Lägesrapport Socialt ekonomi

Transkript

1 Lägesrapport Socialt ekonomi Inledning Undertecknad har i egenskap av projektkoordinator det övergripande ansvaret för den av Utvecklingsnämnden delfinansierade verksamheten inom social ekonomi samt skall utveckla verksamheten i enlighet med den verksamhetsplan för socialt entreprenörskap för perioden som nämnden antog , se bilaga 1. Förutom undertecknads funktion som projektkoordinator finns en tjänst som controller inom verksamhetsområdet. I den här lägesrapporten redogörs för verksamhetens utveckling under perioden Verksamhetens uppdrag består av två delar, dels att stödja och följa upp ett antal projektverksamheter som drivs av ideella föreningar på uppdrag av Utvecklingsnämnden och Arbetsförmedlingen inom ramen för verksamhetsområdet och dels att utveckla verksamheten i enlighet med ovan nämnd plan. Under år 2003 hade verksamheten en budget på tkr. Intäktssidan bestod av kommunalt bidrag med tkr och bidrag från Länsarbetsnämnden med tkr. På kostnadssidan gick tkr till verksamhetsbidrag till projekten och 593 tkr till projektparaply (koordinator och controller), utbildning och overheadkostnader. Budget för 2004 uppgår till tkr. Hittills uppbundna medel är tkr till verksamhetsbidrag och 581 tkr till projektparaply, utbildning och overheadkostnader. Ekonomiska uppgifter redovisas i bilaga 2. Pågående projektverksamheter Följande verksamheter erhåller/har erhållit driftsbidrag av Utvecklingsnämnden under år 2004 i enlighet med upprättade avtal. I projektens driftsbidrag för 2004 har samtliga klarat det sparmål på 10 % som var en av förutsättningarna för fortsatt stöd. Time Out/Skolbasket som drivs av HISO (Helsingborgsidrottens Samorganisation). Kanon & Bussprojekten som drivs av Stiftelsen Beredskapsmuséet respektive Helsingborgstrafikens Muséiförening. Sensus Systuga som drevs av Sensus Studieförbund t.o.m. 31 mars. Projektet avslutat vid denna tidpunkt. Skolmorfarprojektet som drivs av föreningen Klassmorfar i Helsingborg. MH projektet som drivs av Kooperativ Framtid. Dessutom disponeras platser i ytterligare ett projekt utan kostnad för Utvecklingsnämnden. Helsingborgshems IT punkter. 1

2 Sammanlagt fanns , 111 personer i dessa verksamheter, huvuddelen placerade av Arbetsförmedlingen inom ramen för aktivitetsgarantin. MH projektet är förbehållet deltagare som remitteras av Möjligheternas Hus. Platserna i projekten utnyttjas bra men det har vid olika tidpunkter uppkommit vakanser under onödigt lång tid i Kanon & Bussprojekten. I MH projektet utnyttjas ännu inte alla platser men projektet är i uppbyggnadsfas. Samtliga projekt har regelbundet följts upp dels genom besök i projekten och dels genom skriftliga lägesrapporter från verksamheterna varje halvår. Ekonomisk kontroll görs vid varje utbetalningstillfälle, en gång per kvartal, och i övrigt när speciella situationer uppkommer. Vi samlar också projekten och representanter för remittenterna varannan månad för genomgång av läget i projekten, problemlösning, information och kunskapsuppbyggnad. Den lägesrapport som lämnas av pågående projektverksamheter omfattar följande punkter: Antal platser som erbjuds. Verksamhetsformer och aktiviteter. Ekonomi. Resultat - Samhällsnytta - Individnytta - Placerade deltagare/varaktighet - Övergång till arbete/utbildning Utvecklingsplaner Nedan följer en sammanfattning projekt för projekt av utvecklingen i respektive projekt under 2003 och första halvåret Time Out/Skolbasket Projektet drivs av Helsingborgsidrottens samorganisation. Verksamheten startade och aktuellt kontrakt löper t.o.m Årligen rekryteras 48 deltagare till projektet i fyra omgångar. Projektets syfte är att utbilda ett antal långtidsarbetslösa personer med intresse för barn, ungdomar och idrott för att de ska kunna arbeta med olika uppgifter i idrottsföreningar. Exempel på arbetsuppgifter är vaktmästare, kanslist och ungdomsledare. Antagning sker gruppvis med tolv personer åt gången och de som rekryteras deltar inledningsvis i en fyra veckor lång utbildning som ska förbereda dem för de arbetsuppgifter som de sedan ska utföra i olika föreningarna. Utbildningen anpassas efter varje grupps behov men innehåller vissa grundmoment som föreningskunskap, ledarskap, personlig utveckling, grupputveckling m.m. Den årliga kostnaden för drift av projektet är 910 tkr. Länsarbetsnämnden svarar för en stor del av kostnaden eftersom de flesta deltagarna är placerade genom aktivitetsgarantin. Avtal med Länsarbetsnämnden finns för hela Sedan starten har projektet haft 341 deltagare. Av dessa har 114 kunnat avslutas då de fått anställning, 34 personer har gått över till studier, 129 har avslutats av annan orsak och 64 personer var kvar i projektet. Under år 2003 deltog totalt 155 personer varav 49 fortfarande var aktuella vid årets slut. Av de övriga 106 hade 70 gått vidare till jobb, 4 till studier och 32 avslutats av annan orsak. Under det första halvåret 2004 har totalt 98 personer 2

3 deltagit och av dessa har 34 avslutats, 10 deltagare har gått vidare till arbete, 2 till studier och 22 avslutats av annan orsak. Detta projekt har på ett mycket tydligt sätt medfört ovärderlig samhällsnytta och bidragit till att ett stort antal personer kommit i jobb eller studier samtidigt som de gjort en mycket värdefull insats för föreningarna och Helsingborgs ungdomar under den tid de deltagit i projektet. Anledningen till det extremt stora antalet anställningar under 2003 är att många blev anställda med särskilt anställningsstöd i föreningarna. Kanon & Bussprojekten Dessa två projekt drivs i samma lokal i samverkan mellan två olika anordnare. Båda projekten startade och aktuella kontrakt löper t.o.m Kanonprojektet, som drivs av Stiftelsen Beredskapsmuséet, är dimensionerat för 11 deltagare. I projektet renoveras militär materiel som kanoner och fordon till ursprungsskick för att allmänheten ska kunna se berörda objekt på Beredskapsmuséet i Viken. Intagning sker kontinuerligt i båda projekten.2. Bussprojektet, som drivs av Helsingborgstrafikens Muséiförening, är dimensionerat för 6 deltagare. I projektet har en veteranbuss helrenoverats för muséets räkning. Den fortsatta verksamheten kommer att omfatta reparationsarbeten på övriga bussar i föreningens vagnspark. Syftet med båda projekten är att för långtidsarbetslösa ge gemenskap, arbetsträning och meningsfull sysselsättning som grund för att söka sig vidare till utbildning eller anställning. I projektet erbjuds en relativt stressfri miljö som gör att det finns möjligheter att arbeta långsamt för den som behöver det. Den årliga kostnaden för driften av Kanonprojektet är 444 tkr och för Bussprojektet 257 tkr. Båda projekten har avtal med Arbetsförmedlingen inom ramen för aktivitetsgarantin varför nettokostnaden för nämnden är betydligt lägre. Under år 2003 deltog totalt 15 personer i Kanonprojektet. Under året avslutades sju personer varav fyra till arbete, två till utbildning och en av annan orsak. Under första halvåret 2004 har 14 personer varit aktuella. Tre av dessa hade avslutats vid halvårsskiftet, två för att de fått jobb och en p.g.a. sjukpensionering. Bussprojektet hade under år 2003 sammanlagt 10 deltagare. Av dessa avslutades sex personer under året: tre till jobb, två till utbildning och en av annan orsak. Under första halvåret 2004 har man haft sex deltagare. Två av dessa hade avslutats vid halvårsskiftet, orsak okänd. Projekten anses av Arbetsförmedlingen vara viktiga då de erbjuder arbetsuppgifter som är efterfrågade. Som framgått finns också ett icke obetydligt utflöde till arbete och utbildning. De arbeten som utförs bidrar till Helsingborgs attraktivitet som turiststad. Skolmorfar Klassmorfar i Helsingborg är en ideell förening som driver ett socialt stödprojekt i grundskolan. Visionen är att alla barn i grundskolan ska få tillgång till en mogen, trygg, engagerad och mänskligt kompetent klassmorfar som bidrar till ett gott pedagogiskt klimat och samtidigt är ett stöd för barnen i skolan. Projektet startade och aktuellt kontrakt löper t.o.m Rekrytering av klassmorfäder, eller som de numera kallas skolmorfäder, sker kontinuerligt i samverkan mellan föreningen, Utvecklingsnämnden och 3

4 Arbetsförmedlingen. Antalet deltagare i verksamheten är avhängigt skolornas efterfrågan på skolmorfäder. Man kan bli skolmorfar om man är en långtidsarbetslös man äldre än 55 år med ett samhällsengagemang och en förmåga att ta ansvar för barnens utveckling och trygghet i skolmiljön. Skolmorfar är till för barnen och utgör en extra resurs för läraren samt bidrar till lugnare lektioner genom att de lugnar, stödjer och reder ut bråk och andra incidenter. Skolmorfar utbildas av föreningen och får sedan prova att arbeta på en skola. Efter en provperiod på två till tre månader anställs personen på skolan om båda parter är nöjda med varandra. Eftersom skolmorfäder rekryteras bland långtidsarbetslösa äldre än 55 år får skolan ett omfattande anställningsstöd under en viss period. Den årliga kostnaden för drift av projektet, i huvudsak kostnad för projektledning, är 362 tkr. Under år 2003 anställdes 14 skolmorfäder och under första halvåret 2004 har 11 skolmorfäder varit verksamma. Dessutom förväntas ytterligare några anställas under hösten. Nyttan av projektet är uppenbar då det finns stora behov både av denna tjänst och fler män i skolorna. Upplägget med en kort prövoperiod och sedan anställning ger skolmorfäderna reglerade arbetsvillkor och en viss trygghet i anställningen även om de flesta anställningarna är tidsbegränsade. MH projektet Projektet som drivs av Kooperativ Framtid startade och aktuellt kontrakt löper t.o.m Projektets syfte är att tillgodose behov av meningsfullt arbete för en målgrupp bestående av arbetslösa socialbidragstagare med arbetshinder av fysisk, psykisk och social karaktär samt i vissa fall uttalade brister i det svenska språket. Målet med verksamheten är i första hand att erbjuda personerna i målgruppen handfasta och enkla arbetsuppgifter i en god arbetsmiljö för att öka individens livskvalitet. Projektet ska utgöra en plattform för personlig utveckling, trygghet och tillhörighet. I den mån detta leder till att förutsättningarna för en övergång till reguljär arbetsmarknad ökar ska sådana möjligheter tillvaratas. Projektet erbjuder däremot inte aktiv arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsuppgifterna anpassas efter de individuella förutsättningarna inom Framtids verksamhet. Möjligheternas Hus disponerar 7,5 årsplatser i projektet. Den årliga kostnaden för projektet är 300 tkr. För närvarande är fem deltagare engagerade i verksamheten. Möjligheternas Hus har således inte kunnat utnyttja platserna fullt ut, vilket uppges bero på att det är svårt att motivera målgruppen för arbete utan att ersättning utöver socialbidraget utgår. Påpekas bör att detta är personer som saknar förutsättningar för att konkurrera om arbete på reguljär arbetsmarknad och där ett antal insatser föregått placeringen i projektet. Denna målgrupp växer varför behovet av arbete i anpassad miljö ökar. Problemet är snarare hur incitamenten i sammanhanget bör utformas. IT - punkterna Projektet som drivs av Helsingborgshem inom ramen för aktivitetsgarantin startade och pågår tillsvidare. Projektet är dimensionerat för femton deltagare som arbetar som handledare i verksamheten. Intagning sker kontinuerligt. Deltagare rekryteras både genom Utvecklingsnämnden och Arbetsförmedlingen. Projektets mål är att höja de boendes ITkunskap och att göra Internet tillgängligt för dem som inte har egen dator. Det finns också ett 4

5 syfte att de boende ska lära känna varandra genom att träffas på IT-punkten. Projektdeltagarna ska finnas till hands för att kunna hjälpa till med råd och problemlösning kring IT-frågor. De som anvisas behöver ha god kännedom om IT i allmänhet och vara serviceinriktade. Utvecklingsnämnden har inga kostnader för projektet. Under första halvåret 2004 har totalt 33 personer fungerat som handledare på någon av de tre IT punkterna. Av dessa var 16 personer fortfarande i verksamheten vid halvårsskiftet. Av de 17 som avslutats har fem gått till arbete, två till studier och övriga avslutats av annan orsak. IT punkterna har under årens lopp utgjort en värdefull mellanstation på vägen till utbildning och arbete för många arbetssökande. Lokalerna är en samlingspunkt i de tre bostadsområden där de är belägna och möjligheter finns för de boende att använda datorerna på IT punkterna för arbetssökande. En sammanställning av projektens resultat återfinns i bilaga 3. Övrigt I september bör diskussion inledas med Arbetsförmedlingen huruvida de har för avsikt att teckna fortsatta kontrakt inom ramen för aktivitetsgarantin i de projekt där de nu är involverade; Time Out / Skolbasket samt Kanon & Bussprojekten. Utvecklingsnämnden bör behandla ansökningar om driftsbidrag till verksamheterna för år 2005 så snart som möjligt under fjärde kvartalet. Genomförda aktiviteter i verksamhetsplanen Den verksamhetsplan som nämnden antog innehåller såväl långsiktiga som kortsiktiga mål för verksamhetsområdet Socialt entreprenörskap, se bilaga 1. I verksamhetsplanen skissas en strategi som går ut på att bredda och fördjupa intresset för socialt entreprenörskap hos fler parter än Utvecklingsnämnden och att i förlängningen kunna bilda ett Partnerskap kring utveckling av socialt entreprenörskap. Dessutom anges ett antal punkter där ansvariga för verksamhetsområdet skall utreda och initiera konkreta insatser. Med tanke på det begränsade antal timmar som både undertecknad samt controller anställd av Utvecklingsnämnden arbetar har följande långsiktiga plan upprättats för att genomföra arbetsuppgifterna i planen. Under år läggs huvuddelen av tillgänglig tid på partnerskapsprocessen, uppföljning av pågånde verksamheter samt att skapa ett ekonomiskt utrymme för nya projekt med inriktning mot socialt företagande. Samtidigt påbörjas givna utredningsuppdrag. Under år lämnas förslag på de utredningsuppdrag som finns i planen och initieras nya verksamheter i enlighet med förslagen. Nedan redovisas till att börja med arbetet med partnerskapsprocessen och därefter arbetet med utredningsuppdragen. 5

6 Förankringsarbete för att bygga upp Partnerskapet för Socialt Entreprenörskap. Detta förankringsarbete har omfattat en rad aktiviteter alltifrån sammanträffanden med enskilda personer till genomförande av sex workshops för ett trettiotal utvalda personer. I september 2003 genomfördes ett halvdagsseminarium för verksamhetsansvariga på Visionscenter och Möjligheternas Hus. Detta resulterade senare i tillkomsten av ett nytt projekt, MH projektet. Ett antal träffar har genomförts tillsammans med förvaltningsledningarna för Utvecklingsnämnden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i olika konstellationer. Utfallet av dessa samtal är dels att Arbetsförmedlingen fortsatt engagera sig i vissa av de pågående projekten inom ramen för aktivitetsgarantin samt att samtliga parter uttryckt ett intresse för att i höst fortsätta samtalen kring utveckling av socialt entreprenörskap. Särskilt intresse har här de förslag kring utveckling av Samhalls verksamhet som väntas från regeringen i samband med höstbudgetpropositionen och de öppningar detta kan ge för den lokala sociala ekonomins utveckling. En serie på sex worskshops kring socialt entreprenörskap genomfördes under perioden november 2003 mars 2004 med följande målsättningar. Tydliggöra behoven av ett socialt entreprenörskap. Skapa en plattform för fortsatt utveckling. Få input till de utredningsförslag som ingår i verksamhetsplanen. Ett trettiotal personer deltog regelbundet på dessa workshops och ytterligare ett tiotal vid enstaka tillfällen. De deltagande arbetar i ideella eller ekonomiska föreningar samt hos offentliga myndigheter. Bland de som var inbjudna men som inte ville medverka var LO, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Nyföretagarcentrum (varit med vid enstaka tillfälle) samt Arbetsförmedlingens Starta Eget verksamhet vilket var tråkigt med tanke på att det behövs en bred samling för sysselsättningstillväxt. Förutom de inledande och avslutande sammankomsterna hade varje workshop ett speciellt tema och bestod dels av en föreläsningsdel och dels av en diskussionsdel. Bland föreläsarna fanns några av Sveriges ledande auktoriteter inom den sociala ekonomin med vilka knutits kontakter som kan ha stort värde i det framtida arbetet lokalt i Helsingborg. Värdefulla kontakter knöts också med företrädare för Ekobanken vilket har betydelse för möjligheterna att utveckla ett system med mikrolån. De som deltog i workshopsen var mycket engagerade och kreativa vilket resulterade i ett antal idéer presenterade på den avslutande workshopen. Idéer som skulle kunna utvecklas till socialt företagande i den anda som uttrycks i verksamhetsplanen var bl.a. följande: Kooperativ personalpool för avlösare inom äldreomsorgen, personliga assistenter m.fl. Kooperativ kompetenspool avseende företagsinriktade tjänster inom administration, marknadsföring och försäljning. Kooperativ verksamhet för leverans av färdiglagad mat inom äldreomsorgen. Kooperativ bilpool. 6

7 Arbetet med workshopsen har också inneburit ett närmare samarbete med KoopUtveckling i Skåne. Detta har bl.a. resulterat i att Utvecklingsnämnden tillsammans med KoopUtveckling i Skåne, Arbetsmarknadsenheten i Landskrona, Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad i Malmö samt tre företag bildat ett Utvecklingspartnerskap som gemensamt lämnat en ansökan att få driva ett projekt inom ramen för Equal programmet under åren Grundidén med projektet är att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för de som idag står utanför den genom att ge dem de verktyg de behöver för att kunna skapa sina egna jobb genom företagande i olika former. Om projektet kommer till stånd så kommer det på ett påtagligt sätt underlätta genomförandet av den verksamhetsplan för Socialt entreprenörskap som nämnden antagit. Processa fram nya idéer till konkreta verksamheter. En annan aktivitet som tagit mycket tid i anspråk under är att processa fram nya idéer till konkreta verksamheter. Tillsammans med Utvecklingsnämndens controller, Claes Johansson, har undertecknad haft kontakt med en rad personer som har/har haft idéer som skulle kunna utvecklas till verksamheter inom ramen för social ekonomi. I enlighet med våra uppdrag har vi dels utrett dessa idéer och dels i vissa fall gett stöd att utveckla idéerna. Framtidsstöd, Bo Häggroth, kontakt förmedlad till KoopUtveckling i Skåne. Resurspoolen, Rolf Kullberg m.fl., konsultativt stöd, förmedling av kontakt ESF och KoopUtveckling i Skåne. Medverkat till att de fått Mål 3 stöd för förstudie. Förebyggande insatser mot droger, Lennart Juhlin, konsultation och förmedling av kontakt till annan förvaltning. Seniorsupport, Annika Halsvik och Anita Augustsson, långvarigt konsultativt stöd och förmedling av kontakter. Medverkat till att de fått Mål 3 stöd för förstudie. Turism för alla, Dieter Muller, utredning av ansökan om ekonomiskt stöd. Ansökan avslagen. Nattöga, Sverker Ehn m.fl., utredning och medverkan till etablering av projekt. Ansökan bifallen men projektet kunde ej sättas igång eftersom remittenterna inte utnyttjat placeringsmöjligheten. Brukarstödscentrum, Kjell Karlsson/DHS, utredning av ansökan om ekonomiskt stöd. Ansökan avslagen men ansökaren har senare fått medel från Allmänna Arvsfonden för att driva projektet. Kvinnor för kvinnor, Aigozel Khodjaeva, utredning av projektidé som ej kunde utvecklas vidare. Brukarstödscentrum för beroende personer, Fredrik Lindahl, utredning av ansökan som senare avslogs. I processen med att ta fram nya idéer har vi ett bra samarbete med Avance Resursutveckling, en verksamhet inom Arbetscentrum, vilket inneburit att vi medverkat både till att personer därifrån anställts i projekt inom den sociala ekonomin och att de fått stöd att utveckla idéer kring socialt företagande. Vi har också för Arbetscentrums räkning utrett de framtida förutsättningarna för verksamheterna Hunddagis och Return Återvinningsverksamhet. 7

8 Utreda och lämna förslag på tidigare nämnda punkter i verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen ingår att under perioden utreda och initiera konkreta insatser enligt följande; 1. Initiera ett projekt för högutbildade arbetssökande invandrare där dessa utbildas för att driva förändringsprocesser som kan leda till ökad kulturell och etnisk mångfald. 2. Initiera framtagandet av ett entreprenörsprogram för personer som är intresserade av att driva kooperativ affärsverksamhet. 3. Ge ekonomiskt stöd till pilotprojekt med syfte att utveckla kooperativ affärsverksamhet. 4. Ta fram ett förslag för att genomföra HISO s vision `Idrottens arbetsförmedling. 5. Utreda möjligheterna till användning av sociala klausuler vid offentlig upphandling. 6. Utreda förutsättningarna för att initiera ett system med mikrokrediter för att underlätta för arbetslösa socialbidragstagare att försörja sig själva genom eget företagande. 7. Ta fram ett förslag rörande s.k. `Gröna jobb som skulle kunna genomföras inom den sociala ekonomins ram. 8. Att marknadsföra den sociala ekonomin till företag med möjlighet att bidra ekonomiskt och kompetensmässigt till utveckling av en tredje arbetsmarknad. När det gäller utredningsuppdragen i verksamhetsplanen har förslag lämnats på punkt 1 till förvaltningschef för utvecklingsnämnden. Arbetsförmedlingen var mycket positiv till idén. Förslaget har förts vidare till personalenheten inom Helsingborgs stad. När det gäller punkt 2, förslag till entreprenörsprogram pågår utredning. Förslag till utbildning i socialt entreprenörskap bör samordnas med förslag till ett bredare entreprenörsprogram vilket Utvecklingsnämnden arbetar med. Beträffande punkt 3 så finns ett avsatt utrymme i budgeten för detta. Som redovisats ovan finns idéer som vi är inblandade i som skulle kunna komma i fråga för ett sådant stöd framöver. Några tidigare ansökningar har avslagits då de inte uppfyllt fastställda kriterier för stöd. Beträffande punkt 4 har diskussioner förts med idrottsföreningarna. Det har då framkommit att man vill ha en ökad samordning kring de placeringar i arbetsmarknadsåtgärd som görs i idrottsföreningar. I övrigt är man nöjd med nuvarande förhållanden. Tillkomsten av Time Out / Skolbasket verksamheten ses av idrottsföreningarna som mycket positivt. De placeringar som görs genom dem fungerar bra och om det är några problem så får man fort hjälp. Man vet vem man ska vända sig till och Time Out / Skolbasket har rätt kompetens för att åtgärda uppkomna problem. När placeringar görs av Arbetsförmedlingen genom den s.k. POP gruppen finns inte samma uppbackning av förening och deltagare som vid placeringar genom Time Out / Skolbasket. Dessa placeringar fungerar därför inte lika bra. Det finns därför ett önskemål från idrottsföreningarna att samtliga arbetsmarknadsinsatser i idrottsföreningar koordineras via Time Out / Skolbasket. Önskemålet har framförts till Utvecklingsnämnden och en orienterande diskussion förts tillsammans med berörda. 8

9 Beträffande punkt 5 har utredningsmaterial redovisats till förvaltningschef för Utvecklingsnämnden beträffande möjligheten att använda sociala klausuler. Materialet är föremål för ytterligare utredning internt. Dessutom har förslag lämnats om att genomföra ett pilotprojekt med kvalitetsmodellen `Socialt index för att få igång en diskussion kring arbetsgivares sociala ansvarstagande. Det senare förslaget har förts vidare till Personalenheten. Beträffande punkt 6, mikrolån, har vi utrett hur man organisatoriskt skulle kunna hantera ett sådant system. Vi har också genom kontakterna med Ekobanken fått möjlighet att delta i en nationell arbetsgrupp som arbetar med att finna nya lösningar på problemen med att hitta lokalt utvecklingskapital för mindre företag. Det synes klokt att avvakta utfallet av detta arbete innan slutligt förslag presenteras. Arbetet under punkterna 7 8 har initierats men inte kommit särskilt långt. Under perioden september december prioriteras följande aktiviteter: Få fram ett par kooperativa pilotprojekt som kan startas under hösten. Framtagande av entreprenörsprogram. Fortsätta arbetet med mikrokreditsystem. Påbörja arbetet med förslag kring `Gröna jobb. Påbörja arbetet med marknadsföring av social ekonomi. Beslut beträffande verksamheter för 2005 förbereds. En redovisning av vilka aktiviteter som genomförts under perioden juni december lämnas i början av januari 2005 tillsammans med planering för det första halvåret