för fritidsgårdsutveckling

Transkript

1 för fritidsgårdsutveckling 2005

2 Nackanätverket Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga för fritidsgårdsverksamheten i sex svenska kommuner. Under åren har representanter från Nacka, Haninge, Tyresö, Gotland, Mjölby och Jönköping regelbundet träffats för att utbyta erfarenheter och tillsammans arbetat med att utveckla fritidsgårdsverksamheten i våra kommuner. Tanken bakom denna skrift är att låta andra ta del av våra erfarenheter och åsikter kring hur fritidsgårdsverksamhet bör bedrivas.

3 Vad är en fritidsgård egentligen? Alla lokaler där ungdomar träffas är inte fritidsgårdar. Är en fritidsgård i Nacka detsamma som en i Mjölby? Vad kostar det att driva en fritidsgård i Jönköping och får man samma kvalitet för pengarna på Gotland? För att kunna jämföra verksamheten i de olika kommunerna måste begreppet fritidsgård definieras och avgränsas. Nackanätverkets arbete syftar bland annat till att hitta verktyg som beskriver verksamheten med jämförbara nyckeltal. Denna grund ska framöver leda till ett redskap för behovsanalys av vilken typ av fritidsgårdsverksamhet som är lämplig för ett bestämt geografiskt område. Från kommunernas sida vill man också kunna kvalitetsutveckla verksamheten. Nackanätverket menar att ett antal kriterier bör vara uppfyllda för att kalla en verksamhet för fritidsgård. Andra närliggande verksamheter får i förslaget sin definition i förhållande till begreppet fritidsgård. Den öppna verksamheten De sex kommunerna i Nackanätverket har enats om att den öppna verksamheten är en gemensam grund. Frivilligheten och fria former som underlättar och stimulerar ungdomars möten i en trygg och välkomnande miljö är basen för verksamheten. Därtill kommer ett antal kriterier för arbetsmetoder, lokaler, personal med mera för att definiera begreppet fritidsgård. Nätverket avser att fortsätta sitt arbete. Nästa steg är att ytterligare formulera sig kring de olika nivåerna av verksamhet som beskrivs i broschyren, både volymmässigt och kvalitativt, för att se hur olika behov kan mötas.

4 Får vad som helst kallas för fritidsgård? AN- SVARIGA FRITIDSGÅRD Kommunen är uppdragsgivare med huvudansvar för verksamhet och uppföljning. Verksamheten drivs vanligtvis av kommunen, men kan drivas av annan anordnare. TRÄFFPUNKT Kommunen är uppdragsgivare med huvudansvar för verksamhet och uppföljning. Verksamheten drivs av kommunen eller annan anordnare. Samarbete kring driften kan ske med föreningar. ANNAN ÖPPEN FRITIDS- VERKSAMHET Kommunen kan ge stöd till verksamheten, men har inte samma krav på resultat och uppföljning. Drivs ofta av föreningar. MÅL- GRUPP Tonåringar år. Tonåringar år. Tonåringar och andra åldergrupper PERSONAL 75% av fast personal har fritidsledarutbildning. Minst tre heltid. Jämn könsfördelning. Fortlöpande kompetensutveckling. Tid för samverkan. Utbildad personal med deltidstjänster eller kombinationstjänster. Lägre personaltäthet. Kontinuietet i ledarskapet. Föreningsledare, föräldrar, ungdomar. LOKAL Anpassad för tonåringars samtal och aktivitet. Anpassad för tonåringars aktivitet fast på mindre yta och med mindre resurser. Anpassad för annan verksamhet, t ex bygdegård, kyrka, klubblokal. VERKSAM- HET Långsiktigt målinriktat på: Friskhetsskapande, demokratiskt fostrande relationsbygge. Samverkan. Samma som på fritidsgård men i mindre omfattning. Tillfälligheter styr. NEUTRA- LITET Fri från religiös och politisk påverkan. Fri från religiös och politisk påverkan. Anordnaren har möjlighet att påverka.

5 Öppen verksamhet fritidsgårdens främsta kännetecken Öppen verksamhet syftar till att under fria former underlätta och ge utrymme till främst ungdomars möten. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. Ledarna tar till vara och främjar de ungas kreativitet, intressen och behov. Den öppna verksamheten bygger på ett tydligt, långsiktigt uppdrag där ungdomen är en del i ett helhetsperspektiv på samhället. Uppdraget är att skapa förutsättningar till en positiv livsstil med ett bra livsmönster. Särskilt viktigt är att uppmärksamma de ungdomar som inte blivit positivt bekräftade av det övriga vuxensamhället. Ansvariga Vanligast är att kommunerna driver fritidsgårdar men anordnaren kan variera. Målgrupp Ungdomar i åldern år, tjejer och killar i jämn åldersspridning. Personal Fritidsledarnas huvudsakliga roll är att: Bekräfta alla ungdomar som kommer Vara lyhörda och uppmärksamma på de ungas behov Stödja och stärka ungdomarna i deras identitetssökande Skapa varaktiga relationer Metodiskt arbeta för att ungdomarna ska bli delaktiga i och medansvariga för verksamheten Verksamhet Den öppna verksamheten ska präglas av långsiktighet, det vill säga vara en fast och trygg samlingsplats. Det ska vara ett varierat utbud av aktiviteter, från små vardagshändelser till stora evenemang. Det ska vara en trygg stämning, ett positivt umgängesklimat, fritt från mobbing och trakasserier. Stor vikt ska läggas vid ungdomarnas egen kreativitet och lust. Kreativitet och lust

6 5 kriterier för att kallas fritidsgård För att räknas som fritidsgård enligt Nackanätverket: Har man öppet minst fyra kvällar i veckan, varav minst en är fredag eller helgkväll. Är man minst tre medarbetare som arbetar på heltid med den öppna verksamheten. Har minst 75% av personalen fritidsledarutbildning eller likvärdig utbildning. Erbjuder man möjligheter till olika aktiviteter som kan utövas spontant. Har man en lokal som är inredd anpassad för öppen ungdomsverksamhet, och som används i huvudsak för detta ändamål. De verksamheter som finansieras inom ramen för fritidsgårdsverksamhet som inte uppfyller dessa kriterier kallas träffpunkter alternativt annan fritidsverksamhet. 3 nivåer Fritidsgård. Träffpunkt. Stöd till annan öppen fritidsverksamhet.

7 Nyckeltal Kvalitativa nyckeltal kan ge en bild av kvalitén i den egna kommunen i jämförelse med andra samt hur kvalitén förändras över tid i den egna kommunen. Exempel med genomsnittssiffror från Nackanätverkets deltagande kommuner 2005 ser du här: Ekonomi Verksamhetens kostnader per invånare i målgruppen 2073:- Budgetens fördelning på olika kostnader Personal 59% Lokaler 22% Verksamhet och program 8% Administration och ledning 10% Verksamhetens volym Antal öppna timmar per 100 ungdomar på fritidsgårdar 2,52 Genomsnittligt antal öppna timmar per vecka per fritidsgård 34,15 Genomsnittligt antal öppna timmar per vecka per träffpunkt 13 Kvalitativa förutsättningar Antal invånare i målgrupp per fritidsgård 1426 Antal invånare i målgrupp per verksamhetsplats (fritidsgårdar och träffpunkter) 844 Personalresurs, antal veckoarbetstimmar per fritidsgård 167 Personaltimmar per öppet timme 5,42 Personaltäthet kvällstid 3,48 Antal heltidsanställda per fritidsgård 4,32 Arbetstidens fördelning Öppen fritidsgård, verksamhetstid 60% Inre tid, planering mm 14% Personalmöten, utvecklingstid 16% Annan verksamhet 11% Andel kvinnor av månadsanställda 54% Andel utbildade av månadsanställda 52% Andel av timresursen för heltidsanställda 64% Andel av timresursen för timledare 4%

8 Framgångsfaktorer Öppen fritidsverksamhet Den öppna verksamheten har olika status i Sveriges kommuner. Vad är det som gör att den öppna verksamheten utvecklas positivt i en kommun och avvecklas i en annan? Vad är det som gör att beslutsfattare, personal och besökare känner sig mera tillfreds med kvalitén i verksamheten i vissa kommuner än i andra? Nackanätverket har utifrån erfarenheter i sina respektive kommuner sammanställt en lista på en rad faktorer som kanske ger svaret på dessa frågor. Är du intresserad av att ta del av dem för att applicera i din egen kommun? KONTAKTA Lena Claesson, Jönköpings kommun E-post: lena.claesson@ff.jonkoping.se Tel Mobil Thomas Sass, Nacka kommun E-post: thomas.sass@nacka.se Tel Mobil Tyresö: Inger Lundin, Tyresö kommun E-post: inger.lundin@tyreso.se Tel. kontor: , mobil Ulf Johansson. Mjölby kommun E-post: ulf.johansson@mjolby.se Tel , Mobil Jonas Karlsson. Haninge kommun E-post: jonas.karlsson@haninge.se Tel , Mobil Arne Grau-Amnér, Gotlands kommun E-post: arne.grau_amner@kff.gotland.se Tel Mobil