Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation

Transkript

1 Upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal individer som utför olika arbetsuppgifter på ett samordnat sätt för att uppnå vissa mål Sättet att fördela arbete och ansvar Sättet att fördela beslut om befogenheter Sättet att leda och samordna verksamheten 1

2 Formell organisation Organisationsschema / Befattningsbeskrivning Arbetsfördelning Ansvar och befogenhetsfördelning Beslutsnivåer Formella informations och ordervägar Informell organisation Hur det faktiskt fungerar Personliga kontakter Gemensamma intressen Avbildning av organisationer/ organisationsschema Avbildas som en hierarki med överordnade och underordnande enheter Företagets formella organisation dvs det sätt på vilket organisationen är tänkt att fungera. Det sätt på vilket arbetsfördelning har gjorts. Det sätt på vilket ansvars- och befogenhetsfördelningen har gjorts Antalet beslutsnivåer De formella informations- och ordervägarna 2

3 Reglering av beslutsnivåer chef/anställd Linje Reglering av beslutsnivåer chef/anställd Linje - stab Stab Upphandling av byggprojekt Entreprenadjuridik Avtal mellan byggherre och utförare (konsult, entreprenör) AvtL gäller (anbud-accept) För privata företag - Allmänna Bestämmelser (AB 04, ABT 06..) ABK 09 för konsulter LOU + AB för statliga och kommunala myndigheter / företag För konsumenter (Småhusentreprenader) ABS 05 med Konsumenttjänstlagen 3

4 Projektorganisation Programskrivning skiss Projekteringsprocessen Utredningsskede Programskede Projekttidplan Utredningar, projektindelning Val av upphandlingsform Budget Köp av fastighet Upphandling av projektörer Projekteringsskede Systemval stomme, alternativval Bygglov, PBL och Kvalitet Beskrivningar enligt AMA Finansiering, årskostnad Budgetkontroll Adm. föreskrifter och kontrakt enl AB Anbudsprocessen inför byggskedet Upphandlingsformer Ansvarsform (entreprenadform) Form av entreprenadavtal Reglerar vem som ansvarar för utfört arbete + Ersättningsform Reglerar hur utfört arbete ska betalas 4

5 Faktorer som styr valet av upphandlingsform Risktagande Projektstorlek Byggherrens kompetens Teknisk komplexitet, estetik och funktionskrav Ansvarsformer Totalentreprenad Generalentreprenad (Samordnad generalentreprenad) Delad entreprenad Mycket delad entreprenad Ersättningsformen är skild från ansvarsformen! Totalentreprenad Byggherre ABT Totalentreprenör Ev. sido entr. (maskin t.ex.) 5

6 Totalentreprenad Svår värdering Lite administration Ofta kort byggtid Risk ansvar Entreprenören svarar för projektering Tydligt funktionsansvar Fördelar Ger fördelar för stora byggföretag Låga kostnader i många fall Nackdelar Svår anbudsvärdering Ej lämplig vid alla projekt Kräver bra byggnadsprogram Konkurrensbegränsande med få anbudsgivare Projektering ABU ABK Generalentreprenad Byggherre AB Generalentreprenör (bygg)? Maskininstallatör el. dylikt Sidoentr. ABU Mark Plåt Måln. ETC. VS Vent EL Underentr. Till GE Generalentreprenad Mindre administration än vid delad entreprenad Komplett projektering före byggstart Risk ansvar Byggherren svarar för projektering Tydligt utförandeansvar Fördelar Traditionell ansvarsform Entreprenören svarar för platsledning. Nackdelar Tidig start medges ej vid fast pris Projekteringsansvar ligger kvar hos byggherren 6

7 Delad entreprenad Byggherre Projektering ABK AB AB AB AB AB Byggn.- Ev. målningsentrentr. VS- Vent- ELentr. entr. entr. ABU ABU ABU Mark- Plåt- e. Papp- e. entr. Sidoentr. Underentreprenörer (till byggentr.) Lägst anbud av respektive entreprenör Något mindre adm. jmf m mycket delad entrepr. Medger ej tidig byggstart Risk ansvar Byggherren svarar för projektering Kräver något mindre samordning än mycket delad entrepr. Delad entreprenad Svårt att kräva ansvar Fördelar Ofta traditionella avgränsningar Mindre administrativa kostnader än vid mycket delad entrepr. Nackdelar Kräver samordning av beställaren Alla entreprenörer är sidoentreprenörer Samordnad generalentreprenad Upphandlas som delad entreprenad Blivande generalentreprenören (GE) övertar avtalen med sidoentreprenörer (SE) från byggherren SE blir underentreprenörer (UE) till GE GE får ansvar för samordning av blivande UE mot ersättning av byggherren 7

8 Mycket delad entreprenad Byggherre Projektering ABK AB AB AB AB AB AB AB AB Grundentr. Markentr. Stomentr. ETC. VA VS Vent EL Sidoentreprenörer Mycket delad entreprenad Lägst anbud av respektive entreprenör Mycket administration Medger successiv projektering Risk ansvar Byggherren svarar för projektering Kräver samordning Svårt att kräva ansvar Fördelar Tidig start medges Låga kostnader i vissa fall Bra vid väl uppdelade arbetsområden Nackdelar Relativt mycket administration Kräver samordning av beställaren Oklart ansvar Kräver kompetent projektledning Alla entreprenörer är sidoentreprenörer Exempel på alternativa ansvarsformer Funktionsentreprenad Förhandlingsentreprenad Teknikupphandling Offentlig-Privat Samverkan (OPS) PFI, PPP, BOT, BOOT m fl. (Partnering) 8

9 Entreprenörs arvode Ersättnings former Vinst ~ 1-2% Risk ~ 1% Centraladministration ~ 6% Direkta kostnader Arbetsplatsomkostnader, APO ~ 8% Arbetsplatsens självkostnad Material, Arbete, Underentreprenör, UE Arbetsledning, Maskiner Ersättningsformer Fast pris utan indexreglering med indexreglering Fasta à-priser utan indexreglering med indexreglering Byggherren vet tidigt vad det kommer att kosta. Med index reglering bli det svårt att veta slutkostnaden vid hög inflation Projekteringen måste vara avslutad före anbudsräkningen Risk- ansvar Entreprenören tar ansvaret för utförandet. 9

10 Löpande räkning Med procentuellt arvode Ekonomi Byggherren vet inte vad det kommer att kosta. Entreprenören tjänar mer ju högre kostnad! Projekttid Byggstart kan ske omgående Risk- ansvar Entreprenören tar nästan inget ansvar eller risk Med fast arvode har inte olägenheten att entreprenören tjänar mer ju högre byggkostnad Med kostnadstak Incitamentsavtal Byggherren och entreprenören har avtalat om hur ett undereller överskridande av kostnadstaket skall regleras Funktionsupphandling Vad är det? Funktionsentreprenadformer Projektering + byggande Projektering + byggande + drift/underhåll (=förvaltning) Byggande + drift/underhåll (=förvaltning) Byggande + underhåll (=förvaltning) Drift/underhåll (=förvaltning) 10

11 Funktionsentreprenad Ansvar Beställare! Entreprenör! Projektering! Byggande! Drift-Underhåll! (Förvaltning)! Varför funktionsupphandling? Utförandeentreprenader stödjer ej innovativ process Begränsad del konkurrensutsätts Svag samverkan projektering- produktion Konkurrens omfattar enbart pris Nya krav på upphandling av byggprojekt Beställaren kan inte formulera systemkrav eller tekniskt krav Val av entreprenadform? Byggherrens behov Kontroll på ekonomin Kontroll på utformning Behov av tidig byggstart Byggherrens kompetens Samordningsansvar Flexibilitet i utförandet Utökat ansvar för utföraren 11