LÄRAREN SOM IDEOLOGIFÖRMEDLARE

Transkript

1

2 Några kloka ord LÄRAREN SOM IDEOLOGIFÖRMEDLARE En viktig uppgift för både lärare och skolforskare är att synliggöra skolsystemets ideologiska innehåll och bidra till att skolans aktörer kan få tillgång till teorier, förklaringar, tolkningar och modeller för hur man kan förstå, försvara eller i vissa fall motarbeta rådande värderingar. Om skolans genomförare saknar redskap för att granska de ideologiska strömningar som styr eller påverkar skolan, är risken stor att man kan bli en aningslös och lojal medarbetare i vilket samhällssystem som helst. (Granström, 2012)

3 Idag Föreläsning Förstelärares uppdrag i ljuset av läroplansteori och didaktik Fika Seminarium Vilket är värdet av läroplansteori och didaktik för förstelärare? Läroplansteoretisk och didaktisk analys av utvecklingsarbete Kollegahandledning i basgrupp Dilemman och problem gällande försteläraruppdraget

4 Handlar om den politiska nivån hur utbildningspolitik formuleras och utövas. Handlar om den didaktiska nivån hur undervisning bedrivs, innehåll väljs ut och organiseras etc. Handlar om relationer mellan dessa nivåer.

5 De(n) som styr skolan har en uppfattning om: För vem eller vilka är utbildning till? Urval av kunskap vad är viktigt? Vem bestämmer över utbildningen? - Vem är huvudman? En uppfattning om vad utveckling och lärande/inlärning är

6 Valda styrtekniker i läroplaner - kvalificerar eller diskvalificerar lärare som självständiga konstruktörer av undervisning Handlar om vad lärare ska göra och vad det innebär att vara lärare Läroplaner frambringar läraridentiteter och ger förståelse för hur läraren konstrueras (Morawski 2010) 40-talet Hets Problemet: Den auktoritära sorteringsskolan Lösning: demokratifostran 70-tal Lära för livet: Problem: Skolans inre arbete och det menings (fulla/lösa) med att gå i skolan Lösning: demokratisera skolans inre arbete genom elevinflytande 2010-tal Klass 9A Problem: Elevers resultat Lösning: ämneskunniga lärare

7 1842 Fostran till undersåte Förberedelse för nattvardsgång Ansvarstagande frihet Ansvarsutkrävande kontroll U19 Den medborgerliga skolan Hembygdskunskap I småskolan Lgr 62 Drygt 400 s Gemensam bottenskola Lgr 69 differentieringsfrågan Lgr 80 Centrala begrepp Lokal arbetsplan arbetsenheter Lpo/f 94 Deltagande målstyrning Reflekterande praktiker Den processorienterade Läroplanen Vägen är målet i en bildningsresa Som förutsätter ett demokratiskt samhälle Den reflekterande praktikern Deltagande målstyrning Elevers inflytande Det didaktiska frirummet i några läroplanstypologier (Morawski 2010) Mål Innehåll Metod Bedömning Den Innehållsorienterade Läroplanen Innehållet blir målet och planering är att följa läroboken Kunskap som något förgivet taget Den Resultatorienterad Läroplanen Utbildning handlar om att prestera ett förväntat resultat Frihet att välja tillvägagångssätt LGR11 Måluppfyllelse `bättre prestationer

8 Skolan mångtydiga och motstridiga mål Måluppfyllelse en fråga om att lösa dilemman förvara Skolans övergripande mål Likvärdig utbildning Lika möjligheter! jämlikhet i resultat ca 400 mål bildning lärande samarbeta närvaroplikt omsorg fostra kvalificera Kvalificera för ojämlikhet och socialisera till jämlikhet (Isling) sortera individualisera

9 En socialiserande, vilken innebär att fostra barn/elever till demokratiska medborgare i ett demokratiskt samhälle En kvalificerande, vilket innebär att ge elever en utbildning som svarar mot främst näringslivets behov En sorterande, vilket innebär att via betygen förbereda eleverna för olika roller och positioner i samhällshierarkin. En förvarande, vilket innebär att omsorg ges till barn vars föräldrar behövs i produktionen

10 Organisationer i några olika miljöer Centralisering Företaget förr Skolan förr Marknads orientering Skolan Reglering Företaget nu affärsidé Decentralisering verksamhetsidé Skolan 1990-tal

11 Vad är didaktik? "Det a r alltid na gon (vem?) som na gon ga ng (na r?) na gonstans (var?) och av na gon anledning (varfo r?) undervisar na gon (vem?) i na got (vad?) pa na got sa tt (hur?) mot na got ma l (vilket?), fo r att denne genom na gon typ av verksamhet (vilken?) skulle na na gon form av kompetens (vilken?) fo r att kunna fo rverkliga sina intressen nu och i framtiden?" (Uljens, 1997) Selektions- (vad?), kommunikations- (hur?) och legitimitetsfrågor (varför?)

12 Läroplansteori + didaktik = sant? Samhällseffektvitet Samhällsdemokrati Nytta Förändring Kvalificering Kultivering Resultatorientering Bildning Givna mål/krav Autonomi Hur-frågan Vad/Varför-frågan Anglosaxisk Curriculum-tradition Kontinental Didaktik-tradition

13 Vad möter lärare? Metoder och innehåll utan riktning ELLER som är inställda i viss läroplan/didaktisk tradition? Läroplansteori + Didaktik Förhålla sig till och göra medvetna val (jfr didaktisk komptens) Vad är utbildningsmässigt önskvärt?

14 Exemplet: la ra att la ra -metakognition EU nyckelkompetens, OECD, Skolverket Formativ bedömning Läsundervisning Inkluderingsstrategi Matematik och Naturvetenskap Självvärdering och Självreglering

15 Vad händer med undervisningen? Metakognition är effektivt för lärande, men effektivt för vilket lärande? Metastudier från anglosaxiska länder En viss undervisningssyn (lärare, elever, innehåll) En viss kunskapssyn Vad händer med undervisningen?

16 Läsundervisning Läsfixarna som exempel (Hogedal, Liberg, Nemeth & Levinsson) Elevernas intresse riktas mot användning och förståelse av olika Läsfixare Texternas innehåll och budskap faller bort Ju mer elever skapar mening kring sitt eget kunnande i ljuset av ett önskvärt kunnande, desto mindre skapar eleverna mening kring inneha llet

17 Jfr Carlgren om BfL Detta får i sin tur som konsekvens att elevens uppmärksamhet flyttar från det som kunnandet gäller till det egna kunnandet. När lärare och elever till exempel samtalar om en dikt så är det risk att det inte är dikten och innebörden i den som främst uppmärksammas utan hur eleven kan visa sina kunskaper genom att samtala på vissa sa tt ( ). Enligt kunskapskraven är det nämligen elevens sätt att resonera som ska bedömas. Fokus är på frågan om vad det innebär att kunna och hur eleven kan visa upp det snarare än på det kunskapen gäller (

18

19 Seminarium Läroplansteoretisk och didaktisk analys av ett genomfört, pågående eller framtida utvecklingsarbete Vad är det för kunskap på lärar- och elevnivå som utvecklingsarbetet avser att bidra till, och varför har utvecklingsarbetet fått just denna inriktning? Vilken del/vilka delar av läraruppdraget och undervisningen är det som fokuseras (jfr portalparagrafen i Wahlstro m s. 34)? Vilken la roplanstradition svarar utvecklingsprojektet mot? Vilken/vilka undervisningsfrågor didaktikens vad, hur och varför betonas i utvecklingsarbetet? Vilken undervisningstradition svarar utvecklingsprojektet mot?