Qualiscertifiering av Fritidsgården 2:an Nacka Kommun
|
|
- Ann-Sofie Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Fritidsgården 2:an Nacka Kommun Granskarnas fullständiga namn Monica Linderos Skol- och fritidsförvaltningen Helsingborgs Stad Eva Törnberg Skol- och fritidsförvaltningen Helsingborgs Stad Q-Steps i Sverige AB 1
2 Fritidsgården 2:an- en kort presentation 2:ans fritidsgård i Nacka kommun är en kommunal fritidsgård. Totalt finns det sju fritidsgårdar och en mötesplats ( privat) i Nacka. Huvudansvarig för verksamheten är Fritidsnämnden och ett avtal skrivs mellan Fritidsnämnden och Förskola, Fritid och Skola. Det finns tydliga uppdragskontrakt mellan uppdragsgivaren, chefen för idrott och fritid; Åsa Engvall och uppdragstagare som för 2:an är Tore Andersson, enhetschef. en är huvudansvarig för tre gårdar och det finns en platsansvarig på varje gård. På 2:ans fritidsgård är det Aumed Mohammed, som har arbetat 17 år som fritidsledare. Övrig personal är Susanna Esch som arbetat 2 år på 2:an, Kristina Ahleda i 6 år men arbetat över 30 år inom kommunen samt Ulf Öberg som i 6 år arbetat på gården och som är ansvarig för musikverksamheten. På gården arbetar tre personal heltid 1,0 och en 0,75. Det finns 0,25 tjänst till förfogande för att anställa speciella ledare på timmar. en arbetar varannan kväll dock inte lör- eller söndagar. Ca tim/ vecka är besöksfri och under denna tid är det personalmöte, planering, förmöte, samverkan med skolor m.fl. Det finns personlig och gemensam tid. Öppethållande på gården är 35tim/ vecka mån- fredag. Gården ger ett fräscht, trevligt och mysigt intryck, bra planerad inomhus och öppna ytor. Det finns repetitionslokaler för musik, inspelningsstudio, allrum, café, dans/bollrum, kontor, mys/mötesrum och skapande rum (keramiken) på en total yta om 450 m2. Musiken är gårdens speciella nisch men det finns också utrymme för andra aktiviteter såsom bordtennis, bak, playstation, läsa tidningar, delta i olika ledarledda grupper. Ett av rummen hyrs ut till en skola under dagtid, vilket innebär att det kommer in en extra intäkt. 2:ans fritidsgård är en relativ nybyggd fritidsgård och startade sin verksamhet i nuvarande lokaler år Fritidsgården ligger centralt i sin kommundel nära Nacka centrum som har ett rikt utbud av affärer, restauranger mm. Det finns bra bussförbindelser nära gården. Gården fångar upp en stor del ungdomar, särskilt på eftermiddagarna. Den ligger bra till, i närheten av de olika skolorna som finns på nära avstånd; grundskolor och gymnasieskola. Totalt finns det 75 klasser i närområdet, men alla som besöker gården bor inte i området. Bostadsområdet består av både höghus, villor och radhus. Gården riktar sig till åldersgruppen år. Utemiljön är inte så trevlig pga. livlig trafik samt avsaknad av en attraktiv utemiljö såsom t.ex. bollplaner, grönytor. För tillfället pågår också en stor ombyggnad av Nacka centrum. Gården är en korsväg på väg till en annan aktivitet och många av besökarna är aktiva i olika föreningar. 2
3 Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering 2: ans Fritidsgård har genomfört en självvärdering i anslutning till Qualis- trappan och de tio kvalitetsområden som speglas i Qualis- trappan. Man har också vid självvärderingen använt de sammanlagt 70 kriterier, som utformats till de sju stegen i Qualis- trappan. en har också gjort sin självvärdering utifrån samma kriterier. Bland de utvärderingsmetoder som 2:an har använt, kan först nämnas enkäter till ungdomar/ besökare och personal på gården. Dessa genomfördes från november 2007 till januari En kompletterande ungdomsenkät genomfördes i januari ungdomar under året 2007 och 17 ungdomar i januari 2008 har besvarat enkäten. 4 av 4 personal har besvarat personalenkäten. En medarbetarenkät genomfördes under hösten 2007 på 2:ans fritidsgård samt på fritidsgårdarna Älta och Henriksdal som kan jämföras med hela Nacka kommun. Vidare har enhetschefen och personalen gjort en egen självvärdering av var fritidsgården ligger i Qualis-trappan inom de 10 kvalitetsområdena. Det har också överlämnats en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de tio områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder fritidsgården använder sig av. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende besöksfrekvens, anställd personal, kostnad per besökstillfälle, sjukfrånvaro. Dessa redovisningsformer har kompletterats med olika planer och rapporter som personal och enhetschef funnit relevanta för att belysa kvaliteten på Fritidsgården. Certifieringen har skett i form av undertecknade externa granskare tillbringat en dag och två timmar näst följande dag. Ovan nämnda material från fritidsgården har kunnat studeras före besöket. Vidare har vi genomfört gruppintervjuer med personal och ungdomar och en intervju med enhetschefen vid två tillfällen. Vid besök och intervjuer har fokuseringen legat på områden och kriterier i anslutning till Qualis- trappan. Kvalitetsområde Självvärdering Självvärdering A B C D E F G H I J Extern värdering granskare 3
4 Kvantitativa tal (nov/ dec 2007) Antal besökare eftermiddag 79 Antal besökare kväll 49,3 Andel flickor samtliga besökare 87 flickor / 47% Antal besökare per personal eftermiddag 23,3 Antal besökare per personal Kväll 18,3 Antal ungdomar i närområdet 75 ungdomar/ 40,5% 99 % Procentuell andel anställda med fritidsledarutbildning eller annan likvärdig pedagogisk utbildning. Genomsnittlig sjukfrånvaro per år i procent. 1% Antal långtids sjukskrivna personer. (Mer en 90 dagar.) Antal dagar för kompetensutveckling per år och medarbetare Kostnad per besökstilfälle inkl lokaler Kostnad per öppen timme inkl lokaler kr kr Verksamhetens kvalitet inom tio områden Trygghet och trivsel Det första intrycket när man kommer in på fritidsgården är att det är lugnt, rent, snyggt och mysigt. Det är en bra planlösning vilket gör att man har en bra överblick över hela gården förutom repetitionslokalerna som har låsta dörrar (givetvis med all dyrbar utrustning samt för akustikens skull). Trevlig inredning, besökarna tar av sig skor och jackor, det finns också skåp så att besökarna kan låsa in sina ev. ägodelar. Det finns metoder och rutiner för att för att bl.a. förebygga och bekämpa mobbning, våld och hot och allvarlig händelse. Detta vitsordas till viss del av de ungdomar och personal som intervjuas. Även enkäterna visar att så är fallet även om det finns en viss förändring 2007 och ,9 % av totalt 57 svar år 2007 svarar att de trivs bra och 68,4 % år 2007 att de känner sig trygga. Är 2008 är det 17 svarande och 88,2 % svarar att de trivs på gården och 76,5 % att de känner sig trygga där. enkäten som genomfördes i januari 2008 visar att 100% är trygga på sin arbetsplats och 75% svarar att det finns tydliga regler som också efterlevs. Det saknas föräldraenkäter men i intervjuer med ungdomarna säger de att deras föräldrar ringer till gården och personalen ringer hem om de undrar något eller om det hänt något allvarligt. Vissa föräldrar besöker också gården men några ungdomar tycker att det är pinsamt om de ska springa här. Ungdomarna säger också att personalen har allas mobilnummer; de har stenkoll på oss. För att göra ungdomarna synliga finns det en gästbok så att ungdomarna kan skriva sitt namn varje dag/ tillfälle de besöker gården. en hälsar på alla besökare med namn vilket bekräftar för dem att de blivit sedda. Det känns som det finns en ömsesidig respekt ledarna och besökarna emellan. 4
5 Metoderna för att öka trygghet och trivsel har växt fram ur verkligheten. Fr.o.m. detta år har en Metodbok utarbetats där det framgår vilka metoder som ska användas för att öka trygghet och trivsel. Systematiskt arbetar all personal tillsammans med enhetschefen med trygghet / trivsel. Det finns alltid en punkt på dagordningen på personalmötena som tar upp denna fråga. Några av ungdomarna säger att tack vare att det är mixat med killar och tjejer så är det ett tryggt klimat. Steg 7 Steg 5 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 5 inom området Trygghet och trivsel. Man har flera metoder för att skapa trygghet och trivsel. Det finns också metoder för ett systematiskt förbättringsarbete. Vi kan dock notera att utifrån ungdomsenkäterna är det svårt att få en bild då det är 57 svar på en enkät ( 2007) och 17 på en enkät ( 2008). Förbättringsområden kan vara att vid flera tillfällen exklusive enkäterna ha en öppen och mer levande dialog med ungdomarna kontinuerligt samt att komma överens om när enkätundersökningarna ska genomföras. I en samlad bedömning placerar vi gården på steg 5. När det gäller steg 6 har vi inte kunnat verifiera att en gemensam värdegrund präglar allt arbete. Delaktighet och inflytande Vid intervjuerna med ungdomar, personal och enhetschef framkommer att det periodvis är svårt att få ungdomarna delaktiga i verksamheten då det finns en stor omsättning bland besökarna och det finns ingen kontinuitet i besöksfrekvensen. Men när det gäller musikverksamheten så upplevs det som att det råder full delaktighet i både ekonomi, regler och skötsel. Vid intervjuer med personalen finns det en antydan till att de arbetar på att väcka gnistan för att bli bättre inom detta område. I stället för stormöten satsas det på Open Space som innebär att det finns olika frågeställningar på olika bord och ungdomarna får skriva ner vad de tycker. Ungdomarna säger att de får svara på enkäter och att de är med och planerar utformningen av gården. En del av besökarna driver också egna aktiviteter. Några tjejer säger att de gör roliga saker i tjejgruppen där de får välja inom vissa gränser. De säger också att vet var gränsen går. Det framgår av intervjuer med personal och ungdomar att all personal arbetar för att ungdomarna ska bli producenter och inte konsumenter. Enkätsvaren år 2007 visar bl.a. att 45,6 % av 57 svarande bland ungdomarna tycker att det finns goda möjligheter att påverka gårdens utbud. I ungdomsenkäten 2008 ( 17 svar) är det 52,9 % som tycker att de kan påverka. I personalenkäten kan vi se att 75 % av personalen tycker att de kan påverka mm. 5
6 Steg 3 Steg 6 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 3 inom området Delaktighet och inflytande. Det finns en ambition att testa nya metoder bl.a. Nacka- dialogen att pusha som går ut på att ungdomarna ska bli aktiva genom att gå in på hemsidan och tycka till om verksamheten. Förbättringsområden kan vara att mer engagera ungdomarna i olika aktivitetsgrupper men inte på bekostnad av musikverksamheten då denna fungerar mycket bra. I en samlad bedömning placerar vi gården på steg 3. För att nå steg 4 bör ungdomarna ges möjlighet att vara med och påverka utformningen av gemensamma regler. Utveckling av självkänsla och identitet Vid frågan om det saknas en pedagogisk plan upplever vi att personalen blir osäkra på frågan. Men i de fortsatta intervjuerna med såväl personal som enhetschefen uppfattar vi att det finns en medvetenhet i arbetssättet för att stärka ungdomarna sin identitet. Detta framkommer t ex vid redovisningar av de tjej- och killgrupper som är dokumenterade. När killgruppen är på gymet är det t ex diskussioner kring deras självbild. Det finns också kontinuerliga samtal kring att alla har lika värde. Genom de långsiktiga aktiviteterna lär sig ungdomarna en färdighet. Framförallt fungerar detta i musikverksamheten och det finns metoder för att stärka ungdomarnas självkänsla och identitet, tycker enhetschefen i intervjun. Metoderna är att t.ex. på en musikafton så kan de andra ungdomarna som inte spelar i ett band fixa kringarrangemang. Tjejgrupperna växer t.ex. med sina uppgifter i Cafégruppen, tycker enhetschefen. I ungdomsenkäten 2007 ( 57 svarande) är det 52,6 % som svarar att de utvecklas som personer och accepteras som de är ( 17 svarande) instämmer 52,9 % i samma frågeställning. I samtalen med ungdomarna säger de att personalen ser dem, kramar dem och småpratar lite om vad som hänt under dagen. En ungdom tycker att han har utvecklats som människa och blivit starkare som person, tack vara personalen. Steg 5 Steg 4 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 5 inom området Utveckling av självkänsla och identitet. Genom de olika gruppaktiviteterna som genomförs ser vi i utvärderingarna att ungdomarna sporras till att växa och att stärka sin identitet. En av metoderna är att ge positiv förstärkning när ungdomarna gjort något bra, berömma och uppmuntra är en annan metod. Ett av förbättringsområdena är att diskutera i personalgruppen vad en pedagogisk plan ska ha för innehåll och hur ska den följas upp. Ett annat område är att diskutera i personalgruppen vilket ungdomsledarskap som eftersträvas av gårdens ungdomar och hur man kan stärka dem successivt. För att nå steg 6 behövs det en individuell dokumentation av varje besökare. 6
7 En attraktiv mötesplats Fritidsgården ligger bra till i förhållande till skolorna och det finns bra bussförbindelser. Den ger ett inbjudande intryck och det syns att personalen håller gården fräsch och ren. Den känns inte anonym, är bra skyltad och den känns välkommande och trygg. Utemiljön är inte attraktiv då gården ligger nära en trafikerad väg och det finns inga öppna lekytor. Det saknas också utelekredskap. Detta tycker ungdomarna också. De vill ha bollplaner och mer grönska runt gården. I ungdomsenkäterna svarar år 2007 ( 57 svar) 63,2 % att lokalerna är trivsamma. I enkäten 2008 tycker 64,7 %( 17 svar) detsamma. Steg 7 Steg 5 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 6 inom området En attraktiv mötesplats. Det finns en ambition hos personal och enhetschefen att göra utemiljön attraktivare. Det har enligt den tillgängliga dokumentationen bl. a. planterats en vintergrönhäck. Man har också investerat pengar till förbättring av utemiljön under våren Ett tips till förbättring av utemiljön kan vara att placera en multiarena i närheten av gården. För att nå steg 7 behövs utemiljön göras attraktivare. Organisation Vid samtal med enhetschefen fick vi mer information kring hur uppdragskontrakten fungerar. Uppdraget är tydligt nerskrivet i kontraktet och om kontraktet uppfylls ges samma uppdrag för nästa period, dock med en indexuppräkning. Vi ifrågasätter varför målet är att bara 80% av ungdomarna och deras föräldrar ska vara nöjda med verksamheten och att en lika stor andel av föräldrarna ska känna till fritidsgårdens och dess verksamhet. Anledningen är att personalen anger 100% men politikerna tilldelar en budget för 80%. I kontraktet står också att fritidsgården ska ha ett öppethållande på minst 35 tim/veckan som vi tycker är väldigt lite med tanke på personaltätheten. Vid intervjuerna med personalen säger de att de tillsammans jobbat fram kontraktens utformning. Det finns väl utarbetade möten för hur uppdraget ska förankras och hur ansvarsfördelningen ser ut inom personalgruppen. en har personalmöte varje tisdag 2 tim/ vecka och detta är det viktigaste beslutsforumet. Varje termin görs en långtidsplanering, det finns teamkänsla inom personalgruppen som vi som granskare tydligt upplever. Det finns också en flexibilitet inom gruppen då man litar på varandra och alla arbetsuppgifter är allas ansvar. I personalenkäten svarar 75% att det finns en tydlig ansvarsfördelning och bra organisation. 100% av personalen svarar också i enkäten att det finns ett bra lagarbete svarar att det finns ett väl fungerande beslutssystem.. 7
8 Steg 7 Steg 6 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 7 inom Organisation. Det finns en team- känsla inom personalgruppen och det finns en tillit till varandra. Uppdraget är också väl förankrat inom gruppen. Men vi upplever att det behövs en mer dialog med mellan fritidsgården och politikerna. Detta bekräftar också enhetschefen. Ett förbättringsområde kan vara att hur arbeta fram PR-metoder för att få de ansvariga/ politikerna att ta del av verksamheten och få dem engagerade. Styrning och ledarskap Det finns väl formulerade och dokumenterade verksamhetsmål och utvärderingar av de olika verksamheterna. Varje ansvarig gör sin dokumentation och utvärdering som vi kan utläsa av rapporterna och också i intervjuerna med personalen. I slutet av varje termin görs en utvärdering av all verksamhet. en säger i intervjuerna att de vet vilka ansvarsområden man har allt från chefer till alla olika nivåer. Det finns regelbundna löne- medarbetarsamtal vid ett tillfälle/ år enl. personalen och all kompetensutveckling diskuteras med enhetschefen. Kontrakt finns mellan uppdragsgivare och personal. Varje medarbetare har chansen att beskriva muntligt eller skriftligt hur de arbetar med målen enl. enhetschefen. I personalenkäten svarar 75% av personalen att det finns tydliga mål för verksamheten. 100% svarar att ledningen skapar förståelse och delaktighet samt 75% säger att ledningen är bra på att driva utvecklingen framåt. Vid intervjuerna med personalen säger de att det viktigaste är att inte gå i gamla spår utan söka nya sätt att arbeta efter och att hitta nya visioner. I ungdomsenkäten 2007, svarar 52,6 % att de känner till målen för gårdens verksamhet och 2008 svarar 35,3 % att de känner till dessa. Steg 4 Steg 6 Vi placerar 2.ans Fritidsgård på steg 6 inom Styrning och ledarskap. Det finns i självvärderingen olika uppfattningar mellan enhetschefen och personalen. Vi får inte riktigt kläm på vad som är tydligt ledarskap från personalens sida. Förbättringsområden är att tydliggöra mer för ungdomarna vilka verksamhetsmål fritidsgården har. I en samlad bedömning placerar vi fritidsgården på steg 6. För att nå steg 7 behöver all personal tillsammans diskutera den gemensamma synen på uppdraget och stärka sitt pedagogiska ledarskap. 8
9 Kommunikation I samtal med personalen framkom att det finns en ansvarig som ska uppdatera hemsidan. Det finns också en metod att nå ut till ungdomarna genom att SMS:a. I personalenkäten svarar 100% att IT används ofta av ungdomarna och personalen. Alla i personalgruppen svarar också att de kollar sin e-post kontinuerligt. Av ungdomarna svarar 24,6 % i enkäten 2007 att de använder sig av gårdens hemsida och 2008 svarar 41,2 % att de gör det. Steg 5 Steg 5 Vi placerar 2: ans fritidsgård på steg 5 inom Kommunikation. Det finns idag ingen levande hemsida och ett förbättringsområde är att ge ansvarig personal utbildning för att göra hemsidorna mer attraktiva och trendiga. Det finns en svårighet vid bedömningen av de olika enkätundersökningarna då det är en differens i svarande på enkäterna svar och svar från ungdomarna. För att nå steg 6 behöver hemsidan bli mer levande och viktigt att ungdomarna är aktiva i detta. Kompetens Fritidsgården har krav på att nyanställda ska ha relevant utbildning och de som är anställda idag har sådan utbildning. Vad det gäller kriteriet på steg 5 ang. att ha minst 6 dagars kompetensutveckling så säger personalen att det är ett svårt mål att nå upp till. Ett sådant krav påverkar den dagliga verksamheten mycket vad det gäller öppethållande och kontinuitet i verksamheten. Vi upplever också en otydlighet när det gäller de individuella kompetensutvecklingsplanerna och deras utformning. I personalenkäten svarar dock hela 100% att de får den kompetensutveckling som krävs för att nå verksamhetsmålen. Steg 5 med tvekan Steg 3 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 3 inom Kompetens. Ett förbättringsområde är att fokusera mer på vad kompetensutveckling är och hur mycket av verksamhetstiden som ska användas för detta. För att nå steg 4 behöver man inom personalgruppen och med enhetschefen diskutera behovet av att ha minst 6 gemensamma kompetensutvecklingsdagar. Resursutnyttjande en säger i intervjuerna att de har full insyn i ekonomin och att den är i balans. Vid förstörelse påpekar personalen för ungdomarna att det är inte självklart att köpa in nytt om något går sönder. I personalenkäten svarar 75% at de är insatta i gårdens ekonomin. 9
10 Steg 6 Steg 6 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 3 inom Resursutnyttjande. Vi upplever att det finns en ambition att verkligen använda resurserna till fullo. Men vi tycker att det är svårt att förstå öppethållandet i förhållandet till budgeten. Dessutom anser vi att det är resursslöseri att använda fritidsledarna som städpersonal. Ett förbättringsområde kan vara att verka för att alla blir insatta i ekonomin. Ett annat är att diskutera hur man kan använda all personal på ett optimalt sätt i verksamheten. För att nå steg 4 bör all personal endast arbeta med professionella fritidsledares arbetsuppgifter. Image I intervjuerna med personalen framkommer det att det finns olika metoder för att göra PR för sin gård. en deltager i olika nätverk som finns i området; socialtjänsten, BRÅ, ÖPP och olika föräldramöten på skolorna. När gården startades fanns det ett tufft gäng killar som var kriminella och detta resulterade i att den öppna verksamheten lades ner under ca 6 månader och i stället arbetade personalen intensivt med samtal med ungdomar och föräldrar. Nu är gården öppen för alla och de tuffa killarna är inte kvar. För att skapa en positiv bild av fritidsgården utåt görs det PR bl.a. genom lokaltidningen, affischer och man gör gemensamma större arrangemang med andra aktörer. Ungdomarna säger dock att det var länge sedan de hade utbyte med andra aktörer t.ex. turneringar med andra fritidsgårdar. I enkätundersökningen instämmer 100% av personalen att de rekommenderar denna fritidsgård till ungdomar. I ungdomsenkäten år 2007 svarar 59;6 % att gården är populär och många vill komma till den. I januari 2008 svarar 70,6 % av ungdomarna att de instämmer helt i att gården är populär och många vill komma till den. Steg 4 Steg 6 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 5 inom området Image. Av de ungdomar vi träffar upplever vi att de är hemma på sin gård och gillar den. De säger också att det skulle vara kul om fler ungdomar kommer och besöker den. Musikverksamheten är den aktivitet som vi upplever gör mest PR för gården. Förbättringsområden kan vara att diskutera med personal och ungdomar om hur gården kan bli mer attraktiv för andra ungdomar än dem som är med i musikverksamheten. Hur man kan marknadsföra de andra utbuden på gården är ytterligare något vi rekommenderar att diskutera. Det känns viktigt att ungdomarna kommer till tals och ev. kan det behövas en operativ marknadsföring på skolorna och i området som riktar sig till ungdomarna. Ett alternativ kan vara att starta en streetteam grupp av ungdomar som tar ansvar för PR- jobbet. För att nå steg 6 behöver personalen arbeta för att ungdomar utanför musikverksamheten kontinuerligt över längre tid besöker fritidsgården. 10
11 Slutomdöme 2:ans fritidsgård i Nacka kommun uppvisar en god men kanske något ojämn kvalitet i certifieringen. Fritidsgården blir med god marginal certifierad enl. Qualis certifieringsmodell. För detta krävs det att man ligger på steg 3 inom alla tio kvalitetsområden. Totalt når fritidsgården 73 poäng av möjliga 105. Sammanställningen av poängen inom de tio områdena framgår av bilagan. Fritidsgården har många styrkor och de främsta är Att man har en bra och tydlig organisation. Att fritidsgården är attraktiv med en bra öppen planlösning samt hög fokusering på ordning och reda. Den har också en tilltalande och genomtänkt inomhusmiljö. Att utveckling och ett tydligt ledarskap har hög prioritet samt att det finns en bra delegation ut till all personal. Fritidsgårdens främsta förbättringsområden är Att utveckla delaktighet och inflytande. Att all personal diskuterar sig fram till vad kompetensutvecklingen ska innehålla samt vilka insatser som ska vara gemensamma och individuella. Viktigt att resonera sig fram till vilka behov som ska styra kompetensutvecklingen. Att personalen och enhetschefen diskuterar kring en professionell fritidsledares arbetsuppgifter och roll. Slutligen tycker vi att allt material vi fick tillsänt oss före granskningen gav oss en bra bild av fritidsgården och dess verksamhet. Vårt besök på fritidsgården var väl förberett och vi kände oss välkomna. Helsingborg Monica Linderos Eva Törnberg 11
12 Ort och datum Helsingborg Namn granskare 1 Eva Törnberg Namn granskare 2 Monica Linderos Bilaga: Sammanställning av poäng 12
13 Qualis certifiering - poängmatris 2:ans Fritidsgård Nacka Kommun För varje kriterium markeras med "x" (litet x) på vilket steg fritidsgården befinner sig. OBS! Litet x enda tillåtna tecken!!! Delkriterium Faktor Steg Poäng A Trygghet och trivsel 2 x 10 B Delaktighet och inflytande 2 x 6 C Utveckling av självkänsla och identitet 2 x 10 D En attraktiv mötesplats 2 x 12 E Organisation 1 x 7 F Styrning och ledarskap 2 x 12 G Kommunikation 1 x 5 H Kompetens 1 x 3 I Resursutnyttjande 1 x 3 J Image 1 x 5 Poängsammanställning Villkor 2:ans Fritidsgård 73 Certifiering - lägst 48 Alla delkriterium steg 3 eller högre Maxpoäng
Utvärdering och uppföljning
Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att
Läs merQualiscertifiering av Saltsjöbadens fritidsgård, Nacka Maj 2009
Granskningsrapport Qualiscertifiering av Saltsjöbadens fritidsgård, Nacka Maj 2009 Eva Ström Thomas Lindberg Q-Steps i Sverige AB 1 Saltsjöbadens fritidsgård -en kort presentation Fritidsgården är belägen
Läs merQualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola
Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.
Läs merQualis Granskningsrapport
Qualis Granskningsrapport Glada Henkan Nacka Granskning genomförd i november 2013 av Maud Hallin och Britt-Marie Hallberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Glada Henkan är en fritidsgård som ligger
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merQualis Granskningsrapport
Qualis Granskningsrapport Johannes fritidsgård Malmö Granskning genomförd i april 2014 av Ulf Öberg och Emma Simu Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Johannes fritidsgård drivs av Malmö kommun och
Läs merQualis kvalitet i förskolan
Qualis kvalitet i förskolan Säkra kvaliteten i din förskola I Sverige har vi över lag en mycket bra förskoleverksamhet. Kvaliteten mellan förskolor kan dock variera, en del av dem är mycket bra, men en
Läs merQualis Granskningsrapport
Qualis Granskningsrapport Granlo Fritidsgård Sundsvall Granskning genomförd i maj 2013 av Malin Grotherus och Per Burén Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Granlo fritidsgård drivs i kommunal regi
Läs merQualis Granskningsrapport
Qualis Granskningsrapport Bredsands fritidsgård Sundsvall Granskning genomförd i oktober 2014 av Malin Grotherus och Jelena Kuzmanovic Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Bredsands fritidsgård ligger
Läs merVÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Läs merLidingö stad. Fritidsgårdsenkäten
Lidingö stad Fritidsgårdsenkäten 2016 Syfte Fritidsgårdsenkäten ska ge oss kunskap om vad besökarna på våra gårdar anser om fritidsgårdsverksamhet. Genomförande Under två veckor i april genomförde Lidingö
Läs merQualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29
Granskningsrapport Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Lena Hansson och Mikael Skeensgård Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Komvux i Ängelholm har genomgått Qualis
Läs merVerksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Läs merRedovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner
-12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och
Läs merQualis Granskningsrapport
Qualis Granskningsrapport Älta Fritidsgård Nacka Granskning genomförd i november 2012 av Britt-Marie Hallberg och Lars Forslöf Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Älta fritidsgård är en öppen verksamhet
Läs merQualiscertifiering av Danderyds Kulturskola mars 2010
Granskningsrapport Qualiscertifiering av Danderyds Kulturskola 11-12 mars 2010 Gabriella Blum och Siri Sjögren Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 DANDERYDS KULTURSKOLA Danderyds kulturskola är en stor och livaktig
Läs merSvenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien. Utvecklingsplan för Svenska Skolan i Wien
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl... 972744415 Utvecklingsplan för Svenska
Läs merQualis kvalitet i skolan
Qualis kvalitet i skolan Säkra kvaliteten i din skola I Sverige finns över 6 000 skolor, en del av dem är mycket bra, men många har brister, i form av stressade medarbetare, dålig arbetsmiljö eller svagt
Läs merQualis kvalitet i skolan
Qualis kvalitet i skolan Säkra kvaliteten i din skola I Sverige finns över 6 000 skolor, en del av dem är mycket bra, men många har brister, i form av stressade medarbetare, dålig arbetsmiljö eller svagt
Läs merför fritidsgårdsutveckling
för fritidsgårdsutveckling 2005 Nackanätverket Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga för fritidsgårdsverksamheten i sex svenska
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
2018-11-27 Systematiskt kvalitetsarbete Rapport föräldraenkät förskola 2018/2019 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 1 Rapport föräldraenkät förskola 2018/2019... 1 Samverkan... 2 Vad visar resultatet?...
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-01-17 Sida 1 (2) Diarienr GSN 2018/00182-1.3.6 Barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Berggren Epost: torbjorn.berggren@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Handlingsplan
Läs merFritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013
Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,
Läs merSvenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien. Utvecklingsplan för Svenska Skolan i Wien
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl... 972744415 Utvecklingsplan för Svenska
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,
Läs merVI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt
Läs merQualis Kvalitetssäkringssystem
Qualis Kvalitetssäkringssystem - Föräldrapresentation - Kvalitetsarbete med verkliga förbättringar Syftet med Qualis Tar hänsyn till helheten Tydlig bild av styrkor och förbättringsområden som underlag
Läs merProcess B, Trygghet och trivsel
Process B, Trygghet och trivsel Skolans namn: Duveholms gymnasiesärskola Rektor: Catharina Lundqvist Datum: 2015-08-21 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Det
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merLUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängsgården Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med... 4 Planen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merQualis Granskningsrapport
Qualis Granskningsrapport Södervångs förskola Vellinge Granskning genomförd i september 2013 av Helena Esbjörnsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Södervångs förskola är
Läs merBackeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merArbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merVerksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013
Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger
Läs merMitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.
För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Läs merFörskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller från och med 2017-11-01. Vår vision På våra förskolor ska barnen känna sig
Läs merSamtalsmodell. och din lön i Skellefteå kommun
Samtalsmodell och din lön i Skellefteå kommun Samtal mellan chef och medarbetare Skellefteå kommuns värdegrund är utgångspunkten för samtalen med medarbetare kring arbete och lön. Alla samtal utförs av
Läs merPersonalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merEslövs kommun investerar i medarbetarna
Eslövs kommun investerar i medarbetarna Mitt i Skåne Tillverkningsindustri och offentliga tjänster dominerar Mitt i Skåne nära från alla skånska orter till Eslöv Nära de större städerna Malmö, Lund, Helsingborg
Läs merBilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen
Bilaga 2b Likabehandlingsplan 2017-02-11 Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen Inledning Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
Läs merAkvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merRedovisning av fritidsgårdsenkäten 2013
2014-06-02 1 (13) RAPPORT FRN 2014/101 Redovisning av senkäten 2013 Sammanfattning Under våren 2013 genomfördes en besökarundersökning på samtliga ar i Nacka. Undersökningen genomfördes i samarbete med
Läs merRapport Föräldraenkät Förskola 2013
22014-03-25 1 (6) Utbildningsavdelningen Maria Kvist Utbildningscontroller Rapport Föräldraenkät Förskola 2013 2014-03-25 2 (6) Föräldraenkät förskola 2013 Sammanfattning Resultatet av 2013 års föräldraenkät
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14
Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merVerksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION
Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och
Läs merFörskolan Minigiraffens Likabehandlingsplan
Förskolan Minigiraffens Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling- likabehandlingsplan Förskolan Minigiraffens ställningstagande Förskolan Minigiraffen tar avstånd från alla tendenser till
Läs merSkolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.
Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller
Läs merNormer & värden.
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Familjedaghem Junibacken Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva
Läs merOlika modeller för systematiskt kvalitetsarbete - skillnader mellan Qualis och Våga Visa
1(6) Barn- och utbildningsnämnden Olika modeller för systematiskt kvalitetsarbete - skillnader mellan Qualis och Våga Visa Ärendet Våga Visa är ett samarbetsprojekt mellan fem förortskommuner till Stockholm:
Läs merFörskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola Ansvariga för planen: Malin Lilja, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merPlan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17
Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merDelrapport från Monte Cavallo
Delrapport från Monte Cavallo Visionerna som gick upp i rök Efter att ha jobbat hårt för att få iordning lokalerna och bjudit in skolorna till förhandsvisningar, stod vi klara att öppna upp Kalmars nya
Läs merLokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Fritidshemmen F-2, 3-6 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts
Läs merLikabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA
Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vision/ledningsdeklaration På vår förskola vill vi att alla ska känna sig trygga, känna gemenskap och delaktighet.
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merPlan för likabehandling och mot kränkande behandling Montessoriförskolan Rosa Tornet
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Montessoriförskolan Rosa Tornet 18/19 1 Innehåll Inledning... 3 Vision och syfte... 3 Definitioner... 3 Utvärdering... 3 Utvärdering av det främjande
Läs merFöräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.
BARNOMSORGEN I SÄFFLE FÅR GODA BETYG! Kvalitetsmätning i familjedaghem, förskola och fritidshem. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen, med hjälp av enkäter, tagit reda på vilka faktorer som
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merTjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret
Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig
Läs merRapportskrivning Beslut. Besök och dokumentation
1(6) TiUtbildningsförvaltningen UtUtbildningskansliet Eva Bengtsson Tel: 046-35 70 21 E-post: eva.bengtsson6@lund.se Tillsyn av fristående fritidshem I enlighet med skollagen (2010:800) 26 kap 4, 6-16,
Läs merBacklura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merSkarsjö Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Skarsjö Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 161201-171130 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Läs merQualiscertifiering av Slottsvångens förskola 2010-11-24/25
Granskningsrapport Qualiscertifiering av Slottsvångens förskola 2010-11-24/25 Lena Nilsson Jessica O. Håkansson Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Slottsvångens förskola är en förskola
Läs merÅrlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att
Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och
Läs merKarlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:
Bilaga KF 7 201-0 - 0 Karlsborgs kommun Ledarskapspolicy Dokumenttyp: Policy Diarienummer: 66.201 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 201-0-0 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Samtliga
Läs merKvalitetsredovisning år 2008
1 (6) Kvalitetsredovisning år 2008 Kvalitetsredovisningen är en viktig del i förskolans kvalitetsarbete. Redovisningen hur långt vi har kommit i vår strävan mot målen och hur vi arbetar med att utveckla
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,
Läs merMed engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy
Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merPersonalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!
Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra
Läs merVästergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merdet lärande nätverket
Qualisgranskning i förskolor Att bli granskad Arbetet med Qualis är en kontinuerlig process där ni använder Qualis verktyg som stöd för att förbättra kvaliteten i er verksamhet. När det är dags för granskning
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merVerksamhetsplan 2017 för Ideella föreningen Dalbo
Verksamhetsplan 2017 för Ideella föreningen Dalbo Panncentralens verksamhet skall präglas av mångfald och vända sig till alla människor, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet och religion. Panncentralen
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET 2016-2017 TRYGGHET OCH STUDIERO -Vi kommer att fortsätta ha en hög vuxennärvaro på raster, vid bussar och vid olika aktiviteter så att eleverna känner
Läs merJämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merFörskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Läs merPlan för likabehandling och mot kränkande behandling. Montessoriförskolan Fröhuset 17/18
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Montessoriförskolan Fröhuset 17/18 1 Innehållsförteckning Montessoriförskolan Fröhuset 17/18... 1 Inledning... 3 Vision och syfte... 3 Definitioner...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Läs merHandlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLikabehandlingsplan Åsebro förskola 2017
Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision Åsebro förskola skall vara
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs mer