Byggherrens roll och uppgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggherrens roll och uppgifter"

Transkript

1 Byggherrens roll och uppgifter Information till högskolor och andra intressenter om byggherrerollens betydelse för en lönsam och attraktiv samhällsbyggnadssektor ByggherreForums arbetsgrupp för FoU och högskolekontakter Juni 2005 RIVNING G L T N I N F Ö R V A ÄNDRINGAR 1 I N G T N F Ö R V A L Byggherrefunktion NYBYGGNAD

2 2

3 Innehåll Förord 5 Byggherrerollen drivkraft för förändring 7 Byggherren och omvärlden 15 Appendix Byggherren i byggprocessen 21 Produktbestämning Produktframställning Produktanvändning Vägar till kompetensutveckling 35 Att läsa mera Information om Byggherreforum 38 ByggherreForum Vasagatan Stockholm Tel ISBN Utformning Marschall Annonsbyrå AB

4 4

5 Förord Aktiva och kompetenta byggherrar är avgörande för en hållbar utveckling av den byggda miljön. Byggherren är den som leder utvecklingen av ett byggnads- och anläggningsprojekt från idé till genomförande. Som beställare väljer byggherren aktörer och avgör villkor i processerna från planering till idrifttagning. Som företrädare för ägare, kunder och samhällets krav skapar byggherren redan i tidiga skeden förutsättningar för övriga aktörer under byggprocessen och även i den långsiktiga förvaltningen. Byggherrerollen ställer höga krav på kompetens, både teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet från alla leden i planering, projektering, byggande och förvaltning. Därför är det viktigt att redan tidigt i grundutbildningen skapa förståelse för byggherrerollen och kravet att byggherren ska ha helhetssyn och förmåga att leda aktuella processer. Denna förståelse är också nödvändig för elevernas senare val av inriktning och fortsatta karriär inom ett livslångt lärande. Den här informationsskriften om byggherrens roll och uppgifter vänder sig i första hand till elever och lärare vid högskolor och universitet som stöd i undervisningen och inför valet av yrkesinriktning. Fördjupad information i ett appendix vänder sig till den som vill veta mer. Det kan till exempel vara forskare inför dialog med verksamma byggherrar i anslutning till demonstrationsprojekt av olika slag. Skriften kan även vara till nytta för yrkesverksamma byggherrar och andra som på olika sätt berörs av byggherrerollen. 5 Skriften har sammanställts av ByggherreForums arbetsgrupp för FoU och högskolekontakter. Informationen bygger till viss del på tidigare arbeten inom Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som överförts till ByggherreForum av IVAs Byggherreråd. Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter har bildats med särskild uppgift att utveckla samverkan med högskolor och universitet. I gruppen ingår Martin Bergdahl (Landstingsfastigheter Dalarna), Gillis Edholm (SABO), Anders Lindeborg (AstraZeneca), Lars Redtzer (Banverket) och Stefan Sandesten (Byggherre- Forum). Björn Svedinger (Research AB) är sekreterare. I arbetet har synpunkter även inhämtats från Sven Fristedt (Posten) och arbetsgruppens kontaktpersoner på de tekniska högskolorna. Stockholm juni 2005 Stefan Sandesten ByggherreForum Verkställande direktör Martin Bergdahl Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter Ordförande

6 6

7 Byggherrerollen drivkraft för förändring Byggherren har en nyckelroll för en hållbar utveckling inom samhällsbyggnadssektorn. Rollen ställer stora krav på kompetens. Byggherren ska utveckla ett byggprojekt från idé till genomförande så att kraven från ägare, kunder och samhället tillgodoses. Byggherren är spindeln i nätet och ansvarig för helheten. Det är ingen överdrift att påstå att en kunnig byggherre har många strängar på sin lyra. Det gäller både byggherrefunktionen i dess helhet och de specifika roller som byggherren har, bland annat som beställare, projektledare, projekteringsledare och byggledare. För att klara av sin uppgift behöver byggherren kompetens inom en rad olika ämnesområden: teknik, arkitektur, ekonomi, juridik och sociala ämnen. Rollen som coach i processen ställer också krav på ledarskap. Byggherren står för den helhetssyn som finns bakom varje byggnad och anläggning (väg, bro etc) från idé till förverkligande, över användning och ändringar och avslutningsvis till rivningen. Denna helhetssyn omfattar också anpassningar till krav från samhälle, ägare, verksamheter och nyttjare. Det gäller även frågor om tekniska system och samverkan med specialister. Helhetssynen gör att det redan i tidiga skeden kan skapas lämpliga förutsättningar för aktörerna i byggprocessen, under användningstiden och i den långsiktiga förvaltningen. 7 Byggherren som förändringsagent har ansvar för helheten (Från Byggherren i fokus, IVA)

8 Byggherrefunktionen är viktig drivkraft för förändring. Visionen är en aktiv och kompetent byggherre som förändringsagent inom sektorn. Målet är en hållbar utveckling av den byggda miljön, såväl när det gäller samhällets miljömål som sociala aspekter och ekonomi i vid mening. Med sin helhetssyn har byggherren en nyckelroll för en hållbar utveckling i sektorn. Byggherren som ägare och finansiär avgör vilken långsiktig kvalitet som erbjuds kunden, och hur kraven från kunder och samhälle ska tillgodoses. Byggherren som beställare av byggsektorns tjänster och produkter är den som styr processen från idé till genomförande och skapar förutsättningar för användningen och den tekniska förvaltningen. Byggherren bestämmer genom sitt val av samarbetspartner vilka kompetenser som involveras i processen. 8 En byggherre med vilja och kompetens har stora möjligheter att agera som aktör på en kundorienterad marknad. Som beställare kan byggherren bli en stark ledare och drivkraft för sektorns förnyelse och utveckling. En aktiv byggherrefunktion är avgörande för att sektorn ska utvecklas mot ökat ansvarstagande och bättre kvalitet samt ökad produktivitet och konkurrenskraft. Byggherrefunktionen kan utformas på olika sätt, med egna resurser eller med stöd av konsulter. Omfattande ansvar på byggherren Byggherre är enligt plan- och bygglagen (PBL 1995) den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. ByggherreForum har vidgat definitionen till att byggherre är också den som tolkar och översätter den egna verksamhetens (nyttjarens) behov, förväntningar och önskemål till krav och förutsättningar för byggnads- och anläggningsprojekt baserade på samhällets villkor för hållbart byggande. Enligt PBL har byggherren som juridisk eller fysisk person ansvar för att se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och föreskrift som meddelas med stöd av dess bestämmelser. Ansvaret gäller funktion, gestaltning, tekniska lösningar och kontroll av genomförandet. Arbetsmiljölagen ger byggherren ansvaret att samordna projektering och byggande så att arbetsmiljön är tillfredsställande både under byggtiden och under användningsskedet. Miljöbalken pekar på byggherren när det gäller tillstånd och skador under byggtiden samt definierar uppgiften att tillhandahålla lokal/bostad som en verksamhet som ska uppfylla miljöbalkens krav. Byggherren företräder alltså både ägaren och slutkunden. Det är byggherren som ansvarar för att samtliga krav från ägare, kunder och samhället tillgodoses i ett byggnads- eller anläggningsprojekt, från idé till genomförande. Det är byggherren

9 som beställer byggbranschens tjänster och produkter, styr byggprocessen och skapar förutsättningar för brukande och förvaltning under en lång användningstid. Olika affärsidéer och organisation Byggherren kan vara ett statligt verk, en kommun, en industri eller en fastighetsägare i form av ett företag eller en privatperson. Hos professionella byggherrar med kontinuerlig byggverksamhet är byggherrefunktionen som regel en tydlig del av organisationen. När det gäller kontinuerlig lokalanpassning finns byggherrerollen ofta som en funktion inom den tekniska förvaltningens organisation för skötsel, drift och underhåll. Många så kallade engångsbyggare är formellt byggherrar i lagens mening, men väljer att handla upp en konsult för byggherrerollen eller låter entreprenören ta på sig även den funktionen. I diskussioner om byggherrerollen används ofta begreppen brukarbyggherre, förvaltarbyggherre och försäljarbyggherre med sina respektive olika krav och förutsättningar. Med brukarbyggherre menas företag inom till exempel industrioch kontorsverksamhet som använder fastigheter för ändamål som har stora krav på flexibilitet, men utan krav på eget ägande. Förvaltarbyggherrar karakteriseras av långsiktig verksamhet med egen förvaltning av till exempel bostäder, offentliga lokaler eller olika typer av anläggningar. Försäljarbyggherrar ( developers ) har som affärsidé att snarast efter avslutat projekt avyttra fastigheten till en annan ägare, till exempel en bostadsrättsförening. 9 Byggherrefunktionen är mycket viktig för helhetssyn och långsiktighet, oavsett vilken affärsidé som är aktuell och oavsett hur funktionen är organiserad. Synsättet gäller även tillämpningar inom facility management som uttryck för ett totalåtagande ur ett kundperspektiv, och för fastighetsföretagande som uttryck för en helhet ur ett ägarperspektiv. Byggherrerollen är då som regel kopplad till investeringar i nyproduktion och större ändringar samt rivning. Byggherren i byggprocessen Ett projekt kan initieras på många olika sätt. Idéarbetets inledande fas syftar till att kartlägga förutsättningar och om det behövs en investering i en byggnad eller anläggning. Förstudiens principbeslut om att inleda en investeringsprocess kan sägas vara projektets starttidpunkt, och också den tidpunkt då byggherren träder in på arenan. Formerna för denna projektstart varierar mycket inom sektorn. I många fall är den formella beteckningen byggherre inte vedertagen förrän den används i samband med ansökan om bygglov. Investeringsprojektet kallas i fortsättningen för byggprojektet. Det genomförs i form av en byggprocess som omfattar planering, projektering och byggande samt överlämnande till förvaltning. För flergångsbyggherren är detta återkommande rutiner, vilket motiverar insatser för verksamhetsutveckling med utvärderingar och ständiga förbättringar.

10 Ett byggprojekt kan liknas vid en teaterföreställning med en ny pjäs som genomförs utan repetition, på en ny scen och med nya skådespelare som inte känner varandra. Genomförandet är ett rollspel där varje aktör måste kunna sin roll, men också kunna spela sin egen roll i samverkan med övriga aktörer. Vid en totalentreprenad kan byggherrens roll jämföras med teaterchefens och författarens. Vid en delad utförandeentreprenad liknar byggherren mera regissören. Det är byggherren som väljer formen för genomförandet. I byggherrens uppgift ingår att definiera projektet, att skaffa de tillstånd som krävs och att säkerställa resurser, både ekonomiska och andra. Denna inledande fas kallas ofta produktbestämning och inkluderar ett programarbete i syfte att identifiera mål och krav på funktioner (strategiskt program) samt att översätta dessa i byggtermer (operativt program). Detta skede kan också innefatta förslag, som till exempel arkitektskisser och tekniska systemhandlingar. 10 Nästa fas kallas produktframställning. Då genomför byggherren upphandlingar av konsulter och entreprenörer för projektering och byggande. Beroende på vilken genomförandeform som har valts ska byggherren också leda genomförandet och svara för idrifttagning och överlämnande till förvaltningsorganisationen. Byggherren ska dessutom se till att kontroll, besiktning och provning utförs i tillräcklig omfattning, och att kontrakterade villkor om dokumentation, garantier och andra åtaganden är uppfyllda. Till slut ska byggherren också utvärdera och återföra erfarenheter som utgångspunkt för förbättringar i kommande projekt. Byggherren ska greppa hela kvalitetskedjan Rådet för byggkvalitet har illustrerat byggprocessen med en kvalitetskedja. Den uttrycker ett synsätt som rymmer både rätt produkt (byggnad, anläggning, funktion) och rätt process. Rätt är vad kunden i varje led i kedjan har beställt. Byggherren är den aktör som ska ta initiativet till ett samlat grepp som omfattar hela kvalitetskedjan, från kundernas krav till den levererade produkten, och dessutom genomföra utvärdering och erfarenhetsåterföring. Byggherrens ansvar för rätt användning kräver nära samarbete med den tekniska förvaltningen. För att förvaltningen ska bli effektiv och resurssnål måste byggnaden eller anläggningen vara anpassad till kraven på skötsel, drift och underhåll. Det pågår arbete för längre garantier med avtal om så kallad garantiförvaltning för att säkerställa leverantörernas villkor. Detta kommer att förstärka byggherrens uppgifter i samband med användningen. För verksamhetslokaler tillkommer vissa krav på flexibilitet, eftersom det behövs anpassningar till ändrad eller ny verksamhet.

11 Kvalitetskedjan Byggherren måste greppa hela kvalitetskedjan som länkar samman alla de beslut och aktiviteter som fordras för att nå målet nöjda kunder och ständiga förbättringar. (Från Rådet för byggkvalitet, BQR) I avsnittet Byggherren och omvärlden finns det mer att läsa om byggherrens relationer till ägare, kunder och samhälle samt branschens aktörer. Byggherrens mer specifika uppgifter under processens olika skeden vidareutvecklas i avsnittet Byggherren i byggprocessen i Appendix. 11 Så utvecklas byggherrerollen Den ursprungliga betydelsen av ordet byggherre är den som härskar på bygget med rötter från 1600-talet. Byggherren svarade då för all produktion med hjälp av arkitekt och byggmästare, innan byggnaden/anläggningen överlämnades till en relativt passiv förvaltning. Idag är både tekniska lösningar och genomförandeprocesser mer komplicerade. Det ställer helt andra krav på helhetssyn, samverkan mellan specialister och medverkan av en aktiv förvaltning. Byggherrerollen har en tid varit anonym, men genomgår idag en renässans när det gäller bostäder och anläggningar. Samtidigt väljer många industriföretag inom övrigt näringsliv att minska sin egen byggherrekompetens. Några stora flergångsbyggherrar lyfter fram en kompetent byggherrefunktion som del av sin affärsidé. Fastighetsföretag söker en ny balans mellan byggande och förvaltning, där kompetensen att agera byggherre kan betraktas som en resurs för både nyproduktion och ändringar. Engångsbyggherren är ofta hänvisad till extern kompetens, och har därför behov av att konsultmarknaden förnyas. En delvis ny aktörsgrupp ikläder sig byggherrerollen, nämligen konsulter och entreprenörer med management - och developer -inriktning.

12 Utmaningar för framtiden Inför framtiden möter byggherren nya utmaningar på många områden. Det gäller till exempel samhällets krav i lagstiftning och regelverk, teknisk utveckling och nya möjligheter genom IT-tillämpningar i processer och slutprodukter. Det gäller särskilt kraven på en hållbar utveckling där lokala opinioner gör sin stämma hörd på nya sätt. Det gäller också nya former för samverkan med både kunder och leverantörer. Längre garantier ställer nya krav på samverkan med förvaltningen. Internationaliseringen och EU-samarbetet ökar möjligheterna till konkurrens i upphandlingar, men också utländskt ägande i Sverige och svenskt byggande utomlands i samband med export och bistånd. Det ställer nya krav på språk och kunskaper om andra länders regelverk och kulturer. Det finns också skäl att uppmärksamma skillnader i byggherrens status i olika länder, till exempel när det gäller synen på byggherrens respektive arkitektens ansvar. 12 Byggherrerollen behöver således utvecklas på många sätt med krav på ny och vidgad kompetens med en internationell dimension. Byggherren måste alltmer förstå sin roll inom ägarens verksamhetsidé och sitt ansvar gentemot kunder, brukare, hyresgäster och samhälle utöver uppgiften att styra byggprocessen. Detta ställer krav på bred kompetens med helhetssyn och förmåga att samverka. Samma krav på kompetens gäller också de personer och leverantörer som byggherren samarbetar med. Byggherrerollens renässans fordrar således kompetensutveckling för både yttre och inre effektivitet och för anpassning till nya förutsättningar. Det är viktigt att förståelsen ökar inom hela sektorn både för byggherrens roll och för kraven på kompetens. Den ökade förståelsen måste skapas redan i grundutbildningen. En stärkt byggherrekompetens är avgörande för sektorns förnyelse, och den är nödvändig om det ska kunna ske en anpassning till samhällets krav på effektivitet, miljöhänsyn och andra kvaliteter. Byggherren avgör långsiktig lönsamhet Det är ytterst byggherrens kompetens, det vill säga kunskap och förmåga att agera, som avgör om en byggnad eller anläggning blir lönsam i ett långsiktigt perspektiv. Byggherren väljer lokalisering, utformning och tekniska egenskaper. Hans val är avgörande för kostnaderna för investering, drift och underhåll, men också för intäkter, samhällsnytta och värdet på fastighetsmarknaden. Med hänsyn till den långsiktiga lönsamheten måste byggherren också tänka på flexibiliteten hos byggnaden eller anläggningen så att det går att tillgodose nya behov som kan uppstå under den ofta mycket långa livslängden.

13 I Sverige finns det totalt närmare 700 miljoner kvadratmeter bostäder och lokaler av olika slag. Till det kommer infrastruktur för vatten och avlopp, hantering av avfall, energiförsörjning, transporter (bil, tåg, båt, flyg) och kommunikationer (tele, IT). Den totala driftkostnaden uppskattas till närmare 150 miljarder kronor. Kostnader för underhåll och investeringar i byggnader och anläggningar uppgår för närvarande till storleksordningen 200 miljarder kronor per år. I byggprojekt får investeringar i många fall konsekvenser i år. Som beställare påverkar byggherrekollektivet både investeringar och årskostnad på ett sätt som kan illustreras med två enkla sifferexempel: En minskning av den totala investeringskostnaden med i genomsnitt 1 procent skulle kunna åstadkommas till exempel genom ett annorlunda val av teknisk lösning eller upphandlingsform; det skulle innebära en total besparing på cirka 2 miljarder kronor per år. En motsvarande minskning med 1 procent av den totala driftkostnaden, till exempel genom energihushållning, innebär en årlig besparing på cirka 1,5 miljarder kronor. Miljöåtgärder integreras med andra investeringar Byggherren har också avgörande betydelse för omställningen till en hållbar samhällsutveckling. Bebyggelsen som helhet svarar för cirka 40 procent av energianvändningen och närmare 50 procent av elanvändningen. Sammantaget hanterar sektorn närmare 50 procent av Sveriges totala miljöbelastning. En förutsättning för lönsamhet är att byggherren tillsammans med förvaltningen lyckas integrera nödvändiga miljöåtgärder med andra investeringar. 13 Byggherrens kunskap och förmåga till framsynthet har också stor betydelse för samhällsutvecklingen som helhet och för städernas utveckling. Byggherren är därför en viktig aktör i planprocessen. Det här samhällsansvaret ställer krav på kompetens i frågor som rör design och arkitektur, varsamhet i förändringar, respekt för befintliga miljöer, skönhet och gestaltning i färg och form. Byggherrens kompetens påverkar också vilket värde en byggnad får på den öppna fastighetsmarknaden beroende på dess kvalitet i vid mening. Motiv för rekrytering och kompetensutveckling Byggherrens viktiga och delvis förändrade roll gör att behovet av ny och ökad kompetens är stort. Det motiverar ökade satsningar på kompetensutveckling genom FoU och utbildning vid högskolor och universitet. Sektorn behöver tillföras nya kunskaper både genom nyrekrytering och genom vidareutbildning av redan verksamma byggherrar. Det är viktigt att byggherrar i ökad utsträckning är med och påverkar inriktningen av sektorns kompetensutveckling.

14 Byggherrens betydelse för förändring inom sektorn bekräftas i betänkandet Skärpning gubbar (SOU 2002:115), där det bland annat står: För att leda byggsektorns utveckling till bättre kvalitet och ökat ansvarstagande är det angeläget att stärka byggherrerollen och utveckla byggherrekompetensen. Uttalandet har bekräftats av regeringens byggsamordnare i ett förnyelseprogram. Effekter på kort sikt På kort sikt och för skilda byggherrekategorier innebär en ökad satsning på kompetensutveckling möjligheter till förbättrad konkurrensförmåga genom bland annat: produktutveckling: kompetens att bygga rätt produkt ger ökat värde, ökad nytta och ökad lönsamhet genom nöjda kunder, hyresgäster och brukare/ nyttjare processutveckling: kompetens att bygga rätt genom effektiva processer ger lägre investeringskostnader och ökad kvalitet verksamhetsutveckling och ett internt företagsklimat som stimulerar rekrytering av kompetent personal. 14 Effekter på längre sikt Insatser för att främja FoU och utbildning kan betraktas som en investering med ett flertal positiva nyttoeffekter för hela byggherrekollektivet. En effekt är att en större andel av sektorns FoU-verksamhet ägnas åt byggherrefrågor. Bland andra positiva effekter på lång sikt märks möjligheter till: ökad styrka i förhandlingar med sektorns aktörer ökad kompetens att delta i samhällsutvecklingen och påverka opinioner ökad status på högskolan och inflytande på utbildning och FoU-miljöer ökad rekrytering av studenter och forskare.

15 Byggherren och omvärlden Fyra omvärldsrelationer utgör det kraftfält som byggherren måste kunna hantera under hela byggprocessen. Det gäller relationer till ägare, kunder, samhället och byggsektorn. Varje relation ställer speciella krav på kompetens. Byggherren ska leda hela byggprocessen så att resultatet blir rätt objekt, på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. För att göra detta måste byggherren kunna hantera de krav som ställs från ägaren, kunderna och samhället. Ägare Företagande Affärsidé Byggherrefunktion 15 Kund Brukare Samhälle Lagar Byggbransch Byggprocess Byggherrefunktionens kraftfält Byggherren måste ha kompetens att hantera aktuella krav och relationer till ägare, kunder/ nyttjare, samhälle och byggbranschens aktörer i byggprocessen. (Från Byggherren i fokus, IVA)

16 Ägarperspektivet Byggherrefunktionen ska tillfredsställa de krav som ägarens verksamhetsidé innebär för projektet. Det innebär att investeringar i en byggnad eller anläggning måste uppfylla de krav på lönsamhet och ekonomiska villkor som gäller för ägarens verksamhet. Därför måste byggherren ha kompetens att förstå ägarens kärnverksamhet och innebörden av ägarens ekonomiska krav. Det gäller både privata och offentliga byggherrar, och lönsamhet kan uttryckas i både företagsoch samhällsekonomiska termer. Ägarperspektivet inkluderar också en relation till den tekniska förvaltningen med dess krav i samband med skötsel, drift och underhåll. Förvaltningen är i praktiken ofta byggherrens uppdragsgivare och ägarens ombud. 16 Ur ägarperspektivet måste byggherrefunktionen: förstå och kunna motivera en aktuell bygginvestering utifrån de värderingar och ekonomiska krav som styr ägarens verksamhetsidé förstå företagsekonomiska men även privat- och samhällsekonomiska värden, analysmetoder och argument förstå ekonomiska analyser av investeringar, årskostnader och intäkter i ett livslängdsperspektiv ha kunskap om finansieringsanalyser med olika krav på säkerhet från olika finansiärer och ägandeformer kunna hantera alternativ till ett föreslaget projekt, till exempel ett annat objekt, leasing eller hyra, samt kunna argumentera för den valda lösningen förstå det aktuella projektets roll i ägarens kärnverksamhet känna till organisationsfrågor och affärsjuridik och förstå de ledningssystem som tillämpas i ägarens kärnverksamhet förstå hanteringen av osäkerheter och risker känna till förvaltningsprogram för drift och underhåll och förstå förvaltningens krav på handlingar och dokumentation. Relationen till ägaren handlar till stor del om att förstå den part som kommer att använda objektet för sina syften när det väl är färdigställt. Därför får relationen olika innebörd om projektet gäller en anläggning eller byggnad för ägarens egen förvaltning, en bostadsfastighet som ska förvaltas av en bostadsrättsförening, en industrifastighet som ska ägas och användas av ett tillverkande företag, eller en kontorsbyggnad som ska förvaltas av ett fastighetsbolag som hyr ut kontorsyta. Det gäller inte minst förståelsen för tidsperspektivet.

17 Kundperspektivet Kundens krav är utgångspunkten för alla värdeskapande processer. Olika typer av kunder har olika möjligheter att formulera sina krav. Det ingår i byggherrerollen att svara för att samtliga kundkrav blir identifierade för både kända och presumtiva kunder och verksamheter. Det blir alltmer vanligt att förvaltningen träder in som professionell representant för kunden och formulerar kundens krav tillsammans med krav ur det egna perspektivet. Kundorientering förutsätter att man känner till kundernas önskemål, behov och betalningsvilja. Som regel får byggherrefunktionen på ett eller annat sätt ansvara för att kraven blir formulerade. Kraven kan gälla lokalisering, gestaltning, utformning och tekniska egenskaper, men också arbetsmiljö och dokumentation för användningen. Det kan också gälla speciella krav på innemiljö och energihushållning. Eftersom livstiden för en byggnad eller anläggning normalt är lång måste kundperspektivet också ta hänsyn till framtida kunder. Det måste finnas flexibilitet för teknisk utveckling och alternativ användning i framtiden. Ur kundperspektivet måste byggherrefunktionen: förstå behovs- och marknadsanalyser samt kunders och brukares olika krav med tanke på den aktuella verksamheten (inklusive trafikantkrav) kunna värdera kundkrav i förhållande till kostnader och andra konsekvenser, inklusive IT-användning och standardisering för detta kunna översätta kundkrav och formulera dem i byggtermer kunna föra en dialog med kunder i tidiga skeden och under byggprocessen, samt använda ny teknik för att visualisera och simulera funktioner känna till metoder för att verifiera ställda funktionskrav gentemot kunden. 17 Samhällsperspektivet Samhällets regelverk lagar, normer och föreskrifter reglerar byggnaders och anläggningars utformning och funktion. De reglerar också delprocesser i genomförandet av planering, byggande och förvaltning. Byggherrefunktionen ska svara för att samhällets spelregler följs. Men relationen till det omgivande samhället gäller också opinioner i frågor om estetik och miljö i vid mening. Samhällsperspektivet innebär dessutom att byggherrefunktionen ska medverka till att den kompetens som byggherren behöver finns tillgänglig. Byggherrefunktionen har också ett särskilt ansvar för att bevaka helhetsperspektivet bland annat i sektorns utbildning, forskning och utveckling samt standardisering.

18 Ur samhällsperspektivet måste byggherrefunktionen: ha kunskap om samhällets krav som de uttrycks i lagar, förordningar och normer samt ha kompetens att hantera dem ha social kompetens att lyssna på lokala opinioner och kunna ge relevant information under processens olika skeden kunna hantera miljöfrågor, inte minst när åtgärderna gäller befintlig bebyggelse; byggherrens miljöansvar inkluderar även arbetsmiljö kunna delta i formella och informella planprocesser och kunna hantera frågor om samhällets infrastruktur, beredskap och robusthet kunna tolka politiska mål och formulera dem i hanterbara krav kunna medverka i genomförandet av FoU-resultat så att innovationer kan prövas och komma till praktisk användning, till exempel genom demonstrationsprojekt som också bidrar till erfarenhetsåterföring. 18 Branschperspektivet (beställarrollen) Byggherrefunktionen har rollen av beställare gentemot aktörerna i byggprocessen. Här gäller det för byggherren att ställa relevanta krav vid upphandlingar och följa upp dem i genomförandet. Det ingår att organisera och leda byggprocessen beroende på vilken genomförandeform byggherren väljer för upphandling av konsulter, entreprenörer och leverantörer. Detta förutsätter kompetens att hantera processens olika skeden med tillhörande regelverk och förmåga att välja lämpliga partner för att samverkan ska bli så effektiv som möjligt. Ur branschperspektivet måste byggherrefunktionen: kunna samarbeta med branschens olika parter och genomföra nödvändiga upphandlingar samt styra och följa upp genomförandet förstå och värdera tekniska lösningar ur ett livslängdsperspektiv vid val mellan alternativ, bland annat med hänsyn till årskostnader och miljöaspekter kunna hantera frågor som rör IT-användning och miljöanpassning både i tidiga skeden och i byggprocessen kunna svara för styrning av kvalitet, kostnader och kontroll ända fram till idrifttagning och överlämnande till förvaltning och användning förstå de regelverk av dokument och hjälpmedel som används inom sektorn; utöver normer gäller det även standarder och bestämmelser kunna hantera både tekniska och ekonomiska risker, inklusive skydd i form av försäkringar och garantier förstå genomförandeformer som bygger på samverkan med gränssnitt som fördelar ansvar och risker med olika incitament för de deltagande parterna kunna hantera anbudsvärdering som tar hänsyn till mjuka värden, till exempel kompetens och trovärdighet för långsiktiga åtaganden förstå användning av funktionskrav i entreprenader, inklusive former för uppföljning och verifiering

19 kunna hantera ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö, som också säkerställer den kvalitet som är beställd kunna hantera krav på rutiner för överlämnande och idrifttagning, inklusive dokumentation, instruktioner för drift och underhåll samt garantiavtal som förutsätter samverkan med den tekniska förvaltningen. 19

20 20

21 Byggherren i byggprocessen Appendix I det här avsnittet diskuteras byggherrerollen i byggprocessens olika skeden: Produktbestämning, Produktframställning och Produktanvändning. Dessa begrepp från Bygghandlingar 90 används som uttryck för ett friare synsätt än de traditionella begreppen utredning, program, projektering etc, som var för sig ofta har fått olika innebörd hos skilda byggherrar. Beskrivningen av uppgifter ger ytterligare förståelse för byggherrefunktionens kompetensbehov. Produktbestämning Med produktbestämning menas den process som syftar till att definiera den önskade byggnaden/anläggningen när det gäller krav på funktion, utformning och tekniska egenskaper. För byggherren domineras detta skede till stor del av uppgiften att identifiera, formulera och kommunicera relevanta krav. Årskostnader och låsning av totalkostnader (principiell figur för ett anläggningsprojekt) Andel möjlighet att påverka kostnadsmässigt Låsning av totalkostnad % Ackumulerad årskostnad Andel Idé Produktbestämning 2 7 år Produktframtagning 3 5 år Produktanvändning år Skede Illustration av produktbestämningens och tidiga skedens betydelse för totalkostnaden sett i byggherrens livslängdsperspektiv. (Från Anläggningar i fokus, IVA)

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS Första spadtaget för Kretsloppsparken, Alelyckan 2006. I EN BYGGPROCESS ÄR VI MÅNGA SOM SAMVERKAR När man genomför ett byggprojekt är många människor med vitt skilda kompetenser

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET

PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET Rådet för byggkvalitet, BQR Bilaga 1 Inbjudan till medlemskap PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET I denna PM föreslås bildandet av Rådet för Byggkvalitet (BQR). Rådets uppgift är att främja samverkan, stärka

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

Facilities Management

Facilities Management Facilities Management Fastighetsförvaltning Med fastigheten som utgångspunkt Mål att utveckla fastighetens lönsamhet Fastighetsförvaltning är en kärnverksamhet FM definition Att få fastigheter, byggnader,

Läs mer

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Byggandets effektivisering Snabbare leveranser Bättre kvalitet Lägre priser Pressade byggtider

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13

INNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13 3 INNEHÅLL Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13 1 BYGG- OCH FÖRVALTNINGS PROCESSERNA 15 1.1 Övergripande processbeskrivning 17 1.2 Projekteringsprocessen 20 1.3 Produktionsprocessen 23 1.4

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version 2 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ISBN 978-91-7333-683-3 9 789173 336833 MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

Läs mer

Optimalt helt enkelt!

Optimalt helt enkelt! KylFab är en av Gotlands främsta totalleverantör av tjänster inom energioptimering, kyla, värmepumpar och luftbehandling. Allt från projektering & installation till service, underhåll. Optimalt helt enkelt!

Läs mer

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

FM centrum. Så här driver LiÖ byggprojekt. www.lio.se

FM centrum. Så här driver LiÖ byggprojekt. www.lio.se FM centrum Så här driver LiÖ byggprojekt www.lio.se INLEDNING FM centrum (Facility Management) är det centrum inom Landstinget i Östergötland som har i uppdrag att ta ett landstingsövergripande helhetsansvar

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Byggherrarna stärker byggherrerollen. Nätverksträff i Luleå 15-01-14

Byggherrarna stärker byggherrerollen. Nätverksträff i Luleå 15-01-14 Byggherrarna stärker byggherrerollen Nätverksträff i Luleå 15-01-14 Medlemmar Föreningen startades 1964 ca 135 medlemmar Allmännyttiga bostadsbolag Fastighetsbolag Industri och handel Kommunala fastighetsbolag

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

REMISS SOU 2008: 68 BYGG HELT ENKELT

REMISS SOU 2008: 68 BYGG HELT ENKELT Vår ref Verksamhetsutskottet för Miljö, teknik och kvalitet Per Lilliehorn Miljödepartementet 103 33 Stockholm Er ref REMISS SOU 2008: 68 BYGG HELT ENKELT Detta remissvar har behandlats på Byggherrarnas

Läs mer

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler.

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler. Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler Göran Lindahl Presentation Docent, Arkitekt, Construction Management,

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

ICT-BIM för bättre processer och produkter

ICT-BIM för bättre processer och produkter ICT-BIM för bättre processer och produkter Workshop 2013-01-22 PhD Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad neutral nod och katalysator för sektorsövergripande frågor Samverka och påverka! Främja forskning, innovation

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN. Föredrag Upphandling 24 24 april 2013. Advokat John Hane Foyen Advokatfirma

STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN. Föredrag Upphandling 24 24 april 2013. Advokat John Hane Foyen Advokatfirma STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN Föredrag Upphandling 24 24 april 2013 Advokat John Hane Foyen Advokatfirma 1 Ramavtal före 2008 Ingen rangordning Favoriten? Okänd volym Löpande underhåll Mindre om- och tillbyggnader

Läs mer

Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer

Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer SKELLEFTEÅ KOMMUN Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer Detta dokument är ett ramverk för hur Skellefteå kommun arbetar med och beskriver sina processer. Innehållsförteckning 1 Detta dokument...

Läs mer

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV 1 av (5) FÖRETAGET INNOVATIV projekteringsledning Sverige AB levererar strategisk och heltäckande projekteringsledning anpassad för varje enskilt projekt. Vårt

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

Inrättande av Trafikverket

Inrättande av Trafikverket Organisationsstrukturer 1 Övergripande organisationsstruktur Centrala funktioner Verksamhetsområden Samhälle Trafik Investering Stora projekt Resultatenheter Gemensamma uppgifter Gemensamma uppgifter Gemensamma

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

- Risker. Bild. - Regler - Ansvar. Arbeten på drivmedelsanläggningar En utbildning för dig som arbetar inom drivmedelsbranschen

- Risker. Bild. - Regler - Ansvar. Arbeten på drivmedelsanläggningar En utbildning för dig som arbetar inom drivmedelsbranschen - Risker Bild - Regler - Ansvar Arbeten på drivmedelsanläggningar En utbildning för dig som arbetar inom drivmedelsbranschen ALLA YRKEN HAR SINA EGNA UTMANINGAR OCH SPECIELLA ARBETSMILJÖ. För oss som arbetar

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

ETT HÅLLBART BYGGSYSTEM

ETT HÅLLBART BYGGSYSTEM ETT HÅLLBART BYGGSYSTEM DET FINNS MÅNGA SOM KAN GJUTA ETT BETONGELEMENT VI ERBJUDER ETT UNIKT SYSTEM FRÅN FÖRPROJEKTERING TILL UPPFÖLJNING. INNEHÅLL Det finns många som kan gjuta ett betongelement 5 Prefab.

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Uppdragsgivare: Fastighetsnämnden. Beslutad 2009-12-16 Fastighetsavdelningen Tekniska kontoret

Uppdragsgivare: Fastighetsnämnden. Beslutad 2009-12-16 Fastighetsavdelningen Tekniska kontoret 1(9) PROJEKTPLAN SPORTHALL Fastighet: Danderyd 3:165 Uppdragsgivare: Fastighetsnämnden AVSLUTSSKEDE (Underlag till förvaltning) Beslutad 2009-12-16 Upprättad 2014-04-28 Reviderad Tel 08-568 910 00 Box

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt I samarbete med 1 Vad är IPM? IPM, Independent Project Monitoring, är en oberoende projektövervakningsfunktion

Läs mer

OpenBIM effektiviserar bygg och förvaltningsprocesserna

OpenBIM effektiviserar bygg och förvaltningsprocesserna OpenBIM effektiviserar bygg och förvaltningsprocesserna BIM i en värdedriven process Tekniska Högskolan i Jönköping 17 jan 2012 Mårten Lindström och Rogier Jongeling Projektledare OpenBIM För dyrt att

Läs mer

Upphandling av biogasanläggning

Upphandling av biogasanläggning Upphandling av biogasanläggning anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Första frågan vid upphandling Vad vill jag upphandla? Förbehandlingsutrustning Biogasanläggning Pannanläggning Kraftvärmeanläggning

Läs mer

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 2002-04-23 Det talade ordet gäller! Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 Byggherren måste ta plats i byggprocessen! Jag får ofta

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng BIM-metodik 15 Bygg- och förvaltningsprocessen 25 Byggnadskonstruktion (beräkningsprogram) 30 Byggteknik

Läs mer

entreprenad en översikt Innehåll

entreprenad en översikt Innehåll entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien)

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien) 1/6 Ansökan byggförsäkring Offert/beställning Offert önskas på byggförsäkring för nedan projekt Byggförsäkring beställs för nedan beskrivna byggprojekt (vid detta val skickas premiefaktura utan föregående

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer