 Hjälpmedel : Inga hjälpmedel
Läs merSKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs 1 2015 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas. Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade.
Läs merA = x
Matematiska Institutionen KTH Lösningar till några övningar på linjära avbildningar och egenvärden och ehenvektorer inför lappskrivning nummer 5 på kursen linjär algebra SF604, ht 07.. (a) A(2,, 0) A(2(,
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar II Innehåll Repetition:
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Vektorer i planet och i rummet III Innehåll
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Räta linjens och planets ekvationer II Innehåll
Läs merVeckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010
Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den första veckan ska vi gå igenom (i alla fall stora delar av) kapitel som handlar om geometriska vektorer. De viktigaste teoretiska begreppen och resultaten i kapitlet
Läs merDEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl
1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 010 kl 14.00-19.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen. Betygsgränser:
Läs merM0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Linjär Algebra, Föreläsning 11
M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Linjär Algebra, Föreläsning 11 Staffan Lundberg / Ove Edlund Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg / Ove Edlund M0043M H14 1/ 41 Linjär Algebra, Föreläsning
Läs merGeometriska vektorer
Föreläsning 1, Linjär algebra IT VT2008 1 Geometriska vektorer De begrepp som linjär algebra kretsar kring är vektorer och matriser Dessa svarar mot datorernas fält (`arra') av dimension ett respektive
Läs merÖvningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Linjär algebra 2 Senast korrigerad: 2006-02-10 Övningar Linjära rum 1. Låt v 1,..., v m vara vektorer i R n. Ge bevis eller motexempel till
Läs merPreliminärt lösningsförslag
Preliminärt lösningsförslag v4, 9 april 5 Högskolan i Skövde (SK) Tentamen i matematik Kurs: MA4G Linjär algebra MAG Linjär algebra för ingenjörer Tentamensdag: 5--7 kl 8- Hjälpmedel : Inga hjälpmedel
Läs merNovember 6, { b1 = k a
Fö 7: November 6, 2018 Linjära ekvationssystem Inledande exempel: Finn ekv för linjen L som går genom punkterna P a 1, b 1 och Qa 2, b 2 sådana att a 1 a 2. Lsg: Linjen L kan beskrivas av ekv y = k x +
Läs merLinjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser
Information Ekvationer Ekvationssystem Matriser Linjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser Pelle 2016-01-18 Information Ekvationer Ekvationssystem Matriser kursfakta hemsida frågelåda Fakta om Linjär
Läs merProv i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Volodymyr Mazorchuk Ryszard Rubinsztein Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA 007 08 16 Skrivtid:
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen DEL A (1) a) Definiera begreppen rektangulär form och polär form för komplexa tal och ange sambandet mellan dem. (2) b) Ange rötterna till
Läs merLösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005
VÄXJÖ UNIVERSITET Matematiska och systemtekniska institutionen Per-Anders Svensson Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005 Uppgift. Bestäm samtliga vektorer
Läs merSF1624 Algebra och geometri
Föreläsning 8 Institutionen för matematik KTH 16 november 2016 Matriser och linjära avbildningar Dagens ämnen (kap 3.3 och 3.4): Exempel på linjära avbildningar Nollrum och Bildrum Dimensionssatsen / Rangsatsen
Läs merdenna del en poäng. 1. (Dugga 1.1) (a) Beräkna u (v 2u) om v = u och u har längd 3. Motivera ert svar.
Kursen edöms med etyg 3, 4, 5 eller underkänd, där 5 är högsta etyg För godkänt etyg krävs minst 4 poäng från uppgifterna -7 Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt 3 poäng För var och en av
Läs merLINJÄR ALGEBRA II LEKTION 3
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 3 JOHAN ASPLUND INNEHÅLL Basbyten Kolonnrum, radrum och nollrum 3 Linjära avbildningar från R n till R m 4 Uppgifter 3 46:3 3 47:a 3 48:3a 4 48:a 4 49:9 4 40:7a,b BASBYTEN Om
Läs mer