Lokal social ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal social ekonomi 2001-10-31"

Transkript

1 Lokal social ekonomi Bo Eriksson

2 UPPFÖLJNING LOKAL SOCIAL EKONOMI Uppföljningsrapport Innehållsförteckning Sammanfattning 4-8 Bakgrund 4-5 Resultat 5-6 Ansökningar om fortsatt verksamhet år Utveckling av den lokala sociala ekonomins 7-8 verksamhetskoncept Resultat 9-19 Projektprocess och verksamhetsutveckling 9-10 Måluppfyllelse i relation till förväntat resultat Resursförbrukning 16 SWOT-analys Slutsatser Ansökningar om fortsatt verksamhet Sammanfattning 20 SKS Systuga Stattena 21 Projekt Arbetsmarknaden - Kommunikation och Introduktion 22 Helsingborgshems IT-punkter 23 Time Out inklusive Skolbasketprojektet 24 Kanonprojektet / Bussprojektet 25 Cyber Café IT-Smedjan 26 Utveckling av den lokala sociala ekonomin Inledning Företagens sociala ansvarstagande Kooperativ utveckling Självanställning och mikrokrediter Övergångsarbetsmarknad Social sammanhållning

3 Bilagor 1. Deltagarenkäter 2. Uppföljning Arbetsförmedlingen 3. Verksamhetsrapport SKS Systuga Stattena 4. Ansökan SKS Systuga Stattena Verksamhetsrapport Helsingborgshems IT-punkter 6. Verksamhetsrapport Projekt Arbetsmarknaden - Kommunikation & Introduktion 7. Ansökan Projekt Arbetsmarknaden - Kommunikation & Introduktion Verksamhetsrapport Time Out 9. Ansökan Time Out inklusive Skolbasketprojektet Verksamhetsrapport Kanonprojektet 11. Verksamhetsrapport Bussprojektet 12. Ansökan Kanon- och Bussprojekten Verksamhetsrapport Cyber Café IT-Smedjan 14. Ansökan Cyber Café IT-Smedjan Källförteckning 3

4 Sammanfattning Bakgrund Under 1990-talet omstrukturerades den svenska arbetsmarknaden på ett genomgripande sätt. I början av decenniet försvann ett stort antal arbeten inom industri och offentlig service. En rad insatser har därefter initierats för att främja utvecklingen av en ny ekonomi samt ökad sysselsättning. De senaste åren har vi haft en stark tillväxt med stigande efterfrågan på arbetskraft. Det råder dock fortfarande stor obalans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Dessutom är ekonomin för tillfället i en avmattningsfas där antalet varsel ökar. Totalt sett är efterfrågan på arbetskraft svagare än tillgången men samtidigt råder brist på arbetskraft inom vissa sektorer på arbetsmarknaden beroende på att det finns för få arbetssökande med efterfrågad kompetens inom just dessa områden. En sektor av ekonomin som tilldragit sig ökad uppmärksamhet under senare år är den s.k. nya sociala ekonomin. Den sociala ekonomin ses som en möjlighet bland andra att skapa nya arbetstillfällen. I Helsingborg, liksom i många andra orter med hög arbetslöshet, har den nya sociala ekonomin bl.a. setts som en möjlighet att skapa en övergångsarbetsmarknad för arbetslösa med låg konkurrensförmåga på privata och offentliga arbetsmarknader initierade därför Utvecklingsnämnden ett pilotprojekt, Livsrum, för utveckling av en lokal social ekonomi. Projektet har utvecklats i flera etapper och dess genomförandefas påbörjades och är pågående. Bl.a. på grund av ändrade ekonomiska förutsättningar har projektets ursprungliga ambitionsnivå sänkts under projektperioden men det grundläggande konceptet för utveckling av en lokal social ekonomi har bibehållits. Det första årets verksamhet utvärderades under hösten år Resultatet finns redovisat i uppföljningsrapport, daterad , "Ett försök att praktisera social ekonomi". I föreliggande rapport, "Uppföljningsrapport - Lokal social ekonomi", redovisas projektresultaten för perioden t.o.m Projektets bakgrund, projektprocessens förlopp samt den verksamhetsutveckling som skett beskrivs ytterligare i avsnittet "Resultat" i föreliggande rapport. Verksamhetsutvecklingen inom den lokala sociala ekonomin har utgått ifrån att eftersträva ett socialt entreprenörskap i projekt- eller företagsform. Livsrum förväntades dels främja tillkomsten av kooperativ verksamhet i form av ekonomiska föreningar och dels stimulera och motivera det lokala förenings- och organisationslivet till verksamheter av samhällsekonomisk betydelse. Helsingborgs stad har velat vara medpart och delfinansiär, inte huvudaktör. Tanken har varit att projekt och företag inom den lokala sociala ekonomin borde drivas genom en kombination av offentlig finansiering, kommersiell verksamhet, sponsring och oavlönade/ideella insatser. Styrgruppen för Livsrum fattade initialt beslut om delfinansiering av verksamheter inom den lokala sociala ekonomins ram på grundval av följande kriterier: Verksamheterna skall skapa nya arbetstillfällen och bygga på produktion av varor och/eller tjänster. Verksamheternas uppdrag kan finnas såväl på konkurrensutsatta som på ickekonkurrensutsatta områden. 4

5 Verksamheterna skall vara organisatoriskt fristående och drivas i former som utesluter enskilt vinstintresse. Överskott i verksamheten skall användas för att täcka framtida behov inom denna. Verksamheterna skall i huvudsak vara lokalt förankrade på stadsdels- eller bynivå och främja medborgarstyrda utvecklingsinitiativ. Verksamheterna skall ha något att bidra med som leder till ekonomisk och social utveckling för individ och samhälle. Samtliga delprojekt som utvecklats inom ramen för den lokala sociala ekonomin beskrevs ingående i utvärderingsrapport Under år 2001 har nämnden tecknat avtal med nio anordnare om verksamhet inom den lokala sociala ekonomins ram. Samtliga verksamheter, med ett undantag, drivs av ideella föreningar. En av verksamheterna, Syateljé Kitab har avvecklats under året. Fakta om verksamheten i de åtta projekt som drivits under hela år 2001 finns redovisade i föreliggande rapport i avsnittet som rör ansökningar om fortsatt verksamhetsstöd under år Resultat Då ett halvt år återstår av den planerade projekttiden för Livsrum har totalt 269 arbetstillfällen skapats inom den lokala sociala ekonomins ram. I dagsläget finns 160 av dessa kvar. Det betyder att den ursprungliga målsättningen att skapa en lokal social ekonomi med 400 jobb inte har nåtts. Orsakerna till detta beskrivs i föreliggande rapport och består framförallt i förändrade ekonomiska förutsättningar som också inneburit en lägre ambitionsnivå i relation till de ursprungliga målen. Behoven av arbetstillfällen inom en lokal social ekonomi för de som har uppenbara svårigheter att konkurrera om befintliga jobb, men vill göra en produktiv arbetsinsats, har under projektperioden ökat och kommer på kort sikt att öka ytterligare under de närmaste åren. Med anledning av detta förordas en ambitionshöjning för verksamhetsområdet lokal social ekonomi under kommande år och en ny gemensam satsning från Utvecklingsnämnden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En rad positiva effekter kan konstateras som en följd av hittills genomförda insatser. Verksamheterna har i hög grad medfört samhällsnytta i olika former. Den sysselsättningspotential som skapats i projekten har i mycket hög utsträckning också utnyttjats av remittenterna. Kostnaderna för utvecklingsplatser i projekten är små i relation till projektens effekt. 58 personer, som tidigare varit arbetslösa under lång tid, har erhållit varaktiga anställningar på reguljär arbetsmarknad och inom den lokala sociala ekonomin. Deltagarna i projekten är i hög utsträckning positiva till de verksamheter de deltagit i. De upplever sig ha haft nytta av verksamheten, ha haft arbetsuppgifter som varit meningsfulla och de har kunnat skaffa sig nya erfarenheter och kunskaper genom att delta. Att utveckla en lokal social ekonomi är ett nytt grepp för att angripa extrem långtidsarbetslöshet. Det har i viss utsträckning varit och är fortfarande problem att vinna legitimitet och förståelse för konceptet som sådant. De redovisade resultaten borde bidra till att öka denna legitimitet. 5

6 Att bereda långtidsarbetslösa möjligheter att arbeta inom en lokal social ekonomi är förenat med betydligt lägre undanträngningseffekter än placeringar i företag eller offentlig sektor. Risken för inlåsningseffekter kan dock vara större. Det senare motverkas av att föreningsmänniskor ofta har ett stort nätverk och att information om goda arbetsinsatser på så sätt sprids till andra aktörer som har behov av att anställa. Inför det fortsatta arbetet med verksamhetsområdet känns det angeläget att inte bara värna om de resultat som hittills uppnåtts utan att också förbättra redan etablerade verksamheter samt utveckla nya aktiviteter som kan förstärka den lokala sociala ekonomins betydelse för tillväxt och sysselsättning i Helsingborg. Ansökningar om fortsatt verksamhet år 2002 Samtliga pågående delprojekt inom den lokala sociala ekonomins ram har inlämnat ansökningar om stöd till fortsatt verksamhet under år Verksamheternas kostnader har under innevarande år täckts genom egna tillskott från verksamhetsanordnarna, verksamhetsbidrag från Utvecklingsnämnden samt lönebidrag för vissa projektledartjänster. Nästkommande år kan ytterligare två inkomstkällor komma att bidra till finansieringen, aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen för vissa platser samt mindre bidrag från Sparbanksstiftelsen till något eller några delprojekt. I dagsläget är dock varken avtal om aktivitetsgaranti tecknat med Arbetsförmedlingen eller de till Sparbanksstiftelsen inlämnade ansökningarna bedömda. Av nedan uppställning framgår sökta belopp, förekomst av lönebidrag samt i vilka projekt Arbetsförmedlingen önskar disponera platser för Aktivitetsgarantins räkning. SKS Systuga Stattena Lönebidrag Helsingborgshems IT-punkter Lönebidrag Projekt AKI Lönebidrag (2) Time Out / Skolbasket A-garanti Kanon / Buss Lönebidrag (2) A-garanti Cyber Café IT-Smedjan Lönebidrag Summa Sökta driftsbidrag utgör således under förutsättning att nuvarande lönebidrag förlängs. Samtliga projekt har sökt bidrag hos Sparbanksstiftelsen med varierande summor. Vissa projekt önskar i händelse av beviljad ansökan använda dessa medel för kvalitetshöjning i projektet medan andra i sin ansökan angivit att beviljade medel minskar behovet av ekonomiskt stöd från Utvecklingsnämndens sida. Arbetsförmedlingen önskar teckna avtal om tillgång till årsplatser i projekten Time Out / Skolbasket samt Kanon / Buss för aktivitetsgarantins räkning. 6

7 Ett aktivitetsbidrag utgår för dessa platser till Utvecklingsnämnden med högst 150 kr per dag och deltagare. Sammantaget skulle ett sådant avtal tillföra omkring kr till finansiering av projektens drift. Utveckling av den lokala sociala ekonomins verksamhetskoncept Att utveckla en lokal social ekonomi kräver långsiktighet, tålamod och målinriktat arbete. Då pilotprojektets förutsättningar, som framgår av ovanstående beskrivning, kraftigt förändrats har det varit nödvändigt att efterhand revidera målsättning och genomförandeplan för verksamhetsområdet. De senaste förändringarna genomfördes inför år 2001 efter att en delutvärdering presenterats för nämnden. Den ursprungligen tänkta projektperioden för Livsrum sträcker sig till maj månads utgång nästa år. Det är därför lämpligt att redan nu börja fundera på hur utvecklingen av den lokala sociala ekonomin bör bedrivas i framtiden. Ett viktigt vägval är att ta ställning till om ambitionen skall vara att enbart förvalta det som hittills uppnåtts eller om den även skall innefatta utvecklingsinsatser och nya projekt. De projekt som nu pågår har, efter nedläggningen av Livsrum, organisatoriskt inordnats under verksamhetsområdet `Social ekonomi i Utvecklingsnämndens förvaltningsorganisation. De hittills uppnådda resultaten är, enligt min mening, en god grund att bygga en fortsatt utveckling av den lokala sociala ekonomin på. Pågående verksamheter är väl etablerade men för att utveckling av verksamhetsinnehåll och alternativ till offentlig finansiering skall fortgå är det nödvändigt att fortsätta arbeta i enlighet med den kontroll- och stödstruktur som byggts upp av projektkansliet. Etablerade projekt har redan och kommer även i fortsättningen att ge upphov till idéer kring följdprojekt. Dessa behöver tas om hand och struktureras på ett adekvat sätt. Projektnätverket behövs även i fortsättningen för informations- och erfarenhetsutbyte samt gemensam kompetensutveckling. Det finns bl.a. behov av att vidareutveckla grundidéerna kring den sociala ekonomin, kompetensutveckling för projektledare och projektmedarbetare samt tillgång till rådgivning i ekonomiska, juridiska och sociala frågor. När det gäller projektmedarbetarna finns behov av tillgång till kompetenshöjande insatser, som ökar deras anställningsbarhet, under tiden man är i ett projekt. Att kunna behålla sina arbetsuppgifter samtidigt som man ges tillfälle till utbildning är något som många tillfrågade projektmedarbetare tillmäter stor betydelse. Det är också viktigt att en arbetsförmedlare ges ansvaret för arbetsförmedlingens stöd till målgruppen. Inriktningen av insatserna inom den lokala sociala ekonomin bör baseras på följande principer; Samhällsnyttig verksamhet utan enskilt vinstintresse. Skapa nya arbetstillfällen. Vara ett led i en aktiv arbetsmarknadspolitik. Drivas i demokratiska former av organisationer fristående från privat och offentlig sektor. Kännetecknas av ett socialt entreprenörskap. 7

8 Den lokala sociala ekonomins ram bör vidgas för att kunna omfatta också nya insatser. Ett antal förslag till sådana insatser beskrivs närmare i avsnittet "Utveckling av den lokala sociala ekonomin" på sidorna Insatser föreslås med fokus på fem olika områden; företagens sociala ansvarstagande, kooperativ utveckling, självanställning och mikrokrediter, övergångsarbetsmarknad och social sammanhållning. Ambitionen att vidareutveckla den lokala sociala ekonomin bör stärkas dels med tanke på de resultat som uppnåtts men också med hänvisning till den potential som finns att få ut ännu mer av verksamhetsområdet. Som redan påpekats kräver detta ekonomiska resurser. Den redan etablerade plattformen skulle kunna bibehållas med ett fortsatt kommunbidrag i storleksordning kr för år En högre ambitionsnivå kan delvis finansieras genom ersättningar för placeringar i aktivitetsgarantin och genom att starta nya projekt som kan erhålla mål 3 stöd genom ESFrådet men kräver också en högre kommunal finansiering, förslagsvis kr. Resurser för att samordna, stödja och utveckla de verksamheter som ingår i den lokala sociala ekonomin ingår i dessa beräkningar. 8

9 Resultat Projektprocess och verksamhetsutveckling Projektprocessen Livsrum är ett pilotprojekt för utveckling av en lokal social ekonomi med individen i centrum. Projektet påbörjades redan Det har utvecklats i flera etapper. Grunden till projektet utgjordes av en utredning av den sociala ekonomins möjligheter att bidra till lokal sysselsättning, genomförd i april Utredningen följdes sedan av en förstudie under perioden Inom ramen för förstudien gavs begreppet social ekonomi en lokal innebörd samt genomfördes en omfattande kartläggning av aktörer som kunde tänkas ha ett intresse av att delta i utvecklingen av en sådan sektor. Förstudien övergick i ett genomförandeprojekt i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Utvecklingsnämnden. Ett antal aktörer beviljades stöd att genomföra delprojektverksamheter i enlighet med de kriterier som projektets styrgrupp fastslagit för den lokala sociala ekonomin. Sedan Arbetsförmedlingen dragit tillbaka sin finansiering beslutade dock projektets styrgrupp att lägga ner Livsrum Beslutet om nedläggning innebar att inga nya delprojektverksamheter kunde startas. Däremot fortsatte huvuddelen av de redan igångsatta delprojektverksamheterna att fungera på grundval av ingångna avtal. Större delen av projektsekretariatet avvecklades Till stöd för pågående projekt finns idag projektkoordinator, controller och arbetsförmedlare. Under sommaren år 2000 arbetade projektsekretariatet i enlighet med styrgruppens beslut på en successiv avveckling av de delprojektverksamheter som startats. Därefter förändrades förutsättningarna ånyo. Den här gången i en positiv riktning. På initiativ av Helsingborgs stads Utvecklingsnämnd beviljade kommunfullmäktige i augusti månad år 2000 medel som gjorde det möjligt att fortsätta driva nio av delprojekten vidare under år 2001 inom ramen för en lokal social ekonomi. Arbetsförmedlingen bidrog genom att fortsätta bevilja lönebidrag till flertalet av verksamheternas projektledare samt genom att bekosta huvuddelen av projektdeltagarnas individuella ersättningar. Verksamhetsutveckling Verksamhetsutvecklingen inom den lokala sociala ekonomin har utgått ifrån att eftersträva ett socialt entreprenörskap i projekt- eller företagsform. Livsrum förväntades dels främja tillkomsten av kooperativ verksamhet i form av ekonomiska föreningar och dels stimulera och motivera det lokala förenings- och organisationslivet till verksamheter av samhällsekonomisk betydelse. Helsingborgs stad har velat vara medpart och delfinansiär, inte huvudaktör. Tanken har varit att projekt och företag inom den lokala sociala ekonomin borde drivas genom en kombination av offentlig finansiering, kommersiell verksamhet, sponsring och oavlönade/ideella insatser. 9

10 Styrgruppen fattade initialt beslut om delfinansiering av verksamheter inom den lokala sociala ekonomins ram på grundval av följande kriterier: Verksamheterna skall skapa nya arbetstillfällen och bygga på produktion av varor och/eller tjänster. Verksamheternas uppdrag kan finnas såväl på konkurrensutsatta som på ickekonkurrensutsatta områden. Verksamheterna skall vara organisatoriskt fristående och drivas i former som utesluter enskilt vinstintresse. Överskott i verksamheten skall användas för att täcka framtida behov inom denna. Verksamheterna skall i huvudsak vara lokalt förankrade på stadsdels- eller bynivå och främja medborgarstyrda utvecklingsinitiativ. Verksamheterna skall ha något att bidra med som leder till ekonomisk och social utveckling för individ och samhälle. Samtliga delprojekt som utvecklats inom ramen för den lokala sociala ekonomin beskrevs ingående i utvärderingsrapport Fakta om verksamheten i de åtta projekt som drivits under hela år 2001 finns dessutom redovisade i föreliggande rapport i avsnittet som rör ansökningar om fortsatt verksamhetsstöd under år I detta avsnitt av rapporten redovisas i vilken utsträckning målen med Livsrum hittills uppnåtts, vilka resurser som tagits i anspråk under år 2001 samt en SWOT-analys av verksamhetsområdet. Måluppfyllelse i relation till förväntat resultat Sammanfattande beskrivning De förväntade resultaten med projekt Livsrum angavs i den ursprungliga projektplanen vara följande; Att skapa 400 arbetstillfällen inom den lokala sociala ekonomins ram. Att minska uppdragsgivarnas kostnader för arbetslösheten för de personer som får arbete i den lokala sociala ekonomins verksamheter. Att de personer som erhållit arbete i den lokala sociala ekonomin upplever sig ha större möjligheter än tidigare att själva påverka sin livssituation i positiv riktning. Det ursprungliga projektets förutsättningar och ambitionsnivå har påverkats av de beslut som beskrivits i föregående avsnitt men arbetet med att utveckla en lokal social ekonomi har ändå kunnat drivas vidare. Många har deltagit i denna utveckling och varje delprojektverksamhet som startats inom den lokala sociala ekonomins ram har på olika sätt bidragit till de resultat som uppnåtts. Även remittenterna har aktivt deltagit i utvecklingsarbetet bl.a. genom att deltaga vid nätverksträffar med projekten. De sammantagna effekterna av utvecklingsarbetet och delprojektverksamheterna inom den lokala sociala ekonomin kan hittills i korthet beskrivas på följande sätt. 10

11 1. Ett socialt entreprenörskap växer fram. Insatserna inom den lokala sociala ekonomin har främjat tillkomsten av kooperativ verksamhet i form av ekonomiska föreningar samt stimulerat och motiverat det lokala ideella föreningslivet till samhällsnyttiga verksamheter som inneburit sociala och ekonomiska vinster såväl för berörda individer som samhället. Totalt har 93 olika dokumenterade idéer behandlats av projektkansliet. Tillsammans med projektkansliet har idégivarna i 75 av dessa fall utvecklat idéerna till färdiga koncept. I 40 fall har koncepten resulterat i en ansökan om finansiering till Livsrums styrgrupp. Styrgruppen har avslagit 23 ansökningar och beviljat 17. Tio av de delprojekt som beviljats stöd har drivits / drivs av ideella föreningar, fyra av ekonomiska föreningar, ett av ett kommunalt bolag, ett av en stiftelse och ett av en kyrklig organisation. Under år 2001 har Utvecklingsnämnden tecknat avtal med nio anordnare om verksamheter inom den lokala sociala ekonomins ram. Samtliga verksamheter, med ett undantag, drivs av ideella föreningar. En av verksamheterna, Syateljé Kitab har avvecklats under året. När det gäller att främja kooperativ affärsutveckling har erfarenheterna visat att följande faktorer är viktiga för framgång: Det måste finnas motivation och kompetens för att driva företag i den speciella form som ekonomisk förening innebär. Det måste finnas en efterfrågan på det man erbjuder hos kunder som har betalningsförmåga. Marknadsföringskompetens är viktig. Det måste finnas kapital för långsiktig utveckling. Ett starkt nätverk som kan stödja kooperativet är viktigt. 2. Projekten fungerar som en övergångsarbetsmarknad Projekten inom den lokala sociala ekonomin fungerar som en övergångsarbetsmarknad, genom att erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter och kompetensutveckling, för deltagare som har svårigheter att konkurrera om befintliga arbetstillfällen på privata och offentliga arbetsmarknader. Genom projekt, anordnade av ekonomiska och ideella föreningar, har ett betydande antal arbetstillfällen skapats på denna övergångsarbetsmarknad. Tidigare långtidsarbetslösa är idag engagerade i den lokala sociala ekonomin som entreprenörer, anställda och medarbetare. Övergången till den reguljära arbetsmarknaden är betydande trots att målgruppen utgörs av personer som remittenterna bedömt ha små möjligheter att på kort sikt kunna konkurrera om befintliga arbetstillfällen. I medarbetargruppen har således cirka 20 % hittills övergått till verksamhet i eget företag, erhållit en anställning på reguljär arbetsmarknad eller påbörjat längre studier. 11

12 Nyckelfaktorer för framgång i projekt som erbjuder meningsfull sysselsättning och personlig utveckling är framförallt: Meningsfull verksamhet med deltagarnas behov i fokus. Handledare med social och pedagogisk kompetens. En genomtänkt jobbsökar- och utvecklingsstrategi med klart definierade individuella mål. Ett starkt nätverk där projekten kan få stöd. 3. Projekten har främjat lokala initiativ och samhällsnyttig verksamhet fristående från offentlig sektor Projekten inom den sociala ekonomin bygger på lokala initiativ och flera projekt främjar möjligheterna för arbetslösa, med svårighet att konkurrera om anställningar på reguljär arbetsmarknad, att skapa sig en egen plattform för arbete och försörjning. Verksamheterna medför meningsfull sysselsättning för grupper med stora svårigheter att konkurrera om arbete på öppna arbetsmarknader. Vissa projekt vänder sig till grupper som är speciellt utsatta; invandrargrupper, lågutbildade personer över 50 år - ofta med arbetslivserfarenhet inom yrkesområden som är på väg att försvinna, handikappade, psykiskt funktionshindrade m.fl. Projekten har också gjort viktiga insatser för att utveckla entreprenörskap, främja invandrares möjligheter att integreras i det svenska samhället och bedrivit förebyggande ungdomsarbete. Antal skapade arbetstillfällen / kapacitetsutnyttjande Hittills har 269 nya arbetstillfällen skapats inom den lokala sociala ekonomins sektor. I 23 fall rör det sig om anställningar och i övriga fall om platser för utbildning, utveckling och sysselsättning. I dagsläget finns 160 arbetstillfällen i projekten, tio av dessa är projektledarbefattningar (åtta lönebidragsanställningar). Platserna har, sedan vissa initiala problem klarats av, utnyttjats nära nog till 100 % av remittenterna. Under det senaste kvartalet har vissa vakanser åter uppstått främst beroende på att det samlade ansvaret för anvisningar till projekten, som arbetsförmedlingen tidigare stått för, inte längre finns. Störst intresse för att remittera till verksamheterna inom den lokala sociala ekonomin har Arbetsförmedlingen och Visionscenter visat. Time Out / Skolbasket, som administrativt drivs som ett projekt, står för hälften av de befintliga platserna. Tre projekt, Cyber Café IT-Smedjan, Skolbasket och Bussprojektet, har under längre perioder inte haft tillräckligt med anvisade deltagare. Ett projekt, Helsingborgshems IT-punkter, har under det senaste kvartalet haft problem att få deltagare till verksamheten. För närvarande finns sammanlagt ett trettiotal vakanser i projekten. Det har varit av stor vikt för såväl deltagare som projektanordnare att ha en kontaktman på Arbetsförmedlingen. Denne har dels kunnat samordna inflödet, så att platser utnyttjats på ett optimalt sätt, och dels stått för den individuella planeringen mot arbetsmarknaden för den arbetssökande. 12

13 Övergångar till utbildning & reguljär arbetsmarknad Under perioden har 238 personer varit/är fortfarande engagerade som medarbetare i något av projekten. Beträffande 220 av dessa personer har en registerslagning i Arbetsförmedlingens databas kunnat göras. Resultatet framgår av nedanstående tabell. Se även bilaga 2. Erhållit anställning 35 Fortfarande kvar i något av projekten 99 Därav; Arbetslivsinriktad rehabilitering 78 Aktivitetsgaranti 11 Arbetspraktik 6 Lönebidrag 4 Arbetssökande (ej i åtgärd) 54 Kontakten upphört (orsak ej känd) 27 Överförd till annan myndighet 5 I de fall kontakten upphört kan detta ha en rad orsaker, t.ex. att man erhållit arbete, övergått till egen företagsamhet, att man påbörjat studier, flyttat, pensionerats, sjukskrivits. På grundval av uppgifter från projekten framgår att ett tiotal personer i denna grupp påbörjat grundläggande studier. Fem personer är engagerade i egen / kooperativ företagsamhet. Övergångar till arbete eller studier har framförallt skett från Time Out / Skolbasket och IT-punkterna. I ovan statistik ingår ej projektledarna. I dagsläget finns 10 projektledarbefattningar. Samtliga är anställda av respektive verksamhetsanordnare. För åtta av anställningarna utgår lönebidrag. Ytterligare 13 projektanställningar, med en varaktighet på ett år eller längre, har tidigare funnits i de projekt som numera inte ingår i ramen för den lokala sociala ekonomin. Sammantaget har således satsningen på en lokal social ekonomi lett till anställning / företagande för 22 % av den grupp av personer som haft/fortfarande är engagerade i något av projekten. Som jämförelsesiffra kan nämnas att AMS statistik, beträffande de arbetsmarknadsprogram som Arbetsförmedlingen erbjuder, visar att andelen som efter att ha deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering (som i allmänhet innebär placeringar med tillgång till betydligt större rehabiliteringsresurser än projekten inom den lokala sociala ekonomin förfogar över) går vidare till anställning är 26,6 %. 13

14 Deltagarna och deras upplevda möjlighet att påverka sin livssituation i positiv riktning. För att få en uppfattning om vilka deltagarna i projekten är, vilka behov de har samt vilken nytta de upplevt sig ha av de verksamheter de deltagit i så har enkäter använts. En enkät fylls i vid inträde i verksamheten och en när man slutar. Eftersom det är frivilligt att ställa upp på detta har inte allas åsikter kunnat inhämtas. Nedanstående redovisat material bygger på 182 ingångsenkäter och 86 avslutningsenkäter. En del av dessa formulär är dock inte fullständigt besvarade. Procentsiffror bygger på det faktiska antalet svarande på aktuell fråga. Målgruppen för deltagande i verksamheter inom den lokala sociala ekonomin definieras i det ursprungliga projektdokumentet på följande sätt; "Arbetslösa med vilja och förmåga till en meningsfull arbetsinsats men där av olika skäl yrkesinriktad rehabilitering i syfte att återgå till den reguljära arbetsmarknaden inte är aktuell i ett kortsiktigt perspektiv". Anvisning av deltagare till projekten har kunnat ske från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Möjligheternas Hus och Visionscenter. Det finns ingen exakt statistik över vilken organisation som remitterat vederbörande. Följande uppgifter bygger på en genomgång med samordnande arbetsförmedlare, av deltagarförteckningar från projekten och dennes minnesanteckningar. Försäkringskassan och Möjligheternas Hus har endast remitterat ett fåtal deltagare till projekten. Båda organisationerna har uppgett att de har andra resurser som är bättre avpassade för deras klienters behov. Ungefär tre fjärdedelar av remisserna till den lokala sociala ekonomin kommer från arbetsförmedlare och återstoden, en knapp fjärdedel, från Visionscenter. Sammanfattning av enkätsvar Antalet besvarade frågeformulär bedöms vara tillräckliga för att generalisera resultaten till hela den grupp som deltar/har deltagit i projekt inom den lokala sociala ekonomin. Ingångsenkäten har besvarats av drygt 70 % av samtliga deltagare och avslutningsenkäten av 62 % av de som lämnat projekten. Det fullständiga materialet redovisas i bilaga 1. Följande är endast ett sammandrag. Deltagarna har ett tufft utgångsläge. Ungefär 90 % av dem har under den senaste tioårsperioden varit arbetslösa i sammanlagt ett år eller mer. Två tredjedelar har mer än tre års arbetslöshet och en tredjedel mer än sex års arbetslöshet under samma period. Drygt 70 % har en sammanhängande arbetslöshetsperiod på två år eller mer. 17 % av deltagarna har aldrig haft någon anställning och 54 % slutade sin senaste anställning för mer än tre år sedan. Siffror om köns- och åldersfördelning i projekten har tagits fram med hjälp av deltagarlistorna. Kvinnorna utgör 42 % av deltagarna och männen 58 %. Den åldersmässiga fördelningen framgår av följande tabell. 14

15 Åldersintervall Antal % år år år eller äldre Summa Ett antal arbetsmarknadsinsatser har föregått den nuvarande insatsen, 43 % av deltagarna har under de senaste tio åren deltagit i minst fyra åtgärdsprogram. Hälften av deltagarna har i stor utsträckning valt det projekt de nu är i med hänsyn till arbetsuppgifterna de ska utföra. När det gäller yrke/sysselsättning betecknar 28 % sig själva som ej facklärda arbetare, 33 % som facklärda arbetare och övriga, 39 % tjänstemän / tidigare egenföretagare. Utbildningsmässigt har 38 % grundskola eller motsvarande, 46 % gymnasial utbildning och 16 % eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffror för förvärvsarbetande är 21 %, 51 % respektive 28 %. Som framgår finns en överrepresentation av lågutbildade i projekten. Huvuddelen, 85 % förväntar sig att utveckla sina kunskaper och färdigheter i projektet och var aktivt arbetssökande vid inträdet i projektet. Knappt 40 % av deltagarna räknar med att deltagandet i projektet inom ett år ska leda till att de kan skaffa sig en anställning. Som huvudsaklig förvärvskälla vid inträdet i projektet uppger 22 % socialbidrag, 23 % utbildningsbidrag och 39 % a-kassa. En kompletterande undersökning av samtliga personer som deltagit / deltar i något av projekten inom den lokala sociala ekonomin beträffande deras aktuella socialbidragsberoende visar att 25 % erhöll socialbidrag under september månad i år. Detta indikerar att i den grupp personer som kunnat gå från bidragsberoende till egen försörjning, d.v.s. de 58 personer som erhållit anställning, dominerar de som tidigare haft annan dominerande försörjningskälla än socialbidrag. Nära 90 % av de som besvarat avslutningsenkäten upplever sig ha haft nytta av att delta i verksamheten och upplevt den som meningsfull. 78 % av de svarande tycker att verksamheten uppfyllt de förväntningar de haft på den. 82 % tycker att personalen i verksamheten gett dem det stöd de behövt. Lika stor andel upplever att de har kunnat skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter genom att delta. 70 % har sökt arbete under tiden i projektet. Det innebär att ungefär 15 % av deltagarna, jämfört med inträdessituationen, upphört att söka arbete under tiden i projektet. Två tredjedelar av deltagarna uppger sig ha förbättrat sina kunskaper om arbetsmarknaden under projekttiden. 30 % tycker att deras möjligheter att få en anställning har ökat genom att de deltagit i verksamheten. Deltagargruppen kännetecknas således av att; De antingen inte alls kunnat etablera sig på arbetsmarknaden eller att de varit arbetslösa under mycket lång tid. En stor andel är lågutbildade och att även övriga i hög utsträckning saknar kompetens som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. En fjärdedel av gruppen är 55 år eller äldre. 15

16 Deltagare som slutat upplever verksamheterna som; Meningsfulla och att de har medfört nytta för deltagaren. Huvuddelen anser att de kunnat skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter i projekten. Knappt en tredjedel anser att deras möjligheter att skaffa sig en anställning har ökat genom deltagandet i verksamheten. Resursförbrukning Budgeterade medel för verksamheten lokal social ekonomi är för innevarande år kr. Nedan redovisas prognostiserade kostnader som bygger på uppgifter om faktiska kostnader t.o.m. september månads utgång samt beräknade kostnader för fjärde kvartalet. Totalt väntas kostnaderna bli cirka kr lägre än budgeterat. Intäkterna beräknas bli kr högre än budgeterat varför överskottet i förhållande till budget hamnar runt kr. Redovisning av budgetutfall Kostnader Budget Utgifter Resultat Projektledning Lönekostnader Entreprenader Övrigt Summa Intäkter Budget Inkomster Resultat Leasingavtal Statliga bidrag Kommunbidrag Summa Snittkostnaden per utvecklingsplats i delprojekten är kr per person och månad då samtliga kostnader för verksamhetsområdet fördelas på under året tillgängliga helårsplatser (150). SWOT-analys För att lyfta fram nyckelfaktorerna kring den lokala sociala ekonomin kan man använda sig av SWOT-analys. SWOT är en analysmetod som används som ett verktyg i strategiska planeringsprocesser. SWOT står för Strengths (Styrkor), 16

17 Weaknesses (Svagheter), Opportunities (Möjligheter) och Threats (Hot). En SWOT analys är inte ämnad att ge en fullständig bild av en viss situation. Dess syfte är istället att peka på nyckelfaktorer, d.v.s. faktorer som har en avgörande betydelse i en viss situation. Enligt min mening är nyckelfaktorerna inom verksamhetsområdet lokal social ekonomi för närvarande följande. Styrkor Pågående projekt skapar meningsfull sysselsättning för individer och grupper med stora svårigheter att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden. Projekten fungerar som en övergångsarbetsmarknad. Det finns möjligheter för deltagarna att gå vidare till anställning eller utbildning. Projekten ger utvecklingsmöjligheter också för de som inte kan gå vidare. Projekten bedriver samhällsnyttig verksamhet. En anda av socialt entreprenörskap finns i flera projekt. Verksamheterna är kostnadseffektiva och relativt billiga i drift. Den etablerade kontroll- och stödstrukturen bidrar till den goda hushållningen med verksamhetsområdets resurser. Svagheter En svaghet är att huvuddelen av verksamheternas drift fortfarande bekostas genom Helsingborgs stads Utvecklingsnämnd. Projekten har i ringa omfattning kunnat hitta kompletterande finansiering. För nästa år har samtliga delprojekt dock utnyttjat en tidigare okänd möjlighet, nämligen att ansöka om verksamhetsbidrag hos Sparbanksstiftelsen. Projektens medarbetare är i hög grad bidragsberoende, antingen genom socialbidrag eller utbildningsbidrag, under den tid de arbetar i verksamheterna. Önskvärt vore att de som varit länge i ett projekt, och saknar möjlighet att gå vidare till anställning eller utbildning, skulle kunna erhålla någon form av anställning med subventionerad lön. En tredje svaghet är att efterfrågan på platser från Visionscenter och Möjligheternas Hus under år 2001 varit relativt låg med hänsyn till det stora antalet socialbidragsberoende med arbetslöshetsproblematik och de möjligheter till utveckling som projekten erbjuder dessa. Endast en fjärdedel av projektens anvisningar kommer från dessa remittenter. Tre fjärdedelar av deltagarna i projekten har anvisats av Arbetsförmedlingen. En ansenlig del av de arbetslösa socialbidragstagare som betjänas av Visionscenter och Möjligheternas Hus torde tillhöra den lokala sociala ekonomins målgrupp och ha uttalade behov av utvecklingsinsatser på en övergångsarbetsmarknad. Möjligheter Efterfrågan på platser inom de flesta existerande projekt beräknas vara fortsatt hög under nästkommande år. Arbetsförmedlingen har annonserat ett behov platser inom ramen för den lokala sociala ekonomin i Aktivitetsgarantin. Intresse finns för att teckna avtal om platser för Aktivitetsgarantin inom Time Out / Skolbasket samt Kanon / Buss. Detta skulle innebära ett ekonomiskt tillskott till verksamheternas drift från Arbetsförmedlingen 17

18 under år Arbetsförmedlingen har även behov av att utnyttja vissa av projekten för arbetspraktik. Visionscenter och Möjligheternas Hus ser följande placeringsbehov under år Störst intresse finns för att placera deltagare i Time Out/Skolbasket. Behov av enstaka platser finns i Kanon/Buss samt på IT-punkterna. Behov av nya projekt som passar kvinnor samt invandrare som inte har förmåga att tillägna sig det svenska språket. Det är viktigt att befästa de resultat som uppnåtts, och som beskrivits ovan, ifråga om socialt entreprenörskap, övergångsarbetsmarknad och samhällsnyttig verksamhet. Pågående delprojekt är i hög grad självgående och har funnit sina former men en fortsatt utveckling är nödvändig såväl av verksamhetsinnehåll som ekonomi. Under projektets gång har ett antal kooperativa idéer presenterats och fått stöd under en inledningsfas varefter i vissa fall kontakt tagits med KoopUtveckling i Skåne för fortsatt stöd. Samarbetet mellan projektkansliet och KoopUtveckling i Skåne har fungerat bra. Förutom att samarbete skett kring konkreta utvecklingsidéer har vi haft ett regelbundet informationsutbyte. Båda parter avser att fortsätta och fördjupa detta samarbete. Kooperativa utvecklingscentra föreslås dessutom i den regionalpolitiska propositionen "En politik för tillväxt och livskraft i hela landet" få såväl ett utökat ansvar som ökade resurser de närmaste åren. Genom att vidga perspektiven på den lokala sociala ekonomins möjligheter kan ytterligare sysselsättningstillväxt åstadkommas. Konkreta förslag kring detta presenteras i avsnittet "Utveckling av den lokala sociala ekonomin". Hot Det främsta hotet mot en fortsatt positiv utveckling av den lokala sociala ekonomin är brist på ekonomiska resurser. Fortsatt kommunbidrag till existerande verksamheter är en nödvändighet. Därutöver behövs ytterligare medel för att kunna utveckla befintliga projekt samt starta nya projekt. Sådana intäktskällor skulle kunna vara arbetsmarknadsmedel, fonder och stiftelser, s.k. mål 3 medel samt intäkter genererade i projekten. Det finns en risk för att dynamiken i utvecklingen av den lokala sociala ekonomin går förlorad om det inte finns en möjlighet att utveckla nya verksamheter. Det avgörande för verksamheternas existensberättigande är naturligtvis att det föreligger en efterfrågan på de tjänster som verksamheterna erbjuder och att uppdragsgivarna / remittenterna anser att projekten åstadkommer den nytta som man förväntar sig. Slutsatser Då ett halvt år återstår av den planerade projekttiden för Livsrum har totalt 269 arbetstillfällen skapats inom den lokala sociala ekonomins ram. I dagsläget finns 160 av dessa kvar. Det betyder att den ursprungliga målsättningen att skapa en lokal 18

19 social ekonomi med 400 jobb inte har nåtts. Orsakerna till detta har beskrivits och består framförallt i förändrade ekonomiska förutsättningar som också inneburit en lägre ambitionsnivå i relation till de ursprungliga målen. Behoven av arbetstillfällen inom en lokal social ekonomi för de som har uppenbara svårigheter att konkurrera om befintliga jobb, men vill göra en produktiv arbetsinsats, har under projektperioden ökat och kommer på kort sikt att öka ytterligare under de närmaste åren. Med anledning av detta förordas en ambitionshöjning för verksamhetsområdet lokal social ekonomi under kommande år och en ny gemensam satsning från Utvecklingsnämnden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En rad positiva effekter kan konstateras som en följd av hittills genomförda insatser. Verksamheterna har i hög grad medfört samhällsnytta i olika former. Den sysselsättningspotential som skapats i projekten har i mycket hög utsträckning också utnyttjats av remittenterna. Kostnaderna för utvecklingsplatser i projekten är små i relation till projektens effekt. 58 personer, som tidigare varit arbetslösa under lång tid, har erhållit varaktiga anställningar på reguljär arbetsmarknad och inom den lokala sociala ekonomin. Deltagarna i projekten är i hög utsträckning positiva till de verksamheter de deltagit i. De upplever sig ha haft nytta av verksamheten, ha haft arbetsuppgifter som varit meningsfulla och de har kunnat skaffa sig nya erfarenheter och kunskaper genom att delta. Att utveckla en lokal social ekonomi är ett nytt grepp för att angripa extrem långtidsarbetslöshet. Det har i viss utsträckning varit och är fortfarande problem att vinna legitimitet och förståelse för konceptet som sådant. De redovisade resultaten borde bidra till att öka denna legitimitet. Att bereda långtidsarbetslösa möjligheter att arbeta inom en lokal social ekonomi är förenat med betydligt lägre undanträngningseffekter än placeringar i företag eller offentlig sektor. Risken för inlåsningseffekter kan dock vara större. Det senare motverkas av att föreningsmänniskor ofta har ett stort nätverk och att information om goda arbetsinsatser på så sätt sprids till andra aktörer som har behov av att anställa. Inför det fortsatta arbetet med verksamhetsområdet känns det angeläget att inte bara värna om de resultat som hittills uppnåtts utan att också förbättra redan etablerade verksamheter samt utveckla nya aktiviteter som kan förstärka den lokala sociala ekonomins betydelse för tillväxt och sysselsättning i Helsingborg. 19

20 Ansökningar om fortsatt verksamhet Sammanfattning Samtliga pågående delprojekt inom den lokala sociala ekonomins ram har inlämnat ansökningar om stöd till fortsatt verksamhet under år Verksamheternas kostnader har under innevarande år täckts genom egna tillskott från verksamhetsanordnarna, verksamhetsbidrag från Utvecklingsnämnden samt lönebidrag för vissa projektledartjänster. Nästkommande år kan ytterligare två inkomstkällor komma att bidra till finansieringen, aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen för vissa platser samt mindre bidrag från Sparbanksstiftelsen till något eller några projekt. I dagsläget är dock varken avtal om aktivitetsgaranti tecknat med Arbetsförmedlingen eller de till Sparbanksstiftelsen inlämnade ansökningarna bedömda. Av nedan uppställning framgår sökta belopp, förekomst av lönebidrag samt i vilka projekt Arbetsförmedlingen önskar disponera platser för Aktivitetsgarantins räkning. Samtliga projekt har gjort ansökningar till Sparbanksstiftelsen. SKS Systuga Stattena Lönebidrag Helsingborgshems IT-punkter Lönebidrag Projekt AKI Lönebidrag (2) Time Out / Skolbasket A-garanti Kanon / Buss Lönebidrag (2) A-garanti Cyber Café IT-Smedjan Lönebidrag Summa Sökta driftsbidrag utgör således under förutsättning att nuvarande lönebidrag förlängs. Samtliga projekt har sökt bidrag hos Sparbanksstiftelsen med varierande summor. Vissa projekt önskar i händelse av beviljad ansökan använda dessa medel för kvalitetshöjning i projektet medan andra i sin ansökan angivit att beviljade medel minskar behovet av ekonomiskt stöd från Utvecklingsnämndens sida. Arbetsförmedlingen önskar teckna avtal om tillgång till 40 årsplatser i projekten Time Out / Skolbasket samt Kanon / Buss för aktivitetsgarantins räkning. Ett aktivitetsbidrag utgår för dessa platser till Utvecklingsnämnden med högst 150 kr per dag och deltagare. Sammantaget skulle ett sådant avtal tillföra omkring kr till finansiering av projektens drift. 20

Lägesrapport Socialt ekonomi

Lägesrapport Socialt ekonomi Lägesrapport Socialt ekonomi Inledning Undertecknad har i egenskap av projektkoordinator det övergripande ansvaret för den av Utvecklingsnämnden delfinansierade verksamheten inom social ekonomi samt skall

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Avsiktsförklaring 1 (2) 2010-01-18

Avsiktsförklaring 1 (2) 2010-01-18 1 (2) 2010-01-18 Avsiktsförklaring Erbjudande till LAG Att teckna ett Anordnaravtal FAS 3 / FAS 2 med Arbetsförmedlingen samt snarast ta emot en person FAS 2, i syfte att utveckla metoder för sysselsättning

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar.

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-08-30 Dnr 101-4716-2011 Version 1.3 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-12-12 Dnr 101-4716-2011 Version 1.4 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Utbildning av vuxna Svenskundervisning för invandrare (SFI) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att avslå ansökan.

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att avslå ansökan. Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-30 Vår referens Sigrid Saveljeff Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan Radio 123 GYVF-2014-2725 Sammanfattning Romska

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Föreningspool - MISO och MIP

Tjänsteskrivelse. Föreningspool - MISO och MIP Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (5) Datum 2014-09-01 Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Föreningspool - MISO och MIP FRI-2013-1283 Sammanfattning

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar Kommunstyrelseförvaltningen Kansliavdelningen Sid 1 (5) Ärendenummer: 2015.0092.023-1 Handläggare: Susanne Wallgren 2015-05-26 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester Projektplan Bilaga 1 1. Projektnamn Lärsemester 2. Projektidé Projektet syftar till att pröva ett koncept/upplägg kring upplevelser och lärande. Att utveckla ett nytt tänk, där semestern kombineras med

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer