Process B, Trygghet och trivsel

Transkript

1 Process B, Trygghet och trivsel Skolans namn: Duveholms gymnasiesärskola Rektor: Catharina Lundqvist Datum: Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Det råder arbetsro. Verksamheten startar på avtalad tid. Skolan följer kontinuerligt upp närvaro/frånva ro. Skolan har förankrade rutiner för mottagande av nya elever. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. Skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Arbetsglädje och trivsel präglar skolan. Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap. Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Skolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbet e när det gäller värdegrundsarbe te med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Elevfrånvaro under innevarande läsår, avstämning sista läsårsdag Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver inte detta ske samma dag. (Skollagen 15 kap.16 ) I Bildningsnämndens verksamhetsplan står att elevnärvaron på gymnasiet ska öka. Frånvaro i % Frånvaro Varav % andel giltig frånvaro (exklusive beviljade ledigheter) Varav % andel beviljade ledigheter Alla elever Män Kvinnor Varav % andel ogiltig frånvaro Analys beträffande lokaler och utemiljö Qualisgranskarna skriver: Vi noterar vid ankomsten att skolans exteriör inte är särskilt vacker eller inbjudande och hoppas på att det är

2 trivsammare inomhus. Och så är det. Den del som gymnasiesärskolan brukar för egen del är en trevlig miljö med ändamålsenliga lokaler. Vi möts av ett varmt och nyfiket klimat som naturligt är lite avvaktande. Vårt intryck är att skolans lokaler är välstädade. Vi ser inte heller någon förstörelse eller klotter. Styrkor Trygghet och trivsel Qualisgranskarna skriver: Vi konstaterar att verksamheten startar på avtalad tid. Arbetspassens start och slut finns angivna på tavlan i klassrummen och lärarna anger när nästa pass börjar (steg 1). Oanmäld frånvaro följs upp av mentor som ringer hem så fort tillfälle ges under dagen. Frånvaron registreras i den för kommunen gemensamma digitala plattformen Lärknuten (steg 1). Skolan har väl dokumenterade och förankrade rutiner av nya elever. Vi får tillfälle att möta flera nya elever från grundsärskolan som nu går på gymnasiesärskolan under en inskolningsperiod på två veckor som kan utökas om så behövs (steg 1). I skolan råder en lugn och positiv stämning och i undervisningssituationerna lyssnar eleverna uppmärksamt efter sin förmåga och samtalar med andra elever och vuxna på ett lågmält sätt. Det råder arbetsro under alla arbetspass vi besöker (steg 2). Hur skolan arbetar med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har observerar vi vid flera tillfällen bl.a. vid samtal under måltiden, i caféet och i undervisningssituationen, alltid i en vänlig och förklarande ton. Rektor och kurator diskuterar även dessa frågor med eleverna klassvis då likabehandlingsplanen diskuteras under hösten varje år. Mentorerna följer sedan upp diskussionen och planen under mentorstiden och då något inträffar (steg 2). Skolan har även ett trygghetsteam där rektor, skolsköterska kurator och lärare från alla arbetslagen deltar och som träffas regelbundet och följer upp likabehandlingsplanen och om något inträffar. På så sätt har skolan ett välutvecklat sätt att förebygga diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Det råder arbetsglädje och trivsel i skolan. Detta kan vi konstatera vid våra besök på lektioner och i samtal med såväl elever som personal både enskilt och vid intervjutillfällena (steg 3). Skolan mäter och följer upp tryggheten och trivseln regelbundet i form av Qualisenkäter, medarbetarenkäter och vid medarbetarsamtalen och vid den stora utvärderingen av läsåret i juni

3 varje år (steg 3). Vi kan konstatera under vårt besök att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Det känns i luften att eleverna har en stor tillit till de vuxna även om de själva är i övre tonåren och att de vuxna möter eleverna på ett vänligt och uppmärksamt sätt och verkligen tar dem på allvar trots att de ofta har svårt att uttrycka sig. Vår uppfattning stöds entydigt av enkätresultaten. Här är några exempel: Elevenkäten: 87 procent av eleverna uppger att de trivs i skolan. 92 procent anser att de har en kamrat att vara med om de vill. 87 procent anser att de vuxna bryr sig och hjälper dem. 87 procent anser att de får den arbetsro de behöver. Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, Stockholm Telefon , e-post info@q-steps.se, 5 Personalenkäten 100 procent av personalen uppger att de trivs på sin arbetsplats. 91 procent anser att det råder arbetsro. 82 procent anser att miljön är trivsam. 100 procent anser att Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. Föräldraenkäten besvarades av relativt få föräldrar vilket gör att det är möjligt att resultaten inte är representativa för hela föräldragruppen, varför de inte redovisas här. Den som önskar kan ta del av enkätresultaten hos rektor. Våra iakttagelser stöds förutom av enkätresultaten av samtal med elever och av enskilda samtal med medarbetarna och vid intervjuerna (steg 3). Vi har tidigare nämnt att skolans lokaler för undervisning, korridorer och de gemensamma utrymmena utgör en fysisk miljö som skapar trivsel. Det råder ordning i klassrummen och andra undervisningslokaler och det framgår klart att detta är en

4 lärmiljö (steg 4). Det finns elevproducerat och rikligt med pedagogiskt materiel såsom ord och bokstäver, tal illustrerade i ord och bild och illustrerande bilder om de områden eleverna arbetar med, anslaget på väggarna. Det finns dock några klassrum som utnyttjas gemensamt med övriga skolor i huset som inte når upp till samma goda standard i miljöhänseende. Verkstaden för eleverna på programmet Fastighet, anläggning och bygg samt lokalerna för undervisningen i livsmedels och näringskunskap, bild och musik är rymliga och välutrustade. Biblioteket som brukas gemensamt för alla tre gymnasierna är ofta besökt av eleverna från gymnasiesärskolan och det finns material som intresserar dem. Har vi det inte skaffar vi hem det som bibliotekarien uttrycker det. Flera elever från gymnasiesärskolan brukar besöka biblioteket och vara där och läsa, spela spel och umgås med varandra. Det bör påpekas att den höga personaltätheten är en starkt bidragande faktor för möjligheten att skapa en social miljö som ger trygghet och god gemenskap (steg 4). Det finns alltid en vuxen tillgänglig inom syn- och hörhåll. Vi iakttar vid flera tillfällen hur personalen aktivt och medvetet arbetar för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar. Det sker i den dagliga samtalskontakten under mentorstid, vid lunchbordet och under lektionerna. Skolan har klassråd och en elevkår där deltagarna väljs ut av klassråden. Eleverna är också representerade i skolans arbetsmiljögrupp (steg 4). Personalen använder i hög grad Det goda samtalet som metod att hantera konflikter och för att skapa trygghet och trivsel (steg 5). Alla tre gymnasierna har en gemensam omfattande, tydlig och konkret likabehandlingsplan. Gymnasiesärskolans har kompletterat den med en lättläst version. Likabehandlingsplanen är väl förankrad hos personalen och den följs upp av elevhälsoteamet och trygghetsteamet. Skolledningen lyfter också fram i sin skriftliga redovisning att en viktig faktor i arbetet med att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling är att det finns tydliga arbetsgångar för olika situationer. Likabehandlingsplanen utvärderas kontinuerligt i elevhälsoteamet och trygghetsteamet samt vid medarbetarsamtal och genom medarbetarenkäter. Den årliga utvärderingen sker i samband med den stora utvärderingen i juni varje år då det gångna året följs upp (steg 5).

5 Den gemensamma värdegrunden är konkret och tydlig och därmed lätt att komma ihåg och sträva efter att tillämpa i vardagens arbete. Den är fast förankrad hos medarbetarna som uttrycker den på olika sätt vid intervjuer och enskilda samtal. Den finns dokumenterad på skolans hemsida, och anslagen i klassrummen. De prioriterade målen som också finns anslagna i klassrum och gemensamma utrymmen är lätta att härleda till skolans värdegrund, vilket gör det relativt lätt att utvärdera den (steg 6). Vi ser att skolan på flera sätt arbetar med att följa den aktuella forskningen. Bl.a. studerar ett arbetslag boken Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet om annorlunda barn av Bo Heljskov Elvén. Rektor deltar f.n. i en högskolekurs på 15 poäng kring problematiken kring autistiska barn. Dock anser vi att skolan behöver fortsätta på den inslagna linjen att försöka koppla arbetet närmare den aktuella forskningen. Förbättringsområden För att nå steg 7 behöver skolan säkerställa att det systematiska förbättringsarbetet när det gäller värdegrundsarbete har sin utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Åtgärder för förbättring