Byggherrerollen i utveckling

Transkript

1 Sven Fristedt Byggherrerollen i utveckling Statliga nätverkets undersökning om byggherrefunktionen De statliga byggherrarna, såväl inom statliga verk som statligt ägda bolag, har sedan 1992 samverkat inom Statliga Nätverket för Entreprenad- och Kvalitetsfrågor som utgjort ett forum för erfarenhetsutbyte i frågor som i hög grad berör utövandet av byggherrerollen. Frågor som tagits upp och bearbetats i arbetsgrupper har gällt både principiella förhållningssätt och praktiska metoder. Under 1999 genomförde nätverket en studie av byggherrerollens utövande bland medlemmarna. De dominerande trender som kunde urskiljas i denna studie var följande: Decentralisering och integrering av byggherreroll och förvaltarroll Kundorientering och fokus på de tidiga skedena Renodling av rollerna beställare och utförare Studien gjorde även en analys av byggherrarnas processer. Härvidlag kunde konstateras att programarbetet ofta är bristfälligt: Brister i programarbetet får som regel som konsekvens att projektet blir försenat och fördyrat och slutprodukten blir lidande i form av t ex sämre funktion och sämre tekniska lösningar. De intervjuade är samstämmiga i uppfattningen att arbetet i de tidiga skedena av processen har avgörande betydelse för projektets framgångsrika genomförande. Företrädaren för en av de stora byggande organisationerna som intervjuades uttryckte saken sålunda: Vi har något vi kallar behovs- och konsekvensanalys, som är en form av kvalitetssäkring av lokalprogram och byggprogram. Det är den som leder fram till vad skall anskaffas. Det är den viktigaste, svåraste och svagaste länken i hela byggprocessen. Den svåraste, eftersom det är där byggsektorn möter världen utanför sektorn. Byggherren måste kunna eller lära sig väsentliga delar i verksamheten och kunderna måste kunna beskriva sin verksamhet och de krav denna ställer på lokalerna. Det är här det brister mest, det är här vi är sämst / / En viktig del av studien behandlar valet av genomförandeformer vid entreprenader, med bl a en diskussion om vilka genomförandeformer som bäst gagnar kundnyttan. Studien utmynnar i en förteckning och beskrivning av insatsområden för utveckling. Följande är några av de identifierade områdena: Byggherrens organisation och kompetens Kundrelationer och tidiga skeden i projekt Anbudsvärdering Kvalitetsledning Miljöledning Informationsteknik IT

2 2 Bestämning av byggherrebegreppet Vem är byggherre? Enligt PBL är det den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Den normala föreställningen är att denna funktion är kombinerad med fastighetsägande och att byggherrefunktionen är ett specialfall av fastighetsägandet. Nu är det dock så att byggherrefunktionen utövas av andra aktörer än fastighetsägare. Ombyggnader sker ofta i förhyrda lokaler. Det blir allt vanligare med passiva ägare som endast är intresserade av avkastningen på fastighetskapitalet och inte lägger sig i själva dispositionen av lokalerna. Ombyggnader för anpassning till verksamheten kan överlåtas på en uppköpt förvaltande organisation eller utföras av hyresgästen själv. Detta kan innebära att en kader av professionella byggherreföreträdare kan etableras. Det kan rent av bli så att denna typ av byggherrerepresentanter blir en form av kontinuerlig byggherrefunktion. De kontinuerliga byggherrareorganisationerna var tidigare enbart av modell Byggnadsstyrelsen, Fortifikationsförvaltningen o. dyl. som såg som sin huvudsakliga uppgift att ständigt producera nya projekt och i andra hand kom deras förvaltningsuppgift. Som det är nu i denna typ av stora organisationer så utgår snarast byggherrefunktionen ur förvaltningen. Man kan likaså konstatera att en lång rad förvaltningsfunktioner läggs ut på serviceorganisationer och fjärmas från kärnverksamheten. Den direkta kunskapen om kärnverksamhetens villkor finns då inte hos dem som kan komma att uppträda som byggherrar. Särskilda organisationer antingen direkt eller indirekt knutna till en kärnverksamhet, men även helt fristående organisationer förekommer, blir de som håller i lokalförsörjningsplaneringen. Det blir dessa enheter som i hög grad påverkar problemformuleringen; upprättar det vad man skulle kunna kalla strategiska programmet för lokalförsörjningen. Byggherrens olika skepnader Byggherren kan beroende på situation uppträda i olika roller: Byggherren som företrädare för brukare/ kärnverksamhet Byggherren som fastighetsförvaltare med ett kundperspektiv Byggherren som exploatör och kreatör av en affärsidé för en nyexploatering eller uppgradering av ett befintligt område I dessa olika roller kan byggherren antingen tillhöra beställarsidan eller leverantörssidan (demand resp. supply). Som beställare måste byggherren vara skarp som kravställare. Som leverantör måste han kunna omsätta krav i förslag och lösningar.

3 3 Byggherrens verktyg De viktigaste verktygen som byggherren måste behärska för att kunna förstå verksamhetens krav och kunna formulera krav på fysisk miljö utifrån dessa är: Programmering - Strategisk programmering (överordnade program på lokalförsörjningsnivå och målformuleringar) - Operativ programmering (lokalprogrammering, byggnadsprogrammering) Metoder för processtyrning - Kvalitetsprogram Upphandlingsmetoder Byggherrens uppgift är inte av den traditionella typen där han framförallt är inriktad motentreprenad- och byggproduktionsfrågor. Det är nu fråga om hur man ska kunna åstadkomma värde för en verksamhet, i först hand en kärnverksamhet och i andra hand som en följd därav för en fastighetsrörelse. Byggherrens kompetensområde Byggherreområdet är som framgår av vad som sagts inte ett homogent kompetensområde. Ett försök till listning av områden som berör byggherrens fält kan vara: Organisationsrådgivning Brukarföreträdare Projekteringsledning Projektledning Lokalplanering Ekonomisk planering Stadsplanering/detaljplanering Programskrivning Byggnadsteknik Facilities Management Vad gör högskolorna? Denna beskrivning begränsar sig till förhållandena på Chalmers. Grundutbildning Det finns naturligtvis ingen enskild utbildningslinje som leder till examen som byggherre. Delar av kompetensområdet täcks utav det ordinarie kursutbudet. I grundutbildningen är det viktigt att begreppet Byggherre introduceras i elevernas medvetande. Grundutbildningen riktar sig idag inte mot beställar-/ kundsidan överhuvudtaget utan är vänd mot producentsidan. Det är nödvändigt att belysa både demand- och supplysidan i undervisningen. Arkitekterna bör få mer träning i programarbete och hur kundnytta åstadkoms. Likaså bör väg- och vatten byggarnas utbildning sträcka sig utöver entreprenadföretagens behov av personalförsörjning. En mera holistisk bild av hela lokalförsörjningsprocessen bör introduceras.

4 4 Byggnadsprogrammering introduceras i grundutbildningen bl a genom övningar och föreläsningar. Vidareutbildning Chalmers gör en strategisk satsning på Facilities Management med avseende på lokalplanering och fastighetsrelaterad service. En 40 poängs vidareutbildning på mastersnivå har startats. Till denna kurs antas elever med arkitekt- eller civilingenjörsutbildning men även ekonomer och vissa andra kategorier högskoleutbildade. Forskning Forskningen är en förutsättning för förnyelse av grundutbildning och start av vidareutbildningsprogram. Facilities Management utgör ett strategiskt tvärvetenskapligt satsningsområde för Chalmers inom utbildning och forskning där högskolan själv gått in med väsentlig finansiering av programmet som omfattar engagemang från sektionerna Arkitektur, Väg- och vattenbyggnad, Industrins ekonomi och organisation. Inom området Facilities Mangement har skapats en god forskarmiljö genom det antal forskningsprojekt som pågår. Ett antal forskningsprojekt inom FM har direkt anknytning till byggherreområdet: Byggnadsprogrammet som informationsbärare i projekt Utveckling av processer i lokalplaneringen hos kontinuerliga byggherrar Utveckling av verktyg för fortlöpande dialog mellan byggherre och verksamhet Företagsrelationer i tillväxtföretagens lokalförsörjning Simulering som verktyg för planering av lokalförsörjning inom vård och omsorg Vidare finns projekt som spänner från översiktlig regional planering till mer detaljerad planering och sålunda rymmer inslag som berör förhållandet mellan stadsplanering och planering av enskilda byggnader. Ett sådant projekt är: Innovative urban systems; A study of the interplay between urban politics and product innovation. Detta projekt studerar utvecklingen inom Norra Älvstrandsområdet i Göteborg ur ett strategiskt byggherre- och fastighetsägarperspektiv. Inom institutionerna för Service management och Byggnadsekonomi bedrivs undervisning och forskning som har stor bäring på byggherreområdet. Inom temat Rum och process på Arkitektur finns utveckling inom områdena Byggnadsprogrammering och Vårdbyggnad.

5 5 Utbildningens syfte Ambitionen från högskolan bör vara att förse byggsektorn med god kompetens både på beställar- och leverantörssidan. En klar överbetoning av leverantörssidans situation råder idag i synnerhet i grundutbildningen som är klart inriktad på att ta fram blivande projektörer och anställda vid entreprenörföretag. En målsättning måste vara att förstärka beställarsidans, demand, berättigade krav på kvalificerad personal och inte minst kompetenta framtida ledare. En iakttagelse i detta sammanhang är att förvaltningsaspekten verkar i hög grad intressera kvinnliga studerande. De flesta som söker till kurser med detta innehåll är kvinnor.