Byggherrens roll och uppgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggherrens roll och uppgifter"

Transkript

1 Byggherrens roll och uppgifter Information till högskolor och andra intressenter om byggherrerollens betydelse för en lönsam och attraktiv samhällsbyggnadssektor ByggherreForums arbetsgrupp för FoU och högskolekontakter Juni 2005 RIVNING G L T N I N F Ö R V A ÄNDRINGAR 1 I N G T N F Ö R V A L Byggherrefunktion NYBYGGNAD

2 2

3 Innehåll Förord 5 Byggherrerollen drivkraft för förändring 7 Byggherren och omvärlden 15 Appendix Byggherren i byggprocessen 21 Produktbestämning Produktframställning Produktanvändning Vägar till kompetensutveckling 35 Att läsa mera Information om Byggherreforum 38 ByggherreForum Vasagatan Stockholm Tel ISBN Utformning Marschall Annonsbyrå AB

4 4

5 Förord Aktiva och kompetenta byggherrar är avgörande för en hållbar utveckling av den byggda miljön. Byggherren är den som leder utvecklingen av ett byggnads- och anläggningsprojekt från idé till genomförande. Som beställare väljer byggherren aktörer och avgör villkor i processerna från planering till idrifttagning. Som företrädare för ägare, kunder och samhällets krav skapar byggherren redan i tidiga skeden förutsättningar för övriga aktörer under byggprocessen och även i den långsiktiga förvaltningen. Byggherrerollen ställer höga krav på kompetens, både teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet från alla leden i planering, projektering, byggande och förvaltning. Därför är det viktigt att redan tidigt i grundutbildningen skapa förståelse för byggherrerollen och kravet att byggherren ska ha helhetssyn och förmåga att leda aktuella processer. Denna förståelse är också nödvändig för elevernas senare val av inriktning och fortsatta karriär inom ett livslångt lärande. Den här informationsskriften om byggherrens roll och uppgifter vänder sig i första hand till elever och lärare vid högskolor och universitet som stöd i undervisningen och inför valet av yrkesinriktning. Fördjupad information i ett appendix vänder sig till den som vill veta mer. Det kan till exempel vara forskare inför dialog med verksamma byggherrar i anslutning till demonstrationsprojekt av olika slag. Skriften kan även vara till nytta för yrkesverksamma byggherrar och andra som på olika sätt berörs av byggherrerollen. 5 Skriften har sammanställts av ByggherreForums arbetsgrupp för FoU och högskolekontakter. Informationen bygger till viss del på tidigare arbeten inom Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som överförts till ByggherreForum av IVAs Byggherreråd. Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter har bildats med särskild uppgift att utveckla samverkan med högskolor och universitet. I gruppen ingår Martin Bergdahl (Landstingsfastigheter Dalarna), Gillis Edholm (SABO), Anders Lindeborg (AstraZeneca), Lars Redtzer (Banverket) och Stefan Sandesten (Byggherre- Forum). Björn Svedinger (Research AB) är sekreterare. I arbetet har synpunkter även inhämtats från Sven Fristedt (Posten) och arbetsgruppens kontaktpersoner på de tekniska högskolorna. Stockholm juni 2005 Stefan Sandesten ByggherreForum Verkställande direktör Martin Bergdahl Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter Ordförande

6 6

7 Byggherrerollen drivkraft för förändring Byggherren har en nyckelroll för en hållbar utveckling inom samhällsbyggnadssektorn. Rollen ställer stora krav på kompetens. Byggherren ska utveckla ett byggprojekt från idé till genomförande så att kraven från ägare, kunder och samhället tillgodoses. Byggherren är spindeln i nätet och ansvarig för helheten. Det är ingen överdrift att påstå att en kunnig byggherre har många strängar på sin lyra. Det gäller både byggherrefunktionen i dess helhet och de specifika roller som byggherren har, bland annat som beställare, projektledare, projekteringsledare och byggledare. För att klara av sin uppgift behöver byggherren kompetens inom en rad olika ämnesområden: teknik, arkitektur, ekonomi, juridik och sociala ämnen. Rollen som coach i processen ställer också krav på ledarskap. Byggherren står för den helhetssyn som finns bakom varje byggnad och anläggning (väg, bro etc) från idé till förverkligande, över användning och ändringar och avslutningsvis till rivningen. Denna helhetssyn omfattar också anpassningar till krav från samhälle, ägare, verksamheter och nyttjare. Det gäller även frågor om tekniska system och samverkan med specialister. Helhetssynen gör att det redan i tidiga skeden kan skapas lämpliga förutsättningar för aktörerna i byggprocessen, under användningstiden och i den långsiktiga förvaltningen. 7 Byggherren som förändringsagent har ansvar för helheten (Från Byggherren i fokus, IVA)

8 Byggherrefunktionen är viktig drivkraft för förändring. Visionen är en aktiv och kompetent byggherre som förändringsagent inom sektorn. Målet är en hållbar utveckling av den byggda miljön, såväl när det gäller samhällets miljömål som sociala aspekter och ekonomi i vid mening. Med sin helhetssyn har byggherren en nyckelroll för en hållbar utveckling i sektorn. Byggherren som ägare och finansiär avgör vilken långsiktig kvalitet som erbjuds kunden, och hur kraven från kunder och samhälle ska tillgodoses. Byggherren som beställare av byggsektorns tjänster och produkter är den som styr processen från idé till genomförande och skapar förutsättningar för användningen och den tekniska förvaltningen. Byggherren bestämmer genom sitt val av samarbetspartner vilka kompetenser som involveras i processen. 8 En byggherre med vilja och kompetens har stora möjligheter att agera som aktör på en kundorienterad marknad. Som beställare kan byggherren bli en stark ledare och drivkraft för sektorns förnyelse och utveckling. En aktiv byggherrefunktion är avgörande för att sektorn ska utvecklas mot ökat ansvarstagande och bättre kvalitet samt ökad produktivitet och konkurrenskraft. Byggherrefunktionen kan utformas på olika sätt, med egna resurser eller med stöd av konsulter. Omfattande ansvar på byggherren Byggherre är enligt plan- och bygglagen (PBL 1995) den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. ByggherreForum har vidgat definitionen till att byggherre är också den som tolkar och översätter den egna verksamhetens (nyttjarens) behov, förväntningar och önskemål till krav och förutsättningar för byggnads- och anläggningsprojekt baserade på samhällets villkor för hållbart byggande. Enligt PBL har byggherren som juridisk eller fysisk person ansvar för att se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och föreskrift som meddelas med stöd av dess bestämmelser. Ansvaret gäller funktion, gestaltning, tekniska lösningar och kontroll av genomförandet. Arbetsmiljölagen ger byggherren ansvaret att samordna projektering och byggande så att arbetsmiljön är tillfredsställande både under byggtiden och under användningsskedet. Miljöbalken pekar på byggherren när det gäller tillstånd och skador under byggtiden samt definierar uppgiften att tillhandahålla lokal/bostad som en verksamhet som ska uppfylla miljöbalkens krav. Byggherren företräder alltså både ägaren och slutkunden. Det är byggherren som ansvarar för att samtliga krav från ägare, kunder och samhället tillgodoses i ett byggnads- eller anläggningsprojekt, från idé till genomförande. Det är byggherren

9 som beställer byggbranschens tjänster och produkter, styr byggprocessen och skapar förutsättningar för brukande och förvaltning under en lång användningstid. Olika affärsidéer och organisation Byggherren kan vara ett statligt verk, en kommun, en industri eller en fastighetsägare i form av ett företag eller en privatperson. Hos professionella byggherrar med kontinuerlig byggverksamhet är byggherrefunktionen som regel en tydlig del av organisationen. När det gäller kontinuerlig lokalanpassning finns byggherrerollen ofta som en funktion inom den tekniska förvaltningens organisation för skötsel, drift och underhåll. Många så kallade engångsbyggare är formellt byggherrar i lagens mening, men väljer att handla upp en konsult för byggherrerollen eller låter entreprenören ta på sig även den funktionen. I diskussioner om byggherrerollen används ofta begreppen brukarbyggherre, förvaltarbyggherre och försäljarbyggherre med sina respektive olika krav och förutsättningar. Med brukarbyggherre menas företag inom till exempel industrioch kontorsverksamhet som använder fastigheter för ändamål som har stora krav på flexibilitet, men utan krav på eget ägande. Förvaltarbyggherrar karakteriseras av långsiktig verksamhet med egen förvaltning av till exempel bostäder, offentliga lokaler eller olika typer av anläggningar. Försäljarbyggherrar ( developers ) har som affärsidé att snarast efter avslutat projekt avyttra fastigheten till en annan ägare, till exempel en bostadsrättsförening. 9 Byggherrefunktionen är mycket viktig för helhetssyn och långsiktighet, oavsett vilken affärsidé som är aktuell och oavsett hur funktionen är organiserad. Synsättet gäller även tillämpningar inom facility management som uttryck för ett totalåtagande ur ett kundperspektiv, och för fastighetsföretagande som uttryck för en helhet ur ett ägarperspektiv. Byggherrerollen är då som regel kopplad till investeringar i nyproduktion och större ändringar samt rivning. Byggherren i byggprocessen Ett projekt kan initieras på många olika sätt. Idéarbetets inledande fas syftar till att kartlägga förutsättningar och om det behövs en investering i en byggnad eller anläggning. Förstudiens principbeslut om att inleda en investeringsprocess kan sägas vara projektets starttidpunkt, och också den tidpunkt då byggherren träder in på arenan. Formerna för denna projektstart varierar mycket inom sektorn. I många fall är den formella beteckningen byggherre inte vedertagen förrän den används i samband med ansökan om bygglov. Investeringsprojektet kallas i fortsättningen för byggprojektet. Det genomförs i form av en byggprocess som omfattar planering, projektering och byggande samt överlämnande till förvaltning. För flergångsbyggherren är detta återkommande rutiner, vilket motiverar insatser för verksamhetsutveckling med utvärderingar och ständiga förbättringar.

10 Ett byggprojekt kan liknas vid en teaterföreställning med en ny pjäs som genomförs utan repetition, på en ny scen och med nya skådespelare som inte känner varandra. Genomförandet är ett rollspel där varje aktör måste kunna sin roll, men också kunna spela sin egen roll i samverkan med övriga aktörer. Vid en totalentreprenad kan byggherrens roll jämföras med teaterchefens och författarens. Vid en delad utförandeentreprenad liknar byggherren mera regissören. Det är byggherren som väljer formen för genomförandet. I byggherrens uppgift ingår att definiera projektet, att skaffa de tillstånd som krävs och att säkerställa resurser, både ekonomiska och andra. Denna inledande fas kallas ofta produktbestämning och inkluderar ett programarbete i syfte att identifiera mål och krav på funktioner (strategiskt program) samt att översätta dessa i byggtermer (operativt program). Detta skede kan också innefatta förslag, som till exempel arkitektskisser och tekniska systemhandlingar. 10 Nästa fas kallas produktframställning. Då genomför byggherren upphandlingar av konsulter och entreprenörer för projektering och byggande. Beroende på vilken genomförandeform som har valts ska byggherren också leda genomförandet och svara för idrifttagning och överlämnande till förvaltningsorganisationen. Byggherren ska dessutom se till att kontroll, besiktning och provning utförs i tillräcklig omfattning, och att kontrakterade villkor om dokumentation, garantier och andra åtaganden är uppfyllda. Till slut ska byggherren också utvärdera och återföra erfarenheter som utgångspunkt för förbättringar i kommande projekt. Byggherren ska greppa hela kvalitetskedjan Rådet för byggkvalitet har illustrerat byggprocessen med en kvalitetskedja. Den uttrycker ett synsätt som rymmer både rätt produkt (byggnad, anläggning, funktion) och rätt process. Rätt är vad kunden i varje led i kedjan har beställt. Byggherren är den aktör som ska ta initiativet till ett samlat grepp som omfattar hela kvalitetskedjan, från kundernas krav till den levererade produkten, och dessutom genomföra utvärdering och erfarenhetsåterföring. Byggherrens ansvar för rätt användning kräver nära samarbete med den tekniska förvaltningen. För att förvaltningen ska bli effektiv och resurssnål måste byggnaden eller anläggningen vara anpassad till kraven på skötsel, drift och underhåll. Det pågår arbete för längre garantier med avtal om så kallad garantiförvaltning för att säkerställa leverantörernas villkor. Detta kommer att förstärka byggherrens uppgifter i samband med användningen. För verksamhetslokaler tillkommer vissa krav på flexibilitet, eftersom det behövs anpassningar till ändrad eller ny verksamhet.

11 Kvalitetskedjan Byggherren måste greppa hela kvalitetskedjan som länkar samman alla de beslut och aktiviteter som fordras för att nå målet nöjda kunder och ständiga förbättringar. (Från Rådet för byggkvalitet, BQR) I avsnittet Byggherren och omvärlden finns det mer att läsa om byggherrens relationer till ägare, kunder och samhälle samt branschens aktörer. Byggherrens mer specifika uppgifter under processens olika skeden vidareutvecklas i avsnittet Byggherren i byggprocessen i Appendix. 11 Så utvecklas byggherrerollen Den ursprungliga betydelsen av ordet byggherre är den som härskar på bygget med rötter från 1600-talet. Byggherren svarade då för all produktion med hjälp av arkitekt och byggmästare, innan byggnaden/anläggningen överlämnades till en relativt passiv förvaltning. Idag är både tekniska lösningar och genomförandeprocesser mer komplicerade. Det ställer helt andra krav på helhetssyn, samverkan mellan specialister och medverkan av en aktiv förvaltning. Byggherrerollen har en tid varit anonym, men genomgår idag en renässans när det gäller bostäder och anläggningar. Samtidigt väljer många industriföretag inom övrigt näringsliv att minska sin egen byggherrekompetens. Några stora flergångsbyggherrar lyfter fram en kompetent byggherrefunktion som del av sin affärsidé. Fastighetsföretag söker en ny balans mellan byggande och förvaltning, där kompetensen att agera byggherre kan betraktas som en resurs för både nyproduktion och ändringar. Engångsbyggherren är ofta hänvisad till extern kompetens, och har därför behov av att konsultmarknaden förnyas. En delvis ny aktörsgrupp ikläder sig byggherrerollen, nämligen konsulter och entreprenörer med management - och developer -inriktning.

12 Utmaningar för framtiden Inför framtiden möter byggherren nya utmaningar på många områden. Det gäller till exempel samhällets krav i lagstiftning och regelverk, teknisk utveckling och nya möjligheter genom IT-tillämpningar i processer och slutprodukter. Det gäller särskilt kraven på en hållbar utveckling där lokala opinioner gör sin stämma hörd på nya sätt. Det gäller också nya former för samverkan med både kunder och leverantörer. Längre garantier ställer nya krav på samverkan med förvaltningen. Internationaliseringen och EU-samarbetet ökar möjligheterna till konkurrens i upphandlingar, men också utländskt ägande i Sverige och svenskt byggande utomlands i samband med export och bistånd. Det ställer nya krav på språk och kunskaper om andra länders regelverk och kulturer. Det finns också skäl att uppmärksamma skillnader i byggherrens status i olika länder, till exempel när det gäller synen på byggherrens respektive arkitektens ansvar. 12 Byggherrerollen behöver således utvecklas på många sätt med krav på ny och vidgad kompetens med en internationell dimension. Byggherren måste alltmer förstå sin roll inom ägarens verksamhetsidé och sitt ansvar gentemot kunder, brukare, hyresgäster och samhälle utöver uppgiften att styra byggprocessen. Detta ställer krav på bred kompetens med helhetssyn och förmåga att samverka. Samma krav på kompetens gäller också de personer och leverantörer som byggherren samarbetar med. Byggherrerollens renässans fordrar således kompetensutveckling för både yttre och inre effektivitet och för anpassning till nya förutsättningar. Det är viktigt att förståelsen ökar inom hela sektorn både för byggherrens roll och för kraven på kompetens. Den ökade förståelsen måste skapas redan i grundutbildningen. En stärkt byggherrekompetens är avgörande för sektorns förnyelse, och den är nödvändig om det ska kunna ske en anpassning till samhällets krav på effektivitet, miljöhänsyn och andra kvaliteter. Byggherren avgör långsiktig lönsamhet Det är ytterst byggherrens kompetens, det vill säga kunskap och förmåga att agera, som avgör om en byggnad eller anläggning blir lönsam i ett långsiktigt perspektiv. Byggherren väljer lokalisering, utformning och tekniska egenskaper. Hans val är avgörande för kostnaderna för investering, drift och underhåll, men också för intäkter, samhällsnytta och värdet på fastighetsmarknaden. Med hänsyn till den långsiktiga lönsamheten måste byggherren också tänka på flexibiliteten hos byggnaden eller anläggningen så att det går att tillgodose nya behov som kan uppstå under den ofta mycket långa livslängden.

13 I Sverige finns det totalt närmare 700 miljoner kvadratmeter bostäder och lokaler av olika slag. Till det kommer infrastruktur för vatten och avlopp, hantering av avfall, energiförsörjning, transporter (bil, tåg, båt, flyg) och kommunikationer (tele, IT). Den totala driftkostnaden uppskattas till närmare 150 miljarder kronor. Kostnader för underhåll och investeringar i byggnader och anläggningar uppgår för närvarande till storleksordningen 200 miljarder kronor per år. I byggprojekt får investeringar i många fall konsekvenser i år. Som beställare påverkar byggherrekollektivet både investeringar och årskostnad på ett sätt som kan illustreras med två enkla sifferexempel: En minskning av den totala investeringskostnaden med i genomsnitt 1 procent skulle kunna åstadkommas till exempel genom ett annorlunda val av teknisk lösning eller upphandlingsform; det skulle innebära en total besparing på cirka 2 miljarder kronor per år. En motsvarande minskning med 1 procent av den totala driftkostnaden, till exempel genom energihushållning, innebär en årlig besparing på cirka 1,5 miljarder kronor. Miljöåtgärder integreras med andra investeringar Byggherren har också avgörande betydelse för omställningen till en hållbar samhällsutveckling. Bebyggelsen som helhet svarar för cirka 40 procent av energianvändningen och närmare 50 procent av elanvändningen. Sammantaget hanterar sektorn närmare 50 procent av Sveriges totala miljöbelastning. En förutsättning för lönsamhet är att byggherren tillsammans med förvaltningen lyckas integrera nödvändiga miljöåtgärder med andra investeringar. 13 Byggherrens kunskap och förmåga till framsynthet har också stor betydelse för samhällsutvecklingen som helhet och för städernas utveckling. Byggherren är därför en viktig aktör i planprocessen. Det här samhällsansvaret ställer krav på kompetens i frågor som rör design och arkitektur, varsamhet i förändringar, respekt för befintliga miljöer, skönhet och gestaltning i färg och form. Byggherrens kompetens påverkar också vilket värde en byggnad får på den öppna fastighetsmarknaden beroende på dess kvalitet i vid mening. Motiv för rekrytering och kompetensutveckling Byggherrens viktiga och delvis förändrade roll gör att behovet av ny och ökad kompetens är stort. Det motiverar ökade satsningar på kompetensutveckling genom FoU och utbildning vid högskolor och universitet. Sektorn behöver tillföras nya kunskaper både genom nyrekrytering och genom vidareutbildning av redan verksamma byggherrar. Det är viktigt att byggherrar i ökad utsträckning är med och påverkar inriktningen av sektorns kompetensutveckling.

14 Byggherrens betydelse för förändring inom sektorn bekräftas i betänkandet Skärpning gubbar (SOU 2002:115), där det bland annat står: För att leda byggsektorns utveckling till bättre kvalitet och ökat ansvarstagande är det angeläget att stärka byggherrerollen och utveckla byggherrekompetensen. Uttalandet har bekräftats av regeringens byggsamordnare i ett förnyelseprogram. Effekter på kort sikt På kort sikt och för skilda byggherrekategorier innebär en ökad satsning på kompetensutveckling möjligheter till förbättrad konkurrensförmåga genom bland annat: produktutveckling: kompetens att bygga rätt produkt ger ökat värde, ökad nytta och ökad lönsamhet genom nöjda kunder, hyresgäster och brukare/ nyttjare processutveckling: kompetens att bygga rätt genom effektiva processer ger lägre investeringskostnader och ökad kvalitet verksamhetsutveckling och ett internt företagsklimat som stimulerar rekrytering av kompetent personal. 14 Effekter på längre sikt Insatser för att främja FoU och utbildning kan betraktas som en investering med ett flertal positiva nyttoeffekter för hela byggherrekollektivet. En effekt är att en större andel av sektorns FoU-verksamhet ägnas åt byggherrefrågor. Bland andra positiva effekter på lång sikt märks möjligheter till: ökad styrka i förhandlingar med sektorns aktörer ökad kompetens att delta i samhällsutvecklingen och påverka opinioner ökad status på högskolan och inflytande på utbildning och FoU-miljöer ökad rekrytering av studenter och forskare.

15 Byggherren och omvärlden Fyra omvärldsrelationer utgör det kraftfält som byggherren måste kunna hantera under hela byggprocessen. Det gäller relationer till ägare, kunder, samhället och byggsektorn. Varje relation ställer speciella krav på kompetens. Byggherren ska leda hela byggprocessen så att resultatet blir rätt objekt, på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. För att göra detta måste byggherren kunna hantera de krav som ställs från ägaren, kunderna och samhället. Ägare Företagande Affärsidé Byggherrefunktion 15 Kund Brukare Samhälle Lagar Byggbransch Byggprocess Byggherrefunktionens kraftfält Byggherren måste ha kompetens att hantera aktuella krav och relationer till ägare, kunder/ nyttjare, samhälle och byggbranschens aktörer i byggprocessen. (Från Byggherren i fokus, IVA)

16 Ägarperspektivet Byggherrefunktionen ska tillfredsställa de krav som ägarens verksamhetsidé innebär för projektet. Det innebär att investeringar i en byggnad eller anläggning måste uppfylla de krav på lönsamhet och ekonomiska villkor som gäller för ägarens verksamhet. Därför måste byggherren ha kompetens att förstå ägarens kärnverksamhet och innebörden av ägarens ekonomiska krav. Det gäller både privata och offentliga byggherrar, och lönsamhet kan uttryckas i både företagsoch samhällsekonomiska termer. Ägarperspektivet inkluderar också en relation till den tekniska förvaltningen med dess krav i samband med skötsel, drift och underhåll. Förvaltningen är i praktiken ofta byggherrens uppdragsgivare och ägarens ombud. 16 Ur ägarperspektivet måste byggherrefunktionen: förstå och kunna motivera en aktuell bygginvestering utifrån de värderingar och ekonomiska krav som styr ägarens verksamhetsidé förstå företagsekonomiska men även privat- och samhällsekonomiska värden, analysmetoder och argument förstå ekonomiska analyser av investeringar, årskostnader och intäkter i ett livslängdsperspektiv ha kunskap om finansieringsanalyser med olika krav på säkerhet från olika finansiärer och ägandeformer kunna hantera alternativ till ett föreslaget projekt, till exempel ett annat objekt, leasing eller hyra, samt kunna argumentera för den valda lösningen förstå det aktuella projektets roll i ägarens kärnverksamhet känna till organisationsfrågor och affärsjuridik och förstå de ledningssystem som tillämpas i ägarens kärnverksamhet förstå hanteringen av osäkerheter och risker känna till förvaltningsprogram för drift och underhåll och förstå förvaltningens krav på handlingar och dokumentation. Relationen till ägaren handlar till stor del om att förstå den part som kommer att använda objektet för sina syften när det väl är färdigställt. Därför får relationen olika innebörd om projektet gäller en anläggning eller byggnad för ägarens egen förvaltning, en bostadsfastighet som ska förvaltas av en bostadsrättsförening, en industrifastighet som ska ägas och användas av ett tillverkande företag, eller en kontorsbyggnad som ska förvaltas av ett fastighetsbolag som hyr ut kontorsyta. Det gäller inte minst förståelsen för tidsperspektivet.

17 Kundperspektivet Kundens krav är utgångspunkten för alla värdeskapande processer. Olika typer av kunder har olika möjligheter att formulera sina krav. Det ingår i byggherrerollen att svara för att samtliga kundkrav blir identifierade för både kända och presumtiva kunder och verksamheter. Det blir alltmer vanligt att förvaltningen träder in som professionell representant för kunden och formulerar kundens krav tillsammans med krav ur det egna perspektivet. Kundorientering förutsätter att man känner till kundernas önskemål, behov och betalningsvilja. Som regel får byggherrefunktionen på ett eller annat sätt ansvara för att kraven blir formulerade. Kraven kan gälla lokalisering, gestaltning, utformning och tekniska egenskaper, men också arbetsmiljö och dokumentation för användningen. Det kan också gälla speciella krav på innemiljö och energihushållning. Eftersom livstiden för en byggnad eller anläggning normalt är lång måste kundperspektivet också ta hänsyn till framtida kunder. Det måste finnas flexibilitet för teknisk utveckling och alternativ användning i framtiden. Ur kundperspektivet måste byggherrefunktionen: förstå behovs- och marknadsanalyser samt kunders och brukares olika krav med tanke på den aktuella verksamheten (inklusive trafikantkrav) kunna värdera kundkrav i förhållande till kostnader och andra konsekvenser, inklusive IT-användning och standardisering för detta kunna översätta kundkrav och formulera dem i byggtermer kunna föra en dialog med kunder i tidiga skeden och under byggprocessen, samt använda ny teknik för att visualisera och simulera funktioner känna till metoder för att verifiera ställda funktionskrav gentemot kunden. 17 Samhällsperspektivet Samhällets regelverk lagar, normer och föreskrifter reglerar byggnaders och anläggningars utformning och funktion. De reglerar också delprocesser i genomförandet av planering, byggande och förvaltning. Byggherrefunktionen ska svara för att samhällets spelregler följs. Men relationen till det omgivande samhället gäller också opinioner i frågor om estetik och miljö i vid mening. Samhällsperspektivet innebär dessutom att byggherrefunktionen ska medverka till att den kompetens som byggherren behöver finns tillgänglig. Byggherrefunktionen har också ett särskilt ansvar för att bevaka helhetsperspektivet bland annat i sektorns utbildning, forskning och utveckling samt standardisering.

18 Ur samhällsperspektivet måste byggherrefunktionen: ha kunskap om samhällets krav som de uttrycks i lagar, förordningar och normer samt ha kompetens att hantera dem ha social kompetens att lyssna på lokala opinioner och kunna ge relevant information under processens olika skeden kunna hantera miljöfrågor, inte minst när åtgärderna gäller befintlig bebyggelse; byggherrens miljöansvar inkluderar även arbetsmiljö kunna delta i formella och informella planprocesser och kunna hantera frågor om samhällets infrastruktur, beredskap och robusthet kunna tolka politiska mål och formulera dem i hanterbara krav kunna medverka i genomförandet av FoU-resultat så att innovationer kan prövas och komma till praktisk användning, till exempel genom demonstrationsprojekt som också bidrar till erfarenhetsåterföring. 18 Branschperspektivet (beställarrollen) Byggherrefunktionen har rollen av beställare gentemot aktörerna i byggprocessen. Här gäller det för byggherren att ställa relevanta krav vid upphandlingar och följa upp dem i genomförandet. Det ingår att organisera och leda byggprocessen beroende på vilken genomförandeform byggherren väljer för upphandling av konsulter, entreprenörer och leverantörer. Detta förutsätter kompetens att hantera processens olika skeden med tillhörande regelverk och förmåga att välja lämpliga partner för att samverkan ska bli så effektiv som möjligt. Ur branschperspektivet måste byggherrefunktionen: kunna samarbeta med branschens olika parter och genomföra nödvändiga upphandlingar samt styra och följa upp genomförandet förstå och värdera tekniska lösningar ur ett livslängdsperspektiv vid val mellan alternativ, bland annat med hänsyn till årskostnader och miljöaspekter kunna hantera frågor som rör IT-användning och miljöanpassning både i tidiga skeden och i byggprocessen kunna svara för styrning av kvalitet, kostnader och kontroll ända fram till idrifttagning och överlämnande till förvaltning och användning förstå de regelverk av dokument och hjälpmedel som används inom sektorn; utöver normer gäller det även standarder och bestämmelser kunna hantera både tekniska och ekonomiska risker, inklusive skydd i form av försäkringar och garantier förstå genomförandeformer som bygger på samverkan med gränssnitt som fördelar ansvar och risker med olika incitament för de deltagande parterna kunna hantera anbudsvärdering som tar hänsyn till mjuka värden, till exempel kompetens och trovärdighet för långsiktiga åtaganden förstå användning av funktionskrav i entreprenader, inklusive former för uppföljning och verifiering

19 kunna hantera ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö, som också säkerställer den kvalitet som är beställd kunna hantera krav på rutiner för överlämnande och idrifttagning, inklusive dokumentation, instruktioner för drift och underhåll samt garantiavtal som förutsätter samverkan med den tekniska förvaltningen. 19

20 20

21 Byggherren i byggprocessen Appendix I det här avsnittet diskuteras byggherrerollen i byggprocessens olika skeden: Produktbestämning, Produktframställning och Produktanvändning. Dessa begrepp från Bygghandlingar 90 används som uttryck för ett friare synsätt än de traditionella begreppen utredning, program, projektering etc, som var för sig ofta har fått olika innebörd hos skilda byggherrar. Beskrivningen av uppgifter ger ytterligare förståelse för byggherrefunktionens kompetensbehov. Produktbestämning Med produktbestämning menas den process som syftar till att definiera den önskade byggnaden/anläggningen när det gäller krav på funktion, utformning och tekniska egenskaper. För byggherren domineras detta skede till stor del av uppgiften att identifiera, formulera och kommunicera relevanta krav. Årskostnader och låsning av totalkostnader (principiell figur för ett anläggningsprojekt) Andel möjlighet att påverka kostnadsmässigt Låsning av totalkostnad % Ackumulerad årskostnad Andel Idé Produktbestämning 2 7 år Produktframtagning 3 5 år Produktanvändning år Skede Illustration av produktbestämningens och tidiga skedens betydelse för totalkostnaden sett i byggherrens livslängdsperspektiv. (Från Anläggningar i fokus, IVA)

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Hur påverkar valet av ansvarsform resultat

Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Hur påverkar valet av ansvarsform resultat Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Bengt Hansson Professor, projektledare, besiktningsman, byggledare Agenda Bakgrund Utgångspunkt för upphandling Mål med upphandling Vad vill beställaren ha?

Läs mer

Facilities Management

Facilities Management Facilities Management Fastighetsförvaltning Med fastigheten som utgångspunkt Mål att utveckla fastighetens lönsamhet Fastighetsförvaltning är en kärnverksamhet FM definition Att få fastigheter, byggnader,

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING 1 Precision, grad av industrialisering, materialval, hållbarhet, produktivitet, lönsamhet, funktion Attraktion, vi ska trivas

Läs mer

PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET

PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET Rådet för byggkvalitet, BQR Bilaga 1 Inbjudan till medlemskap PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET I denna PM föreslås bildandet av Rådet för Byggkvalitet (BQR). Rådets uppgift är att främja samverkan, stärka

Läs mer

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Branschens egen kravmärkning.

Branschens egen kravmärkning. B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär

Läs mer

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Vi har bestämt oss! Förnyelse kräver förändring Skapa drivkrafter Ta fram hjälpmedel Skapa förutsättningar Program och verktyg

Läs mer

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS Första spadtaget för Kretsloppsparken, Alelyckan 2006. I EN BYGGPROCESS ÄR VI MÅNGA SOM SAMVERKAR När man genomför ett byggprojekt är många människor med vitt skilda kompetenser

Läs mer

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen?

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen? Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen? Sveriges största beställare visar hur arbetet fortskrider Stefan Engdahl Direktör, Investering Trafikverkets uppdrag Regeringen har, via

Läs mer

Optimalt helt enkelt!

Optimalt helt enkelt! KylFab är en av Gotlands främsta totalleverantör av tjänster inom energioptimering, kyla, värmepumpar och luftbehandling. Allt från projektering & installation till service, underhåll. Optimalt helt enkelt!

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Varför har Trafikverket valt att bli Renodlad Beställare? 2 2014-06-03 Nya förutsättningar ger nya möjligheter

Läs mer

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13

INNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13 3 INNEHÅLL Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13 1 BYGG- OCH FÖRVALTNINGS PROCESSERNA 15 1.1 Övergripande processbeskrivning 17 1.2 Projekteringsprocessen 20 1.3 Produktionsprocessen 23 1.4

Läs mer

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Byggandets effektivisering Snabbare leveranser Bättre kvalitet Lägre priser Pressade byggtider

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

partnering enligt byggtema

partnering enligt byggtema partnering enligt byggtema fördelar med Partnering Högre effektivitet ger bättre lönsamhet Revirtänkande faller bort tvister minimeras Högre kvalitet i alla led Fokus på kundnytta och ekonomi Budget och

Läs mer

Byggherrerollen i utveckling

Byggherrerollen i utveckling Sven Fristedt 2001-03-06 Byggherrerollen i utveckling Statliga nätverkets undersökning om byggherrefunktionen De statliga byggherrarna, såväl inom statliga verk som statligt ägda bolag, har sedan 1992

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Upphandlingsperspektivet. Små och stora projekt. och lite ÄTA

Upphandlingsperspektivet. Små och stora projekt. och lite ÄTA Upphandlingsperspektivet Små och stora projekt. och lite ÄTA Föredrag 2016-04-11 på Nalen Svensk Byggtjänst Advokat John Hane, Foyen Advokatfirma 2 KKV:S FÖRHANDSUPPFATTNING OCH UPPDRAGSDEFINITION För

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Varför Organisation? Informell organisation

Varför Organisation? Informell organisation Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar g (synergieffekt) Organisation Ett

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

FIA:s modell Samverkan för ökad effektivitet. Seminarium den 26 maj 2008

FIA:s modell Samverkan för ökad effektivitet. Seminarium den 26 maj 2008 FIA:s modell Samverkan för ökad effektivitet Seminarium den 26 maj 2008 Förnyelse kräver förändring Erbjuda nya hjälpmedel Skapa nya drivkrafter Skapa nya förutsättningar Entreprenadindex Norra Länken

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall

Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall E4 Sundsvall En ny väg. 1000 nya möjligheter. Struktur Innehåll: a. E4 Sundsvall nya affärsformer b. Upphandling c. Granskning d. Verifiering e. Godkännande f.

Läs mer

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon:

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon: Gemensamt kursprogram: Projektarbete i byggprocessen VBE675 - Ledning 7,5 hp VBE680 - Programarbete, samhällsplanering och gestaltning 7,5 hp VBE685 - Projektering och design 7,5 hp VBE690 - Produktion,

Läs mer

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn Ombyggnad - processen Per Lilliehorn Standardförändringar 2 Byggprocessen Min definition: Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med att byggnaden, efter

Läs mer

Lilliehorn Konsult AB. Rebus 1. Vad betyder de olika delarna i nedanstående räknetal? 2 + 2 + 96 = 100. 2012 Folkuniversitetet_Ombyggnadsprojekt

Lilliehorn Konsult AB. Rebus 1. Vad betyder de olika delarna i nedanstående räknetal? 2 + 2 + 96 = 100. 2012 Folkuniversitetet_Ombyggnadsprojekt Rebus 1 Vad betyder de olika delarna i nedanstående räknetal? 2 + 2 + 96 = 100 1 Byggprocessen Min definition: Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. SAMHÄLLSBYGGANDE Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällsbyggande ska syfta till

Läs mer

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Beslutad 2007-10-05 Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Denna policy gäller i första hand verksamhet inom KF-koncernen och dess bolag. Det är vår strävan att denna policy även ska

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Fastighetsföretagande och Facilities Management

Fastighetsföretagande och Facilities Management Fastighetsföretagande och Facilities Management VFR081 Kursmål: Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: Förklara och beskriva relevanta aspekter rörande fastighetsföretagande Förklara

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5

Läs mer

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår

Läs mer

Inrättande av Trafikverket

Inrättande av Trafikverket Organisationsstrukturer 1 Övergripande organisationsstruktur Centrala funktioner Verksamhetsområden Samhälle Trafik Investering Stora projekt Resultatenheter Gemensamma uppgifter Gemensamma uppgifter Gemensamma

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

Verksamhetsplan Temagrupp - Effektivt byggande

Verksamhetsplan Temagrupp - Effektivt byggande Temagrupp Effektivt byggande 2015 01 21 Verksamhetsplan 2015-2017 Temagrupp - Effektivt byggande Verksamhetsplanen är ett verktyg för att planera, styra och följa upp verksamheten inom temaområdet. Arbetet

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 Ulrica Nilsson Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 37 Norrortsleden delen Täby kyrkby Rosenkälla 7 km mötesfri motortrafikled t (2+1 väg) 1 km bergtunnel med skiljevägg 7 broar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift

ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift 9 februari 2015 Erik Appelgren Simon Fast Anton Lundblad Alex Svärd Innehållsförteckning Inledning... 3 Referat... 3 Arkitekten

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport 2009-04-24

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport 2009-04-24 Energikrav 09 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-24 Förord I det delprojekt inom Sveby som här redovisas har syftet varit att utreda om förändringar i lagstiftning, BBR, angående krav på energihushållning

Läs mer

REMISS OM EN NY PLAN- OCH BYGGLAG M2009/2171/R

REMISS OM EN NY PLAN- OCH BYGGLAG M2009/2171/R Vår ref Verksamhetsutskottet för Miljö, Teknik och Kvalitet Per Lilliehorn Miljödepartementet 103 33 Stockholm Er ref REMISS OM EN NY PLAN- OCH BYGGLAG M2009/2171/R Byggherrarna är en intresseförening

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 Upphandling av projektörer Administrativa föreskrifter Informationsleveranser Checklista Bilagor September 2016 CHECKLISTA Underlag för vilka krav som

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Melin Förvaltnings AB etablerades i början av 1980-talet och äges allt sedan starten av familjen Melin. Bolaget och dess dotterbolag äger och

Melin Förvaltnings AB etablerades i början av 1980-talet och äges allt sedan starten av familjen Melin. Bolaget och dess dotterbolag äger och Melin Förvaltnings AB etablerades i början av 1980-talet och äges allt sedan starten av familjen Melin. Bolaget och dess dotterbolag äger och förvaltar mer än 650 lägenheter och c:a 20 000 m2 lokaler i

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

PROGRAM för markanvändning

PROGRAM för markanvändning PROGRAM för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal Dokumentets syfte Programmet anger grunden för hur kommunen ska använda sitt markinnehav för att utveckla Nacka som

Läs mer