Kartläggning. Rökfri arbetstid
|
|
- Christian Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kartläggning inför införandet av Rökfri arbetstid Linn Malmer Samordnare för drogförebyggande arbete
2 Sammanfattning Användningen av tobak är än i dag det enskilt största folkhälsoproblemet i Sverige. Varje år dör personer på grund av sitt tobaksbruk, och 500 dör av passiv rökning. I Östhammars kommun röker 9 % av männen och 22 % av kvinnorna. Ett effektivt sätt att minska tobaksbruket, och därmed även de hälsokonsekvenser som följer, är att införa rökfri arbetstid. En utredning kring möjligheterna att införa rökfri arbetstid har genomförts i Östhammars kommun, och den 12 juni 2007 fattade kommunfullmäktige beslut i frågan. En webbaserad enkätundersökning har genomförts bland de anställda och förtroendevalda som har e-postadresser registrerade hos it-kontoret. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor, frågor kring tobaksbruk och utsatthet för andras tobaksbruk, samt frågor om information kring rökfri arbetstid. Sammanlagt besvarades enkäten av 593 personer. Resultatet visar bland annat att en förhållandevis låg andel av de anställda/förtroendevalda är dagligrökare. De som konsumerar mycket tobak är de som vill ha hjälp i störst utsträckning. Ca 40 % av rökarna vill gå rökavvänjning i grupp. Anställda och förtroendevalda känner till beslutet i hög utsträckning, men mer information behövs för att samtliga ska känna till rökfri arbetstid och även få kunskap om orsakerna till att det införs och vad beslutet innebär. Kartläggningen syftar till att utgöra en baslinjemätning inför införandet av rökfri arbetstid. Efter införandet ska en uppföljande undersökning göras, för att utvärdera vilka resultat implementeringen har givit. 1
3 Innehåll Bakgrund... 1 Syfte... 2 Genomförande... 3 Undersökningsdesign... 3 Kvantitativ metod... 3 Urval... 3 Datainsamling... 3 Analys... 3 Resultat... 4 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Referenser Tryckta källor Artiklar Elektroniska källor Bilaga A Bilaga B
4 Bakgrund Rökningen i Sverige minskar. Trots det utgör tobaksbruket fortfarande det största enskilda folkhälsoproblemet. De stora skillnaderna i hälsa mellan olika grupper kan till stor del förklaras av tobaksbruket. Den typiska rökaren i dagens Sverige är medelålders kvinna, lågutbildad, utan sysselsättning, bosatt i glesbygden och har flera ohälsosamma levnadsvanor (Lundquist, 2007). Omkring personer dör varje år på grund av sin rökning. Ytterligare minst 500 dör av skador som orsakats av passiv rökning, vilket ungefär motsvarar det antal människor som dör i trafiken varje år (Holm Ivarsson B, 2004). När det gäller antalet rökare i Östhammars kommun märks en tydlig skillnad mellan könen, en tendens som även märks regionalt och i riket som helhet. Vuxna män i Östhammars kommun röker i mindre utsträckning än männen i riket, 9 % jämfört med 14 %. Bland kommunens vuxna kvinnor är dock förekomsten av dagligrökare högre än i övriga riket, 22 % jämfört med 19 %. Vid en jämförelse med Uppsala län är skillnaden ännu större, där röker endast 14 % av kvinnorna (Holm Ivarsson B, 2004, Landstinget Uppsala län, 2004). Den passiva rökningen har minskade markant mellan 2004 och 2006, och har sannolikt minskat ännu mer de senaste två åren utsattes 11 % av männen och 6 % av kvinnorna för passiv rökning på arbetet (Lundquist Å, 2007). Dock visar studier på att även den nuvarande prevalensen av passiv rökning på arbetsplatsen kan ha betydande effekter på folkhälsan. Lagstiftning om rökfri arbetsplats har visat sig minska den passiva rökningen signifikant, vilket lett till positiva hälsoeffekter (Jaakkola M S, Jaakkola J J K. 2006). Även policyarbete för att minska användandet av röktobak har visat sig vara ett effektivt verktyg. Genom att införa policys om rökfri arbetsplats, hjälper man de anställda att minska sin konsumtion, och många slutar även röka. Ju längre policyn varit i bruk, ju lägre blir konsumtionen (Bauer J E. et al, 2005). Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppmuntrar alla kommuner att införa rökfri arbetstid som ett led i folkhälsoarbetet. Beslutet bör omfatta både anställda och förtroendevalda. SKL betonar vikten av att det finns en tydlig policy som har tagits fram i samarbete med ledningen, medarbetarna samt fackliga representanter. Andra framgångsfaktorer är tydlig information, regelbunden uppmuntran och tillgång till rökavvänjning (Granberg N C). I Östhammars kommuns drogpolicy anges i visionen att tobaksbruket bland vuxna ska minska. Ett effektmål anger att tobaksbruket bland ungdomar ska minska till att ligga under länsgenomsnittet. Införande av rökfri arbetstid i Östhammars kommun utgör en viktig del i en långsiktig strategi för att kunna uppnå tobaksrelaterade folkhälsomål. Kommunfullmäktige i Östhammars kommun fattade beslut den 12 juni 2007 om att rökfri arbetstid ska införas. Bakgrunden till beslutet om rökfri arbetstid i Östhammars kommun är den skrivelse från Astma- och allergiföreningen i Östhammar (Dnr 2006KS181) som föreslår en policy där det slås fast att personal och anställda inom Östhammars kommun ska vara rökfria under arbetstid. Det finns flera goda skäl att införa rökfri arbetstid i Östhammars kommun: Enligt Tobakslagen svarar arbetsgivaren för att en arbetstagare inte utsätts för tobaksrök på sin arbetsplats. Om arbetsgivaren inte följer denna regel och om någon blir skadad eller sjuk, kan straffansvar utkrävas. (Tobakslagen, SFS 1993:581, SFS 2005:369) Införande av rökfri arbetstid minskar risken för att arbetsgivaren ska ställas ansvarig för brott mot Tobakslagen. 1
5 Rökning utsätter såväl användaren som omgivningen för hälsorisker. Införande av rökfri arbetstid motverkar att anställda utsätts för passiv rökning eller röklukt på arbetsplatsen, vilket är särskilt viktigt att beakta när det gäller allergiker och astmatiker. Införande av rökfri arbetstid kan även fungera som ett stöd för de anställda rökare som vill sluta eller trappa ner. Detta ger ytterligare hälsovinster eftersom studier visar att rökare i genomsnitt har åtta fler sjukdagar per år än ickerökare (Wallskär H, 2005). Ekonomiska skäl. Östhammars kommun har ca anställda. 16 % (genomsnitt av 22 % kvinnor och 9 % män) av dessa uppger sig vara dagligrökare, det vill säga 272 personer. Enligt flera undersökningar säger sig 70 % av alla rökare vilja sluta, det vill säga 190 personer i kommunen. Om dessa 190 dagligrökare får hjälp att sluta, skulle kommunen som arbetsgivare spara kr per rökare för sjukdagar vilket ger en total kostnadsbesparing på kr per år. Dessutom innebär rökfri arbetstid en effektivitetshöjning av arbetet som en följd av uteblivna rökpauser. En genomsnittlig rökare tar ungefär 30 minuters extra paus per arbetsdag för rökning (baserat på räkneexempel i Wallskär H, 2005). Ett viktigt skäl till att införa rökfri arbetstid är att vuxna fungerar som förebilder för barn och ungdomar. Genom ett tydligt ställningstagande i tobaksfrågan kan kommunanställda, varav många arbetar med kommunens barn och ungdomar, utgöra goda förebilder för dessa (Yrkesföreningar mot tobak, 2006). En positiv aspekt som inte bör underskattas när det handlar om att införa rökfri arbetstid, är möjligheten för Östhammars kommun att bli en föregångare på området. Genom att de flesta kommunerna i landet ännu inte har beslutat om rökfri arbetstid, ger det Östhammars kommun en möjlighet att ytterligare befästa bilden av en klarsynt kommun med folkhälsan i fokus. Målet med rökfri arbetstid i Östhammars kommun är, enligt policyn om rökfri arbetstid, att: Anställda och förtroendevalda i Östhammars kommun ska inte utsätta medarbetare, vård- och omsorgstagare, elever eller barn i kommunens verksamheter för hälsorisk eller dålig lukt på grund av tobaksrök. Implementeringen kommer att ske i tre steg: 1 januari 2008: Rökfritt vid entréer och nödutgångar på kommunhuset och socialförvaltningens administration 1 juli 2008: Rökfri arbetstid för anställda på kommunkontoret, på socialförvaltningens administration samt för förtroendevalda 1 januari 2009: Rökfri arbetstid för samtliga kommunanställda och förtroendevalda För att utröna hur införandet av rökfri arbetstid i Östhammars kommun har gett resultat ska en effektutvärdering genomföras, där denna kartläggning utgör en förundersökning. Syfte Syftet med kartläggningen är att tjäna som förundersökning till den utvärdering som ska göras av rökfri arbetstid efter införandet. Kartläggningen visar även vilka insatser i form av information och rökavvänjning som behövs för att underlätta implementeringen av rökfri arbetstid. 2
6 Genomförande Undersökningsdesign För kartläggningen har tvärsnittsdesign valts som studiedesign, då syftet är att samla in data från många respondenter vid ett givet tillfälle. De kvantitativa data som insamlas ska kunna granskas för att upptäcka mönster och samband mellan de olika studerade variablerna. (Bryman A, 2001) Kvantitativ metod För att få svar från så många respondenter som möjligt under den tid som stod till förfogande, valdes enkätundersökning som metod. Fördelar med enkäter, jämfört med strukturerade intervjuer som hade varit en alternativ metod, är att enkäter är billigare och snabbare att administrera, respondenterna påverkas inte av den som ställer frågorna, och enkäten kan besvaras då respondenten själv önskar. (Bryman A, 2001) Urval Urvalet gjordes genom att sammanställa de e-postadresser till de anställda och förtroendevalda som finns registrerade hos it-kontoret på Östhammars kommun. På så vis nåddes omkring två tredjedelar av de anställda och förtroendevalda. Datainsamling Enkäten (Se bilaga A) gjordes i programmet Defgo, som är ett flexibelt webenkätverktyg. Den består av 17 frågor uppdelade på tre områden: bakgrundsfakta, frågor kring tobaksbruk och utsatthet för andras tobaksbruk samt information om rökfri arbetstid. Samtliga är envals- eller flervalsfrågor med givna svarsalternativ utom den sista som är en öppen fråga. Beroende på vad respondenterna svarade på de olika frågorna, fick de olika följdfrågor. Exempelvis svarade inte en anställd på frågan i vilken nämnd/styrelse han/hon är förtroendevald, och en icke-rökare fick inte frågan om han/hon vill sluta röka. Enkäten var utformad så att det inte gick att hoppa över en fråga, vilket minimerade det interna bortfallet. Enkäten pilottestades av fem personer verksamma inom olika förvaltningar i kommunen. Via ett mail (Se bilaga B) skickades sedan information om att respondenten kunde följa länken som fanns i mailet, och på så sätt besvara enkäten via Internet. Där fanns även information om att respondenten när som helst kunde avbryta undersökningen, och att alla svar var anonyma. Ett påminnels skickades ut till dem som inte besvarat enkäten efter tre veckor, därefter fick de ytterligare två veckor på sig att svara på enkäten. De svar som kom in lagrades automatiskt i Defgos databas. Programmet sammanställde sedan svaren i en rapport, och de viktigaste resultaten presenteras i denna kartläggning. Analys Svaren lagrades automatiskt i Defgo s databas. Genom enkätverktyget gavs möjlighet att ta ut sammanställd data i absoluta tal och i procentform. Där det bedömts relevant har även korstabulering gjorts för att kunna jämföra svaren på en fråga med svaren på en annan fråga. 3
7 Resultat Resultaten presenteras i absoluta tal, i procent och/eller i tabellform. Enkäten skickades till 1335 anställda och förtroendevalda. Sammanlagt besvarade 593 respondenter enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 44 %. Av dessa 593 personer var 120 män (20 %) och 466 kvinnor (79 %). 7 respondenter lämnade frågan om kön obesvarad (1 %). Av de svarande var 534 (91 %) anställda och 51 (9 %) förtroendevalda. Förvaltning BoU-förvaltningen Ekonomikontoret 1% 8% 1% 9% 17% 1% Fritidsförvaltningen IT-kontoret Kansliet 4% 3% 4% Kulturförvaltningen Personalkontoret 2% 3% Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen 46% Miljökontoret Byggnadsnämndskontoret Figur 1: Andel av de anställda respondenterna som tillhör respektive förvaltning Arbetsmarknadskontoret/vu xenutbildningen Majoriteten av de svarande som är anställda arbetar inom socialförvaltningen (46 %). 17 % är anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen, 9 % på tekniska förvaltningen och 8 % på arbetsmarknadskontoret/vuxenutbildningen. Resterande förvaltningar representeras 1-5 % av respondenterna vardera. 4
8 Nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 9% 10% 26% Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden 1% Byggnadsnämnden 9% Kulturnämnden Fritidsnämnden 7% 5% 5% 4% 6% 9% 9% Miljö- och hälsoskyddsnämnden Valnämnden Lokala säkerhetsnämnden Annan: Figur 2: Andel av de förtroendevalda respondenterna som representerar respektive nämnd/styrelse Majoriteten av respondenterna som är förtroendevalda sitter i kommunfullmäktige (26 %). Därefter representeras kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden av 9 % vardera. Användande av röktobak Procent 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Nej, har aldrig varit rökare. Nej, har varit rökare, men slutat. Ja, är feströkare. Ja, är dagligrökare. Röktobakskonsumtion Figur 3: Användning av röktobak bland kommunanställda/förtroendevalda På frågan om respondenterna röker, svarade 47 % att de aldrig varit rökare. 33 % har tidigare varit rökare, men har nu slutat. 7 % är feströkare och 14 % är dagligrökare. 5
9 Vid korstabulering mellan röktobakskonsumtion och kön, framkom det att 5 % av männen och 16 % av kvinnorna är dagligrökare. Andel dagligrökare/förvaltning BoU-förvaltningen Procent 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja, är dagligrökare. Förvaltning Ekonomikontoret Fritidsförvaltningen IT-kontoret Kansliet Kulturförvaltningen Personalkontoret Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljökontoret Byggnadsnämndskontoret Arbetsmarknadskontoret/vu xenutbildningen Figur 4: Andel dagligrökare inom respektive förvaltning Vid korstabulering mellan förvaltningstillhörighet och dagligrökare, fördelar sig svaren på ovanstående sätt. Bland respondenterna på ekonomikontoret, miljökontoret och byggnadsnämndskontoret finns det inga rökare. Störst andel rökare finns det bland respondenterna på personalkontoret, där hela 29 % är rökare. Därefter kommer socialförvaltningen med 21 % rökare. 6
10 Nuvarande röktobakskonsumtion/dag 60% 50% 40% Procent 30% 20% 10% 0% 1-10 cigaretter/cigariller/pipor cigaretter/cigariller/pipor Mer än 20 cigaretter/cigariller/pipor Konsumtion Figur 5: Nuvarande daglig konsumtion av röktobak Bland rökarna som besvarat enkäten är det 56 % som röker 1-10 cigaretter/dag, 40 % röker cigaretter/dag och 4 % röker mer än 20 cigaretter/dag. Rökarna tillfrågades om de ville sluta röka. På den frågan svarade 67 % ja, och 33 % nej. Vill sluta röka/röktobakskonsumtion 80% 70% 60% Procent 50% 40% 30% Ja 20% 10% 0% 1-10 cigaretter/cigariller/pipor cigaretter/cigariller/pipor Mer än 20 cigaretter/cigariller/pipor Röktobakskonsumtion Figur 6: Andel rökare som uppger att de vill sluta röka Korstabulering mellan frågorna som rörde vilja att sluta röka och röktobakskonsumtion, visar att de som röker något mindre inte vill sluta röka i lika hög grad som de som röker mer. Bland dem som röker cigaretter/dag är det 74 % som vill sluta röka. 7
11 De som svarade att de vill sluta röka tillfrågades om de var intresserade av att gå rökavvänjning i grupp. 40 % svarade ja och 60 % svarade nej. Samtliga respondenter tillfrågades om snusvanor. 9 % uppgav att de snusar, medan 91 % inte gör det. Andel rökare som snusar 20% Procent som snusar 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Nej, har aldrig varit rökare. Nej, har varit rökare, men slutat. Ja, är feströkare. Ja, är dagligrökare. Konsumtion av röktobak Figur 7: Andel rökare som snusar Vid korstabulering mellan rökare och snusare, framkommer det att majoriteten av de respondenter som snusar tidigare varit rökare (16 %), eller är feströkare (18 %). Bland dem som är dagligrökare är det 6 % som snusar, medan de som snusar men aldrig varit rökare endast utgör 4 %. På frågan om de anställda/förtroendevalda är utsatta för försämrad arbetsmiljö på grund av andras rökning, svarade 86 % nej. 9 % av respondenterna uppger att de utsätts för röklukt under arbetet (11 % bland männen och 8 % bland kvinnorna). Av dessa kommer 21 % från it-kontoret, 17 % från ekonomikontoret och 13 % från socialförvaltningen. På resterande förvaltningar upplever 0-8 % att de utsätts för passiv rök. Andelen som uppger att de utsätts för passiv rök under raster är 7 %. Av dessa kommer 29 % från miljökontoret, 11 % från fritidskontoret, 10 % från kansliet samt 8 % från tekniska förvaltningen respektive kulturförvaltningen. På resterande förvaltningar upplever 0-7 % att de utsätts för andras tobaksrök under raster. Bland respondenterna känner 97 % till att rökfri arbetstid ska införas i Östhammars kommun. Av dessa tycker 89 % att de har fått tillräcklig information om beslutet. Bland dem som känner till beslutet har information förmedlats på många olika sätt. De vanligaste är via kommunens hemsida (49 %) samt via chefen (48 %). De 11 % av respondenterna som inte tycker att de har fått tillräcklig information fick följdfrågan hur de tycker att den informationen ska nå dem. 61 % svarade via min chef, 51 % svarade via kommunens hemsida, och 8% svarade via arbetskamrater. 8
12 I slutet av enkäten fanns det möjlighet för respondenterna att lämna egna kommentarer. Sammanlagt utnyttjade 202 respondenter denna möjlighet. Dessa kommentarer har indelats i tre kategorier; positiva, negativa samt ambivalenta/obestämbara. 56 % av svaren var positiva till rökfri arbetstid, 27 % var ambivalenta/obestämbara, och 17 % var negativa. Exempel på kommentarer är: Jag tycker det är ett jättebra beslut. Jag hör också av dom flesta rökarna att dom tycker det är bra. En hjälp till ett rökfritt liv. Jag tycker det var på tiden att förbjuda rökning på arbetsplatser, med andra ord mycket positivt. Trots att jag inte röker så är jag inte så positiv till detta rökförbud. Tycker inte att jag besväras av mina rökande kollegor. Docka anser jag det vara hälsobefrämjande att för dem som röker att de drar ner på bolmandet! Varför ska andra bestämma om jag ska röka eller inte, vi röker ju ute året runt. Min hälsa har inte kommunen brytt sig om tidigare, så varför nu? Detta är ett påhopp. Tycker det känns fel mot rökarna, när ändå alla andra anställda röker överallt. Vem ska vara polis? 9
13 Diskussion Metoddiskussion För att möjliggöra undersökningen under den utsatta tiden gjordes ett bekvämlighetsurval. Enkäten skickades ut till samtliga anställda och förtroendevalda som hade en e-postadress registrerad på it-kontoret. Den befintliga listan var dock inte uppdaterad, och uppskattningsvis 5 % av adresserna tillhörde personer som inte längre är verksamma inom Östhammars kommun. Sammanlagt skickades enkäten till 1335 respondenter. Den besvarades av 593 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 44 %. Enligt it-kontoret är det många anställda som ytterst sällan eller aldrig använder sin mail, vilket kan bidra till den låga svarsfrekvensen. Det är därför svårt att säga hur tillförlitliga och generaliserbara svaren är, dels beroende på att urvalet är godtyckligt (de som har e-postadresser), dels för att det inte går att avgöra hur många av e-postadresserna som faktiskt är aktuella. Ett annat alternativ hade varit att göra ett slumpmässigt urval av samtliga anställda och förtroendevalda och skicka enkäten i pappersform till dem. Det hade dock varit alltför resurskrävande. Andelen respondenter inom varje förvaltning/nämnd överrensstämmer i hög grad med den verkliga andelen anställda på respektive förvaltning och förtroendevald inom respektive nämnd, vilket gör att svaren är någorlunda generaliserbara för den aktuella populationen, även om inga slutsatser bör dras. Förvaltningarna skiljer sig mycket åt, både vad gäller antal anställda, ålder och kön hos de anställda osv. Likaså skiljer sig även antal svar mellan de olika förvaltningarna. Exempelvis svarade 244 personer från socialförvaltningen, medan byggnadsnämndskontoret endast representeras av 5 respondenter. Det gör att det är särskilt svårt att generalisera för de mindre förvaltningarna, där ett svar får stor påverkan på resultatet för den enskilda förvaltningen. För att få veta i vilken grad samtliga respondenter är positiva eller negativa till beslutet, hade det varit intressant att ställa den frågan. Med de frågorna som användes var det valfritt att skriva något under Övriga kommentarer, vilket många gjorde, men svaren på denna fråga är inte representativa för populationen. Resultatdiskussion Bland dem som besvarat enkäten är 5 % av männen och 16 % av kvinnorna dagligrökare. Det är lägre andelar än för kommunen i stort, där 9 % av männen och 22 % av kvinnorna är dagligrökare. De förvaltningar där flest respondenter röker är personalkontoret och socialförvaltningen, med 29 % respektive 21 % dagligrökare. Det kan förklaras av att dessa enheter har en stor andel kvinnliga anställda, och inom socialförvaltningen är många även lågutbildade. Glädjande är att hela 33 % av respondenterna redan lyckats sluta röka. Bland dem som röker 1-10 cigaretter om dagen är det inte lika många som säger sig vilja sluta röka, som de som röker 11 eller fler cigaretter om dagen. Det kan bero på att rökfri arbetstid inte påverkar dem som röker innan arbetsdagens början och efter arbetsdagens slut, eller som tror sig kunna hantera införandet på det sättet. Bland rökarna som uppger sig vilja sluta röka, är hela 40 % intresserade att gå rökavvänjning i grupp. Arbetet med att erbjuda rökavvänjningsgrupper har redan påbörjats, men bör intensifieras snarast för att tillgodose de behov som finns. Resultaten visar att de som snusar idag till stor del har varit rökare eller är feströkare. Vid uppföljningen efter införandet av rökfri arbetstid är det av intresse att se om andelen snusare i 10
14 förhållande till rökare har ändrats. Förhoppningen är att snusningen inte har ökat, då även snusning medför hälsorisker. Vid snusning utsätts dock inte omgivningen av hälsorisker, och målet med rökfri arbetstid är att inga medarbetare eller förtroendevalda ska utsätta andra för hälsorisker under sin verksamma tid. Bland de svarande utsätts 8 % av kvinnorna och 11 % av männen för tobaksrök under sin aktiva arbetstid. Det är lägre andelar än för landet i stort, där 9 % av kvinnorna och 15 % av männen utsätts för rök under sin arbetstid. Bland dem som uppgett att de utsätts för tobaksrök särskilt bland dem som arbetar inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen är det svårt att veta om det är medarbetarnas tobaksrök eller om det är elevers/brukares rök de är utsatta för. Dock är det anställda på it-kontoret samt ekonomikontoret som i högst grad utsätts för tobaksrök, vilken kan antas komma från medarbetare. Det är beklagligt att inte alla känner till beslutet om att införa rökfri arbetstid. Ansvaret för att informera sina anställda ligger på chefen, och alla chefer har fått information via samordnaren för drogförebyggande arbete. De kommentarer som givits på sista frågan visar även att alla inte är införstådda med vad beslutet innebär. Det visar på att ytterligare informationsinsatser behövs för att öka kunskaperna om att beslutet fattats, och även vad det innebär. Positivt är dock att majoriteten som har kännedom om beslutet fått information via kommunens hemsida samt via chefen, vilka är de informationskanaler som är ämnade att vara de huvudsakliga. Via chefen och hemsidan är även de kanaler som de som inte anser sig fått tillräcklig information föredrar som informationskällor. Förhoppningsvis kan denna kartläggning bidra till att belysa beslutet ytterligare. Sammanfattningsvis visar resultaten på att: en förhållandevis låg andel av de anställda/förtroendevalda är dagligrökare 33 % av respondenterna har redan lyckats sluta röka de som konsumerar mycket röktobak är de som vill ha hjälp i störst utsträckning ca 40 % av rökarna vill gå rökavvänjning i grupp anställda och förtroendevalda känner till beslutet i hög utsträckning, men mer information behövs för att samtliga ska känna till beslutet och även ha kännedom om orsakerna till att det införs och vad beslutet innebär. 11
15 Referenser Tryckta källor Bryman A (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi Holm Ivarsson B. (red) (2004). Tobak och avvänjning. En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2004:29 Lundquist, Å. (red) (2007). Minskat bruk av tobak var står vi idag? Oktober Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2007:14 Tobakslagen, SFS 1993:581, SFS 2005:369 Wallskär H (red) (2005). Kommunguide att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2005:33 Yrkesföreningar mot tobak (2006). Tobak eller hälsa, 1, s 8-15 Artiklar Bauer J E., Hyland A, Li Q, Steger C, Cummings M K. Longitudinal Assessment of the Impact of Smoke-Free Worksite Policies on Tobacco Use. American Journal of Public Health. 2005;95:6 Jaakkola M S, Jaakkola J J K. Impact of smoke-free workplace legislation on exposures and health: possibilities for prevention. European Respiratory Journal. 2006;28: Elektroniska källor Granberg N. C. Rökfri arbetstid i kommunerna ett strategiskt beslut. Sveriges kommuner och landsting. Tillgänglig: kfri+arbetstid.pdf, Hämtad: Landstinget i Uppsala Län, Liv & hälsa Tillgänglig: Hämtad:
16 Frågor som ställdes i den webbaserade enkäten: Är du man eller kvinna? Man Kvinna Bilaga A Är du anställd eller förtroendevald? (Är du både anställd och förtroendevald, svara som anställd) Anställd Förtroendevald Inom vilken förvaltning arbetar du? BoU-förvaltningen Ekonomikontoret Fritidsförvaltningen IT-kontoret Kansliet Kulturförvaltningen Personalkontoret Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljökontoret Byggnadsnämndskontoret Arbetsmarknadskontoret/vuxenutbildningen I vilken nämnd/styrelse är du förtroendevald? Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Valnämnden Lokala säkerhetsnämnden Annan: Röker du? Nej, har aldrig varit rökare. Nej, har varit rökare, men slutat Ja, är feströkare Ja, är dagligrökare Nuvarande tobakskonsumtion per dag: 1-10 cigaretter/cigariller/pipor cigaretter/cigariller/pipor Mer än 20 cigaretter/cigariller/pipor 13
17 Skulle du vilja sluta röka? Ja Nej Är du intresserad av att gå rökavvänjning i grupp? Ja Nej Snusar du? Ja Nej Är du utsatt för tobaksrök eller försämrad arbetsmiljö, exempelvis störande lukt, på grund av andras rökning på din arbetsplats inom Östhammars kommun? Ja, under min aktiva arbetstid/tid då jag utför uppdrag som förtroendevald Ja, under raster Nej Känner du till att rökfri arbetstid ska införas i Östhammars kommun? Ja Nej Tycker du att du har fått tillräcklig information om rökfri arbetstid? Ja Nej Hur har den informationen nått dig? Via informationsträffar/ chefsmöten (endast förtroendevalda och chefer) Via min chef (endast anställda) Via mina arbetskamrater (endast anställda) Via Östhammars kommuns hemsida eller intranät Via massmedia På annat sätt, nämligen: Hur tycker du att informationen om rökfri arbetstid ska nå dig? Via information på sammanträde (endast förtroendevalda) Via min chef (endast anställda) Via mina arbetskamrater (endast anställda) Via Östhammars kommuns hemsida eller intranätet På annat sätt, nämligen: Övriga kommentarer: 14
18 Informationsmail varifrån enkäten kunde nås. Bilaga B Hej [name]. Inför införandet av rökfri arbetstid skulle det vara till stor hjälp om du fyllde i denna enkät. Dina svar är anonyma och kommer att användas till en utvärdering som ska göras efter införandet av rökfri arbetstid. Det tar ungefär 2 minuter att besvara frågorna. För att komma till enkäten, klicka på följande länk. [surveylink] Om du inte kan starta undersökningen med länken ovan, kan du pröva den här länken: och ange: Inloggningsnamn: [login] Lösenord: [password] Om du blir avbruten medan du svarar på frågorna, kan du återvända till enkäten genom att klicka en gång till på länken. Då visas den fråga du hade nått fram till när du blev avbruten. Om du har några frågor avseende undersökningen får du gärna kontakta mig. Med vänlig hälsning Linn Malmer
TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11
TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se
Läs merBILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01
BILAGA 1 Rökfri arbetstid rapport enkätundersökning 2012-04-01 Rökfri arbetstid Policybeslut för rökfri arbetstid är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma strävan
Läs merRökfri arbetsplats och arbetstid
Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare
Läs merKommunen som arbetsgivare
Kommunen som arbetsgivare - Tobaksfri arbetstid Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2010-03-08 Sid 1 Landstingens policys 2010-03-08 Sid 2 Landstingets arbete 2010-03-08 Sid 3 Hur långt
Läs merEn kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR
En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.
Läs merBeslutad i KF 080623. Hälsopolicy
Beslutad i KF 080623 Hälsopolicy 2 (6) Bakgrund I Hultsfreds kommuns personalpolicy framgår att Hultsfreds kommun ska verka för att förbättra arbetsmiljön genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete samt
Läs merUppföljning av rökfri arbetstid i Östhammars kommun
Beteckning: HiG Akademin för hälsa aoch arbetsliv Uppföljning av rökfri arbetstid i Östhammars kommun Petra Karlsson Juni 2010 C - Uppsats, 15 Hp Folkhälsovetenskap Hälsopedagogiska programmet Handledare:
Läs merHur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?
Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2012-11-08 Sid 1 Som arbetsgivare kan man göra skillnad! Cirka 18/dag dör av rökning
Läs merRegler för rökfri arbetstid
Datum 2017-06-19 Ärendenr 2017-000080.02 Regler för rökfri arbetstid Beslutad av kommunfullmäktige 2017-06-19 95 Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för rökfri arbetstid
79 Dnr 2019/00333 Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 79 Den 2019-09-03 Riktlinjer för rökfri arbetstid Kommunstyrelsens beslut 1. Rökfri arbetstid ska gälla för medarbetare
Läs merTobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.
Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen
Läs merMed fokus på rökfri arbetstid i Sveriges kommuner
Med fokus på rökfri arbetstid i Sveriges kommuner Hässleholm 10 december 2008 Ingvor Bjugård Rökfri arbetstid - definition Ingen utsätts för tobaksrök på sitt arbete Minimera risken för passiv rökning
Läs merTobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete
Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.
Läs merRökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18
Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från
Läs merBilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10
Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Kommunledningskontoret Anna Andersson Rapport om tobaksfri arbetstid och rökfri arbetstid En viktig del för kommunen som arbetsgivare är att skapa en
Läs merPolicy för tobaksfri arbetstid och arbetsplats
Verksamhetsstöd - Kommunkansli TJÄNSTESKRIVELSE 2018-12-14 1(2) Policy för tobaksfri arbetstid och arbetsplats Beskrivning av ärendet I personalhandboken finns ett äldre dokument antaget i april 2010,
Läs merPlan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid
Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att
Läs merRökfri arbetstid för personal som arbetar med barn, äldre och människor med funktionsnedsättning Motion av Stefan Nilsson (mp) (2008:58)
Utlåtande 2009:191 RI (Dnr 224-1869/2008) Rökfri arbetstid för personal som arbetar med barn, äldre och människor med funktionsnedsättning Motion av Stefan Nilsson (mp) (2008:58) Kommunstyrelsen föreslår
Läs merRökfri arbetstid i Halmstads kommun från 1 mars 2008. Stadskontoret
Rökfri arbetstid i Halmstads kommun från 1 mars 2008 Lisa Petrelius hälsoutvecklare Kommunhälsan Roland Norrman personalstrateg Personalenheten handläggare i ärendet och samordnande för genomförandet Bakgrund
Läs merTobaksfri arbetstid för bättre hälsa. Tobaksfri arbetstid från 1 januari 2015
Tobaksfri arbetstid från 1 januari 2015 1 Innehåll Bakgrund Innebörd Chefens roll Vid rekrytering Stöd tobaksavvänjning Några enkla tips Informationsstrategi 2 Bakgrund till beslutet Användning av tobak
Läs merRökfri arbetstid på agendan i Sveriges kommuner
Rökfri arbetstid på agendan i Sveriges kommuner Resultat från enkätundersökning 2009 Reviderad version 2009-05-29 2 (16) Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merTobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv
Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -
Läs merSammanfattande rapport av chefsenkät 2014
Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker
Läs merBarn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan
Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett
Läs merFörutsättningarna för Stockholms stad att formellt ställa sig bakom initiativet Tobacco Endgame
Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr 3.1.1-576/2017 Sida 1 (6) 2017-10-11 Handläggare Therese Holmkvist Telefon: 08-508 43 028 Till Socialnämnden 2017-11-14
Läs merBarn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar
Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)
Läs merPolicy för en rökfri skoltid på Anders Ljungstedts gymnasium 2016/2017
Policy för en rökfri skoltid på Anders Ljungstedts gymnasium 2016/2017 Skolans vision Att kunna erbjuda en rökfri skoltid för alla, såsom elever, personal och besökare på/ till Anders Ljungstedts Gymnasium.
Läs merRÖKFRI ARBETSTID I ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument RÖKFRI ARBETSTID I ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-03-09, 83 ANSVAR UPPFÖLJNING: Personalchef GÄLLER TILL OCH MED:
Läs merRökfritt sjukhus. Skaraborgs Sjukhus rökfritt sedan 2001
Handläggare RIKTLINJE Datum Diarienummer Pia Haikka, Lars Sundström 2011-06-01 SkaS 179-2011 SD 4/2011 Rökfritt sukhus Skaraborgs Sukhus rökfritt sedan 2001 Reviderade riktliner för ett rökfritt sukhus
Läs merNationellt tobaksarbete
Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merPlan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun
Plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun 2019-2020 1 Innehållsförteckning Inledning...2 En nationell strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2020...2 En plan för ANDT-arbetet
Läs merEn rökfri arbetsmiljö? En uppföljning av Gotlands kommuns tobaksförebyggande arbete inom socialförvaltningen.
En rökfri arbetsmiljö? En uppföljning av Gotlands kommuns tobaksförebyggande arbete inom socialförvaltningen. 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Varför arbetar Gotlands kommun tobaksförebyggande?...
Läs merTobaken hindrar hållbar utveckling och bidrar till ojämlik hälsa. Katarina Östergren Enheten för Hållbar Utveckling Landstinget Sörmland
Tobaken hindrar hållbar utveckling och bidrar till ojämlik hälsa Katarina Östergren Enheten för Hållbar Utveckling Landstinget Sörmland Exempel från några av målen Det finns effektiva metoder för att
Läs merTobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet
2012-01-18 Dnr 26-46-2012 Generaldirektören Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet Inledning Denna tobakspolicy och riktlinjer ersätter motsvarande reglering från 2008 (dnr 26-115- 2008).
Läs merBilaga 2 Enkät till lärare
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.
Läs merTobaksfritt landsting
Landstingets kansli 2009-04-03 FoU-centrum, Ingrid Edvardsson Tobaksfritt landsting Rapport Uppföljning av policyn Tobaksfritt landsting Rapport_tobaksenkät LANDSTINGET KRONOBERG 2009-04-03 2 (20) TOBAKSFRITT
Läs merHUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD
HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att
Läs merMedarbetarenkäten 2014 chefsutbildning Kiruna 2014 09 05. Louise Söderlund louise.soderlund@umea.se 070 3991179
Medarbetarenkäten 2014 chefsutbildning Kiruna 2014 09 05 Louise Söderlund louise.soderlund@umea.se 070 3991179 Fem frågor Varför gör vi det här? Vilka förutsättningar gäller? Hur är undersökningen utformad?
Läs merUppföljning av personalpolitiskt program 2005
Uppföljning av personalpolitiskt program 2005 Vilhelmina kommun Uppföljning 2005 Uppföljning av de åtta målen i det personalpolitiska programmet Det personalpolitiska programmet syftar till att ge riktlinjer
Läs merATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare
ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska
Läs merBilaga 1 Enkät till rektorer
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.
Läs merTobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet
Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök
Läs merTobaksavvänjning i arbetslivet
Tobaksavvänjning i arbetslivet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog, konsult Ordförande i Psykologer mot Tobak barbro.holm-ivarsson@telia.com www.barbroivarsson.se Annelie Johansson Hälsopedagog, dipl. Tobaksavvänjare
Läs merTobaksavvänjning i arbetslivet
Tobaksavvänjning i arbetslivet Annelie Johansson Hälsoutvecklare, dipl. Tobaksavvänjare Avonova Hälsa företagshälsovård, Sluta-röka linjen Annelie.johansson@avonova.se Varför ska arbetsgivaren bry sig?
Läs merLäsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka
Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och
Läs merBeslut - enkätundersökningen LUPP 2013
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -
Läs merAngående remissen om Införande av rökfri fr) O/CO /y^ arbetstid i Stockholms stads verksamheter
kom MUNSTYRELSEN D ^n*» Finansroteln Datum: 2009-09-07 Till berörd remissinstans SOPHRMAl.MS STAPSPFI SlöRVM.rNMNG int. 2009-09- 0 8 Angående remissen om Införande av rökfri fr) O/CO /y^ arbetstid i Stockholms
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program
Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth 2016-03-01 2016-1056 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merDROGPOLITISKT PROGRAM
DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se INLEDNING Kalmar
Läs merTobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se
Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,
Läs merRapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012
www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3
Läs merArbetsgivares syn på föräldraledighet. Sida 1
Arbetsgivares syn på föräldraledighet 20140624 Sida 1 Innehåll Om studien Bakgrund, syfte och mål Metod Om de svarande Resultatredovisning Inställning till föräldraledighet Bilaga 1 Inbjudningsmail Sida
Läs merInledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg
Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och
Läs merSamhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011
Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett
Läs merTobakspolitiken ska skydda barnen
Tobakspolitiken ska skydda barnen med Barnkonventionen och Tobakskonventionen som grund Margareta Pantzar, 15/9 2017 Barnets Rätt i Tobaksfrågan Barnkonventionen - Erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa
Läs merDROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011
1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande
Läs merRökfria utomhus miljöer
Rökfria utomhus miljöer RU om - passiv rökning på allmänna platser Karin Molander Gregory 2012-11-27 Sid 1 Lagstiftningsprocess rökfria miljöer 1993: Rökfri barn & skolomsorg, hälso- och sjukvård, gemensamma
Läs merHandlingsplan mot tobak
Handlingsplan mot tobak Karlbergsgymnasiet Datum 2017-05-04 1 Vision Vår vision är att få ungdomar/vuxna att inte nyttja tobak vare sig i skolan eller på fritiden Syfte Syftet med handlingsplanen är att
Läs merRÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS
RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS En rapport för journalister framtagen av Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, Informationschef Pfizer, Tel: 08-550 529 75. Mobil: 076-889
Läs merRemiss - Drogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Linus Hellman 2016-03-10 SKDN 2016/0029 52904 Södermöre kommundelsnämnd Remiss - Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd
Läs merDROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016
DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se
Läs merRökfri arbetstid innebär att arbetstiden, vilken inkluderar pauser, är rökfri. Lunchrasten räknas inte som arbetstid.
Rökfri arbetstid Rökfri arbetstid innebär att arbetstiden, vilken inkluderar pauser, är rökfri. Lunchrasten räknas inte som arbetstid. Rökfritt område Kommunens lokaler och en omkrets om tio meter från
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Läs merTobakspolicy för Landstinget Blekinge
Tobakspolicy för Landstinget Blekinge Antagen i Landstingfullmäktige 14 juni 2010 Tobakspolicy för Landstinget Blekinge 1(5) Innehållsförteckning Tobakspolicy för Landstinget Blekinge... Fel! Bokmärket
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merRemiss - Förslag till Drogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2016-03-07 ON 2016/0047 0480-453515 Omsorgsnämnden Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet
MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era
Läs merInnehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5
Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73
Läs merRIKTLINJER VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING AV ANSTÄLLDA VID
Sida 1 av 6 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 2010-10-12 Dnr 692-10-92 RIKTLINJER VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av ärenden Till grund för kränkande
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merEn kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016
En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016 Sammanfattning Sammanfattning, forts. Mellan 70-80 procent av samtliga tillfrågade har arbetat inom primärvården i längre
Läs merVi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag
Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag Om oss Progressiera AB, en naturlig samarbetspartner för offentlig sektor, myndighet och landsting Specialiserade inom Medarbetarundersökningar
Läs merYrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet
Socialförvaltningen D.nr 3.2-553/2012 Stadsövergripande avdelningen Sida 1 (6) utvecklingsenheten 2013-07-26 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom
Läs merOm ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF
Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merLULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret
LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2011-12-19 2011 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden
Läs merDrogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-05-25 KS 2016/0279 Kommunfullmäktige Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till Drogpolitiskt program
Läs merBakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.
AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,
Läs merEnkät. från Sluta-Röka-Linjen
Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är
Läs merBrukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning
Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad
Läs merIngrid Noord Silversten (S) Maria Fredlund (V) Kerstin Rosenkvist (C) Jonna Lindman (M) Marianne Samuelsson (FP)
Personalutskottet 2011-02-14 Plats och tid Engelbrektsrummet kl 14.00-16.15 Beslutande Övriga deltagare Ingrid Noord Silversten (S) Maria Fredlund (V) Kerstin Rosenkvist (C) Jonna Lindman (M) Marianne
Läs merBilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli
Pressmeddelande 15 juli Var fjärde anställd man i Stockholms län snusar Hela 23 procent av de manliga anställda i Stockholms län snusar. Bland de kvinnliga anställda snusar 4 procent. Fler än en av tio
Läs merYttrande över Stockholms stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken
Miljöförvaltningen Hälsoskydd Handläggare Felicia Nipstrand Telefon: 08-508 288 57 Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-02-15 2018-03-13 p. 10 Yttrande över Stockholms stads
Läs merKarriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!
Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs mer24 Svar på medborgarförslag - Låt inte personal på skola och fritidshem snusa under arbetstid (KSKF/2016:514)
Kommunstyrelsens personalutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2017-04-21 Sida 1(1) 24 Svar på medborgarförslag - Låt inte personal på skola och fritidshem snusa under arbetstid (KSKF/2016:514) Förslag
Läs merTjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merVad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson
Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................
Läs merI\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
I\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL PERSONALUTSKOTTET 2013-10-16 1 Plats och tid Atelj en klockan 13.15 14.15 Beslutande Pat Werner (S) Johan Hartman (M) Anneli Hedberg (S) Inger Fredriksson (C)
Läs merHandlingsplan för ANDT-strategi
www.hassleholm.se S Handlingsplan för ANDT-strategi Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Alkohol... 3 Narkotika... 4 Dopning... 5 Tobak... 5 Diarienummer: 2015/418 700 Fastställt den: 2015-09-28
Läs merFrån ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv. TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019
Från ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019 Josefin P Jonsson Enheten för tobaksprevention Josefin P Jonsson Vår vision En folkhälsa som stärker
Läs merRökfritt liv. - en litteraturlista
Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,
Läs mer