Förskola i utveckling. Behövs specialpedagogik i förskolan? Förskolelyftet. Specialpedagogiska institutionen. Skolifiering

Transkript

1 Förskola i utveckling Behövs specialpedagogik i förskolan? Specialpedagogik i förskolan som organisation, verksamhet och innehåll Förskollärares tankar om alla barns förutsättningar för lärande Förebyggande, arbete särskilda stödinsatser Förtydliganden av Lpfö 98 (10) I kraft 1 juli 2011 Samt ny skollag Skolverkets redovisning av reg.uppdrag Aktuell forskning Hur små barn lär och utvecklas Lpfö 98 barnsyn och pedagogiska principer Kompletteringar av målen för språk och matematik, teknik, naturvetenskap, lek och skapande Särskilt ansvar för förskollärarna Förskolelyftet Reg. uppdrag till Skolverket Ansvar för förskolelyftet Syfte - att öka personalens kompetens i att kunna stödja och stimulera barns språkliga och matematiska utveckling Specialpedagogiska institutionen Forskning specialpedagogik och förskola Skolverkets utvärderingar (2004; 2006) Tendens barn i behov av särskilt stöd ökar Främst i storstadsområden Alarmerande Förskolebarns individuella prestationer bedöms (Skolverket, 2008) Skolifiering Ökad användning av utvecklingsplaner Samt olika typer av diagnos- och bedömningsmaterial En dominerande skolkultur i förskolan och förskoleklass En skolifiering (Skolverket, 2008) eva.siljehag@specped.su.se 1

2 Kursen: Specialpedagogiska perspektiv på små barns språk-, matematik- och kommunikationsutveckling Utgångspunkt: Deltagarorienterat arbetssätt Deltagarnas erfarenheter och dokumentation Gemensamma analyser En deltagarorienterad forskningsansats Möjligheter och begränsningar Från start involverade deltagare, involverade verksamheter Teoretiska utgångspunkter Minnesarbete, fältinsamlingar, litteratur/teori Min roll, lärare och forskare Undervisning och forskning sammanflätas Återkoppling Minnesarbete Möte med pedagoger Trygghet Otrygghet Flickan kommer till förskolan med nysydd kjol: Oj, vad jag var fin! När jag klev in på förskolan spände fröken blicken i mig och talade om att så där kan du inte vara klädd, vi ska ju ut och leka Kamrater Viktigt att känna någon Relationer betyder Pojkkamrat tvingades läsa högt Rodnad Obehag i klassrummet Flyttad till särskild grupp konstigt alldeledes vanlig kamrat Svårt att leka låtsaslek Minne av kamrat Nu i efterhand vet jag att K inte förstod skillnaden på att låtsas och att klippa håret på riktigt. Hon gjorde som hon varit med om på en damfrisering eva.siljehag@specped.su.se 2

3 Kamrat som förstått ett alternativ Barns perspektiv Minne från kamratsituation: Fröken hade gett oss i läxa att klippa ut bokstäver på hårda och mjuka vokaler. Alla hade tagit med sig det utom Kalle. Han hade tagit med sig en hård och mjuk smörgås. Alla eleverna skrattade åt Kalle och han skämdes. Skrämmande med samling, t ex tigerjakt Krav på att äta upp maten stal tid till kamratrelationer Vara avvaktande till social lek ej accepterat Vara liten i maten ej accepterat Vågade inte svara lärare Kom efter fick hoppa över sidor Citat från deltagare Fröken sa att jag måste ljuda! Jag kunde, men ville inte ljuda när jag såg direkt vad det stod Olika kulturer Citat från deltagare Hon diskuterade offentligt mitt dåliga skriftspråk inför klasskamrater och kolleger. på landsbygden använde gamla människor slangord eller gammaldags ord som hade påverkat mig Specialpedagogik i förskolan som organisation Förebyggande arbete Att dela erfarenheter med varandra Det förgivettagna Barnintervjuer - planering Tystlåten pojke Tidigt upptäcka Kunskap, vilja, engagemang, anpassa Barns perspektiv I eller utanför en ordinarie verksamhet När och hur stimuleras språket? Utan språk minne från skoltiden Utanförskap Ordinarie verksamheten stimulerar Betydelsen att behärska sitt modersmål Ett dilemma eva.siljehag@specped.su.se 3

4 Beställare utförare - resurser Självkritisk granskning Fältstudier Krav på diagnoser vissa kommuner Kommunerna prioriterade elever i behov av särskilt stöd enligt skolplanerna Barnens vardag heldagsomsorg med eller utan diagnos Vissa resursteam avvecklas stöd hänvisas från den inre organisationen Krav från deltagarna Plats för pedagogisk reflektion i verksamheten Avsikt genomföra förändringsarbete Innebär att lära sig något nytt (ht 2010, ref 3, nr 9) Olika perspektiv - konsekvenser Jag har nog tänkt mycket i kompensatoriska banor när det gäller barn i behov av särskilt stöd än att jag faktiskt tänkt från flera perspektiv (vt 2010, refl 2, nr 10) Vår uppgift är att se olikheter som någonting naturligt. När vi separerar människor från varandra, hur ska vi då lära känna varandras olikheter(vt 2010,refl.2nr 26) Dold kategorisering Tillfällig organisationsförändring Välkomnande Andra signaler - utanförskap Kränkande bemötande Verksamhet Alla barn med eller utan diagnos Variationen Specialpedagogik barns olikheter och likheter Barns motstånd Inkludering av barnen? Inkluderande verksamheter Exempel på inkluderande verksamhet Olika åldrar Gruppen som potential Olika svårighetsgrader över tid Olika material, val Rum i rummet Reflektionsarbetet och skrivandet synliggör Alla barns rätt till lärande, hur vet vi det? Puff framåt, belysa det vi gör eva.siljehag@specped.su.se 4

5 Tolkningsföreträde Normalitet - avvikelse Expertroll för barnens bästa Men de har ju inte mycket att sätta emot för då anser de inte se till sitt barns bästa (ht 2010,ref 3,nr 9) Individperspektiv Ett kompenserande perspektiv Letar fel hos barnen. Normalitet - avvikelse Individperspektiv Ett kompenserande perspektiv Letar fel hos barnen. Normalitet - avvikelse (Jfr, Nilholm, 2003;Palmblad & Börjesson, 2003) Innehåll Förebyggande språkarbete Lärde alfabetet i sitt hemland Nytt land tyst Lagrade in och förstod Westerlund säger att ett barn förstår långt tidigare innan det börjar prata. Detta vet jag men jag tror inte att jag så här medvetet förstått hur jag lärde mig ett nytt språk (1:43) Medvetet situationsbemötande Tröst av ledset barn Foto på sin familj Längtanperioden beskriven i olika tempus Det kända, samtal om familjemedlemmar, boende och katten Ledsensituationen en stund för samtal Hagtvet, 2004, tal om då, nu och framtid att ej endast prata om det som händer här och nu, utan prata om det som har hänt och om det som ska hända. Visst gör vi i förskolan det, men vi pedagoger kanske inte alltid styr in samtalet på då och sen så medvetet och det visar återigen hur viktigt det är att ha en tanke bakom det man gör, eller i det här fallet, det man pratar om och varför (ht 2010,refl 1:43) Stimulera kommunikation och utbildning Samverkan Sagoläsning mindre grupper Matstunden strategisk placering han vågade börja berätta om sina två katter därhemma (ht 2010, rel.1:25) Arbetslaget, barn kamrater, dialog Kurslitteratur ytterligare aha! Området fonologi (Westerlund, 2009) eva.siljehag@specped.su.se 5

6 Identitetsprocess ett led till en identitet med mångfald Lek, sagor och sånger, flicka-kommunikation Teoretiska utgångspunkter Lek, kroppen som verktyg, dialog, estetik Dramatisering Utmaning kluriga matteuppgifter Lärande utmaning Utdelning 1 Gissa hur glad jag blev när vi skulle göra en egen påsksaga och flickan var den som som tillförde mest i handlingen (ht 2010,refl 3,nr.15) Utdelning 2 Pojke med en grav språkstörning Svårt socialt Aktivt arbete med tecken Han suger i sig kunskapen som en svamp En morgon Pojken viftar med sina händer Dagen innan spelat ett sjörövarspel Pedagogen förstår tecknen Hon förstod mig! Jag förstår att det är tecknet för segelbåt han visar mig. När jag frågar honom om det är sjörövarspelet han vill spela strålar han av lycka, han ser att han genom tecknet kan göra sig förstådd (ht 2010,refl 1,nr.11) Individ och gemenskap (Jfr, Andreasson, 2009; Asp-Ornsjö, 2009, Helldin, 2010) På vems villkor och i vems intresse? Barns intressen och kunskaper Pedagogers intressen och kunskaper Deltagandet Samarbete Olika kunskaps- och svårighetsmöjligheter (Pramling Asplund, 2008) Bygge av fågelholkar Alla barn estetiska upplevelser? Att lära Alla barn estetik när fåglarna börjar flytta in så ser barnen hur glada fåglarna är över att ha hittat någonstans att bo Vi får dagligen rapporter om inflyttningar och barnen börjar bli duktiga på att känna igen olika fågelarter(vt 2010, refl.3,nr.15) eva.siljehag@specped.su.se 6

7 Det hade vi helt glömt bort kritisk granskning Berättande Bearbeta text, ställa följfrågor Återberätta Effekt Aktiva frågande barn Stämmer av med pedagogerna Vårt mål ett inkluderande arbetssätt Men gör vi det. Inte alltid visade det sig Barn med språkstörningar och språkförseningar exkluderas Tränar enskilt med talpedagogen Vi tränar i helgrupp, alla barn får vara med (ht 2010, refl.1 nr 37) Ideologiimpregnering Möte med olika professioner Synsätt, samverkan och lärande Inkludera barnet? En inkluderande verksamhet! Minnen nu framtid Pedagogisk träning vad är det? Äta upp, att se trots inga glasögon, prestera i okänd miljö utan relation, Specialpedagogik som tvärvetenskap En god berättelse. Flickan som var bra på att åka skidor men som inte kunde språket Lärares upptäckter och klokhet Samverkan i fokus mellan olika nivåer Synsätt Kunskap, människa och samhälle Hur vill vi ha det? Eva Siljehag, Fil. dr. i pedagogik Universitetslektor i specialpedagogik Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet mobil: tfn: eva.siljehag@specped.su.se eva.siljehag@specped.su.se 7