Tobaksfritt landsting

Transkript

1 Landstingets kansli FoU-centrum, Ingrid Edvardsson Tobaksfritt landsting Rapport Uppföljning av policyn Tobaksfritt landsting Rapport_tobaksenkät

2 LANDSTINGET KRONOBERG (20) TOBAKSFRITT LANDSTING Bakgrund Rökningens effekter på hälsan är sedan länge kända och är den vanligaste orsaken i västvärlden till sjukdom och för tidig död. I Sverige beräknas ca människor dö varje år på grund av rökning. Ytterligare ca 500 avlider till följd av passiv rökning. Sedan 1980-talet har drygt en miljon svenskar slutat röka, men trots en positiv utveckling är tobaksbruket fortfarande vårt största enskilda folkhälsoproblem. Samtidigt är rökning den största enskilda faktor som vi kan påverka för att förhindra sjukdom och för tidig död. Tobaksbruket bidrar även till stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Att röka är vanligare bland arbetare och lågutbildade än bland tjänstemän och högutbildade. År 2008 var dagligrökarna ca 14 procent av kvinnorna och omkring 11 procent av männen. Störst andel rökare finns bland kortutbildade och ekonomiskt utsatta grupper. Att snusa är vanligare bland män än bland kvinnor, 19 procent respektive 4 procent. Det nationella arbetet med tobaksprevention har varit mycket framgångsrikt under de senaste åren med till exempel skärpningar i tobakslagen avseende reklamförbud och rökfria serveringar. Både rök- och snusvanor har minskat i befolkningen under de senaste tio åren. I en internationell jämförelse ligger rökvanorna på en låg nivå och Sverige har klarat WHO:s mål att andelen rökfria ska vara minst 80 procent av dem som är över 18 år. De flesta vuxna som använder tobak i dag vill sluta. Olika undersökningar visar att omkring 70 procent av rökarna och nästan hälften av snusarna vill sluta. Av dessa vill cirka var tredje ha professionellt stöd. Beräkningar visar att cirka fyra procent klarar att sluta varje år. Vårdpersonal har en viktig funktion för att öka rökarens motivation att sluta. Det kan vara av avgörande betydelse att personal inom vården frågar om rökvanor, informerar om kopplingen mellan rökningen och just den sjukdom rökaren söker för och därmed kan motivationen öka till att sluta röka. Undersökningar har visat att rökare har i genomsnitt åtta fler sjukskrivningsdagar än en person som aldrig har rökt, och en före detta rökare har tre sjukskrivningsdagar mer. Samhällskostnaderna för rökningen uppgår till minst 26 miljarder kronor per år (2001). Detta motsvarar 521 miljoner för Kronobergs län. I beräkningarna har man tagit med kostnaderna för sjukskrivningar, produktionsbortfall och sjukvård till följd av rökning. Internationellt Världshälsoorganisationen (WHO) antog den 21 maj 2003 den internationella ramkonventionen om tobak. Sverige ratificerade den år 2005 och är därmed förbunden att genomföra överenskommelserna i konventionen. Syftet med konventionen är att hjälpa alla världens länder att införa lagar mot tobak och driva en effektivare tobakspolitik. Konventionens parter uttrycker sin oro över de förödande konsekvenserna som tobaksbruk och exponering för tobaksrök har för hälsan, samhället, ekonomin och miljön för hela världen. Vidare erkänner parterna att den epidemiska spridningen av tobaksbruk är ett globalt

3 LANDSTINGET KRONOBERG (20) problem med allvarliga konsekvenser för folkhälsan. Varje år dör nära fem miljoner människor till följd av rökning. En siffra som beräknas stiga till 10 miljoner om 20 år om inga effektiva globala motåtgärder genomförs. Ramkonventionen om tobakskontroll omfattar 38 artiklar. Främst inriktas arbetet på att minska efterfrågan på och tillgången till tobak genom en rad olika strategier. WHO har definierat vilka kriterier som bör ingå i en tobaksfri arbetsplatspolicy (WHO Hälsa 21 hälsa för alla på 2000-talet en introduktion: WHO Europa; 1998). Det är inte tillåtet att röka på den egna arbetsplatsen och arbetsgivaren bör ge stöd till rökavvänjning. Med tobaksfri hälso- och sjukvård menas att tobak inte används inomhus, varken av anställda, patienter eller besökare. Det ska inte heller göras reklam för eller säljas tobak i verksamhetens lokaler. Det innefattar även att ge tobaksavvänjningsstöd till patienter och att medverka till hälsofrämjande aktiviteter i samhället. Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden (prop. 2002/03:35). Målområdena utgår från de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Målet för samhällets insatser inom det tobaksförebyggande arbetet är att minska tobaksbruket. Delmålen är också formulerade i termer av att minska tobaksbruket för olika grupper i samhället. Samtidigt påverkar olika bakomliggande faktorer tobaksbruket såsom tillgänglighet, pris och social acceptans. Bestämningsfaktorerna och de bakomliggande faktorerna är viktiga aspekter som måste ingå och samverka i ett framgångsrikt tobaksförebyggande arbete. Övergripande mål i det tobaksförebyggande arbetet är att så få som möjligt börjar använda tobak samtidigt som så många som möjligt slutar röka samt att skapa stödjande miljöer där tobaksfrihet blir det lätta valet. Tobaksbruket är en av de stora orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika grupper. I propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Prop. 2007/08:110) visar det på ett fortsatt stöd i det tobakspolitiska arbetet samt att det är en prioriterad fråga. Folkhälsopropositionen lyfter fram tobaksprevention som ett prioriterat område där nationella satsningar kommer att göras bland annat när det gäller rökavvänjning. Kommunernas och landstingens arbetsmiljöråd utfärdade en rekommendation om rökfri arbetstid genom Sveriges Kommuner och Landsting i januari Den är ett viktigt tecken på att kommunerna och landstingen är på väg att ta ett större och mer övergripande grepp om tobaksförebyggande insatser och fördjupa folkhälsoarbetet. Rökfria/tobaksfria landsting i Sverige Någon enhetlig nationell definition av vad ett Tobaksfritt landsting är finns inte i dag. Trenden när det gäller rök- eller tobaksfritt landsting är mycket positiv. År 2006 hade 19 landsting politiskt beslutade policy jämfört med endast 12 landsting Det är angeläget att alla landsting även inkluderar snusfrågan i sina policys, eftersom det i dag endast är sju landsting som har en Tobaksfri policy medan de andra har en Rökfri policy. Majoriteten uppskattar en

4 LANDSTINGET KRONOBERG (20) hälsomedveten och framsynt verksamhet och fräschare arbetsmiljö vilket ger en bättre ekonomi för både individ och företag. Rökfri arbetstid innebär att ingen utsätts för tobaksrök på sitt arbete. Tobakslagen säger att varje arbetsplats ska arbeta aktivt för att minimera risken för passiv rökning. Det betyder att miljötobaksröken försvinner och att arbetstiden är rökfri, dvs. den tid man arbeta eller har paus. Lunchen räknas inte in i arbetstiden och är därmed undantagen. Rökning betraktas allt mer som en utomhusaktivitet. Rökfri/tobaksfri arbetstid är ett led i folkhälsoarbetet och omfattar alla anställda och förtroendevalda. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Utöver det generella ansvaret för en god hälsa i befolkningen och att arbeta för att förebygga ohälsa (HSL 1982:763), har hälso- och sjukvården även ett ansvar att, när det är lämpligt, upplysa om metoder att förebygga sjukdom och skada. Dessa bestämmelser gäller all hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården har, enligt regeringens uppfattning, en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och sin stora kontaktyta gentemot befolkningen. Landstinget Kronoberg har beslutat att ansöka om medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Nätverket har närmare fyrtio sjukhus som medlemmar i Sverige och är en del av ett internationellt nätverk. En av temagrupperna, Tobaksprevention, har som målsättning att arbeta med genomförande av tobakspolicy, som leder till ett minskat tobaksbruk inom sjukvården och i upptagningsområdet. Målet är även att ge vårdpersonal kunskap om metoder och verktyg i tobaksslutarstöd och uppmuntra personalen att bli mera aktiva i det tobaksförebyggande arbetet. Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I det hälsofrämjande arbetet har primärvården en viktig roll. Landstinget Kronoberg Landstingsfullmäktige beslöt redan 1988 att det skulle införas ett Rökfritt landsting med syfte att förbättra arbetsmiljön och öka trovärdigheten i hälsoarbetet samt att ingen mot sin vilja skulle utsättas för tobaksrök i landstingets lokaler. Tio år senare gjordes en uppföljning med en enkätundersökning till tusen anställda, slumpvis utvalda, angående tobaksvanor och attityder. Resultatet visade bland annat att de allra flesta var positiva till ett Rökfritt landsting och 91 procent ansåg att det skulle vara bra om all personal var tobaksfri på arbetstid. Landstinget Kronoberg har under åren utvecklat sitt tobaksförebyggande arbete och landstingsfullmäktige antog 2005 en ny tobakspolicy för Landstinget Kronoberg, Tobaksfritt Landsting som trädde i kraft 1 januari Tobakspolicyn berör såväl personals som patienters tobaksvanor samt landstingets hållning i tobaksfrågor (bilaga 1). En uppföljning av beslutet genomfördes under vintern

5 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Motiven till att landstinget ska ha en tobakspolicy är att hälso- och sjukvården har ansvar för folkhälsan och att Landstinget Kronoberg har som mål att arbeta för en hälsofrämjande sjukvård samt att minska tobaksbruket. Landstinget Kronoberg vill även främja hälsan bland sina anställda och länets befolkning. Syfte Syftet med att göra en uppföljning av tobakspolicyn i Landstinget Kronoberg var att undersöka personalens tobaksvanor och attityd till policyn och vilka ev. förbättringar som kan genomföras. Det var angeläget att göra en uppföljning av fullmäktigebeslutet och få ett bra underlag för fortsatt arbete samt få kunskap om vad som skett sedan förgående uppföljning Det ger oss även möjlighet att lämna relevanta uppgifter vid nationella kartläggningar. Genomförande och metod Ledningsgruppen i landstinget fattade i oktober 2008 beslut om att genomföra en uppföljning av tobakspolicyn med hjälp av en enkätundersökning till medarbetarna (bilaga 2). Information om undersökningen gick ut till samtliga verksamhetschefer och avdelningschefer. I november skickades en enkätundersökning ut via e-post till samtliga landstingsanställda, stycken. Enkäten var bifogad med en länk. Två påminnelser sändes ut med två veckors mellanrum. Det fanns även möjlighet att få enkäten i pappersversion. Insamlingen avslutades 31 januari Webbprogrammet Business Intelligence 7.5 användes för datainsamling och analys. Insamlingen var anonym och inget enskilt svar kunde identifieras eller kopplas ihop med e- postadress.

6 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Resultat Bakgrundsinformation Andelen svarande var 3074 utav anställda (1 december 2008), vilket ger en svarsfrekvensen på 58 procent, andelen män och kvinnor var 20 procent respektive 80 procent. Tabell 1 Åldersfördelningen för dem som besvarat enkäten Åldersfördelning % år år år år äldre 29 Tabell 2 Fördelningen av anställdas yrkesområden som besvarat enkäten. Yrkesområden Procent Antal n Administration 15 n = 470 Läkare 9 n = 261 Paramedicin 8 n = 231 Service; kök/vaktmästeri/lokalvård/motsvarande 4 n = 107 Sjuksköterska/barnmorska/distriktssköterska/ BMA/motsvarande 32 n = 995 Tandvård 4 n = 133 Undersköterska/skötare/barnskötare/motsvarande 17 n = 512 Annat 9 n = 272

7 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Under yrkesområdet Annat har man angett att man arbetar som psykolog, läkarsekreterare, tekniker, verksamhetschef etc. Övervägande delen arbetar dagtid, 81 % och 3 % arbetar natt medan 16 % arbetar på rotationsschema. Majoriteten (76 %) har en positiv inställning till tobakspolicyn. Endast 3 % säger sig vara negativa och 9 % känner inte till den alls. Övriga är varken positiva eller negativa. I stort sett alla som anger att de är tobaksbrukare (röker eller snusar) kände till tobakspolicyn. Tobaksvanor Figur 1 Händer det att du röker? Nej, aldrig Nej, slutat Ja, då och då Ja, dagligen

8 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Tabell 3 Fördelningen av andelen som uppger att de röker då och då respektive dagligen fördelat på yrkesområden. Yrkesområden Röker då och då Röker dagligen Procent Procent Administration 6 3 Läkare 7 0 Paramedicin 6 3 Sjuksköterska/barnmorska/distriktssköterska/ 7 3 BMA/motsvarande Tandvård 8 4 Undersköterska/skötare/barnskötare/motsvarande Annat 4 6 Totalt är det drygt 13 procent av dem som besvarat enkäten som uppger att de röker, antingen då och då eller dagligen. Nästan 30 procent angav att de slutat röka. Av dessa hade drygt 80 procent slutat för fem år sedan eller mer och nio procent hade slutat för två år sedan eller mindre.

9 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Figur 2 Röker du under arbetsdagen? Man har kunnat ange mer än ett svarsalternativ på ovanstående fråga. De flesta av rökarna röker inte alls under arbetsdagen. Av dem som röker uppger 45 procent att de vill sluta. En tredjedel av rökarna är tveksamma till att sluta och 23 procent säger att de inte vill sluta.

10 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Figur 3 Händer det att du snusar? Nej, aldrig Nej, har slutat Ja, då och då Ja, dagligen Totalt anger sju procent att de snusar då och då eller dagligen. Det är fem procent av männen och två procent av kvinnorna som säger att de snusar. Eftersom det är så få som snusar är det svårt att titta på fördelningen inom vilka yrkesområden dessa återfinns. Figur 4 Snusar du under arbetsdagen? Av dem som snusar uppger en tredjedel att de vill sluta, de flesta på egen hand, en tredjedel är tveksamma och ytterligare en tredjedel vill inte sluta snusa. Andelen som säger att de både röker och snusar är totalt två procent.

11 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Attityder Det är en övervägande majoritet (93 %) som tycker det är bra om all personal är tobaksfri på arbetstid. Det är olika syn på om det ska vara tillåtet att röka eller snusa på arbetstid. Drygt 80 procent tycker inte att det ska vara tillåtet att röka på arbetstid medan 56 procent säger att det inte ska vara tillåtet att snusa på arbetstid. Enligt tobakspolicyn ska man inte kunna köpa tobak i landstingets lokaler men vid undersökningstillfället kunde man handla tobaksvaror i kiosken på Sigfridsområdet samt på CLV. En klar majoritet (58 %) tyckte inte att man ska sälja tobak i landstingets lokaler. Vid nästa omförhandling av kontrakt med Pressbyrån på CLV kommer avtalet inte att omfatta tobaksvaror. I början av januari 2008 stängdes rökrummen på CLV och Ljungby lasarett och är endast tillgängliga för patienter i livets slutskede vilket 78 procent tycker är bra. Det var 56 procent som ansåg att det ska vara begränsade öppettider på rökrummen inom psykiatrin. (Det interna bortfallet på frågan var sex procent, vilket kan förklaras av att det är svårt för många att ta ställning till det). Att inte röka i arbetskläder som används i patientnära arbete tycks vara en självklarhet och 95 procent ställer sig bakom att det är ett bra beslut. De allra flesta anser det naturligt att det är en arbetsledarfråga om tobaksförbudet inte respekteras och 90 procent tycker att det är arbetsledaren som ska diskutera detta med vederbörande. Några citat från enkäten: Eftersom landstinget handlar om vård och hälsa tycker jag det följer på köpet att tobak inte hör hemma bland personalen på arbetstid. Vill de röka/snusa på sin fritid är det OK. Cheferna måste vara tydligare när personal inte följer policyn. Hur ska personal kunna ge patienterna förtroende i tobaksfrågor om dom sedan ser personalen röka utanför husknuten? OM personal går ut och röker så är vederbörande borta 10 min varje gång, om detta görs kanske 6-8ggr/arbetspass = 1tim varje dag, då skulle vi andra får sitta och ta en paus, eller gå hem tidigare och det är väl inte populärt!!! När personal går ifrån för att röka, ska ju vi ickerökare kunna sätta oss ner och vila tills dom kommer tillbaka. Det är svårare att ta ställning till snusning på arbetstid då det inte påverkar andra på samma sätt som rökning gör.

12 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Slutsatser Landstinget är en självklar arena för hälsa. Landstinget Kronoberg har en viktig roll som ansvarig för hälso- och sjukvården och som en förebild genom att vara trovärdig i uppgiften som folkhälsoansvarig och föregå med gott exempel. De värderingar, attityder och beteenden som förmedlas har betydelse som påverkar medborgarna. Att ha en policy har betydelse för att visa att tobaksfrågan är prioriterad och anger ett mål att arbeta mot. En antagen policy kräver uppföljning med regelbundna mellanrum för att följa utvecklingen. Det finns flera undersökningar som visar att förekomsten av en policy har betydelse för acceptansen och upprätthållandet av tobaksfria miljöer. Landstinget Kronobergs tobakspolicy omfattar även områden som berör medborgare som besöker landstinget i olika syften. Rökrummen stängde i februari 2008 och finns endast för patienter i livets slutskede. I enkäten var det en majoritet (78 %) som tyckte att det är bra. Inom psykiatrin finns ingen tradition att arbeta med tobaksförebyggande arbete och här finns rökrummen ännu kvar. Ett första steg kan vara att ha begränsade öppettider för patienterna. Erfarenheter från andra psykiatriska klinker har visat att det ger en lugnare arbetsmiljö och mindre oroliga patienter. Även inom landets kriminalvård, som är en tungt belastad verksamhet, har man infört helt rökfri inomhusmiljö med mycket gott resultat. Medarbetare som vill ha hjälp med tobaksavvänjning erbjuds detta regelbundet två gånger per år i både Ljungby och Växjö. Denna möjlighet har funnits sedan tobakspolicyn trädde i kraft Om man vill delta i tobaksavvänjningsgrupp finns det möjlighet för anställda att få nikotinläkemedel under tre månader, dock till ett maxbelopp på 1000: - De allra flesta ansåg att det är en chefsfråga då någon använder tobak på arbetstid och det bör vara en naturlig del i utvecklingssamtalen då man ska lyfta hälsofrågor. Även för medborgare ges möjligheter att få hjälp och stöd i tobaksavvänjning i första hand via vårdcentralerna. Enligt vårdvalsavtalet ska alla vårdcentraler kunna erbjuda tobaksavvänjning individuellt eller i grupp. Tobaksvanorna har förändrats under tio år. Andelen rökare har minskat inom landstinget, liksom det gjort i riket, vid jämförelse mellan de båda enkätundersökningarna 1998 och Dagligrökare bland vuxna i riket var 19 procent 1998 att jämföra med 12 procent Andelen som snusar dagligen har inte förändrats nämnvärt under de senaste tio åren bland män, omkring 20 procent medan det för kvinnor har skett en liten ökning till omkring fyra procent i dag.

13 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Jämförelse av tobaksvanor i Landstinget Kronoberg Röker då och då 11 % 8 % Röker dagligen 10 % 6 % Snusar 5 % 7 % Har slutat röka 32 % 30 % Vill sluta röka 35 % 45 % Attityderna inom landstinget när det gäller tobaksfrågor har förändrats lite på tio år. Men över 90 procent svarade vid båda tillfällena att det är bra om personalen var tobaksfri på arbetstid. Att inte röka i arbetskläder fanns det också ett starkt stöd för vid båda undersökningarna (95-97 procent). Däremot var det 36 procent som tyckte att det skulle vara tillåtet att röka på arbetstid för tio år sedan mot 20 procent nu. Vid undersökningen 1998 ansåg drygt 30 procent att patienternas rökrum skulle försvinna. I dag tycker 78 procent att det var bra. Det var 58 procent som i senaste undersökningen ansåg att man inte ska sälja tobak i landstingets lokaler jämförelsevis med 30 procent för tio år sedan. Några förslag på vidareutveckling som framkom från enkäten: Det är bra om cheferna följer upp om de som röker följer tobakspolicyn med att t ex stämpla ut och byta om vid rökning och att detta endast få ske om arbetet tillåter. Att man påminner om detta vid möten. Håll fast vid inslagen linje! Erbjuda sluta röka kurser kontinuerligt till patienter och personal Dokumenterade icke rökare bör få längre semester/alt högre lön, då vi är mer närvarande och producerar mer!!! Någon sporre för att man inte använder tobak. Belöna helt rökfria enheter

14 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Referenser Bjugård I. Tobaksfritt landsting det breda perspektivet En uppföljning av det tobakspreventiva arbetet: Statens Folkhälsoinstitut, Landstinget Västernorrland, Landstingsförbundet; 2003 Rapport nr 2003:06 Bjugård I. Med fokus på Tobaksfritt landsting. En uppföljning av det tobakspreventiva arbetet i landsting/regioner Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, Landstinget Västernorrland; Rapport 2005:11 Bjugård I. Med fokus på rökfri arbetstid i Sveriges kommuner. Sveriges kommuner och landsting Bolin K. Lindgren B. Rökning produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Statens Folkhälsoinstitut; 2004 Rapport 2004:3 Holm Ivarsson B. Tobaksfritt Landssting på agendan. En uppföljning av det tobakspreventiva arbetet i landsting/regioner Statens Folkhälsoinstitut; Rapport 2007:02 Holm Ivarsson B. Tobak och avvänjning. En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Statens Folkhälsoinstitut; BILAGA 1 Tobakspolicyn Tobaksfritt landsting from 1 januari 2006 BILAGA 2 Enkät till medarbetare 2008/2009

15 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Tobakspolicy Enhet: Landstingets Kansli Giltigt från: Utarbetad av: Folkhälsoenheten och folkhälsoutskottet Fastställd av: Landstingsfullmäktige Granskad av: Landstingsstyrelsen Bakgrund Landstinget Kronoberg eftersträvar att arbeta för en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Ett åtagande då är att arbeta för en tobaksfri miljö och att öka andelen tobaksfria medborgare och medarbetare. Tobakspolicyn anger inriktningen för landstingets fortsatta arbete för ett minskat tobaksbruk och helt tobaksfria miljöer samt för att underlätta, stödja och uppmuntra individer till tobaksfrihet. Landstinget Kronoberg har antagit folkhälsopolitiska mål och ett övergripande mål är en bättre folkhälsa. Tobaksbruket utgör ett av de allvarligaste och förebyggbara hoten mot folkhälsan. Tobaksfrihet innebär en vinst genom bättre hälsa, snabbare tillfrisknande och mindre risk för att drabbas av kroniska sjukdomar. För att uppfattas som trovärdigt ska Landstinget Kronoberg verka för tobaksfrihet. Personal Idag är majoriteten av landstingets personal tobaksfri. För såväl tobaksfria som tobaksbrukande personal är det viktigt att ha ett professionellt förhållningssätt i arbetet mot tobak. Hälso- och sjukvårdspersonalen förväntas ha kunskap om hälsoeffekter, nikotinberoende, miljöaspekter och ekonomiska effekter av tobaksbruk. De anställda är förebilder för patienter, yngre medarbetare och för befolkningen i stort. Tobaksfri arbetstid Under betald arbetstid avstår man från att använda alla former av tobak. Rökning får endast ske på raster och är inte tillåten under arbetstid. Motiven är bland annat att ingen ska behöva utsättas för rökeller snuslukt. Men även för att stimulera till goda levnadsvanor och en positiv hälsoutveckling. Arbetsledaren bör i utvecklingssamtalen ta upp hälsofrågor, däribland tobaksbruk. För den som vill bli tobaksfri ska avvänjningsstöd erbjudas exempelvis via företagshälsovården. Rökfri utomhusmiljö Landstingsnära utomhusmiljöer ska vara rökfria. Rökning är tillåten på anvisade platser som finns på väl tilltaget avstånd från entréer och friskluftsintag. Tydlig skyltning och information om detta ska finnas. Rökfri inomhusmiljö En arbets- och sjukvårdsmiljö som är fri från tobak leder till bättre hälsa. Genom att ha tobaksfria miljöer visas hänsyn och landstinget föregår med gott exempel. Landstingets medarbetare röker inte inomhus utan hänvisas till rökplatser utomhus. Anställda som har patientkontakter röker inte i sina arbetskläder eller tillsammans med patienter. Nyanställning I platsannonsering och vid rekrytering ska det framgå att Landstinget Kronoberg är ett tobaksfritt landsting och nyanställda ska informeras om landstingets tobakspolicy. Mötet med patienten

16 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Vid patienters besök inom hälso- och sjukvård och tandvård ska personalen fråga om tobaksvanor. All personal är betydelsefull i det individuella mötet med patienten för att uppmuntra och motivera de som använder tobak att sluta. En kort rådgivning som en del i det dagliga arbetet är fortfarande det mest kostnadseffektiva sättet att hjälpa tobaksbrukare att bli tobaksfria. Aktuellt tobaksbruk och tobaksslutarstöd bör journalföras och nikotinberoende som diagnoskod bör finnas i journalhandlingar. Vid sjukhusvård erbjuds nikotinläkemedel under vårdtiden. Personalen ska ge lämpligt avvänjningsstöd under sjukhusvistelsen och vid behov hänvisa till landstingets tobaksavvänjningsverksamhet. Ingen som vårdas, besöker eller arbetar i landstingets lokaler ska mot sin vilja utsättas för tobaksrök eller tobakslukt. Patienter och besökare Besökare och patienter inom landstinget ska informeras om tobakspolicyn och att rökning endast får ske på anvisad plats. Vid sjukhusvård erbjuds vid behov nikotinläkemedel under vårdtiden. I särskilda fall måste rökningen ses som en omvårdnadsfråga och patienternas nikotinberoende ska hanteras på ett individanpassat sätt. Övrigt Att i landstingets lokaler sälja de produkter, som orsakar så mycket vårdbehov är inte konsekvent. Hyreskontrakt ska därför omförhandlas vid närmast möjliga tillfälle och ett villkor om att avstå från försäljning av tobaksvaror ska vara förutsättningen för framtida förhyrning. Konferenslokaler, hotellrum, hyrbilar och liknande som bokas av Landstinget Kronoberg ska vara rökfria. Psykiatrin Knappt 20 procent av svenskarna röker. Studier visar att rökning är dubbelt så vanligt förekommande bland patienter som vårdas inom psykiatrin. Tidigare har det tobaksförebyggande arbetet inte prioriterats i någon större utsträckning inom psykiatrin. Med bakgrund av detta kan försäljning tills vidare accepteras inom Sigfridsområdet. Likaså kan patientrökrum, med begränsat öppethållande, tills vidare förekomma. Det tobakspreventiva arbetet måste intensifieras inom psykiatrin. I övrigt gäller det som redan angivits ovan. Enkät angående tobakspolicyn i Landstinget Kronoberg

17 LANDSTINGET KRONOBERG (20) 1. Kön 2. Ålder Man Kvinna äldre 3. Vilket är ditt nuvarande yrkesområde? Administrativa arbetsuppgifter Sjuksköt./barnmorska/distr.sköt/motsv. Läkare Tandvård Paramedicin Undersköterska/skötare/barnskötare Service; kök/vaktmästare/lokalvård/motsvarande Annat : 4. Vilken är din huvudsakliga arbetstid? Dagtid Nattid Rotation 5. Vilken är din inställning till innehållet i Tobakspolicyn? Positiv Negativ Varken positivt eller negativt Känner inte till den TOBAKSVANOR 6. Händer det att du röker? Nej, aldrig - jag har aldrig rökt - gå vidare till fråga 11 Nej, - jag har slutat röka Ja, då och då - gå vidare till fråga 8 Ja, dagligen - gå vidare till fråga 8 7. Du som slutat röka: När slutade du röka?

18 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Mindre än 1 år sedan 1-2 år sedan 3-5 år sedan Mer än 5 år sedan Gå vidare till fråga Hur mycket röker du i genomsnitt? 1-10 cigaretter/dag cigaretter/dag Mer än 20 cigaretter/dag 1-10 cigaretter/vecka cigaretter/vecka 1-10 cigaretter/månad cigaretter/månad 9. Röker du under arbetsdagen? Mer än ett svar kan anges Röker inte alls under arbetsdagen I samband med fikapauser Vid schemalagda raster Vid andra tillfällen 10. Vill du sluta röka? Ja, tobaksavvänjning med stöd i grupp Ja, tobaksavvänjning med stöd individuellt Ja, på egen hand Tveksamt vet inte Nej, jag vill inte sluta 11. Händer det att du snusar? Nej, aldrig - gå vidare till fråga 15 Nej, jag har slutat snusa gå vidare till fråga 15 Ja, då och då Ja, dagligen 12. Hur många dosor förbrukar du vanligen under en vecka?

19 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Mindre än en dosa per vecka 1 dosa per vecka 2 dosor per vecka 3 dosor per vecka 4 eller fler dosor per vecka 13. Snusar du under arbetsdagen? Mer än ett svar kan anges Snusar inte alls under arbetsdagen I samband med fikapauser Vi schemalagda raster Vid andra tillfällen 14. Vill du sluta snusa? Ja, tobaksavvänjning med stöd i grupp Ja, tobaksavvänjning med stöd individuellt Ja, på egen hand Tveksamt vet inte Nej, jag vill inte sluta ATTITYDFRÅGOR JA NEJ 15. Det är bra om all personal är tobaksfri på arbetstid. 16. Det är var och ens ensak om man vill röka/snusa på jobbet. 17. Ska det vara tillåtet att röka på arbetstid 18. Ska det vara tillåtet att snusa på arbetstid 19. Ska tobak få säljas i landstingets lokaler 20. Det är bra att patienternas rökrum har stängt på CLV och LL (endast för patienter i livets slutskede 21. Om tobaksförbudet inte respekteras ska arbetsledaren diskutera detta med vederbörande 22. Ska rökrummen inom psykiatrin ha begränsade öppettider?

20 LANDSTINGET KRONOBERG (20) Har du förslag på ytterligare åtgärder eller synpunkter på tobakspolicyn? TACK FÖR DIN MEDVERKAN!