8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM
|
|
- Malin Martinsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 94 8 EUKLIDISKA RUM 8. Euklidiska rum Definition 8.. En skalärprodukt på vektorrummet V är en funktion som till varje par av element u och v i V ordnar ett reellt tal u v eller u v med följande egenskaper:. u v = v u 2. u λv = λu v, λ R 3. u v + w = u v + u w, w V 4. u u 0 med likhet precis då u = 0 Ett rum försett med någon skalärprodukt kallas för ett euklidiskt rum. Anmärkning 8.2. Beteckningen f g kommer att användas för f g om V är ett funktionsrum. Exempel 8.3. Låt V = R n med standardskalärprodukten x y x 2 x y = y 2 = x y + x 2 y x n y n. 8.2 x n y n Vidare gäller också x x = x 2 + x x 2 n 0 med likhet endast om alla x j = 0. Villkoren i Definition 8. följer direkt av motsvarande egenskaper hos reella tal. Definition 8.4. Vi låter rummet E n beteckna rummet R n med standardskalärprodukten definierat i 8.2. Anmärkning 8.5. Standardskalärprodukten kan också skrivas som en matrisprodukt: y y 2 x y = x y + x 2 y x n y n = x,x 2,...,x n = xt y, y n dvs x y = x t y.
2 95 Exempel 8.6. Inför en skalärprodukt på V = Ca,b genom f g = b a ftgt dt. Villkoren -3 i Definition 8. följer av räknelagarna för integraler. Vidare är f f = Eftersom av kontinuitet följer att f f = villkor 4 uppfyllt. b a b f 2 tdt 0. a f 2 tdt = 0 bara om ft 0 så är även Anmärkning 8.7. Några av de intressanta följderna i rummet V = Ca,b är {cos jt} j=0 respektive {x n } n=0 som används i ljudteknik respektive approximationsteori. I ett euklidiskt rum kan vi införa begrepp som norm eller längd, avstånd och ortogonalitet. Definition 8.8. Låt V vara ett euklidiskt rum och låt elementen u,v V. Vi definierar. Normen eller längden av elementet u som 2. Avståndet mellan u och v som 3. Elementen u och v är ortogonala om u = u u u v u v = 0 Anmärkning 8.9. För att undvika förväxlingen med absolutbelopps beteckningen kommer norm och avstånd att beteckningas f respektive f g om V är ett funktionsrum. Exempel 8.0. Låt u =,,, t och v =,,, t vara två vektorer i E 4. Normen av u ges av u = = 2. Avståndet mellan u och v ges av Dessutom är dvs u och v är ortogonala. u v = 0, 2, 2,0 t = 2 2. u v = = 0,
3 96 8 EUKLIDISKA RUM Exempel 8.. Låt sint och cos t vara två element i C,π.. Funktionerna sint och cos t är ortogonala i C,π, ty sin t cos t = 2. Normen av sin t respektive cos t ges av sin t = sin 2 t dt = respektive cos t = cos 2 t dt = sin t cos t dt = 2 [sin2 t] π = 0. π cos 2tdt = cos 2tdt = [ 2 [ + sin2t 2 2 sin 2t ] π 2 = π ] π = π. 3. Avståndet mellan sin t och cos t ges av π π π sin t cos t = sin t cos t 2 dt = 2sin t cos tdt = dt = 2π. Alltså är avståndet mellan sint och cos t lika med 2π. Definition 8.2. Låt V vara ett euklidiskt rum.. En ON-mängd är en mängd {e,e 2,...,e n } V sådan att {, om i = j, e i e j = 0, om i j. dvs, sådan att e j :na är inbördes ortogonala och har norm. 2. Om ON-mängden dessutom spänner upp genererar V kallas mängden en ON-bas för det euklidiska rummet V. Exempel 8.3. Mängden {f,f 2 }, där f = 3,2,2t och f 2 = 3 2,, 2t är en ONmängd i E 3, ty f och f 2 är ortogonala, dvs f f 2 = 0 och normerade, dvs f = f 2 =. Vi fyller ut mängden med f 3 = 3 2, 2,t som är ortogonal mot både f och f 2 och är normerad, så att den nya mängden {f,f 2,f 3 } blir en ON-bas i E 3.
4 97 Sats 8.4. Låt {e,e 2,...,e n } vara en mängd i ett euklidiskt rum V. Då gäller följande:. Om {e,e 2,...,e n } är en ON-mängd, så är {e,e 2,...,e n } linjärt oberoende. 2. Om {e,e 2,...,e n } är dessutom en ON-bas och u V, så är u = u e e + u e 2 e u e n e n. Bevis:. Vi visar att ON-mängden {e,e 2,...,e n } är linjärt oberoende, dvs att ekvationen λ e + λ 2 e λ j e j + + λ n e n = har endast den triviala lösningen λ j = 0, j =,2,...,n. Eftersom mängden är ON, dvs e i e j = 0 för i j och e j e j = för i = j, får vi om vi tar skalärprodukten av uttrycket i 8.3 med e j att λ e e j + λ 2 e 2 e j + + λ j e j e j + + λ n e n e j = 0 e j λ 0 + λ λ j + + λ n 0 = 0 λ j = 0. Detta visar att alla λ j = 0, j =,2,...,n och därmed är mängden linjärt oberoende. 2. Om ON-mängden är dessutom en bas för V, så är varje vektor u V en linjärkombination av mängden med koordinaterna u = λ,λ 2,...,λ n t, dvs Tar vi skalärprodukten med e j får vi u = λ e + λ 2 e λ j e j + + λ n e n. u e j = λ e e j + λ 2 e 2 e j + + λ j e j e j + + λ n e n e j u e j = λ 0 + λ λ j + λ n 0 = 0 λ j = u e j. Således ges den j:te koordinaten av och därför gäller att Figur 8.5. λ j = u e j, j =,2,...,n u = u e e + u e 2 e u e n e n.
5 98 8 EUKLIDISKA RUM Exempel 8.6. Vi har i Exempel 8.3 sett att mängden {f,f 2,f 3 }, där f = 3,2,2t, f 2 = 3 2,, 2t och f 3 = 3 2, 2,t, är en ON-bas i E 3. Uttryck u =,2,3 t i {f,f 2,f 3 }. Lösning:
6 99 Definition 8.7. Låt {e,e 2,...,e k } vara en ON-mängd i ett euklidiskt rum V och låt W = [e,e 2,...,e k ] V. Vektorn u W = k u e j e j j= kallas för u:s ortogonala projektion i W. Figur 8.8. k = : k = 2: k 3:
7 00 8 EUKLIDISKA RUM Sats 8.9. Antag att {e,e 2,...,e k } är en ON-mängd i ett euklidiskt rum V och att k W = [e,e 2,...,e k ] V. Låt nu u V vara godtycklig och sätt u W = u e j e j. Då är vektorn u W = u u W. ortogonal mot alla e j :na. 2. ortogonal mot W. j= Bevis:. Eftersom mängden är ON får vi om vi tar skalärprodukten mellan u W och e m där m k, att u W e m = Därmed får vi att k u e j e j e m j= = u e e e m + + u e m e m e m + + u e k e k e m = u e m. u W e m = u e m u W e m = u e m u e m = 0 2. Låt nu u W = [e,e 2,...,e k ], dvs u är en linjärkombination k u = λ j e j där λ j R, j =,2,...,k. Skalärprodukten k k k u W u = u W λ j e j = λ j u W e j = λ j 0 = 0 j= j= j= j= visar att u W är ortogonal mot varje godtyckligt u W, dvs mot W. Figur 8.20.
8 0 Exempel 8.2. Betrakta mängden {e,e 2,e 3 } E 4, där e = 3,2,2,0t, e 2 = 2, 2,,0t 3 och e 3 = 3 2,, 2,0t. a Visa att mängden {e,e 2,e 3 } är en ON-mängd i E 4. b Bestäm en ekvation för linjära höljet W = [e,e 2,e 3 ] i E 4. c Fyll ut mängden till en ON-bas i E 4. d Bestäm koordinaterna för u = 6,3,3,2 t i denna bas. e Dela upp vektorn u = 6,3,3,2 t i summan av två vektorer där den ena ligger i W och den andra är ortogonal mot W dvs i W. Lösning:
9 02 8 EUKLIDISKA RUM Sats Låt {e,e 2,...,e k } vara en ON-mängd i ett euklidiskt rum V och låt W = [e,e 2,...,e k ] V.. Om {e,e 2,...,e k } inte spänner upp V, dvs W V, så finns ett f V sådant att f 0 och som är ortogonalt mot W. Vi säger att f W. 2. En ON-mängd i V t.ex. tomma mängden kan fyllas ut till en ON-bas för V. 3. V har en ON-bas. Bevis:. Antag att dimv = n. Om {e,e 2,...,e k } inte spänner upp V, så gäller att dim W = k < n = dim V. Det finns därför en vektor u / W som kan delas upp enligt Sats 8.9, så att u W = u u W, där u W är ortogonal mot W. Vi sätter f = u W W och beviset är därmed klart. 2. Om {e,e 2,...,e k } spänner upp V, så är vi klara. Annars finns enligt. ovan ett element f som vi kan normera och därmed kunna konstruera ytterligare en basvektor e k+ = f f. Vi fortsätter denna process tills ON-mängden har antal basvektorer lika med n = dim V. 3. Följer av 2. ovan. Figur 8.23.
10 03 Anmärkning Vi har i Sats 8.22 ovan använt beteckningen W. Låt oss ta en närmare titt på detta rum. För ett underrum W = [e,e 2,...,e k ] i ett euklidiskt rum V definierar vi det ortogonala komplementet W till W via W = {f V ; f v = 0 för alla v W }. Sats 8.22 säger också att om {f,f 2,...,f m } är en bas för W, så kan varje vektor u V på ett och endast ett sätt skrivas u = u W + u W, där u W W, u W = u W W, dvs u = λ e + λ 2 e λ k e }{{ k + µ } f + µ 2 f µ m f m. }{{} u W u W Figur Alltså är {e,e 2,...,e k,f,f 2,...,f m } är en bas för V och det följer att dim W + dimw = dim V, k + m = n. Vidare följer Pythagoras sats som säger att om u W och u W är ortogonala, så u 2 = u W 2 + u W 2. Låt nu w W vara godtycklig. Då gäller att u w W och därmed är vektorerna u w och u W ortogonala. Pythagaoras sats ger att u w 2 = u W +u W w = u W w+u W = u W w 2 + u W 2 u W 2 = u u W 2. Figur Detta betyder att av alla vektorer i W ligger vektorn u närmast vektorn u. Avståndet från u till underrummet W ges därmed av u u W 2 = u W 2.
11 04 8 EUKLIDISKA RUM 8.. Gram-Schmidt ortogonaliseringsprocess Exempel G-S process. Låt {v,v 2,...,v n } vara en bas i V. Ur denna bas ska vi nedan konstruera en ON-bas {e,e 2,...,e n } i V. Lösning:. För att bestämma första bas vektorn e bildar vi en hjälpvektor f = v som vi sen normerar och sätter därefter Figur e = f f. Obs. [e ] = [v ] 2. Vi projicerar nu v 2 på [e ] och bildar hjälpvektorn f 2 genom att sätta f 2 = v 2 v 2 e e. Enligt tidigare satser, så är f 2 ortogonal mot [e ]. Återstår att normera. Därför sätter vi Figur e 2 = f 2 f 2. Obs. [e,e 2 ] = [v,v 2 ] 3. Vi konstruerar e 3 genom att projicerar v 3 på [e,e 2 ]. Vi sätter f 3 = v 3 v 3 e e v 3 e 2 e 2, och låter Figur e 3 = f 3 f 3. Obs. [e,e 2,e 3 ] = [v,v 2,e 3 ] Antag nu att vi har konstruerat den j:te basvektorn e j, och skall konstruera e j+. Som tidigare projicerar vi v j+ nu på underrummet av höljet [e,e 2,...,e j ] genom att bilda och därmed får vi att Figur 8.3. f j+ = v j+ v j+ e e v j+ e 2 e v j+ e j e j e j+ = f j+ f j+. Obs. [e,e 2,...,v n ] = [v,v 2,...,v n ]
12 8. Gram-Schmidt ortogonaliseringsprocess 05 Exempel Låt W = [v,v 2,v 3 ] E 4, där v =,,0,0 t, v 2 =,0,,0 t och v 3 =,0,0, t.. Bestäm en ON-bas i W. 2. Utvidga ON-basen i W till en ON-bas för hela E Dela upp vektorn u =,,, t i u = u W + u W, där u W W och u W W. Lösning:
13 06 8 EUKLIDISKA RUM 8.2. Tillämpningar Exempel Betrakta rummet P 2 = [,x,x 2 ] på intervallet [,] med skalärprodukten pxqx dx. Mängden {,x,x 2 } är som bekant en bas i P 2 men inte en ON-bas, ty polynomen q 0 x =, q x = x och q 3 x = x 2 är varken ortogonala eller normerade. T.ex. gäller att q 0 q 2 = q 0 xq 2 xdx = x 2 dx = Vi använder G-S processen på mängden {q 0,q,q 2 } för att konstruera en ON-bas. Normen av första hjälppolynomet r 0 = q 0 ges av r 0 = r 0 r 0 = dx = 2. Första baspolynomet får vi till: Vi bildar hjälppolynomet Eftersom så är Normen av r x = x, ges av p 0 x = Således, är andra baspolynomet Vidare gäller att r0 r 0 r 0x = =. 2 2 r x = q x q p 0 p 0. q p 0 = x 2 dx = 0, r x = q x q p 0 p 0 = x 0 r = r r = p x = x 2 dx = 2 = x r r r x = x = x. 2 2 så att q 2 p 0 = 2 x 2 dx = samt q 2 p = 3 2 x 3 dx = 0, r 2 x = q 2 x q 2 p 0 p 0 q 2 p p = x x = x
14 8.2 Tillämpningar 07 Normen av r 2 är r 2 = r 2 r 2 = x dx = Sätt p 2 x = x 2 { 3 45 och mängden {p 0,p,p 2 } = 2, x, x 2 } blir en ON-bas i P 2. Exempel Betrakta funktionen fx = e x på intervallet [,]. Från analysen vet vi att maclaurinpolynomet qx = + x + x2 2 är det polynom q P 2 som bäst approximerar fx = e x kring punkten x = 0. Om vi beräknar avtåndet dvs felet från f till q, får vi f q = f q f q = fx qx 2 dx = I Exempel 8.33 ovan konstruerade vi ON-basen {p 0,p,p 2 } = e x x x2 2 dx { 3 2, x, 2 45 x 2 } 3 8 i P 2. Funktionen fx = e x / P 2 kan projiceras ortogonalt på P 2 i syfte att ta fram det polynom p P 2 som bäst approximerar e x på [,], dvs har kortast avstånd och därmed också minst fel till e x. Ortogonala projektionen av e x på [p 0,p,p 2 ] ges enligt Definition 8.7 av polynomet px = e x p 0 p 0 + e x p p + e x p 2 p Eftersom och e x p 2 = e x p 0 = e x p = e x e x e x dx = e e, xdx = 2e, x e dx = e. 3 så får vi om vi sätter in dessa koefficienter i polynomet px i 8.4 och förenklar: Avståndet blir då px = 3e e 4 + 3e x + 5e 7e x 2. 4 f p = e x px 2 dx Felet här är klart mindre än när vi approximerade med taylorpolynomet qx. Detta har sin förklaring i att taylorpolynomet qx tar hänsyn till f endast lokalt, dvs bara i närheten av x = 0, medan px tar hänsyn till f globalt, dvs på hela intervallet [,].
15 08 8 EUKLIDISKA RUM Figur fx=e x e x px P 2 p 2 x p x px qx p 0 x Figur y e x px x
16 8.2 Tillämpningar 09 Trigonometriska funktioner är lämpliga att approximera med i situationer där vågor förekommer; dessa kan vara ljud och svängningssystem m.m. En annan fördel som trigonometriska funktioner har gentemot t.ex taylorpolynom är om man vill approximera en funktion med taylorpolynom av grad n så krävs av funktionen att vara n gånger kontinuerligt deriverbar. Nedan ska vi approximera en funktion som inte ens är kontinuerlig. Exempel Betrakta rummet av kontinuerliga funktioner C, π med skalärprodukten fxgx dx. Vi har tidigare visat att följden {cos jx} j=0 är linjärt oberoende C,π. Man kan på samma sätt visa att även följden {sin jx} j=0 är linjärt oberoende C,π. Det gäller faktiskt mer än så. Enligt Exempel 8., så är cos x och sin x ortogonala. Detta är ingen slump. I själva verket är mängden {,cos x,sin x,cos 2x,sin 2x,cos 3x,...} ortogonal och normerad ser den ut enligt { 2π, π cos x, π sin x, π cos 2x, π sin2x, } cos 3x,.... π Låt oss bevisa detta. Ortogonala:. cos x = 2. sin x = 3. j ±k: 4. j ±k: cos xdx = 0. sin xdx = 0. cos jx cos kx = cos jxcos kxdx = cosj kx + cosj + kxdx 2 = [ sinj kx sinj + kx ] π + 2 j k j + k = 0. sin jx sin kx = 2 5. j ±k: sin jx cos kx = 2 = cosj kx cosj+kxdx [ sinj kx sinj + kx ] π + 2 j k j + k = 0. = sinj kx+sinj+kxdx [ cosj kx cosj + kx ] π + 2 j k j + k = j = k: sin kx cos kx = 2 sin 2kxdx = 0.
17 0 8 EUKLIDISKA RUM Normerade om j = ±k:. π cos jx cos jx = π π π sin jx sin jx = π π cos 2 jxdx = 2π 2. sin 2 jxdx = 2π Betrakta nu periodiska fyrkantsvågen fx = Figur cos 2jxdx =. cos 2jxdx =., 0 < x < π, 0, x = 0,, < x < 0, med perioden 2π. y π x Projicerar vi nu f på linjära höljet av ON-mängden [ 2π, π cos x, π sinx, π cos 2x, π sin 2x, ] cos 3x,... π får vi att ortogonala projektionen g av f ges enligt: gx = f + f cos x cos x + f sinx sinx cos 2x cos 2x + f π 2π π π π π π π Eftersom f är udda följer att fx cos jx är udda över det symmetriska intervallet [, π], och därmed gäller cos jx f = π π så att ortogonala projektionen g i 8.5 är reducerad till fxcos jxdx = 0 j = 0,,2,..., gx = f sin x sin x sin 2x sin 2x + f + f sin3x sin 3x + = π π π π π π f sinjx sin jx. π π j= 8.6
18 8.2 Tillämpningar Vidare gäller att fxsin jx är jämn och då sin jx f π = π fxsin jxdx = 2 π = {j 0} = 2 [cos jx] π π j 0 = 2 cos jπ π j Vi ser att om j är jämnt, dvs j = 2k, så är Om j är udda, dvs j = 2k +, så sin 2kx f = 2 2k π π 2k sin2k + x f = 2 2k+ π π 2k + 0 fxsin jxdx = 2 π = 2 π 2k = 0. = 2 j. π j = 2 π 2k + = 2 π 2 2k +. Utnyttjar vi detta i 8.6 får vi att ortogonala projektionen g är alltså gx = 4 π k=0 sin2k + x. 2k + 0 sin jxdx Figur Figurerna nedan visar hur g approximerar f då g är a 2 termer, b 4 termer, c 6 termer, d 8 termer
19 2 8 EUKLIDISKA RUM Utvecklingen av en funtion f som den i 8.5 kallas för Fourierserie. Som ni ser i figurerna så approximerar inte trigonometriskaserien g funktionen f i varje punkt utan g har minst avstånd fel till f vilket mäts i norm, dvs lim N fx 4 π N k=0 Vi säger också att g konvergerar mot f i norm. 2k + sin2k + x = 0. En stor klass av funktioner, styckvis kontinuerliga, kan fourieserieutvecklas: fx a a n cos nx + b n sin nx, n= där a n = π b n = π fxcos nxdx, n = 0,,2,..., fxsin nxdx, n =,2,.... Mer om fourierserier kommer vi träffa på i kurser som bildbehandling, reglerteknik, signalbehandling och transformteori.
20 3 9. Minsta kvadratmetoden Exempel 9.. Det är inte så svårt att komma åt en trasig lampa på golvet för att byta den. Det är bara att gå fram till den. Hur är det om lampan hänger upp i taket? Var ställer man sig för att komma så nära lampan som möjligt. Lösning: Låt oss välja en av rummets punkter till origo och låt vektorerna u = v = och spänna upp golvet. Antag att lampan befinner sig i en punkt med ortsvektorn b. Då kan problemet formuleras matematiskt som att söka lösning till ekvationssystemet x u + x 2 v = b. Om lampan ligger på golvet, dvs b är en linjärkombination av u och v, så har ekvationssystemet en lösning. Då är det bara att gå fram till lampan. Figur 9.2. v b u Om däremot lampan hänger högt upp i taket, betyder det att vektorn b inte är en linjärkombination av u och v, dvs ekvationssystemet 0 0 x u+x 2 v = b x 0 +x 2 = 0 x = Ax = b x saknar lösning. Man söker självklart att minimera avståndet Ax b, dvs man ställer sig naturligtvis rakt under lampan.
21 4 9 MINSTA KVADRATMETODEN Vi ska i det här avsnittet försöka ge svar på följande frågeställning: Problem: Sök x så att Ax blir närmaste vektorn till b, dvs minimera avståndet felet Ax b. Figur 9.3. b b AX * v Ax * Ax u Enligt Sats 8.22 och Anmärkning 8.24 löser tydligen den ortogonala projektionen av b på planet vårt problem, ty den har kortast avstånd till b. Vi väljer x så att vektorn b Ax är ortogonal mot planet, dvs { u Ax b = 0 v Ax b = 0 Vi skriver om skalärprodukten som en matrisprodukt i stället: { u t Ax b = 0 v t Ax b = 0 dvs u t v t Ax b = 0. I den första parentesen står alltså A :s kolonner u t och v t omställda som rader, dvs A t Ax b = 0 A t Ax = A t b.
22 5 Definition 9.4. Sambandet A t Ax = A t b 9.3 kallas för normalekvationen och x för en minsta kvadratlösning till Ax = b. Observera: Matrisen A t A är symmetrisk. Vi går tillbaka till Exempel 9. och löser normalekvationen: 0 A t Ax = A t 0 0 b 0 x 0 0 = 0 0 x Förenkling ger 0 0 x x 2 = Minsta kvadratlösningen till ekvationssystemet 9.2 är då x = Vi beräknar också felet. Eftersom b Ax = = 0 0,.. blir felet Ax b =.
23 6 9 MINSTA KVADRATMETODEN Exempel 9.5. Bestäm i minsta kvadratmening en lösning till Lösning: Man vill lösa ekvationen 2 x x 2 = x + x 2 = 6 2x + x 2 = 9 x 2x 2 = Lös normalekvationen A t Ax = A t b, så fås en minsta kvadratlösning, dvs Ax = b. x x 2 = 7 4. Exempel 9.6. Avgör för vilka värden på konstanten a som ekvationssystemet x + y + z = 0 x + ay + 2z = x + 2y + az = saknar lösning. Bestäm för dessa värden på a en minsta kvadratlösning till ekvationssystemet. Lösning: a 2 2 a = 0 a = 0, a = 2. Systemet har alltså entydig lösning för a 0,2. För a = 0 har systemet oändligt många lösningar. Medan för a = 2 saknar systemet lösning. För detta a = 2 bestämmer vi en minsta kvadratlösning till ekvationen Ax = b, 0 dvs en lösning till normalekvationen A t Ax = A t b där A = 2 2 och b =. 2 2 Minsta kvadratlösningen är x, y, z = t0,,.
24 7 Exempel 9.7. Anpassa en rät linje, y = kx+m, på bästa möjliga sätt till följande mätdata: x y Lösning: Sätter vi in mätdata i linjens ekvation får vi ekvationsystemet: 2k + m = 2 k + m = 5 0k + m = 2 dvs 0 k 5 = k + m = 7 m 2 dvs Ax = b. 7 2k + m = Lös normalekvationen A t Ax = A t b så fås x = y = 0 3 x + 5. Figur 9.8. y k m y=0x/3+5 = dvs bästa linjen är x
25 8 9 MINSTA KVADRATMETODEN Exempel 9.9. Bestäm i minsta kvadratmening en lösning till x + y + z = x + y z = x y + z = x + y + z =. Beräkna också felet. Lösning:
26 9 Exempel 9.0. Rita den linje som i minsta kvadratmening bäst ansluter till punkterna x y Beräkna också felet. Lösning:
27 20 9 MINSTA KVADRATMETODEN Exempel 9.. Sätt W = [v,v 2 ] E 4, där v =,,,0 t, v 2 =,,0, t. Ange en ON-bas i W. Skriv u = u + u, där u W och u W. Välj sedan w så att u w är minimalt. Ange också minimum. Lösning:
14. Minsta kvadratmetoden
58 MINSTA KVADRATMETODEN. Minsta kvadratmetoden Eempel.. Det är inte så svårt att komma åt en trasig lampa på golvet för att byta den. Det är bara att gå fram till den. Hur är det om lampan hänger i taket?
Läs merInför tentamen i Linjär algebra TNA002.
Inför tentamen i Linjär algebra TNA002. 1. Linjära ekvationssytem (a) Omskrivningen av ekvationssystem på matrisform samt utföra radoperationer. (b) De 3 typer av lösningar som dyker upp vid lösning av
Läs merLINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6 JOHAN ASPLUND INNEHÅLL 1 Inre produktrum 1 2 Cauchy-Schwarz olikhet 3 3 Ortogonala projektioner och Gram-Schmidts process 3 4 Uppgifter 4 61:13(a) 4 61:23(a) 4 61:29 5 62:7
Läs merLinjär Algebra, Föreläsning 9
Linjär Algebra, Föreläsning 9 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Euklidiska rum Vi ska nu införa en extra struktur på vektorrum, en så kallad skalärprodukt, vilken vi kan använda för att definiera längd
Läs merProv i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Volodymyr Mazorchuk Ryszard Rubinsztein Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA 007 08 16 Skrivtid:
Läs merStöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002.
LINKÖPINGS UNIVERSITET ITN, Campus Norrköping Univ lekt George Baravdish Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002. Läsråd: Detta är ett stöd för dig som vill repetera inför en omtentamen. 1. Börja
Läs merÖvningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Linjär algebra 2 Senast korrigerad: 2006-02-10 Övningar Linjära rum 1. Låt v 1,..., v m vara vektorer i R n. Ge bevis eller motexempel till
Läs merÖvningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.
Övningar Linjära rum 1 Låt v 1,, v m vara vektorer i R n Ge bevis eller motexempel till följande påståenden Satser ur boken får användas a) Om varje vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v
Läs mer16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen
170 16 LINJÄRA AVBILDNINGAR 16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen Definition 16.33. Låt F : V W vara en linjär avbildning. 1. Nollrummet till F definierar vi som mängden av alla u V, vilkas bild
Läs mer16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen
86 6 LINJÄRA AVBILDNINGAR 6.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen Definition 6.36. Låt F : V W vara en linjär avbildning.. Nollrummet till F definierar vi som mängden av alla u V som avbildas på nollvektorn,
Läs mer10.4. Linjära höljet LINJÄRA RUM
98 LINJÄRA RUM.4. Linjära höljet Definition.37. Mängden av alla linjärkombinationer av M = {v, v,...,v n } iett linjärt rum V kallas för linjära höljet av M betecknas [M], dvs [M] ={u V : u = λ v + λ v
Läs merProvräkning 3, Linjär Algebra, vt 2016.
LINK OPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Provräkning, Linjär Algebra, vt 6. Lämna in lösningar för rättning senast 8. onsdagen den 7 april 6. Lämnas in antigen i mitt fack på MaI eller direkt
Läs merIsometrier och ortogonala matriser
Isometrier och ortogonala matriser (Delvis resultat som kunde kommit tidigare i kursen) För att slippa parenteser, betecknas linära avbildningar med A och bilden av x under en lin avbildn med Ax i stället
Läs merx 2 x 1 W 24 november, 2016, Föreläsning 20 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Projektionssatsen Minsta-kvadratmetoden
24 november, 206, Föreläsning 20 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Projektionssatsen Minsta-kvadratmetoden. Projektionssatsen - ortogonal projektion på generella underrum Om W är ett underrum till R n,
Läs merTentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,
Linköpings universitet Matematiska institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: TEN Tentamen i Linjär algebra TATA/TEN) 8, 9. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. För godkänt räcker 9 poäng och minst uppgifter
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar II Innehåll Repetition:
Läs mer6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp
6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6 Skalärprodukt Norm/längd Normerad vektor/enhetsvektor Avståndet mellan två vektorer Ortogonala vektorer Ortogonala komplementet
Läs mer19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN
9 SPEKTRALSATSEN 9. Spektralsatsen 9.. Spektralsatsen Symmetriska avbildningar är en viktig klass av linjära avbildningar. Vi kommer nedan att formulera ett antal viktiga resultat för dessa avbildningar
Läs merÖVN 11 & 12 DEL A - DIFFTRANS - DEL2 - SF Nyckelord och innehåll. Inofficiella mål
ÖVN 11 & 12 DEL A - DIFFTRANS - DEL2 - SF1683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nyckelord och innehåll Komplexa vektorrum U och underrum V U. Linjära höljet: V = span(v 1, v 2,..., v N
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Diagonalisering av linjära avbildningar III
Läs merOändligtdimensionella vektorrum
Oändligtdimensionella vektorrum Vi har i den här kursen huvudsakligen studerat ändligtdimensionella vektorrum. Dessa är mycket användbara objekt och matriskalkyl ger en bra metod att undersöka dom med.
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 04-05-0 DEL A. Planet P innehåller punkterna (,, 0), (0, 3, ) och (,, ). (a) Bestäm en ekvation, på formen ax + by + cz + d = 0, för planet P. (
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 2011-06-09 DEL A (1) Betrakta ekvationssystemet x y 4z = 2 2x + 3y + z = 2 3x + 2y 3z = c där c är en konstant och x, y och z är de tre obekanta.
Läs merMatematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl
1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl 08.00-1.00. OBS: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen. Bonuspoäng
Läs mer8 Minsta kvadratmetoden
Nr, april -, Amelia Minsta kvadratmetoden. Ekvationssystem med en lösning, -fallet Ett linjärt ekvationssystem, som ½ +7y = y = har en entydig lösning om koefficientdeterminanten, här 7, är skild från
Läs mer{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.
34 3 SKALÄPRODUKT 3. Skaläprodukt Definition 3.. Skalärprodukten mellan två vektorer u och v definieras där θ är vinkeln mellan u och v. u v = u v cos θ, Anmärkning 3.. Andra beteckningar för skalärprodukt
Läs merEgenvärden och egenvektorer
Föreläsning 10, Linjär algebra IT VT2008 1 Egenvärden och egenvektorer Denition 1 Antag att A är en n n-matris. En n-vektor v 0 som är sådan att A verkar som multiplikation med ett tal λ på v, d v s Av
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 2010-10-22 DEL A (1) Uttrycket (x, y, z) (1, 1, 1) + s(1, 3, 0) + t(0, 5, 1) definierar ett plan W i rummet där s och t är reella parametrar. (a)
Läs mer16. Linjära avbildningar
66 6 LINJÄRA AVBILDNINGAR 6. Linjära avbildningar 6.. Linjär avbildning Exempel 6.. Betrakta funktionen f : R R, sådan att där a är en konstant. Då gäller att. f(x + y) =a(x + y) =ax + ay = f(x)+f(y)..
Läs mer17. Övningar ÖVNINGAR Låt F och G vara avbildningar på rummet, som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } ges av. x 1 x 2 2x 2 + 3x 3 2x 1 x 3
192 17 ÖVNINGAR 17. Övningar 17.1. Låt F och G vara avbildningar på rummet, som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } ges av F(eX) = ey = e x 1 x 2 2x 2 + 3x 3 2x 1 x 3, G(eX) = e x 1 x 2 x 2 2 x 2 + x 3 Undersök
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 0-0-0 DEL A De tre totalmatriserna 0 3 3 4 0 3 0 0 0 0, 0 3 0 4 4 0 3 0 3 0 0 0 0 och 0 3 0 4 0 3 3 0 0 0 0 0 svarar mot linjära ekvationssystem
Läs merOm ortonormerade baser i oändligtdimensionella rum
Analys 360 En webbaserad analyskurs Funktionsutvecklingar Om ortonormerade baser i oändligtdimensionella rum Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Om ortonormerade baser i oändligtdimensionella
Läs merLinjär Algebra, Föreläsning 2
Linjär Algebra, Föreläsning 2 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Geometriska vektorer, rummen R n och M n 1 En (geometrisk) vektor är ett objekt som har storlek och riktning, men inte någon naturlig startpunkt.
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar I Innehåll En liten tillbakablick:
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KandMa, MatemA -9-6 Sammanfattning av föreläsningarna 3-7 Föreläsningarna 3 7, 8/ 5/ : Det viktigaste är här att du lär dig att reducera
Läs merKontsys F7 Skalärprodukt och normer
Repetition Skalärprodukt Norm Kontsys F7 Skalärprodukt och normer Pelle 11 februari 2019 Linjära rum Repetition Skalärprodukt Norm Linjära rum Linjärt underrum Ett linjärt rum över R är en mängd H där
Läs merLösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005
VÄXJÖ UNIVERSITET Matematiska och systemtekniska institutionen Per-Anders Svensson Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA70) Måndagen den 13 juni 005 Uppgift 1. Lös ekvationssystemet AX
Läs merLÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA 2017-10-2 1 Om vi skriver ekvationssystemet på matrisform AX = Y, så vet vi att systemet har en entydig lösning X = A 1 Y då det A 0 Om det A
Läs merTentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,
Linköpings universitet Matematiska institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: TEN Tentamen i Linjär algebra (TATA/TEN) 9 6, 9. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. För godkänt räcker 9 poäng och minst
Läs mer0 Allmänt. Följande delar behöver man kunna utöver avsnitten som beskrivs senare i dokumentet.
Linja r algebra TATA (del) Allmänt Följande delar behöver man kunna utöver avsnitten som beskrivs senare i dokumentet. Matrisekvationer och Gauss-elimination o Parameterform Allmänt om vektorer o Räknelagar
Läs merSKRIVNING I VEKTORGEOMETRI
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI 201-0-0 14.00-17.00 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas. Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade.
Läs merSF1624 Algebra och geometri
Föreläsning 10 Institutionen för matematik KTH 21 november 2016 Dagens och veckans ämnen Idag: Allmänna vektorrum, baser, koordinater, kap 4.1-4.4: Vektorrum och delrum, igen Bas, igen Koordinater med
Läs merSF1624 Algebra och geometri
Föreläsning 16 Institutionen för matematik KTH 5 december 2017 Modul 6 Veckans arbete 1. Idag: Ortonormalt, kap 7.1-7.2 a. Ortogonala och ortonormala baser b. Gram-Schmidts metod c. Ortogonala matriser
Läs mer1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer
För. 1 1 Linjära ekvationssystem Gaußelimination - sriv om systemet för att få ett trappformat system genom att: byta ordningen mellan ekvationer eller obekanta; multiplicera en ekvation med en konstant
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar IV Innehåll Nollrum och
Läs merFrågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng.
ATM-Matematik Mikael Forsberg 34-4 3 3 Matematik med datalogi, mfl. Linjär algebra mag4 6 3 Skrivtid: 9:-4:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift
Läs merKursens Kortfrågor med Svar SF1602 Di. Int.
Kursens Kortfrågor med Svar SF62 Di. Int. Allmänt om kortfrågor: Kortfrågorna är ett viktigt sätt för er att engagera matematiken. De kommer att dyka upp på kontrollskrivningar. Syftet är att ni ska gå
Läs mer25 november, 2015, Föreläsning 20. Tillämpad linjär algebra
25 november, 205, Föreläsning 20 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Minsta-kvadratmetoden. Minsta kvadratmetoden - motivation Inom teknik och vetenskap arbetar man ofta med modellering av data, dvs att
Läs merLösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005
VÄXJÖ UNIVERSITET Matematiska och systemtekniska institutionen Per-Anders Svensson Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005 Uppgift. Bestäm samtliga vektorer
Läs merRita även upp grafen till Fourierseriens summa på intervallet [ 2π, 3π], samt ange summans värde i punkterna π, 0, π, 2π. (5) S(t) = c n e int,
Institutionen för matematik KTH Tentamensskrivning, 003-08-5, kl. 14.00 19.00. 5B10/ Diff och Trans del, för F och T. Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handbook. För godkänt betyg 3) krävs 18 poäng, medan
Läs merTentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 2) 11 april 2017 kl. 8:00-13:00
KTH, Matematik Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 2) 11 april 2017 kl. 8:00-13:00 Tentamen består av åtta uppgifter där vardera uppgift ger maximalt fyra poäng. Preliminära
Läs mer. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?
Repetition, Matematik 2, linjär algebra 10 Lös ekvationssystemet 5 x + 2 y + 2 z = 7 a x y + 3 z = 8 3 x y 3 z = 2 b 11 Ange för alla reella a lösningsmängden till ekvationssystemet 2 x + 3 y z = 3 x 2
Läs mer29 november, 2016, Föreläsning 21. Ortonormala baser (ON-baser) Gram-Schmidt s ortogonaliseringsprocess
29 november, 2016, Föreläsning 21 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Ortonormala baser (ON-baser) Gram-Schmidt s ortogonaliseringsprocess Minsta-kvadratmetoden - exempel 1. Uppgift. Tentamen 19/1-15, uppgift
Läs mer16. Linjära avbildningar
6. Linjära avbildningar 6.. Linjär avbildning Exempel 6.. Betrakta funktionen f : R R, sådan att där a är en konstant. Då gäller att. f(x + y) = a(x + y) = ax + ay = f(x) + f(y). 2. f(λx) = a(λx) = aλx
Läs merVEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion
VEKTORRUMMET R n RYSZARD RUBINSZTEIN 28--8. Introdktion Låt n vara ett heltal. Med R n kommer vi att beteckna mängden vars element är alla n-tipplar av reella tal (a, a 2,..., a n ), R n = { (a, a 2,...,
Läs merNorm och QR-faktorisering
Norm och QR-faktorisering Skalärprodukten på C n (R n ) hänger ihop med några viktiga klasser av matriser. För en komplex matris A betecknar vi med A H det Hermitiska konjugatet till A, dvs A H = A T.
Läs merLösningsförslag, Tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 2, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 9 juni 2011, kl.
Lösningsförslag, Tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 2, för CTFYS2 och CMEDT3, SF629, den 9 juni 2, kl. 8: 3: Uppgift (av 8 (5 poäng. i. sant, ii. falskt, iii. falskt, iv. sant, v.
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://w3.msi.vxu.se/users/pa/vektorgeometri/gymnasiet.html Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Linnéuniversitetet Vektorer i planet
Läs merLinjär algebra på några minuter
Linjär algebra på några minuter Linjära ekvationssystem Ekvationssystem: { Löses på matrisform: ( ) ( ) I det här fallet finns en entydig lösning, vilket betyder att determinanten av koefficientmatrisen
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen DEL A (1) a) Definiera begreppen rektangulär form och polär form för komplexa tal och ange sambandet mellan dem. (2) b) Ange rötterna till
Läs mer1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer.
Ortogonalitet Man kan tala om vinkel mellan vektorer.. Skalär produkt Vi definierar längden (eller normen) av en vektor som ett reellt tal 0 (Se boken avsnitt.). Vi definierar skalär produkt (Inner product),
Läs merTentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 2) 10 januari 2017 kl. 14:00-19:00. a+bx e x 2 dx
KTH, Matematik Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 2) 10 januari 2017 kl. 14:00-19:00 Tentamen består av åtta uppgifter där vardera uppgift ger maximalt fyra poäng. Preliminära
Läs merTMA 671 Linjär Algebra och Numerisk Analys. x x2 2 1.
MATEMATISKA VETENSKAPER TMA67 8 Chalmers tekniska högskola Datum: 8--8 kl - 8 Examinator: Håkon Hoel Tel: ankn 38 Hjälpmedel: inga TMA 67 Linjär Algebra Numerisk Analys Tentan består av 8 uppgifter, med
Läs merANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen
ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen Ax + Bxy + Cy + Dx + Fy + G 0 (ekv) där minst en av A,B, eller C är skild från 0 En andragradskurva är mängden av alla punkter vilkas koordinater satisfierar en
Läs merLösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8 8. Alla vektorer som är normaler till planet, d v s vektorer på formen (0 0 z) t, avbildas på nollvektorn. Dessa kommer därför att vara egenvektorer med egenvärdet
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Skalärprodukt Innehåll Skalärprodukt - Inledning
Läs merVeckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010
Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den fjärde veckan ska vi under måndagens föreläsning se hur man generaliserar vektorer i planet och rummet till vektorer med godtycklig dimension. Vi kommer också
Läs merLösningsförslag till tentamen i SF1683, Differentialekvationer och Transformmetoder (del 2) 4 april < f,g >=
KTH, Matematik Maria Saprykina Lösningsförslag till tentamen i SF683, Differentialekvationer och Transformmetoder (del 2) 4 april 28 Tentamen består av sex uppgifter där vardera uppgift ger maximalt fyra
Läs merOrtogonal dekomposition. Minstakvadratmetoden.
Ortogonal dekomposition. Minstakvadratmetoden. Nästa sats är en utvidgning av begreppet ortogonal projektion av en vektor på en annan vektor. Ortogonal projektion på ett underrum. Satsen om ortogonal dekomposition
Läs merRepetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T
Repetition, Matematik 2 för lärare Ï -2x + y + 2z = 3 1. Ange för alla reella a lösningsmängden till ekvationssystemet Ì ax + 2y + z = 1. Ó x + 3y - z = 4 2. Vad är villkoret på talet a för att ekvationssystemet
Läs mer1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet
1 Matematiska Institutionen, KTH Lösningar till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, för CDA- TE, CTFYS och vissa CL, fredagen den 13 mars 015 kl 08.00-13.00. Examinator: Olof Heden. OBS:
Läs merSF1624 Algebra och geometri
SF1624 Algebra och geometri Föreläsning 2 David Rydh Institutionen för matematik KTH 28 augusti 2018 Detta gjorde vi igår Punkter Vektorer och skalärer, multiplikation med skalär Linjärkombinationer, spannet
Läs merNovember 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan
Fö 9: November 7, 5 Determinanter och ekvationssystem Betrakta ett linjärt ekvssystem A X = B, där A är en kvadratisk n n)-matris och X, B n )-matriser. Låt C = [A B] utökad matris ). Gausselimination
Läs mer1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).
N-institutionen Mikael Forsberg 06-64 89 6 Prov i matematik Matematik med datalogi, mfl. Linjär algebra mk06a Testtenta. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x = (,, 5),
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 24 Skrivtid: Fem timmar. Tillåtna hjälpmedel: Skrivdon. Lösningarna skall vara
Läs merSKRIVNING I VEKTORGEOMETRI
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI 017-05-09 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas. Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade. 1. Bestäm
Läs merDEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl
Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF604, den 7 april 200 kl 09.00-4.00. DEL I. En triangel i den tredimensionella rymden har sina hörn i punkterna
Läs merProv i matematik F2, X2, ES3, KandFys2, Lärare, Frist, W2, KandMat1, Q2 LINJÄR ALGEBRA II
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Volodymyr Mazorchuk Bo Styf Prov i matematik F, X, ES, KandFys, Lärare, Frist, W, KandMat1, Q LINJÄR ALGEBRA II 010 08 4 Skrivtid: 1400 1900 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merInstitutionen för matematik KTH. Tentamensskrivning, , kl B1202/2 Diff och Trans 2 del 2, för F och T.
Institutionen för matematik KTH Tentamensskrivning, 3-5-6, kl. 14. 19.. 5B1/ Diff och Trans del, för F och T. Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handbook. För godkänt betyg 3 krävs 18 poäng, medan för betyg
Läs merFouriers metod, egenfunktionsutvecklingar.
Vårterminen 2002 KONTINUERLIGA SYSTEM, några viktiga begrepp och metoder i kap 3 och H (partiellt) Fouriers metod, egenfunktionsutvecklingar Värmeledning i en begränsad stav med variabelseparation Problem:
Läs mer6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =
62 6 MATRISER 6 Matriser 6 Definition av matriser En matris är ett rektangulärt schema av tal: A a a 2 a 3 a n a 2 a 22 a 23 a 2n a m a m2 a m3 a mn Matrisen A säges vara av typ m n, där m är antalet rader
Läs merLösningar av uppgifter hörande till övning nr 5.
Lösningar av uppgifter hörande till övning nr 5. H.7 a) Antag att p är ett polynom med grad p < n. Då kan p skrivas som en linjärkombination av ortogonalpolynomen p k, där k < n. Alltså är p c k p k, m
Läs merMinsta kvadratmetoden
Minsta kvadratmetoden där Överbestämda ekvationssystem Det är lämpligt att uppfatta matrisen A som bestående av n kolonnvektorer: A a a a n a a a n a n a n a nn a j a j a nj a a a n j n Då kan vi skriva
Läs merTentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,
Linköpings universitet Matematiska institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: TEN Tentamen i Linjär algebra (TATA/TEN) 7 8 9, 9. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. För godkänt räcker 9 poäng och minst
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Diagonalisering av linjära avbildningar I Innehåll
Läs merStudiehandledning till linjär algebra Avsnitt 4
Svante Ekelin Institutionen för matematik KTH 1995 Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 4 Kapitel 6 och 9.3 i Anton/Rorres: Elementary Linear Algebra: Applications version (7:e uppl.) I avsnitt
Läs mer(a) Bestäm för vilka värden på den reella konstanten c som ekvationssystemet är lösbart. (b) Lös ekvationssystemet för dessa värden på c.
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Jörgen Östensson Prov i matematik X, geo, frist, lärare LINJÄR ALGEBRA och GEOMETRI I 200 0 08 Skrivtid: 8.00.00. Tillåtna hjälpmedel: Skrivdon. Lösningarna
Läs merSF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Fredagen den 22 oktober, 2010
SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Fredagen den 22 oktober, 2010 Allmänt gäller följande: Om lösningen helt saknar förklarande text till beräkningar och formler ges högst två
Läs merLÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA 2017-08-24 kl 14 19 1. Vi får ū = 1 2 + 1 2 + 0 2 = 2, v = 1 2 + 2 2 + 2 2 = 3 och ū v = 1 1+1 2+0 2 = 3. Om φ är vinkeln mellan ū och v
Läs merVi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan
ORTOGONALA VEKTORER OCH ORTONORMERADE (ORTONORMALA) BASER I R n INLEDNING ( repetition om R n ) Låt RR nn vara mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella tal) dvs RR nn {(aa, aa,, aa
Läs merCrash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016
Crash Course Algebra och geometri Ambjörn Karlsson c januari 2016 ambjkarlsson@gmail.com 1 Contents 1 Projektion och minsta avstånd 4 2 Geometriska avbildningar och avbildningsmatriser 5 3 Kärnan 6 3.1
Läs merTentamen TMV140 Linjär algebra Z
Tentamen TMV40 Linjär algebra Z 307 kl. 08.30 2.30 Examinator: Peter Hegarty, Matematiska vetenskaper, Chalmers Telefonvakt: Dawan Mustafa, 0703 088 304 Hjälpmedel: Inga, ej heller räknedosa För godkänt
Läs merInstitutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Måndag 14 januari 2002 TID:
Institutionen för Matematik Göteborg TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F, TMA67 --4 DAG: Måndag 4 januari TID: 8.45 -.45 SAL: V Ansvarig: Ivar Gustafsson, tel: 77 94 (ankn. 94) Förfrågningar:
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 533 DEL A Planet H ges av ekvationen 3x y + 5z + a) Bestäm en linje N som är vinkelrät mot H ( p) b) Bestäm en linje L som inte skär planet H ( p)
Läs mer= ( 1) ( 1) = 4 0.
MATA15 Algebra 1: delprov 2, 6 hp Fredagen den 17:e maj 2013 Skrivtid: 800 1300 Matematikcentrum Matematik NF Lösningsförslag 1 Visa att vektorerna u 1 = (1, 0, 1), u 2 = (0, 2, 1) och u 3 = (2, 2, 1)
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Areor, vektorprodukter, volymer och determinanter
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A (1) Vid lösningen av ekvationssystemet x 1 3x 2 +3x 3 4x 4 = 1, x 2 +x 3 x 4 = 0, 4x 1 +x 2 x 3 2x 4 = 5, kommer man genom Gausselimination
Läs mer. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6
Kursen bedöms med betyg, 4, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg För godkänt betyg krävs minst 4 poäng från uppgifterna -7 Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng För var och en av
Läs merSKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs 1 2015 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas. Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade.
Läs merTentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) , 8 13.
Linköpings universitet Matematiska institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: TEN (p) (p) (p) Tentamen i Linjär algebra (TATA/TEN) 8 4, 8. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. För godkänt räcker 9 poäng
Läs mer