PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET"

Transkript

1 Rådet för byggkvalitet, BQR Bilaga 1 Inbjudan till medlemskap PM om RÅDET FÖR BYGGKVALITET I denna PM föreslås bildandet av Rådet för Byggkvalitet (BQR). Rådets uppgift är att främja samverkan, stärka kvalitetsutvecklingen och verka för ett ökat engagemang för kvalitetsfrågor inom bygg- och fastighetssektorn. Rådet ska utifrån konkreta kvalitetsproblem inom sektorn ta fram bra lösningar och Best Practice samt utveckla drivkrafter/incitament i syfte att uppnå väl fungerande produkter, nöjda kunder samt ökad effektivitet och konkurrenskraft. Arbetet inom rådet ska bedrivas som tidsbestämda projekt. Att föra ut kunskap och rekommendationer inom sektorn kommer att vara en viktig del i rådets arbete. Medlemskap är öppet för samtliga aktörsgrupper företag och organisationer inom byggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. Det finns idag inget forum där alla aktörer kan träffas och samverka. Rådet för byggkvalitet är ett forum för samverkan mellan bygg- och fastighetssektorns aktörer där byggherre- och förvaltareperspektivet är utgångspunkt för verksamheten. 1. Bakgrund Förslaget att bilda Rådet för byggkvalitet bygger på ett omfattande samråd med bygg- och fastighetssektorns aktörer. Utgångspunkt är ett regeringsuppdrag till Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket att ta initiativ till ett kvalitetsråd med företrädare för alla aktörer inom bygg- och

2 Rådet för byggkvalitet Sid 2(9) fastighetssektorn ( ). Syfte är att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. Enligt regeringens uppdrag ska arbetet i det föreslagna kvalitetsrådet utgå från existerande problem och inriktas på bl a samordning av kvalitetsarbete hos skilda aktörer, erfarenhetsåterföring samt kompetensutvecklingen hos skilda kategorier. Rådet ska åstadkomma heltäckande sätt att säkra kvaliteten i ett antal olika avseenden vad gäller bl a byggprodukter, aktörskompetens och användning av kvalitetsledningssystem samt relationer till kunder och omvärld. Under år 2000 har den arbetsgrupp som tillsattes av de fem verken utarbetat ett förslag som presenteras i remissen Byggbranschens kvalitetsråd (arbetsnamn, ). Gensvaret var positivt. Mer än 100 myndigheter, organisationer och företag har besvarat remissen med konstruktiva synpunkter. För ytterligare information hänvisas till hemsidan Där finns bl a remissen och samtliga remissvar samt annat utredningsunderlag tillgängligt. Den kartläggning av bygg- och fastighetssektorn som redovisas i remissen visar på sektorns komplexitet med en mångfald kunder, intressenter, produkter, aktörer och processer för olika ändamål. Ett antal uppmärksammade kvalitetsproblem har försämrat sektorns image i samhället. Konstaterade problem har konsekvenser både i form av ökade kostnader och bristande funktioner. Den totala kvalitetsbristkostnaden är betydande. Analyser visar att orsakssambanden är komplexa och att lösningar ofta förutsätter helhetssyn och samverkan mellan berörda aktörer. Under våren 2001 har en interimsstyrelse bildats med företrädare för berörda aktörsgrupper i syfte att ytterligare förankra och utveckla rådets roll i bygg- och fastighetssektorn. 2. Strategiska utgångspunkter Rådet för byggkvalitet ska stå för en helhetssyn på sektorns kvalitetsutveckling inom byggande och teknisk förvaltning. Med kvalitet avses enligt ISO 9001:2000 både kundvärden och kvalitetsbrister. För att åskådliggöra detta synsätt används begreppet kvalitetskedjan som utgångspunkt. Kvalitetskedjan uttrycker således ett synsätt som rymmer både rätt produkt (byggnad, anläggning, funktion) och rätt process, där rätt är vad kunden i respektive led i kedjan har beställt. Rådet ska fokusera på hur detta kan uppnås. Det inkluderar de processer som syftar till att identifiera kraven från slutkunder, samhälle, ägare och förvaltare under produktbestämningen. Det omfattar samtliga processer under produktframtagningen. Det inkluderar också de processer inom teknisk förvaltning som syftar till att vidmakthålla önskad kvalitet genom drift, underhåll och anpassning till ändrade krav under användningen. Målet är såväl nöjda slutkunder som nöjda fastighetsägare, men för att rimligt avgränsa rådets ansvarsområde är en utgångspunkt att dessa krav förmedlas via byggherre- respektive förvaltarrollen. I investeringsprojekt är byggherren den aktör som ska ta initiativet till ett samlat grepp som omfattar hela kvalitetskedjan från kunders krav till levererad produkt

3 Rådet för byggkvalitet Sid 3(9) inklusive utvärdering, förbättringar och erfarenhetsåterföring. Behovet av kunskap och kompetensutveckling för denna byggherrefunktion är stort inom sektorn. Kvalitetskedjan KUNDENS KRAV NÖJDA KUNDER o Skeden o Aktörer o Processer Kvalitetskedjan länkar samman alla beslut och aktiviteter som fordras för att nå målet nöjda kunder och ständiga förbättringar. (Bild: Per Lierud) Byggherreperspektivet är därför en avgörande utgångspunkt för rådets verksamhet och ett synsätt där samtliga aktörer, var och en utifrån sin roll och uppgift, bidrar till att etablera kvalitetskedjan definiera och formulera Kundens krav, dvs samtliga kravställares krav utgå från Kundens krav i förekommande processer verka för att kunskap om Kundens krav sprids och följs upp i hela kedjan säkerställa och genomföra uppföljning och utvärdering med kund säkerställa att gjorda erfarenheter tas till vara inför nya projekt En utgångspunkt är att rådet ska arbeta förebyggande genom det goda exemplet som arbetsmetod. Identifiering av Best Practice inom av rådet prioriterade problemområden kan ske genom utnyttjande av SIQs modell för kundorienterad verksamhetsutveckling och dess grundläggande värderingar. Rådet ska verka för att internationellt erkända system för kvalitetsledning och säkring av produkter och aktörer tillämpas på ett samordnat sätt inom sektorn. Det är också viktigt att följa kvalitetsutvecklingen inom bygg- och fastighetssektorn i andra länder liksom att följa utvecklingen inom andra sektorer i Sverige. 3. Motiv att bilda Rådet för byggkvalitet Ovanstående utgångspunkter och det synsätt som kvalitetskedjan illustrerar förutsätter en utvecklad samverkan mellan bygg- och fastighetssektorns olika

4 Rådet för byggkvalitet Sid 4(9) aktörer. Rådet för byggkvalitet är ett forum där alla aktörsgrupper kan samverka utanför kontraktsrelationer i frågor som rör hela kvalitetskedjan. I dag finns inget sådant forum. Motiven att bilda Rådet för byggkvalitet rör bl a nyttiggörande av potentialer till besparingar, identifiering av problem, värdering av lösningar, utveckling av ledningssystem, utveckling av incitament samt implementering enligt följande: Rådet för byggkvalitet ska främja en utveckling som tillvaratar hela sektorns potential till effektivisering och förmåga att generara ökat kundvärde. Bygg- och fastighetssektorn omsätter närmare 200 mdr kr/år i investeringar och 150 mdr kr/år i driftkostnader. Det innebär att 1% effektivisering motsvarar en potential till besparing om 2 respektive 1,5 mdr kr/år. Den totala kvalitetsbristkostnaden är större än 10%. För att nyttiggöra denna potential fordras radikal förnyelse av såväl system och processer som samverkansformer. Rådet för byggkvalitet verkar för en utveckling av ledning/management inom bygg- och fasighetssektorn som nyttiggör erfarenheter från andra sektorer. Identifierade kvalitetsproblem inom sektorn beror till stor del på bristande ledning och styrning i förekommande processer och totalt i företagen. Frågor om kvalitet måste därför integreras i företagens och sektorns verksamhetsutveckling och ledningssystem med tillämpning av erfarenheter från andra delar av samhället, bl a genom samarbete med SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling. Rådet för byggkvalitet har kompetens att identifiera problem och värdera bra lösningar (Best Practice) utifrån en helhetssyn på kvalitetskedjan. Uppmärksammade kvalitetsproblem och kvalitetsbrister är ofta komplexa. En utveckling på sektorsnivå måste också fokusera gränssnitt och villkor för den utveckling som sker i företag och aktörsgrupper. Arbetet att utveckla relevanta lösningar måste inriktas på att skapa gemensamma synsätt och att samordna användningen av kvalitetssystem som bygger på internationell standard. Rådet för byggkvalitet verkar för relevanta incitamentformer som motiverar kompetens hos aktörerna och främjar företagens verksamhetsutveckling. Drivkrafter och incitament för aktörernas motivation till såväl egen utveckling som aktiv medverkan i sektorns kvalitetsutveckling är avgörande. Det gäller t ex incitament och kravhantering i upphandlingar, avtal och andra affärsuppgörelser. Det gäller också incitament relativt myndigheter, banker och försäkringsbolag. Rådet för byggkvalitet verkar för implementering av synsätt och lösningar som främjar hela sektorns kvalitetsutveckling och som rör flera aktörsgrupper. Kvalitetsbrister inom sektorn orsakas till stor del av att tillgänglig kunskap inte tillämpas i den vardagliga verksamheten i företagen och på arbetsplatserna. Det saknas ofta insikter om värdet av verksamhetsutveckling. Det finns behov av gemensamma engagemang för att implementera ett systematiskt kvalitetsarbete i hela sektorn och på alla nivåer. Rådet för byggkvalitet kan också ha en långsiktigt sammanhållande roll när initiativ och projekt av skilda slag genomförs inom sektorn. En viktig uppgift är

5 Rådet för byggkvalitet Sid 5(9) t ex att bevaka att resultat från dessa tidsbegränsade insatser tas om hand och följs upp på ett sätt som gagnar sektorns och samhällets långsiktiga utveckling. 4. Verksamhetsidé Att utifrån gemensam helhetssyn och grundläggande värderingar utvärdera och påverka hela sektorns kvalitetsutveckling i riktning mot noll fel, nöjda kunder och ändamålsenliga produkter samt ökad konkurrenskraft Rådet för byggkvalitet är ett forum för samverkan mellan olika aktörsgrupper där kvalitetsfrågor av övergripande karaktär kan behandlas i en kreativ miljö. Det gäller även frågor som rör sektorns image och anseende i samhället, vilket är avgörande för framtida möjligheter till rekrytering. Exempel på områden för samverkan: Kompetensutveckling Kvalitetsfrämjande processutveckling inom byggande och förvaltning Hantering och värdering av s k mjuka parametrar, värderingssystem Metod- och produktutveckling Information och implementering Tillämpningar av ISO 9001:2000 och andra relevanta standarder Värdering av modeller för certifiering av företag, personer och produkter Utmärkelsen Svensk Kvalitet Bygg ( Best Practice ) 5. Vision och mål En positiv och aktiv kvalitetsutveckling genomsyrar hela bygg- och fastighetssektorn Denna vision innebär att Rådet för byggkvalitet aktivt medverkar till att sektorns aktörer arbetar med sin kvalitetsutveckling genom ständiga förbättringar inom ramen för en helhetssyn och i samverkan. Tanken är att visionen ska sporra till ett engagemang i kvalitetsfrågor som också skapar efterfrågan på kompetens. Visionen innebär också att byggsektorn framstår som en attraktiv förebild bland andra industri- och verksamhetsgrenar i Sverige och i internationell jämförelse. Operativa och mätbara mål formuleras av Rådet för byggkvalitet. En av rådets första uppgifter är att utarbeta en verksamhetsplan för år 2002 med prioriterade insatser och konkreta mål för beslutade aktiviteter. Till slutet av år 2003 bör verksamheten ha resulterat i att Rådet för byggkvalitet är ett erkänt forum för kvalitetsutveckling inom sektorn med mandat att agera utifrån sin kompetens, sammansättning och uppnådda resultat, bl a genom att ett antal Best Practice identifierats inom prioriterade frågor och gjorts kända i sektorn och sektorns omvärld. Nyttan av verksamheten bör vara mätbar avseende bl a att attityden till systematisk kvalitetsutveckling inom sektorn har förändrats i positiv riktning på alla nivåer bland sektorns aktörer att kvalitet är en integrerad del i företagens verksamhetsutveckling och ledningssystem med mätbara effekter på nytta av systematiskt kvalitetsarbete

6 Rådet för byggkvalitet Sid 6(9) att sektorns image förbättrats genom att sektorns omvärld uppmärksammat förändringar inom sektorn. 6. Exempel på aktuella problemområden och projekt Rådet för byggkvalitet kommer att fokusera sina insatser till prioriterade problem och till konkreta projekt med förutsättningar att på optimala sätt påverka sektorns kvalitetsutveckling. För dessa insatser formuleras också konkreta mål både med avseende på konkreta resultat och hur dessa ska implementeras i sektorn. I detta arbete är behovet av kompetensutveckling en viktig del inom samtliga områden. Exempel på aktuella problemområden: Kunskap om kundvärden/-värderingar Projekt om slutkunders värderingar syftar till att ge ökad förståelse för de krav som ställs på sektorns aktörer och sektorns olika produkter. Det inkluderar också erfarenhetsåterföring från kund som grund för ständiga förbättringar. Kravställande och kravhantering Problemområdet avser i första hand byggherrens kravformulering och uppgift att sammanväga samtliga förekommande krav från kunder, samhälle, ägare och förvaltning i ett investeringsprojekts tidiga skeden. Det omfattar hur dessa krav ska föras vidare genom kvalitetskedjan inkl uppföljning av krav och verifiering av att kraven är uppfyllda. Material och konstruktioner Problemområdet fokuserar materialval och felaktiga kombinationer av nya material och nya konstruktioner som i många fall orsakat kvalitetsbrister med stor bad-will för sektorn. Behovet av kompetens gäller samtliga aktörer, dvs utöver tillverkare också arkitekter, projektörer, installatörer och entreprenörer samt ansvariga för drift och underhåll under användningen. 0-fel vid drifttagande Problemområdet fokuserar bl a på behovet av management som nyttiggör tillgängliga kunskaper. Målet är att utöver noll fel vid överlämnandet ska avsedd funktion vara uppnådd vid drifttagning inklusive tillhandahållen dokumentation och instruktioner för drift och underhåll. Incitamentsformer Incitament och förståelse för olika incitamentstrukturer är avgörande för att uppnå önskat engagemang hos sektorns aktörer. Det gäller samtliga aktörer och hela kvalitetskedjan. Exempel på incitament rör värdering av andra parametrar än pris i upphandlingar, kostnader för finansiering, lån och försäkring samt kostnader i myndighetskontakter och kontrakt med incitamentavtal. Garantier De garantisystem med korta garantitider för entreprenader och ingående produkter som tillämpas idag stöder inte en positiv kvalitetsutveckling inom sektorn och är otillfredsställande ur ett hållbarhetsperspektiv. Det finns behov av nya synsätt och garantiåtaganden som även kan inkludera ansvar för drift och underhåll. Vid planering och beslut om projekt ska utgångspunkten vara helhetssyn på kvalitetskedjan med fokus på gränssnitten mellan aktörer, skeden och processer.

7 Rådet för byggkvalitet Sid 7(9) Som stöd för valet av konkreta problem att studera finns förutom gjorda inventeringar möjlighet nyttja försäkringsbolagens skadestatistik. 7. Organisation och arbetssätt Rådet för byggkvalitet etableras som en ideell förening. Medlemmarna beslutar om verksamhetens inriktning och utser styrelse vid medlemsmöte. Styrelsen svarar för verksamhetens genomförande med stöd av ett kansli. En utvärdering bör göras år 2003 som underlag för beslut om fortsatt verksamhet. Rådets verksamhet genomförs i form av problemorienterade projekt. För av styrelsen beslutade projekt tillsätts styrgrupper med representanter för berörda aktörer, i första hand medlemmar. Dessa projekt genomförs i samverkan med medlemmar och befintliga organ beroende på problemets/lösningens art. För att skapa engagemang eftersträvas ett brett deltagande i mindre grupper och regional/lokal förankring. Rådet för byggkvalitet är en förening vars verksamhet genomförs i form av tidsbegränsade, problemorienterade projekt i samverkan med medlemmar och befintliga organ. Rådet för byggkvalitet skapar själv sitt mandat via sin sammansättning, kompetens och sitt agerande. Inför varje verksamhetsår ska rådet upprätta och fastställa en verksamhetsplan som bl a omfattar: Identifierade problem och kvalitetsbrister inom sektorn Förslag till prioriterade problemområden och projekt Former för information kring resultat av genomförda projekt Former för och omfattning av allmän information kring rådets verksamhet inklusive medlemsvärvning Uppdelad budget för kostnader som finansieras genom medlemsavgifter Den principiella arbetsgången för ett enskilt projekt kan vara följande:

8 Rådet för byggkvalitet Sid 8(9) Styrelse/kansli utarbetar projektbeskrivning inklusive budget och förslag till finansiering Finansiering skapas genom ansökningar till och förhandlingar med intresserade medlemmar och andra finansiärer Projektet bemannas med styrgrupp och projektgrupp etc beroende på planerad genomförandeform för projektet Projektet genomförs Information om projektets resultat till medlemmar samt allmänt inom sektorn, inklusive medverkan till implementering och utbildning i företag genom framtagning av informationsmaterial etc I förekommande fall utse och utdela föredömet avseende Best Practice enligt principer från Utmärkelsen Svensk Kvalitet. 8. Medlemskap och motiv för medlemskap Rådet för byggkvalitet är öppet för alla företag och organisationer inom sektorn som ansluter sig till den policy som uttrycks i verksamhetsidé och vision samt betalar fastställd avgift. Villkoren utvecklas i bifogade förslag till stadgar. Medlemskap ger möjlighet att delta i, följa och påverka kvalitetsutvecklingen inom sektorn och därigenom tillgång till erfarenheter och goda exempel. Den kunskap enskilda företag får genom samverkan i Rådet för byggkvalitet ger konkurrensfördelar och möjlighet till förbättrade verksamheter samt effektivare verksamhetsutveckling med ökad lönsamhet som följd. Denna nytta förstärks genom möjligheten att också delta aktivt i projekten. Utöver de motiv att bilda Rådet för byggkvalitet som diskuterats tidigare ger individuella medlemskap för sektorns företag särskilt möjlighet till att nå ökad lönsamhet genom stimulans och förbättrad kompetens för egen aktiv verksamhetsutveckling att diskutera idéer och lösa problem som rör kunder och leverantörer utanför kontrakts- och avtalssituationer att utveckla kund- och leverantörsrelationer med tydliga gränssnitt genom hela kvalitetskedjan som utgångspunkt för egen kvalitetsutveckling att tidigt få information om utvecklingstendenser som rör den egna verksamheten och marknadskontakter med kunder och leverantörer att skapa incitament för egen kvalitetsutveckling Rådets sammansättning är avgörande för dess mandat och det är viktigt att verksamheten involverar samtliga berörda aktörsgrupper. En för verksamheten avgörande aktörsgrupp är byggherrar och förvaltare inom olika ägare- och ändamålsområden. Medverkan från banker, finansieringsinstitut och försäkringsbolag är också väsentlig för utveckling av kvalitetsfrämjande incitament. 9. Ekonomi och finansiering Rådet för byggkvalitet är en förening med kostnader för kanslifunktion och beslutade aktiviteter. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter och

9 Rådet för byggkvalitet Sid 9(9) statliga bidrag samt anslag till projekt efter beslut från fall till fall. Medlemmarna förutsätts svara för egen tid och egna kostnader för resor etc för sin medverkan i ledningsgrupper och tillhörande aktiviteter. Ersättning för deltagande i projekt beslutas från fall till fall av styrelsen. Rådet utarbetar själv verksamhetsplan och budget utifrån de förutsättningar som gäller för aktuell period. För perioden t.o.m 2003 har interimsstyrelsen uppskattat resursbehovet för kansli och vissa aktiviteter för initiering och genomförande av ett begränsat antal projekt samt för viss information och implementering av resultat till totalt 10 Mkr enligt följande: Minimibudget per år för verksamheten under de första tre åren: - Kansli, administration och medlemsvärvning Mkr/år - Viss projektverksamhet Mkr/år - Information och implementering av resultat Mkr/år Totalt under perioden från till : Mkr/år En minibudget för tiden t.o.m uppgår således till 10 Mkr varav 2 Mkr under år Denna kostnad förutsätts kunna finansieras dels genom ett statligt bidrag om 5 Mkr för perioden och dels genom medlemsavgifter baserat på ett antagande om ca 60 medlemmar och en avgift om ett basbelopp per år. Ytterligare projektverksamhet måste finansieras från fall till fall, bl a genom samfinansiering mellan de medlemmar som önskar delta i respektive projekt och anslag från sektorns finansiärer av FoU-verksamhet. I ovanstående minimibudget förutses relativt omfattande insatser för planering och initiering av projekt så att tillräckligt underlag kan tas fram för beslut om deltagande och finansiering. I projektfinansieringen har ägare, byggherrar och förvaltare ett stort ansvar. För perioden t.o.m 2003 förutsätts att finansieringen är säkerställd i samband med konstitueringen enligt ovan. Formerna för långsiktig finansiering måste utvecklas av rådet utifrån principerna om samfinansiering med medlemsavgifter, statligt stöd och projektfinansiering. Möjligheten till etablering av en fond för projektverksamhet måste också diskuteras vidare av rådet. Rådet för byggkvalitet kommer under hösten 2001 att utforma och besluta om verksamhetsplan och budget för 2002 utifrån de ramar som läggs fast i samband med rådets konstituering. I detta arbete ingår också följande aktiviteter som diskuterats i tidigare avsnitt. Etablering av kanslifunktion för styrelse/förening Medlemsrekrytering och information om rådets verksamhet Initiering av samverkan med berörda aktörsgrupper Prioritering av problemområden och val av projekt Initiering och genomförande av projekt Implementering av resultat från genomförda projekt Dessutom bör rådet ur skattesynpunkt utreda möjligheten att bedriva föreningens operativa verksamhet i bolagsform.

Arbetsgruppen för bildande av Byggbranschens Kvalitetsråd

Arbetsgruppen för bildande av Byggbranschens Kvalitetsråd Regeringens uppdrag genom Miljödepartementet enligt regeringsbrev nr 29/99, 99-11-25 till Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket att bilda ett byggbranschens kvalitetsråd,

Läs mer

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Byggbranschens Kvalitetsråd (arbetsnamn)

Byggbranschens Kvalitetsråd (arbetsnamn) SFV Diarienr Sida 63-2186/99 1 (45) (arbetsnamn) Remiss 2000 12 15 Regeringens uppdrag genom Miljödepartementet enligt regeringsbrev nr 29/99 till Statens Fastighetsverk, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE.

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE. Sid. 1 (5) Mellan. kommun, nedan kallad Kommunen, och Kommunförbundet Skåne, nedan kallat Kommunförbundet, har träffats följande SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Ägardirektiv för Värmlandstrafik AB Ägardirektiv för verksamheten i Värmlandstrafik AB (nedan bolaget) antagna av Region Värmlands (nedan regionen) fullmäktige

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen ProcIT-P-023 Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen Lednings- och kvalitetssystem IT-avdelningen Fastställd av Sven Arvidson 2013-07-03 Innehållsförteckning Versionshistorik 3 Inledning

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisors uppgifter Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas

Läs mer

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Rektorsbeslut nr: 199 Datum: 2013-11-11 Dnr: ST 2013/417-1.1 Rektors förord Linnéuniversitetet har högt ställda ambitioner som lärosäte. För att nå upp till vår vision

Läs mer

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun Policy för säkerhetsarbetet i Södertälje kommun Antagen av kommunfullmäktige den 28 september 1998 2 Södertälje kommun reglerar genom detta policydokument sin inställning till säkerhet och trygghet. Säkerhetspolicyn

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning Stockholm, 16 November 2006 THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME Riktlinjer för energiledning Innehåll 1. Introduktion... 1 2. Energipolicy... 2 3. Mål... 2 4. Energiansvarig... 3 5. Arbetssätt... 3 6.

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Ingvar Johansson,Senior Advisor ij@siq.se Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ www.siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar,

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

FIA:s modell Samverkan för ökad effektivitet. Seminarium den 26 maj 2008

FIA:s modell Samverkan för ökad effektivitet. Seminarium den 26 maj 2008 FIA:s modell Samverkan för ökad effektivitet Seminarium den 26 maj 2008 Förnyelse kräver förändring Erbjuda nya hjälpmedel Skapa nya drivkrafter Skapa nya förutsättningar Entreprenadindex Norra Länken

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Anders Huvstig VAR DET BÄTTRE B

Anders Huvstig VAR DET BÄTTRE B VAR DET BÄTTRE B FÖRR? F 1 TRANEBERGSBRON Byggd i egen regi av Stockholms stad för ca. 70 år sedan Utmärkt kvalitét på betongen idag Kostnad 4 MKr. I dagens penningvärde 100 MKr. Dagens entreprenadpris

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Verksamhetsavtal - primärkommunal samordning och utveckling

Verksamhetsavtal - primärkommunal samordning och utveckling 1(6) Landstingets kansli Avsändare Landstingsstyrelsen Verksamhetsavtal - primärkommunal samordning och utveckling Inledning Länets kommuner har, i samband med regionbildningsarbetet, uttryckt önskemål

Läs mer

Program för kvalitetsutveckling

Program för kvalitetsutveckling STADSLEDNINGSKONTORET BILAGA 2 SID 1 (8) 2011-06-14 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort långsiktiga ambitioner och strävanden, Stockholm - en stad i världsklass. Hela stadens organisation

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Enkät & Analysmetoden

Enkät & Analysmetoden 3a Verktyg för verksamhetsutveckling Modellen är en sak - Arbetssätten många. Följande tre underlag används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 för organisationer med färre än 200 medarbetare och i Kvalitetsutmärkelsen

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Karolina Nord 08-731 31 70 2016-02-25 2015:271 Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete Omsorgs- och socialnämndens riktlinjer 2 (7) Innehållsförteckning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Vi har bestämt oss! Förnyelse kräver förändring Skapa drivkrafter Ta fram hjälpmedel Skapa förutsättningar Program och verktyg

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 2014

Verksamhetsplan 2013 2014 Verksamhetsplan 2013 2014 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2013-2014 IKSU får människor att må bättre! STRATEGIER 2013 2014 Nöjdare medlemmar och kunder - Vi vill ha god kännedom om vad våra medlemmar

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

HJÄLPREDOR STYRANDE DOKUMENT FRIIS KVALITETSKOD

HJÄLPREDOR STYRANDE DOKUMENT FRIIS KVALITETSKOD HJÄLPREDOR STYRANDE DOKUMENT FRIIS KVALITETSKOD För att underlätta arbetet med övergången till FRIIs uppdaterade Kvalitetskod som antogs av årsmötet i maj 2013 har FRII tagit fram hjälpredor avseende några

Läs mer