Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8."

Transkript

1 AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215

2 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8 Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8 Spel 8 Slutsats Slutsats 8-9 1

3 Bakgrund Med anledning av de senaste årens utveckling då det gäller ungdomars förhållningssätt till ANDT(Alkohol, narkotika, doping och tobak) i Sverige ville Karlshamns kommun undersöka hur deras ungdomar förhåller sig till ANDT. För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan år. Syfte Syftet med kartläggningen var att undersöka målgruppens förhållningssätt till alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Syftet var även att upptäcka samband mellan ungdomars olika levnadsvanor men även mellan andra faktorer som kan samvariera. Resultaten blir ett viktigt underlag för prioritering och uppföljning av kommunens ANDT-förebyggande arbete. Metod En webbaserad enkätundersökning har genomförts under lärarledd mentorstid på högstadieskolorna samt gymnasieskolorna i Karlshamns kommun. Enkäten bestod av 52 frågor som har arbetats fram av kommunens ANDT-Strateg med inspiration från länets övriga levnadsvaneundersökningar samt CAN(centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Enkätverktyget defgo har använts vid såväl enkätens upprättande samt vid analys och slutrapport. Enkäten nådde 1517 elever och 1121 svar inkom. Något som är viktigt att ta i beaktande gällande statistiken över gymnasieskolan är att svarsfrekvensen var betydligt lägre där jämfört med högstadieskolan. Den totala svarsfrekvensen är 73 %, men fördelningen är en hög svarsfrekvens på högstadieskolorna och lägre på gymnasieskolorna. Detta innebär att den procentsats som visas är beräknat efter en svarsfrekvens på 53 % År 1 och 4 % År 2 på gymnasieskolan och 83 % i årskurs 7, 9 % i årskurs 8, 79 % i årskurs 9 på högstadieskolorna. Valideten, innebär alltså hur väl resultatet beskriver verkligheten, d.v.s. det undersökningen hade för avsikt att mäta. Urvalet var i Karlshamns fall årskurs 7-9 på högstadiet samt År 1 och 2 på gymnasiet, då undersökningen studerar elever i årsklasser som hela populationer finns inga urvalsfel. Huruvida om ungdomarna är sanningsenliga i sina svar är svårt att uppskatta. Forskning visar att vuxna har en tendens att underrapportera socialt oönskat beteende i dessa typer av undersökningar och vissa forskare anser att barn och ungdomar gör detsamma. Oavsett blir CANs undersökningar jämförbara med Karlshamns, vilket ger Karlshamn en bra bild om nuläget. Reliabiliteten, vilket innebär tillförlitligheten hos en mätning eller undersökning. D.v.s. hur stor sannolikhet är det att svaren blir desamma vid upprepade mätningar. Flertalet av frågorna i undersökningen har varit identiska med CANs nationella mätningar vilka anses ha en hög reliabilitet. Inspiration har även hämtats från Olofströms kommun som har genomfört denna typ av undersökning under fem års tid. Bortfall finns i undersökningen, både på högstadieskolan och gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes via webben med hjälp utav en länk som sändes ut till eleverna, och undersökningen genomfördes sedan på mentorstid i skolan. Den totala svarsfrekvensen blev 73 % men bortfallet var större på gymnasieskolan än på högstadieskolorna. Högstadieskolorna hade en svarsfrekvens på 83 % i årskurs 7, 9 % i årskurs 8, 79 % i årskurs 9 samt gymnasieskolan på 53 % i År 1 och 4 % i År 2 vilket innebär att resultatet från gymnasieskolan inte går att säkerställa statistiskt. Vad det interna bortfallet beror på utvärderas inför nästkommande undersökning

4 Procent i Karlshamn Alkohol Alkohol Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar 16,98 29,63 46,53 7,87 84,91 Flickor 12,96 35, ,16 78,26 Pojkar södra Sverige Flickor södra Sverige Diagrammet ovan visar hur många procent som druckit alkohol från årskurs 7 till år 2 på gymnasiet. Undersökningen visar även att 34,29 % av eleverna på högstadiet inte dricker alkohol alls. På gymnasiet svarar 11,2 % av eleverna detsamma. Undersökningen visar även att eleverna oavsett ålder vanligtvis får tag i alkohol via kompisar eller kompisars syskon. 49,38 % på gymnasiet svarar att de får sin alkohol från kompisar eller kompisars syskon. 25, 31 % svarar att en annan vuxen köper ut åt dem. Det är mer vanligt att ta alkohol hemma utan lov på högstadiet än på gymnasiet samtidigt som acceptansen från föräldrarna/vårdnadshavarna ökar med åldern. 16,67 % på högstadiet och 25,31 % på gymnasiet svarar att de har en annan vuxen som köper ut alkohol till dem. Kring 6 % av samtliga elever från såväl högstadiet som gymnasiet svarar även att andra vuxna bjuder dem på alkohol. Undersökningen visar även hur högstadieelever väljer bland den alkohol som finns på marknaden. Starkcider och sprit är det som konsumeras i störst utsträckning bland högstadieeleverna. Hos gymnasieeleverna kan vi se att andelen som inte druckit någon form av alkohol de senaste 3 dagarna har minskat. Det har blivit mer jämt fördelat mellan vilken sorts alkohol som konsumeras men det är fortfarande sprit som är vanligast förekommande med 45,9 %. Undersökningen visar även att pojkar väljer att konsumera starköl och sprit i första hand och flickor väljer i första hand vin, starkcider och sprit. Undersökningen visar föräldrar/vårdnadshavares acceptans till att deras ungdomar dricker alkohol enligt högstadieelevernas svar i undersökningen. 68,67 % vet att ingen av dem tillåter att ungdomarna konsumerar alkohol och endast 5,87 % svarar att båda tillåter. Föräldrar/vårdnadshavares acceptans till att deras ungdomar dricker alkohol ökar enligt gymnasieelevernas svar i undersökningen. En ökning från 5,87 % på högstadiet och till 44,65 % på 3

5 Procent i Karlshamn gymnasiet och endast 26,1 % av eleverna på gymnasiet uppger att ingen av föräldrarna/vårdnadshavarna tillåter att de dricker alkohol. Undersökningen visar på att alkoholkonsumtionen kraftigt stiger från högstadieelever till gymnasieelever och även att föräldrar/vårdnadshavare blir mer tillåtande gällande ungdomarnas alkoholvanor. Ett trettiotal elever på högstadiet uppger även att de är oroliga för sina föräldrars/vårdnadshavares alkoholvanor, motsvarande siffra för gymnasieeleverna är 25. Forskning visar att uppväxtmiljön har stor betydelse för barn och ungas framtida beteende och levnadsvanor. 57,5 % av gymnasieeleverna anser att det är oansvarigt att förse sina ungdomar med alkohol. 71,72 % av högstadieeleverna anser detsamma. Narkotika Narkotika Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar,98 3,82 1, ,38 Flickor 7,29 6,54 13,95 16,67 Pojkar södra Sverige 6 15 Flickor södra Svergie 4 12 Diagrammet ovan visar hur många procent som någon gång använt någon form av narkotika från årskurs 7 till år 2 på gymnasiet. Observera att detta totalt handlar om kring 95 ungdomar och att uppgifter från övriga södra Sverige(CAN) endast finns tillgänglig i årskurs 9 på högstadiet samt år 2 på gymnasiet. Hänsyn bör även tas till svarsfrekvensen i År 2 på gymnasiet och att 15,38 % i detta fall innebär kring 8 personer som någon gång testat narkotika. 14,57 % av Karlshamns högstadieelever har någon gång blivit erbjudna att prova narkotika. På gymnasiet ökar den siffran till 36,66 % som uppger att de erbjudits att prova narkotika. Undersökningen visar även att ett stort antal elever på såväl högstadieskolor som gymnasieskola väl känner till vem som skulle kunna förse dem med narkotika. 9,8 % på högstadiet uppger sig med säkerhet veta vem som säljer, och motsvarande siffra på gymnasiet är 17,1 %. Ungefär den dubbla siffran uppger att de tror sig veta vem som skulle kunna sälja narkotika till dem. 4

6 Procent i Karlshamn Den narkotika som används i störst utsträckning är cannabis(hasch, marijuana). Det skiljer sig avsevärt mellan andelen som testat cannabis vid ett tillfälle till dem som är mer frekventa användare av drogen, alltså har använt cannabis mer än 5 gånger. Vad det gäller regelbundenheten framkommer att det är mer ovanligt att flickor blir frekventa användare av drogen. Det är mer vanligt förekommande att flickor testar vid ett engångstillfälle, medan undersökningen visar att det är mer vanligt att pojkar blir mer frekventa användare. Se diagram nedan. Har använt cannabis 5 gånger eller fler Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar 1,2 8,6 4,3 15,38 Flickor 3,7 5,6 11,9 Kolumn1 Kolumn2 Nätdroger På högstadiet visar det sig vara relativt ovanligt att beställa droger via internet. Användningen utav så kallade nätdroger, exempelvis spice eller annan rökmix är även det ovanligt och endast 1,87 % av högstadieeleverna uppger sig har provat den typ av substanser. På gymnasiet ökar siffran något till 2,6 %. Ett 8-tal ungdomar känner någon som har beställt narkotika via internet och uppger att det är kompisar eller någon annan i störst utsträckning och det gäller samtliga respondenter. 5

7 Procent i Karlshamn Tobak/Rökning Rökning Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar 3,72 5,84 13,45 26,22 28,3 Flickor 7 2,69 26,97 33,33 Pojkar södra Sverige Flickor södra Sverige Diagrammet visar hur många procent som röker från årskurs 7 till år 2 på gymnasiet. Högstadieeleverna som är rökare uppger själva att de främst blir bjudna av andra kompisar som röker, men 12,94 % uppger även att de köper sina cigaretter själva. 18,24 % köper cigaretter av kompisar och 9,41 % köper smuggelcigaretter. Positivt är att mycket liten andel får cigaretter från föräldrar/vårdnadshavare. Det vanligaste stället de köper cigaretter på är kiosker. Gymnasieeleverna som är rökare uppger att de köper sina cigaretter själva i störst utsträckning med 32,18 % medan 26,24 % fortfarande blir bjudna av kompisar och 16,34 % köper av kompisar. Andelen som köper smuggelcigaretter har kraftigt minskat bland gymnasieeleverna sedan högstadiet. Det vanligaste stället där gymnasieeleverna köper cigaretter är även här kiosker, men även varuhus och matbutiker är vanligt. Denna aspekt lyftes upp då det är intressant för tillsynsmyndighet samt polis att med informationen kunna utveckla sitt sätta att prioritera vart tillsynsresurserna bör läggas. Samverkan sker redan i kommunen kring tillsynsarbetet och en ny tobaksstrategi är under revidering. Gällande acceptans från föräldrar/vårdnadshavares sida kring rökning visar undersökningen att 37,87 % av högstadieelevernas föräldrar inte tillåter att deras ungdomar röker. Motsvarande på gymnasiet är 34,65 %, vilket inte skiljer särskilt mycket. Det som däremot skiljer sig mellan föräldrar på högstadiet och gymnasiet då det gäller acceptans är att de blir mer accepterat av gymnasieföräldrarna. Fler föräldrar tillåter att deras ungdomar röker och därmed ökar även rökningen kraftigt hos ungdomarna mellan årskurs 9 och år 1 på gymnasiet. Den största ökningen sker hos pojkar som näst intill dubbleras. Dessa resultat är användbara då förebyggande och kunskapshöjande insatser planeras för föräldrar. Undersökningen visar även när ökningen sker bland ungdomarna och ger ett underlag inför planering av förebyggande insatser i exempelvis skolans verksamhet. 6

8 Procent i Karlshamn Tobak/Snus Snus Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar 2,79 8,9 12,5 3,1 9,44 Flickor 1,2 4,35 Pojkar södra Sverige Flickor södra Sverige 2 4 Diagrammet visar hur många procent som snusar från årskurs 7 till år 2 på gymnasiet. Det är få flickor som snusar vilket var ett väntat resultat. Det som sticker ut är år 1 på gymnasiet där 3,1 % uppger att de snusar av pojkarna vilket sedan sjunker kraftigt till år 2 på gymnasiet till 9,44 %. Detta kan med stor sannolikhet bero på den låga svarsfrekvensen i År 2 på gymnasiet. Undersökningen har analyserats men inga övriga mätfel har visat sig, dock känns resultatet tveksamt i jämförelse med CAN resultat för södra Sverige 214 som visar att 25 % av pojkarna snusar i år 2. Högstadieeleverna uppger att 61,96 % av deras föräldrar inte tillåter att de snusar. Gymnasieeleverna uppger 29,81 %. Även här följer skillnaden ökning precis som tidigare gällande alkohol och rökning. Här ser vi tydligt åter igen att acceptansen hos föräldrar/vårdnadshavare blir högre på gymnasiet än på högstadiet. Det är fler pojkar än flickor som snusar och det är näst intill inga flickor som snusar regelbundet. Ca 1 % har någon gång testat att snusa men inte fortsatt. Hälsofrämjande miljöer Som omnämndes i tidigare avsnitt visar forskningen att miljön har betydelse för ungas framtida beteende och levnadsvanor. Detta innebär en ökad risk att växa upp med en närstående som exempelvis dagligröker i sin omgivning. Risken är alltså högre för ungdomar som växer upp i en miljö där dagligrökare finns att de själva senare blir dagligrökare. Av högstadieeleverna uppger att 5,44 % att de inte har någon alls som röker i deras omgivning. Av gymnasieeleverna uppger 27,95 % motsvarande svar. Undersökningen visar att det inte är fler föräldrar som börjar röka under denna period utan att det är en tydlig ökning av kompisar i deras närhet som börjat röka. För att förebygga att unga människor börjar röka är hälsofrämjande miljöer nödvändiga och att främja skyddsfaktorer mm. I detta arbete är skola, fritidsgårdar en viktig hälsofrämjande arena. Andra viktiga hälsofrämjande arenor är idrottsanläggningar och föreningsliv. En strategi för tobaksfri skoltid bör finnas på varje skolan i kommunen. Kommunen tillämpar även redan rökfri arbetstid inom kommunal verksamhet vilket ska revideras enligt plan senast En viktig aspekt i det 7

9 förebyggande arbetet mot tobak är att det bör innefatta all tobak(även snus) och ska efterlevas för att få effekt. Här spelar implementeringen av policys stor roll för hur det senare fungerar i verksamheten. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa På högstadiet svarar majoriteten av eleverna att de trivs mycket bra till bra i skolan och det är endast 11 % som svarar varen bra eller dåligt samt strax under 4 % som upplever sig trivas ganska dåligt till dåligt. På Gymnasieskolan visar resultatet detsamma vilket innebär att tivslen är densamma genom högstadie och gymnasiet. 93,55 % av eleverna på högstadiet trivs med förhållandet till sin familj och av eleverna på gymnasiet svarar 88,69 % att det trivs med förhållandet till sin familj vilket innebär att detta förändras successivt mellan högstadie och gymnasiet. 6,54 % av högstadieeleverna har skolkar flera gånger varje månad, varav 2,43 % flera gånger i veckan. 12,23 % är motsvarande siffra på gymnasieskolan vilket pekar på att även förekomsten av skolk ökar med åldern. 21,44 % av högstadieleverna uppger sig vara deprimerade eller må psykiskt dåligt flera gånger i månaden, 33,96 % uppgav någon gång per termin och 3,31 % alltid. På gymnasiet uppger sig 29,75 % vara deprimerade eller må psykiskt dåligt flera gånger i månaden och 38,4 uppgav någon gång per termin samt 2,76 % alltid. Detta innebär att andelen som uppger att de aldrig känner sig deprimerade eller mår psykiskt dåligt är 44,46 % på högstadiet och 31,9 % på gymnasiet. Spel Undersökningen visar även ungdomarnas förhållningssätt till spel. Det finns i dag inga självklara samband som visar mellan överdrivet spelande och ANDT men däremot visar denna undersökningen på att flera elever själva anser att de lägger ner för mycket tid på spel. Få beskriver att de spelar om pengar utan det handlar främst om dataspel, mobiltelefon, spelkonsoller som Xbox exempelvis. 21 % på högstadiet och 18 % på gymnasiet uppger att de spelar flera timmar om dagen. 31 % av högstadieeleverna har uppgett att deras spelande har haft negativ inverkan på exempelvis sömn/trötthet, ej hunnit göra läxor eller annan fritidsaktivitet. 36 % av gymnasieeleverna uppger detsamma. Ungerfär 15 % av alla svarande uppger att deras föräldrar anser det är ok att de lägger ner den tiden på spelande. Slutsats Undersökningen visar på att det kan finnas ett samband mellan psykisk hälsa och användning av narkotika. I frågor där ungdomarna ges möjligheten att själva motivera varför de tror att en del väljer att prova narkotika upprepar svaren sig. Majoriteten svarar att de gör det för att de mår dåligt, att de vill fly verkligheten, glömma allt som är jobbigt och må bättre. Andra svarar grupptryck, att de umgås i fel kretsar, för att de vill vara coola, för att kompisar tjatar eller tvingar dem, tycker att det är coolt och häftigt och vill imponera på kompisar. Något som ororar är att en del ungdomar uppger att de blir tvingade eller hotade att ta droger som senare kan leda till ett beroende. Det finns även samband som tidigare är kända från andra undersökningar som visar sig finnas även i Karlshamn. Exempelvis att sannolikheten för att testa droger är högre för de som röker och konsumerar alkohol. Att undvika tobak och alkohol i unga år minskar risken att komma i kontakt med andra droger och därför är det tobaksförebyggande arbetet otroligt viktigt och bör prioriteras. Undersökningen visar även att konsumtionen av alkohol ökar mellan årskurserna och så gör även rökningen. Den allra största ökningen sker mellan årskurs 9 och år 1 på gymnasiet. Mellan årskurs 8 8

10 och år 2 på gymnasiet sker över en dubblering, vilket samvarierar med vad ungdomarna själva uppger, att deras föräldrar blir mer accepterande gällande alkohol och tobak.troligtvis finns det ett samband mellan de båda faktorerna, högre acceptans genererar en högre konsumtion. I Karlshamn uppger ungdomar att de enkelt kan få tag i narkotika, ungdomar på såväl högstadieskolorna samt gymnasieskolorna har blivit erbjudna att testa droger och flertalet av dem vet vilka som distribuerar dem. Nätdroger som lyfts fram som ett stort orosmoment tidigare visar sig vara mindre än förväntat. Det är mycket få ungdomar som uppger att de någon gång använt spice eller liknande rökmix. Ett flertal känner någon som har beställt eller testat men överlag visar undersökningen på minimal användning av dessa preparat. Det som brukas i störst utsträckning är i stället cannabis. Användningen startar relativt tidigt redan i årskurs 7 för att sedan öka något till årskurs 8, och i denna årskursen är det flickor som testar mest, dock står pojkar för den mer frekventa användningen. I årskurs 9 har andelen som testat någon form av narkotika ökat ytterligare men här har pojkarna ökat och andelen har mer än dubblerats. I jämförelse med CANs mätningar för södra Sveriges ungdomar i årskurs 9 så befinner Karlshamn sig några procentenheter över snittet. Något som utmärker sig i Karlshamn är att det är fler flickor än väntat som provat narkotika i unga åldrar. Ungas egna förslag Ungdomarna har själva fått ge förslag på vilka insatser och aktiviteter skolan kan göra för att arbeta förebyggande mot droger. En del menar att det är helt föräldrarnas ansvar, medan andra menar att det är skolans. Att ge mer stöd åt de ungdomar som behöver det och tala mer om narkotika och hur allvarligt det faktiskt är ges som förslag. Flera av ungdomarna menar att det är viktigt att samverkan mellan skola, polis och föräldrar fungerar. Mer information om konsekvenserna av att använda droger efterfrågas också. Att starta ungdomsgrupper som arbetar förebyggande mot droger nämns av flera svarande, vilket skulle kunna vara ett uppdrag för ett ungdomsråd i kommunen. Workshop höst 215 Utifrån detta underlag planeras en workshop hösten 215 för att gemensamt prioritera framtidens ANDT arbete i Karlshamns kommun. Viktiga aktörer är utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och polis. Ledning(förvaltningschefer, verksamhetschefer, enhetschefer, rektorer), kuratorer, fritidsledare, skolsköterskor, fältare, behandlare och andra sakkunniga inom området kommer vara nyckelpersoner under dagen. Diskutera gemensamma strukturer för skolans förebyggande arbete kring ANDT samt konkretisera effektiva insatser som kan implementeras på samtliga skolor. Drogpolicys(ANDT) bör finnas på samtliga skolor tillsammans med en handlingsplan som visar ansvar, konsekvenstrappa och åtgärder. Hur kommunen i samverkan kan bemöta, ge stöd, råd och behandling som Karlshamns unga bör också lyftas för diskussion. 9

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Sammanfattning av drogvaneundersökningen

Sammanfattning av drogvaneundersökningen Sammanfattning av drogvaneundersökningen 2015-2016 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 5 december 2016 0 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak

Läs mer

Rapport ANDT

Rapport ANDT Rapport ANDT 2015-2017 Kommunledningsförvaltningen, Karlshamns kommun 3 oktober 2017 Bakgrund Med anledning av de senaste årens utveckling då det gäller ungdomars förhållningssätt till ANDT(Alkohol, narkotika,

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Drogvaneundersökning Essunga kommun

Drogvaneundersökning Essunga kommun Genomfördes i Nossebro skola måndagen den 26 januari 215 Eleverna var ej förberedda Utomstående funktionärer lämnade ut enkäten. 166 av 188 elever deltog i enkäten (externt bortfall 11,7%) 54 av 57 elever

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak ANDT-undersökningen 216 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-216 Antal deltagare: 85 Bortfall i antal: 15 Bortfall i procent: 15% Redovisade enkäter: 7 ANDT-undersökningen 216 Årskurs 2-216 Antal

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun Drogvaneundersökningen 2007 -Eslövs kommun Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Metod sid 3 Kort om studien sid 3 Tobak, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sid

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2016

Ungdomars drogvanor 2016 Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Februari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Drogvaneundersökning 2014

Drogvaneundersökning 2014 Drogvaneundersökning 214 Drogvaneundersökning 214 Genomfördes på Ala skola den 25 augusti och Arenaskolan den 26 augusti 214 522 av 587 elever deltog Åk 7: 173 av 191 elever Åk 8: 186 av 25 elever Åk 9:

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2005 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsoutskottet

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer