Bakgrund Inledning Sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund Inledning Sammanfattning"

Transkript

1 Bilaga B 07 LÄRARHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Bakgrund Denna rapport ingår i den pilotutbildning för företagsvägledare, 20 poäng, som Lärarhögskolan i Stockholm anordnat på uppdrag av Svenska EU Programkontoret och Stockholms stad. Inledning Samverkan mellan företag har pågått i urminnes tider. Att samverka i formen av ett strukturerat nätverk är därför egentligen inte någon helt ny företeelse, snarare en ny etikett för en gammalt beprövat sätt att arbeta. Förutsättningarna att arbeta i företagarnätverk har emellertid radikalt förändrats i och med den enorma utvecklingen av informationsteknologin- IT. Den nya Internettekniken i kombination med bredbandsteknik ger här oanade möjligheter. Syftet med denna rapport är att undersöka hur idén uppstod och varför företagen vill vara med samt vilka skäl några av finansiärerna har för att stötta projektet. Resultaten av undersökningen kan med fördel användas för att stämma av hur projektet fortskrider i förhållande till de mål och förväntningar som finns idag hos företagen, finansiärerna och upphovsmännen. Sammanfattning Företagarnätverket Verkstad Södertörn bestod vid starten av 25 företag inom verkstadsindustrin. De flesta är småföretag, några få är medelstora företag. Störst är ett statligt verk. Finansiärer för projektet är Telia, NUTEK, Svenska EU Programkontoret och ALMI tillsammans med projektanordnaren Botkyrka Företagarcenter. Den totala projektbudgeten är ca 10 Mkr. Projektets syfte är att skapa ett fungerande industriellt nätverk med 150 företag på Södertörn. Målet för företagen är att de ska tjäna mer pengar på samverkan. Medlet för att nå detta mål är nätverket som byggs i ett IT rum, det vill säga med hjälp av en portal och bredbandsteknik. Undersökningen har genomförts med hjälp av personliga intervjuer av företagsledare eller någon annan person från företagets ledningsgrupp. Dessutom har jag intervjuat två av huvud finansiärerna Telia och NUTEK samt projektledaren för Verkstad Södertörn. Resultat och slutsatser från dessa intervjuer kan beskrivas utifrån följande rubriker : Tidigare erfarenheter av företagarnätverk har ingen större betydelse Trots att de flesta inblandade parterna har ganska negativa erfarenheter av företagarnätverk så är alla väldigt positiva till detta koncept. Höga förväntningar på portalen och bredbandstekniken Företagen har stora förväntningar på IT- rummet. Portalen och bredbandstekniken har helt klart stor dragningskraft. Både Telia och NUTEK betonar att det inte är IT tekniken i sig som är intressantast, utan samarbetsformerna runt omkring den. 1

2 Projektledaren är en eldsjäl och det är nödvändigt Projektledarens betydelse för ett projekts framgång kan inte nog understrykas. Att starta ett projekt är som att skapa ett nytt företag. För att inte projektet ska stå och falla med projektledaren bör företagen successivt ta över visst ansvar. Kommersiell fortsättning i form av ett marknadsbolag Företagen måste kunna se nätverkets reella nytta i kronor och ören för att de ska kunna tänka sig att stå för en del av finansieringen efter Avslutningsvis en viktig rekommendation till projektledningen! Se till att företagen kan börja göra affärer omgående. Företagen lär då känna varandra och förtroende skapas under tiden. Verkstad Södertörn Initiativtagare till projekt Verkstad Södertörn är Botkyrka Företagarcenter AB, BFC. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Företagarnas Riksorganisation Botkyrka Salem. Verksamheten inleddes årsskiftet med att ett avtal upprättades med Botkyrka kommun om generell utveckling av lokalt näringsliv och samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor. Under andra halvåret 1998 utarbetades affärsplanen Verkstad Södertörn. Ursprunget till idén härrör sig från djupintervjuer med ett hundratal företagare i Botkyrka kommun som i de flesta fall efterlyste en ökad samverkan på många områden. Södertörns Rådslag, en informell organisation som omfattar åtta Södertörnskommuner tog initiativet till en omfattande undersökning av företagen på Södertörns behov av samverkan. Projektet fick namnet NÄTSAM. NÄTSAM- rapporten pekade entydigt på ett starkt behov av samverkan inte minst inom verkstadsindustrin. Verkstad Södertörn bestod vid starten av 25 företag inom verkstadsindustrin. De flesta är småföretag med mellan fem till tio anställda. Några få är medelstora företag med ca 50 anställda. Störst är ett statligt verk med 350 personer. Företagen arbetar med allt från det renodlade konstruktionsföretaget till ren legotillverkning av enklare maskindetaljer. Finansiärer Huvudfinansiärer för projektet är Telia Telecom AB, Svenska EU Programkontoret, NUTEK, BFC, och ALMI. Total projektbudget ca 10 Mkr. Syfte Skapa ett fungerande industriellt nätverk med 150 företag på Södertörn. Mål Företagen ska tjäna mer pengar på att ingå i ett väl fungerande nätverk. Medel Ett nätverk som byggs i ett IT- rum, det vill säga med hjälp av en portal och bredbandsteknik kopplat till Internet. 2

3 Metod Företagen Insamling av material till rapporten har uteslutande skett via intervjuer. Företagarnätverket har vid projektstarten bestått av 25 företag. Jag bestämde mig för att intervjua sex av dessa företag varav ett skulle vara ett storföretag. Projektledaren valde ut sex företag som han ansåg som lämpliga att intervjua. Därefter kontaktade jag företagsrepresentanten via telefon för att bestämma tid och plats för intervjun. Samtliga företagsintervjuer har skett ute på företaget och vi avsatte en och en halv timme totalt. Den som representerade ett småföretag (5-15 anställda) var VD, för de medelstora företagen var det någon från deras ledningsgrupp. Ett företag, det största blev det tyvärr ingen intervju med. De har helt nyligen meddelat att de inte tänker vara med i nätverket. Någon speciell motivering har de inte angivit. Jag hade gjort en intervjuplan som jag inledde med att presentera för företagaren. I enlighet med denna presenterade jag mig själv, vad jag arbetade med, syftet med fördjupningsstudien och den pilotutbildning som jag går i Lärarhögskolans regi. Därefter presenterade företagarrepresentanten sig och det företag som han arbetade vid. Under denna inledningsfas hade det skapats en bekväm stämning och vi kunde gå vidare på själva intervjufrågorna. De hade jag med mig skriftligen och de var 16 till antalet. Samma frågor till alla företag. Bilaga 1 Avslutningsvis gjorde vi en snabbvända ute på verkstadsgolvet som uppskattades mycket både av företagaren och inte minst av mig själv. Finansiärerna Jag intervjuade två av huvudfinansiärerna, nämligen Telia och NUTEK, Bokning av tid och plats för intervjun gjordes på samma sätt som med företagarna. Frågeformuläret som jag använde med företagen användes här i tillämpliga delar. Projektledaren Intervjun gjordes utifrån samma metodik som de övriga. Resultatbeskrivning Företagen Inledning Samtliga fem företagsrepresentanter hade blivit kontaktade direkt av projektledaren Tommy Schavon,TS om de var intresserade av att vara med i företagarnätverket Verkstad Södertörn. Tre av dem hade hört talas om Botkyrka Företagscenter, BFC tidigare. De kände till flera av de andra företagen som ingick i nätverket från starten. Några av dem använder vissa av företagen som underleverantörer eller var själva underleverantör. Beträffande finansieringen kände alla till att Telia och NUTEK var med, men inte med hur mycket pengar. 3

4 Huvudmålet och syftet med projektet kände man till ganska väl, lite sämre var det med de sk. förväntade resultaten som projektet dokumenterat i form av en OH- bild, bilaga 2 Reflektion Samtliga företag är mycket positiva till att det finns ett privat storföretag med i nätverket från start. Stora förväntningar finns på detta företags medverkan och man hoppas på ytterligare något storföretag framöver. Jag tycker delmålen är för många, färre mål men tydligt mätbara är bättre. Det finns inga exakta effektmål som anger hur mycket bättre, större, lättare, flexiblare, lönsammare, etc. man ska bli. De förväntade resultaten är mera inriktningsmål. Företagens erfarenheter av nätverk Två av företagen har erfarenhet av interna nätverk, man kan benämna dem som koncernnätverk. Erfarenheterna från dessa var blandade, men med övervikt åt det negativa hållet. Ett företag hade ingen egen erfarenhet av företagarnätverk över huvudtaget. De hade däremot fått information via ett av sina systerföretag vilken fördel det kunde vara att vara aktiv i ett företagarnätverk. För deras del var det en absolut förutsättning för att kunna leverera till storföretaget Ericsson. Två företag hade deltagit i ett företagarnätverk tidigare som Botkyrka kommun ansvarade för tillsammans med länsarbetsnämnden. Det var tre olika branschnätverk med sju till åtta företag i varje. En konsult fungerade som projektledare. Det ena nätverket bildade ett fristående säljbolag med en ALU anställd från arbetsförmedlingen som säljare. Enligt företagen som var med hade projektet helt fel förutsättningar för att lyckas. Säljaren var inte tillräckligt motiverad för uppdraget, han sökte annat jobb inom databranschen samtidigt som han skulle fungera som nätverkets säljare. Ett av företagen var även kritisk till vissa av de andra företagen som var med. De verkade inte heller tillräckligt motiverade för att delta i projektet. Det ena nätverket lyckades dock sälja sig som underleverantör, det var inte nätverkets förtjänst enligt företagaren. Det hela slutade med att aktiebolaget upplöstes och man lyckades få tillbaka sina satsade pengar. Reflektion Man kan konstatera att företagen har väldigt olika erfarenhet av att vara med i ett företagarnätverk. De flesta har ganska negativa erfarenheter av nätverk. Den enda som var riktigt positiv var den som hade fått sina erfarenheter av sitt systerföretag. Trots detta är samtliga fem väldigt positiva till att vara med i Verkstad Södertörn! Företagens förväntningar på nätverket Av svaren framgår det att alla har ganska stora förväntningar på detta nätverk. Det är framförallt konceptet med den stora volymen av företag och kommunikation, information via IT- rummet som lockar. Det är det nya jämfört med vad man prövat på tidigare. 4

5 Nedan följer en rad citat från de intervjuade företagsrepresententerna: Större möjlighet till helhetssyn gör det möjligt att leverera hela system till stora företag Jobba parallellt i stället för i serie ger fördelar Resursmarknaden är bra, inte bara uppleva varandra som konkurrenter utan även som samarbetspartners Resursmarknaden ger möjlighet att hitta tillfällig personal vid produktionstoppar Underlätta hanteringen av produktionstoppar respektive dippar Teckna ramavtal med olika leverantörer Bredden av kompetens i nätverket är viktigt Jag hoppas på att storföretagen kommer att beställa från nätverket Inga större förväntningar, måste driva företaget med vinst med eller utan ett fungerande nätverk. Blir det bra är det som bonus till verksamheten Framförallt göra affärer Reflektion Att det finns förväntningar är helt klart, skam vore väl annars. Helt klart är också att ingen av de tillfrågade tar ut någonting i förskott i form av positiva resultat. Man har varit med förr och är därför ganska luttrade. Företagets framtid hänger framförallt på deras egna insatser på marknaden. Nätverket är en av flera möjligheter till att utveckla sin affärsverksamhet. Fördelar respektive nackdelar med detta företagarnätverk Återigen är det konceptet i sin helhet som skiljer detta nätverk från andra som man deltagit i eller hört talas om. IT- rummet som ger möjlighet för 150 företag att samverka anger alla som den stora skillnaden jämfört med vad man prövat tidigare. Detta ger företagen helt nya förutsättningar att samverka och bl. a. kunna leverera hela systemlösningar till storföretag. Gemensamma upphandlingar och nyttjande av resursbanken när det gäller lån av arbetskraft är ytterligare exempel på fördelar. Resursbanken som nämndes ovan kan om den används på ett felaktigt sett bli till nackdel för nätverket, dvs. företagen börjar att köpa attraktiv personal av varandra. Ett av företagen tycker det är för stor fokusering rent geografiskt till Botkyrka kommun, vilket kan innebära långa transportsträckor vid leveranser. Projektledningen och nätverkskansliet som finns för projektets räkning är också en klar fördel jämfört med tidigare försök man deltagit i. Reflektion Den klara skiljelinjen mellan detta nätverk och andra som man deltagit i är nyttjandet av ITrummet. Denna teknik ger möjligheter att arbeta med stora volymer på ett mycket effektivt och rationellt sett. Resursbanken upplevs mycket positivt av alla, samtidigt som man flaggar för att om den används på ett felaktigt sätt kan den bli ett problem vid framförallt lån av arbetskraft. 5

6 Konkurrerande företag, konfliktrisker och etiska regler De flesta företagen ser de andra som både kollegor och konkurrenter. Inom nätverket hoppas man på att de som var konkurrenter tidigare ska kunna bli samarbetspartners tex. i rollen som underleverantörer. Det måste dock vara möjligt att använda sig av företag utanför nätverket om inte kompetensen finns inom nätverket eller om kvalitet och pris inte är kurrenskraftigt. Konkurrenssituationen har man ju redan idag och upplevs därför inte som något problem av de ingående företagen. Endast seriösa företag i nätverket är ett absolut måste, det är alla tillfrågade helt överens om. Ett av företagen uttryckte det på följande sätt: Släpp inte in några svartjobbare i nätverket! Flera anser att det måste finnas kontrollmöjligheter av företagen, exempelvis av skatteskulder, momsredovisning, tidigare konkurser mm. Det bör tas fram etiska regler som innehåller krav och förväntningar på företagen som ingår. Detta ska klart framgå när man söker medlemskap i nätverket, då vet man vad som gäller redan innan man blir medlem. Ett av företagen hävdar dock att det kan bli svårt att teckna juridiskt bindande avtal. Han tror det är bättre med informella överenskommelser. Detta ger större möjligheter till flexibla lösningar. Reflektion Det finns en nyfikenhet hos företagen att pröva på samarbetsformen trots att de är väldigt medvetna om konfliktrisken. Högkonjunkturen som vi befinner oss i nu minskar risken för konflikter mellan konkurrerande företag. Jag tror den risken skulle vara betydligt större vid en lågkonjunktur när det gäller själva uppstarten av projektet. Avtal innehållande etiska regler tycker de flesta är viktigt. Etik och förtroende är naturligtvis av största betydelse för ett nätverks överlevnad. Frågan är om man löser det hela med avtal. Jag tror inte det, satsa i stället tid på att hålla debatten levande om etik och moral i nätverket. Diskutera med varandra annars kanske mycket av energin kommer att gå åt för teknikaliteter i stället för det väsentligaste, nämligen att göra affärer. Affärsavtal för kund- leverantörsåtaganden ska naturligtvis ske på sedvanligt sätt. Portalen, bredbandsteknik och företagens datamognad Portalen ser företagen som en stor marknadsplats, där man kan hitta affärspartners för att tex. klara av storordern från Alfa Laval. Där kan man annonsera om vilka behov och resurser företagen har on line. All information som finns i portalen ska vara färskvara. Den kommer att bli användarvänlig så att alla företag lätt kan hämta den information man behöver för dagen. Portalen kommer att bli nätverkets viktigaste konkurrensmedel anser flera av företagen. 6

7 Ett företag uttryckte det så här: Portalen är alternativet till Gula Sidorna Portalen i kombination med bredbandsteknik förväntas innebära att företagen spar värdefull tid. För att kunna nyttja IT- rummet till fullo framöver behöver flera av företagen förbättra sin kompetens på området. Det påstår de intervjuade företagen som ändå enligt min mening hade en relativt hygglig datamognad på sina företag. Några anser jag till och med hade en mycket hög nivå. Det är svårt att säga hur representativa de är jämfört med de dryga hundra företag som ska vara med från och med våren Planera för kompetenshöjning redan nu verkar vara en klok åtgärd. Verkstad Södertörn efter Om projektet visar sig framgångsrikt, hur ska då en eventuell fortsättning, kommersialisering gå till? Nedan följer några citat vad företagen tyckte: Ett av storföretagen kan vara motorn i nätverket och kan ta över ansvaret för drift, underhåll och utveckling Ett speciellt nätverkskansli måste till för att ta det fulla ansvaret för nätverket efter projekttidens slut De små företagen har för små marginaler för att vara med och finansiera ett kansli Ett litet slimmat kansli med högst två personer, olika kostnader för olika sorts företag beroende på hur mycket man använder och tjänar på nätverket. Reflektion Detta är en av knäckfrågorna för projektets framtid och en lösning måste planeras redan nu. Förenklat kan man påstå att om företagen under det kommande året kan se den reella nyttan av att vara med i nätverket omräknat i kronor och ören då kommer man vara beredd att betala om intäkterna blir högre än kostnaderna. Det är upp till projektledningen att bevisa detta med objektiva mätmetoder kombinerat med god pedagogik. Finansiärerna Jag ställde egentligen bara en öppen fråga till de bägge finansiärerna nämligen: Varför har er organisation beslutat sig för att stödja Verkstad Södertörn? Utifrån denna frågeställning hade vi sedan en diskussion om företagarnätverket Verkstad Södertörn och vilket syfte respektive organisation hade med sin medverkan i detta projekt. Jag träffade organisationerna var och en för sig. Vi hade reserverat en och en halv timme för träffen. 7

8 NUTEK Handläggare Lars-Gunnar Larsson Finansiellt stöd med 2,0 Mkr. för uppbyggnad av en portal. LGL inledde med att informera om NUTEKs övergripande uppdrag från regeringen. Det kan sammanfattas på följande sätt: NUTEK är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet. Deras uppgift är att stimulera näringslivets utveckling i hela landet. De ska ta initiativ, samordna och bygga nätverk för kunskapsutbyte. Deras övergripande mål är ökad tillväxt och förnyelse i näringslivet. NUTEK ska vara en drivkraft och mötesplats i svenskt närningsliv. Om man dessutom lägger till att NUTEK framför allt ska stödja små och medelstora företag så inser man att företagarnätverket Verkstad Södertörn mycket väl ryms inom deras uppdragsområde. Medel för projektet har anslagits från ett program som kallas favorit. Programmet står för: FOU för tjänsteproduktion och IT-användning och ska verka för att informationsteknologin ska öka konkurrenskraften och tillväxten i tjänstesektorn. NUTEKs beslut förutsätter medverkan och finansiella insatser från Telia, Svenska EU Programkontoret, och ALMI. Dessutom egna insatser från BFC samt ett avtal med Södertörns högskola för utvärdering av projektet. Anslaget innehåller också kostnader för att upprätthålla ett informations- och erfarenhetsutbyte med ett kompletterande projekt som genomförs av IUC i Gnosjö AB. NUTEK är mycket intresserade av helhetsgreppet i projektet. Det är inte portalen i sig som är intressantast utan vilka nya samarbetsformer som kan skapas kring portalen. Detta återkommer LGL till vid flera tillfällen under vårt samtal. Bredbandstekniken ADSL som Telia ska stå för är NUTEK också väldigt nyfikna på. Den är enligt LGL ett av verktygen som måste fungera om Verkstad Södertörn ska bli ett lyckat projekt. LGL betonar återigen att han inte ser Verkstad Södertörn som ett IT projekt utan ett samverkansprojekt i nätverksform. LGL tror naturligtvis också att småföretagen inom detta projekt kommer att höja sin kompetens inom IT. Han är också ganska säker på att om en småföretagare i framtiden ska få bli underleverantör till storföretagen så kommer dessa kräva att småföretagaren har en hög kompetens inom IT. Skälen till detta är bl. a. ökad effektivitet, snabbare kommunikation, underlätta bra uppföljningsrutiner mm. Ett annat mycket viktigt skäl att NUTEK beslutade stödja projektet var att de ansåg projektledaren som mycket kompetent och väl lämpad för att driva ett projekt i denna storleksordning. Ordet eldsjäl nämndes i detta sammanhang. I beslutet om stöd till projektet regleras även hur resultatspridning ska säkerställas. När vi kommer in på frågan hur projektet ska kunna stå på egna ben efter poängterar LGL att NUTEK inte kan ge något mer stöd efter projekttidens slut. Ett av tipsen som han ger för att dra in intäkter är att försöka kommersiallissera portalen. Någon sorts avgift från ingående företag är naturligtvis ett måste för att kunna fortsätta. NUTEK har tackat nej till att vara med i projektets styrgrupp pga. tidsbrist. De följer projektet via den referensgrupp som finns för projektet och via de lägesrapporter som ska levereras enligt avtal mellan NUTEK och BFC. 8

9 Telia Telecom AB Olof Wikberg Finansiellt stöd med ca 3,0 Mkr. för införande av ADSL vid 150 företag och medverkan i projektets ledningsgrupp OW är anställd av Telia Research AB men uthyrd till Telia Telecom AB för detta projekts räkning. Han är Telias representant i Verkstad Södertörns ledningsgrupp. Han har arbetat med olika forsknings och utvecklingsprojekt tidigare. Telias syfte med att stödja projektet är i prioritetsordning: 1. Få mer kunskap om nätverkssamarbete 2. Intresserade av portalen 3. Fortsatt utveckling av bredbandstekniken, ADSL OW betonar i likhet med NUTEK att det intressantaste med detta projekt är inte tekniken i sig utan vad den ger för möjligheter till att utveckla samarbete i en nätverksorganisation. Kunskap inom detta område kan ge Telia goda erfarenheter och därmed referenser för att medverka vid införandet av liknande nätverk hos andra organisationer. Man bryter med andra ord ny mark för att hitta nya affärsområden. Här får man möjlighet att lära känna kundernas behov, få mer erfarenhet av enskilda företag, kanske närmare kontakt med vissa företag i nätverket, speciellt intresserade är de av de stora företagen. Telia lär sig även för egen del. Kunskaperna om nätverksamarbete kan även tillämpas i den egna organisationen för att motsvara de nya behoven från Telias kunder. Beträffande projektets fortlevnad anser OW att de ingående företagen bör få större ansvar successivt och därmed kan nätverkskansliet slimmas så att kostnaderna står i proportion till vad företagen kan betala. Reflektion De bägge finansiärerna betonar att det ej är utveckling av ny teknik som är det intressantaste med detta projekt utan att det är de nya samarbetsformerna som möjliggörs med den nya tekniken som är det väsentligaste. Botkyrka Företagarcenter AB Projektledare Tommy Schavon BFC egen finansiering 1,0 Mkr. i huvudsak intäkter från Botkyrka kommun Inledning TS är VD för BFC som är projektanordnare. Han har arbetat med näringslivsfrågor på uppdrag av Botkyrka kommun de senaste åren. TS anser att Botkyrka är en föregångare som kommun när det gäller att aktivt arbeta med näringslivsfrågor och är en av de parter som gjort Verkstad Södertörn till en realitet. TS tog fram ett nytt lärlingssystem på uppdrag av Botkyrka kommun under Hur kom du på idén till Verkstad Södertörn? TS har arbetat som egen företagare inom verkstadsindustrin. Han har då prövat på olika samverkansformer bl.a nätverksorganisationen. Nätverken har bestått av ca 8-10 företag och varit sammansatta utifrån ett visst uppdrag där samtliga företag haft sin roll. Då uppdraget förändrades eller nya uppdrag kom in till nätverket visade det sig ofta att 9

10 nätverket var alltför statiskt för att kunna klara av uppgiften. De havererade tyvärr ganska snart, mer som regel än undantag. Utifrån dessa erfarenheter drog TC slutsatsen att företagarnätverk måste arbeta i helt andra former i framtiden. De måste vara mycket flexibla och kunna bilda små kluster inom nätverket allt utifrån de behov och förändringar som uppstår utanför och inom nätverket. En förutsättning för detta var, ansåg TS, att företagarnätverket måste innehålla minst 100 företag helst uppåt 150. Ytterligare en absolut förutsättning för att kunna administrera och kommunicera sådana stora volymer var att använda sig av den senaste IT tekniken. Bredbandstekniken i kombination med att ta fram en webbplats/portal som skulle innehålla all tänkbar information blev här den självklara lösningen. I början var det ganska svårt att rekrytera företag till det nya nätverket. Flera av företagen hade ganska negativa erfarenheter av tidigare nätverk som de deltagit i. Dessa nätverk var av den gamla statiska modellen med endast 7-8 företag. Då TS presenterade det nya konceptet, blev många nyfikna och ville vara med. Detta var trots allt något nytt som de ville vara med i från starten. I dag är det inget problem att rekrytera nya företag till nätverket. Ett minus i protokollet just nu är att det största företaget hoppat av nätverket utan motivering. Vi kommer då in på frågan om det är självklart att storföretagen ska ingå i nätverket? Alternativet är ju att de är en renodlad kund till nätverket. Det finns naturligtvis för- och nackdelar med bägge alternativen. TS vill i alla fall ha med några storföretag nu i början. Det upplevs som psykologiskt riktigt att de är med nu. Det finns förväntningar på det från de andra småföretagen. Det ger status åt nätverket. TS har redan några andra storföretag på gång. Hur ska du klara övergången från projekt till kommersiell verksamhet? TS planerar att bilda ett marknadsföringsbolag våren 2001 som ska driva företagarnätverket vidare. Tänkta delägare i bolaget är Telia, Företagarnas Riksorganisation samt företaget som utvecklar portalen. De ska sälja rättigheter till bl.a. andra kommuner. Intäkter i övrigt kommer från medlemsföretag i nätverket i form av avgifter. Är du en eldsjäl och i så fall är det/du en förutsättning för projektets framgång? TS instämmer att han är en eldsjäl och att det har varit en förutsättning för att få igång projektet. Nu när projektet kommit en liten bit på vägen, tror han att om han av någon anledning skulle falla ifrån så är den biträdande projektledaren ett nog så gott alternativ för att kunna fortsätta driva projektet. 10

11 Slutsatser Tidigare erfarenheter av företagarnätverk har ingen större betydelse Det verkar inte spela någon större roll om man har positiva eller negativa erfarenheter från företagarnätverk. Företagen vill vara med i alla fall. Främst verkar detta bero på att Verkstad Södertörn skiljer sig en hel del från tidigare koncept man prövat. Finansiärerna NUTEK och Telia har ingen större erfarenhet av ett företagarnätverk med detta koncept, där bredbandsteknik i kombination med en portal ger nya möjligheter. Det är just därför de är med för att pröva nya grepp inför framtidens behov. Projektledaren har en hel del erfarenhet av företagarnätverk sen tidigare. Han har gjort analysen att det gamla sättet att driva nätverk inte fungerar idag och har därför tagit fram ett helt nytt koncept som passar framtidens behov. Han tror ju fortfarande på nätverksidén som sådan. Höga förväntningar på portalen och bredbandstekniken Företagen har ganska högt ställda förväntningar även om jag kan ana att det finns några som bara kommer att vara med av ren nyfikenhet. Bredbandstekniken och portalen har helt klart stor dragningskraft. Det kostar inte mycket att vara med heller, man har inte mycket att förlora, det kan bli succé och då vill man inte stå utanför. De som är med kommer naturligtvis höja sin kompetens inom IT och kommer på det sättet bättre motsvara de krav som storföretagen kommer att ställa på sina underleverantörer i framtiden. Konkurrenskraften hos dessa företag kommer med andra ord öka betydligt. De flesta är dock inställda på att kunna göra affärer inom och utom nätverket så fort som möjligt. Resursmarknaden finns det stora förväntningar på. Finansiärerna verkar ha lite olika förväntningar. Självklart hoppas man på att projektet ska uppnå målen. NUTEK betonar dock att detta är ett FOU projekt från deras sida och då är det tillåtet att misslyckas. Telia satsar också FOU medel men har en mycket tydligare inriktning på att projektet ska lyckas och arbetar därför bl. a. aktivt i styrgruppen. Ren självbevarelsedrift kan tyckas då Telia än så länge är ett affärsdrivande verk men ska konkurrera på en stenhård marknad. För dem kan ett framgångsrikt projekt betyda nya marknadsandelar. Både Telia och NUTEK betonar dock att detta inte är något IT projekt, utan att det är samarbetsformerna kring portalen som är det intressantaste. Projektledaren är en eldsjäl och det är nödvändigt Projektledarens tillika eldsjälens förväntningar kan ingen ta miste på och så måste det vara, för om han börjar tvivla på projektets bärighet, hur ska då omgivningen kunna känna tilltro. Projektledarens betydelse för ett projekts vara eller inte vara kan inte nog understrykas. Att starta en gemensam samarbetsprocess har likheter med att skapa ett nytt företag. Resurser ska anskaffas, verksamheten ska organiseras, kundrelationer etableras osv. Projektet måste hålla tempo för att inte parternas intresse ska minska. Då finns risken att den sammanhållande kraften minskar och man återgår till mer individuellt egoistiskt beteende. 11

12 Projektledaren måste ha entreprenörsegenskaper, goda ledaregenskaper och förmåga att sälja in och förankra projektet hos de medverkande företagen och finansiärerna. För att inte projektet ska stå och falla med projektledaren så måste de ingående företagen successivt ta över visst ansvar. En biträdande projektledare på halvtid som man satsat på i detta projekt är ett lysande exempel på hur man kan säkra ledarrollen. Kommersiell fortsättning i form av ett marknadsbolag Projektets fortlevnad eller övergång till en kommersiell fas, exempelvis till ett marknadsföringsbolag beror uteslutande på att projektet kan bevisa för företagen att det lönar sig för dem att vara med i nätverket. Det låter enkelt i för sig, men problemet eller kalla det för utmaningen är att det ett företag anser vara lönsamt, anses inte som bra affär av ett annat. Projektet måste därför ta fram en differentierad medlemsavgift som upplevs som rättvis av alla. Om dessutom Telia, Företagarnas Riksorganisation och IT entreprenören går in i bolaget ökar naturligtvis förutsättningarna för en lyckosam kommersialisering. Nota bene! De går naturligtvis endast med om de tror att bolaget blir tillräckligt lönsamt. Rekommendationer till projektledningen Se till att företagen kan börja göra affärer omgående. Börja eventuellt med gemensamma inköpsavtal. Företagen lär då känna varandra och förtroende skapas under tiden. Försök se till att ett storföretag vill vara med. De har dragningskraft Planera för en fortsättning 2001 redan nu. Skissa på en differentierad medlemsavgift. Ta bara med motiverade seriösa företag, regler kan dock verka hämmande för utvecklingen, viktigare att skapa förtroende. Inga avtal eller andra formaliseringar blir bättre än de berörda individerna. 12

13 Referenser Intervjuer IRB Mechatronics Wecoma System AB Muskö Örlogsvarv Millturn AB Duo Design Telia Telecom AB NUTEK Botkyrka Företagscenter Kim Murisoja Bo Krook Dag Hillman Jan Wigstrand Fred Möller Olof Wikberg Lars-Gunnar Larsson Tommy Schavon Litteratur Forskningsmetodikens grunder, Runa Patel & Bo Davidsson. Studentlitteratur 1997 Professionell vägledning, Kerstin Hägg & Svea Kouppa. Studentlitteratur 1997 NUTEKS tekniköverföringsprogram, projekt för efterfrågestimulans genom etablering av företagsgrupper, Maria Lindqvist, Maria Pleiborn & Ola Göransson. Temaplan AB 1998 Nätverket - ett verktyg för företags- och företagarutveckling, Karina Uddén, Temaplan AB 1998 Human- och strukturkapital vid företagssamarbete, Göran Andersson. Växsjö universitet 1999 Samverkan för utveckling eller affärer? En uppföljning av tre internationaliseringsprojekt med stöd från Länsstyrelsen i Stockholm, Maria Lindqvist. Temaplan AB 1999 Projekt NÄTSAM, underlag för bildande av småföretagarnätverk i Hanninge och Nynäshamn, Paul Nyman. Info Serv

14 14

Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar

Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar Starta eget Bok 1 Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar HF PROGRESS AB Postadress Telefon Telefax E-mail / webb Bankgiro Postgiro Affärsutveckling Strandgatan 13 B, 1 tr 070-662 23 73 0910-72

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Affärsutveckling och marknadsföring

Affärsutveckling och marknadsföring Affärsutveckling och marknadsföring Bok 1 Nulägesbeskrivning HF PROGRESS AB Postadress Telefon Telefax E-mail / webb Bankgiro Postgiro Affärsutveckling Internationalisering Strandgatan 13 B, 1 tr 070-662

Läs mer

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE Fylgia är namnet på den nordiska mytologins ständigt närvarande personliga skyddsande. Någon som alltid står vid din sida. Det är också så vi ser på oss själva, som en juridisk

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

PERSONAL. Kan, vill och vågar. Tema: En andra chans? Få delar ägarskap och vinst trots förtjänster

PERSONAL. Kan, vill och vågar. Tema: En andra chans? Få delar ägarskap och vinst trots förtjänster PERSONAL FACKTIDNINGEN FÖR PERSONALANSVARIGA #5 2012 & L E D A R S K A P Kan, vill och vågar Jernhusen tror att människor med god självinsikt driver företag framåt. Ulrika Frisk och Angela Rossi hjälper

Läs mer

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC?

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Författare: ByggDialog Dalarna och Tyréns AB EPC, Energy Performance Contracting Nov 2016 1 1. Inledning Byggdialog Dalarna är en

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans.

VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans. VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans. ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION Företagsformer Aktiebolag (SVB) Ekonomisk

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem

Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem 2014-03-06 - Styrelsen Innehållsförteckning Inledning... 3 Medlemsnyttan i fokus... 3 Opinion... 4 Stöd... 5 Service... 5 Tjänster... 5 Kommunikation...

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Om ett eller flera av ovanstående krav inte är uppfyllda bedöms inte ansökan. Komplettering av ansökan får endast ske på begäran från Vinnova.

Om ett eller flera av ovanstående krav inte är uppfyllda bedöms inte ansökan. Komplettering av ansökan får endast ske på begäran från Vinnova. Q&A för hemsidan: Vad menas med formella krav? Formella krav är de krav som måste vara uppfyllda för att VINNOVA ska kunna bedöma en ansökan. I den här utlysningen ska följande krav vara uppfyllda: Koordinatorn

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt

Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt Stiftelsen Inova i Wermland är en företagsinkubator som stödjer utvecklingen av unika affärsidéer till växande aktiebolag. Inova är en del av

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Utvärdering av projektet Elektronisk fakturering Författare: Rolf Dalin Rapport: nr 2005:7 ISSN 1653-2414 ISBN 91-975561-4-9 FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland 2

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Design för bättre affärer

Design för bättre affärer Design för bättre affärer En undersökning från 2008 om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen i Sverige, Svensk Teknik och Design (STD).

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Ägaranvisning för ALMI FÖRETAGSPARTNER AB, org. nr

Ägaranvisning för ALMI FÖRETAGSPARTNER AB, org. nr Bilaga till Protokoll den 10 mars 2017, 5, N2016/03278/BSÄ (delvis) Näringsdepartementet Ägaranvisning för ALMI FÖRETAGSPARTNER AB, org. nr. 556481-6204 A. Bolagets uppdrag 1 Bakgrund Syftet med Almi Företagspartner

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Strategisk informationsförsörjning 2015-05-22

Strategisk informationsförsörjning 2015-05-22 Strategisk informationsförsörjning 2015-05-22 Ombedda att titta på hur vi tillsammans kan realisera en (gemensam) lösning för långsiktigt. Vi har bl.a. genomfört ett e-arkiv seminarium och samlat en expertgrupp

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 och kommunikation som verktyg JanErik Odhe, Stål & Verkstad Anders Olsson Region Värmland Kommunikation som verktyg Tydlighet i förväntan från regionen? Hur uppkom

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Presentation av RegionIT Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjöregionen AB

Presentation av RegionIT Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjöregionen AB Presentation av RegionIT Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjöregionen AB Ingalill Ebbesson Ing-Mari Karlsson Det regionala utvecklingsprojekt drivs av IUC i Gnosjöregionen AB med finansiellt stöd av

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning

Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning EM4000 W-4.0, 2010-11-17 Datum: 2016-05-17 Dnr: 2016-4714 1 (5) Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning Bakgrund Regeringen avsätter 25 miljoner

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling.

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. F ramgångsrika F öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. Region Skånes nya satsning på kvinnor som äger och driver företag inom vård och omsorg i Skåne

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02

Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02 SPsH080010 Ärende 12 DN PS 2012-02-16 Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02 Denna rapport är framtagen i samband med en utvärdering av nuvarande organisation under tre veckor i november

Läs mer

Ge ditt nya företag en stabilare start! Kostnadsfjitt!

Ge ditt nya företag en stabilare start! Kostnadsfjitt! Ge ditt nya företag en stabilare start! Kostnadsfjitt! Funderar du på att starta eget? Här är goda råd gratis. Arbetet från idé till uppstart kan vara mödosam. Under den processen kan det kännas tryggt

Läs mer

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 Bakgrund Talent Management Barometern genomförs årligen sedan 2011. 2014 års version genomfördes som en webbenkät under november-december I år ställdes fördjupande frågor

Läs mer

Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad

Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad Företag: Hazrats Bureau Affärskoncept: Check IDEA Center AB Alla har rätt att drömma. Alla har rätt att förverkliga sina drömmar. Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad Affärsidé

Läs mer

1 Fråga: Hej! Amesto Sourcing

1 Fråga: Hej! Amesto Sourcing Fråga/Svar Läst 1 Fråga: Hej! g undrar om det finns någon möjlighet för er att förlänga anbudstiden? Våra semestrar är sedan länge inplanerade och december präglas för de flesta byråer av många leveranser

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

1:a Västmanlandsfonden. Vägledning till innehåll för din presentation inför Investeringskommittén

1:a Västmanlandsfonden. Vägledning till innehåll för din presentation inför Investeringskommittén 1:a Västmanlandsfonden Vägledning till innehåll för din presentation inför Investeringskommittén Introduktion Denna presentation skall ses som en stöd för utformning av en affärspresentation, inte som

Läs mer

Vinnande anbud fyra förutsättningar för att lyckas! Upphandling 24 3 maj 2012. www.magnusjosephson.se 1

Vinnande anbud fyra förutsättningar för att lyckas! Upphandling 24 3 maj 2012. www.magnusjosephson.se 1 Vinnande anbud fyra förutsättningar för att lyckas! Upphandling 24 3 maj 2012 www.magnusjosephson.se 1 Sammanfattningsvis Den leverantör som vill bli duktig på anbudsarbete måste Jobba mer effektivt internt

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2011

Södertörns nyckeltal 2011 Södertörns nyckeltal 2011 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 20120917 Handläggare/referens Artur Carlsson 070-6064615 artur.carlsson@haninge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer