Affärskraft Värmland Följeutvärdering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Affärskraft Värmland Följeutvärdering"

Transkript

1 Affärskraft Värmland Följeutvärdering Slutrapport Erik Jannesson (Ek.dr) SERUS Ek. För

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING PROJEKTET AFFÄRSKRAFT VÄRMLAND OM INFORMATIONSINSAMLINGEN EFFEKTER AV AFFÄRSKRAFT VÄRMLAND ARBETSKLIMAT KOMPETENS NÄTVERK TILLVÄXT ESF:S PROGRAMKRITERIER LÄRANDE MILJÖER INNOVATIV VERKSAMHET FRÄMJA SAMVERKAN STRATEGISKT PÅVERKANSARBETE TRANSNATIONALITET JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET STYRKOR OCH UTVECKLINGSPOTENTIAL AVSLUTANDE DISKUSSION MÅLUPPFYLLELSE INFÖR FRAMTIDEN OM UTVÄRDERAREN... 33

3 FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Fördelning av deltagare över de olika kurserna... 4 Figur 2. Skapad nytta för deltagarna... 4 Figur 3. Skapad nytta för deltagarna fördelad per kurs Figur 4. Rekommendera utbildning till andra... 6 Figur 5. Skapad nytta för företagen... 6 Figur 6. Hur nöjda företagarna är... 7 Figur 7. Motivation att genomföra sitt arbete... 8 Figur 8. Trivsel på arbetsplatsen... 9 Figur 9. Färdigheter i det vardagliga arbetet... 9 Figur 10. Genomförandet av arbetsuppgifter Figur 11. Trygghet i yrkesrollen Figur 12. Idéer om tillväxt Figur 13. Motiverad till fortsatt lärande Figur 14. Tillgång till kompetensutveckling Figur 15. Arbete med kompetensutvecklingsplan Figur 16. Förväntad nytta av kontakter Figur 17. Personligt nätverk Figur 18. Utökat leverantörsnätverk Figur 19. Utökad kundbas Figur 20. Utökat partnernätverk Figur 21. Ökad omsättning Figur 22. Ökad avlönad arbetstid Figur 23. Inspiration till affärsmässig utveckling Figur 24. Kunskap för affärsmässig utveckling Figur 25. Affärsmässigt agerande Figur 26. Interna processförändringar Figur 27. Nya produkter, tjänster eller affärsområden Figur 28. Uppfattningar om jämställdheten Figur 29. Uppfattningar om tillgängligheten Figur 30. Utbildarnas insatser Figur 31. Upplägget av utbildningarna Figur 32. Intresset för andra utbildningsformer... 33

4 Sammanfattning I denna slutrapport sammanställs konsekvenserna av projektet Affärskraft Värmland. Följeutvärderingen visar att projektet har gett upphov till en hel del effekter för kursdeltagarna och deras organisationer. Kurserna har stärkt individerna och bidragit till att många upplever en mer stimulerande arbetssituation. Dock har effekterna för deltagarna inte omvandlats fullt ut till organisatoriska effekter. Kurserna har dock bidragit till att företagets interna processer och affärsnätverk vidgats. I en hel del fall har kurserna dessutom bidragit direkt eller indirekt till att företags omsättning och/eller avlönade arbetstid ökat. Utvärderingen visar dessutom att de allra flesta av deltagarna är nöjda med projektet; nästan 60 procent av dem anser att kursen/kurserna skapat mycket eller ganska mycket nytta för dem, medan ytterligare drygt 30 procent upplever en viss nytta. Av de delägare/vd/chefer som besvarat effektenkäten anser nästa 70 procent att Affärskraft Värmland har skapat ett mervärde för företaget, det vill säga nyttan överstiger kostnaden. En genomgång av projektets alla huvud och delmål visar att måluppfyllelse i de allra flesta fall är hög. Projektet har således varit lyckat! Några av de bakomliggande framgångsfaktorer är kursledarna och deras förmåga att inspirera och motivera, kursernas upplägg som anses varit anpassade till målgruppen, diskussionerna under utbildningarna, det låga priset för att delta i projektet samt Handelskammarens roll som projektägare. Vad gäller utvecklingsområden finns det ett primärt sådant, och det handlar om tiden som utbildningarna tar i anspråk. Vid ett eventuellt Affärskraft Värmland 2.0 ser utvärderaren fyra potentiella förändringar i projektmodellen för att öka projektets värdeskapande. Samtliga är fokuserad kring att öka den faktiska tillämpningen av de förvärvade kunskaperna i respektive företag. Den första handlar om att fokusera på djup snarare än bredd, det vill säga utbilda färre personer och istället lägg mer resurser på dessa, bland annat i form av individuell coaching. En relaterad åtgärd är att erbjuda både en grund och fördjupningskurs inom varje område, där utgångspunkten är att respektive deltagare har möjlighet att medverka i båda. En tredje förändring handlar om att försöka integrera alternativa utbildningskanaler inom respektive utbildning, medan den fjärde innebär en utveckling av kursen Företagsanalys så att den även har en uppföljande dimension, bland annat i form av interna kunskapsspridningsseminarier hos respektive företag. Slutrapporten är upplagd enligt följande. I kapitel 1 presenteras själva projektet kort, medan kapitel 2 innefattar en redogörelse för hur den information som rapporten baseras på samlats in. Därefter följer ett kapitel som fokuserar de effekter som uppstått som en konsekvens av projektet. I kapitel 4 behandlas de aktiviteter som genomförts inom projektet kopplat till ESF:s programkriterier samt de horisontella kriterierna. I det femte kapitlet lyfts sedan projektets huvudsakliga styrkor och utvecklingsområden fram. I det sjätte och avslutande kapitlet diskuteras projektets måluppfyllelse samt förslag på insatser för att öka den framtida nyttan av den utvecklade projektmodellen.

5 1. Projektet Affärskraft Värmland Under 2009 lyste ESF rådet (förvaltande myndighet för Europeiska socialfonden, ESF) i regionen Norra Mellansverige ut medel för projekt med inriktning på kompetensutveckling till anställda i solo och mikroföretag. Tre projekt, ett var i regionen tre län, beviljades medel för detta syfte. Projekten är speciella i det avseendet att de har löpande rekrytering av deltagare under projekttiden, i motsats till det vanliga förfarandet med utvalda projektdeltagare vid projektstart. De flesta ESF projekt baseras dessutom på någon slags förprojektering eller mobiliseringsfas för kartläggning och riggning av projektet. Så var inte fallet för de tre solo och mikroprojekten som istället påbörjade sin verksamhet utan förstudie. Affärskraft Värmland genomförs i Värmlands län som ett kompetensutvecklingsprojekt riktat till företag med färre än 10 anställda. Projektet finansieras alltså av ESF och ägs av Handelskammaren Värmland. Det övergripande syftet med projektet är att genom strategisk kompetensutveckling av sysselsatta främja entreprenörskap och företagande bland solo mikroföretag i Värmland, för att därigenom skapa förutsättningar för regional tillväxt och ökad sysselsättning. Företagen erbjuds deltagande i projektet till en låg avgift, kronor per företag, för vilken de får kompetensutveckling anpassad och paketerad utifrån företagens villkor. Initialt planerad projekttid var till , men projektet har blivit förlängt till I projektets tilläggsansökan framgår att projektet har mål av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Dessa är uppdelade i övergripande, projekt och delmål enligt nedan. Övergripande mål: Ökad omsättning i de medverkande mikroföretagen. Fler anställda i de medverkande mikroföretagen. Projektmål: 1000 anställda i mikroföretag i Värmlands län upplever ökad kompetens i affärsmannaskap (medelvärde > fem på sexgradig skala avseende de tre första relaterade delmålen för individen, se nedan). Deltagarna är jämnt fördelade mellan könen. Genomföra utbildningstimmar. Delmål företagen: 50% av de deltagande företagen drivs av kvinnor. 10% av de deltagande företagen drivs av en person med utländsk bakgrund. Företag från samtliga värmländska kommuner deltar i projektet. Delmål individen Affärsmannaskap: Deltagarna anser att utbildningen gett inspiration till fortsatt affärsmässig utveckling av företaget (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna anser att utbildningen gett kunskap till fortsatt affärsmässig utveckling av företaget (medelvärde > fem på sexgradig skala). 1

6 Deltagarna anser att utbildningen gett dem färdigheter som kan användas i det vardagliga arbetet (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna anser att utbildningen gett dem en positiv attityd/positivt förhållningsätt till företagande. Delmål individen Jämställdhet och tillgänglighet Deltagarna upplever utbildningen som jämställd (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna upplever utbildningen som tillgänglig (medelvärde > fem på sexgradig skala). Delmål Nätverk Deltagarna anser att de kommer att ha användning av de kontakter och relationer som skapats inom utbildningen (medelvärde > fem på sexgradig skala). Projektets samarbetspartners anser att samverkan kring kompetensutveckling för mikroföretag har förbättras (medelvärde > fem på sexgradig skala). Delmål Utbildning/utbildare Deltagarna anser att utbildningen var anpassad till personer som leder eller arbetar på ett mindre företag (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna är nöjda med utbildarens insats (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna rekommenderar andra att delta i liknande utbildningar (medelvärde > fem på sexgradig skala). 2. Om informationsinsamlingen Innehållet i den här rapporten baseras på information från flera olika källor. En central källa är utfallet av den kursutvärdering som varje deltagare har fått svara på i slutet av sin utbildning. Projektledningen har kontinuerligt matat in all sådan information i en databas, och den senare har utvärderaren haft tillgång till för att kunna analysera materialet. Annan projektrelaterad statistik som presenteras i rapporten har utvärderaren fått tillskickat sig separat direkt från projektledningen. En annan central källa är den effektrapport som utvärderaren sammanställde för projektet i slutet av En hel del av det materialet har återanvänts ordagrant i denna slutrapport. Hur informationen samlats in framgår i effektrapporten, men för att underlätta för läsaren presenteras tillvägagångssättet igen här. Effektmätningen skede under hösten 2012 och innefattande en elektronisk enkät samt intervjuer. Enkäten skickades till personer som gått minst en kurs inom Affärskraft Värmland, dock exkluderades den inledande uppstartskursen och kartläggning/kompetensanalys för företagsledare. Urvalet begränsades dessutom till samtliga deltagare för de kurser som genomförts från och med projektets början (första halvåret 2010) till 2

7 och med halvårsskiftet Valet att inte inkludera deltagare som gått en kurs därefter baserades på att tiden ansågs vara för kort mellan dessa kurstillfällen och mätningen för att tillräckligt tydliga effekter skulle hinna uppstå och därmed fångas. Enkäten skickades till totalt 452 e postadresser, men på grund av bortfall (långlediga, bytt arbetsgivare, uppgett en felaktig e postadress etcetera) hade totalt 419 personer faktisk tillgång till enkäten. Av dessa svarade 162 personer (39 procent). Enkäten i sig var uppdelad i två delar, den första relaterad till individeffekter och den andra till företagseffekter. Den första delen vände sig till alla kursdeltagare och innefattade totalt tio frågor, medan den andra enbart vände sig till delägare/vd/chef i företagen, och bestod av totalt tretton frågor. Som ett komplement till enkäten användes visst effektrelaterat material från den halvtidsutvärdering som genomförts av projektet. Dessutom genomfördes 20 intervjuer med kursdeltagare. Dessa slumpades fram utifrån det urval av 50 deltagare som projektledningen tillhandahöll. Dessa 50 valdes utifrån att det skulle vara personer som jobbar i företag (1) med olika volym av anställda, (2) som har olika organisationsform och (3) som finns i olika branscher. Dessutom har hänsyn tagits till (1) kön, (2) yrkesroll (chef eller anställd), (3) etnisk bakgrund och (4) ålder. De genomförda intervjuerna visar också att en god spridning av deltagarna har erhållits kopplat till dessa aspekter. Bland annat tillhör hälften av de intervjuade deltagarna respektive kön, de flesta av kurserna i projektutbudet är representerade bland de intervjuade, storleken på deltagarnas företag varierar från ensamföretagare till företag med nio anställda, och företagen tillhör olika branscher så som media, tillverkande industri, skog, hälsa och IT. Det viktigt att poängtera att det innehåll i slutrapporten som relaterar till deltagarnas egna uppfattningar om utbildningarna baseras uteslutande på just deras uppfattningar. Några ytterligare bevis för deras utsagor har således inte samlats in, exempelvis i form av dokument eller studiebesök. En tredje central informationskälla har varit de löpande kvartalsrapporter som projektledningen skickat till ESF. Utifrån dessa har framför allt projektets arbete med programkriterierna och de horisontella kriterierna kartlagts och sammanställts. Dessutom har utvärderaren haft viss muntlig kontakt med projektledaren för att erhålla kompletterande information om diverse aspekter. 3. Effekter av Affärskraft Värmland I detta kapitel presenteras resultatet av effektmätningen samt kursutvärderingen. Detta sker i fyra avsnitt som behandlar effektområdena arbetsklimatet, kompetens, nätverk samt tillväxt. I denna introducerande del får du dessutom del av övergripande projektstatistik. 3

8 Per den 31 maj 2013 har 144 kurser om totalt timmar genomförts inom projektet. Totalt har 950 personer deltagit i dessa (52 procent kvinnor och 48 procent män). Av dem har 119 även avslutat en så kallad bonuskurs, det vill säga sin andra kurs inom projektet. Av de 391 företag som representerats i någon kurs drivs 45 procent av kvinnor och 10 procent av personer med utländsk bakgrund. Dessutom finns företag från samtliga värmländska kommuner. I Figur 1 presenteras vilka kurser de 162 personer som besvarat effektenkäten har gått. Knappt 50 av dessa har gått två kurser (ordinarie samt bonuskurs), medan resterande har gått en. Den procentuella fördelningen i Figur 1 baseras således på ett totalt underlag om deltagande i 210 kurser (ej unika). Av dessa genomfördes 10 procent under år 2010, 40 procent under år 2011, och 50 procent under år Figur 1. Fördelning av deltagare över de olika kurserna Många av deltagarna är nöjda med kursen/kurserna. Figur 2 visar deltagarnas skattningar av vilken nytta som skapats för dem, och som synes är det nästan 60 procent som upplever att den/de skapat mycket eller ganska mycket nytta. Figur 2. Skapad nytta för deltagarna 4

9 5 Figur 3. Skapad nytta för deltagarna fördelad per kurs

10 Ett annat sätt att presentera hur deltagarna värderar nyttan av kursdeltagandet är att redogöra för nyttan per kurs, vilket sker i Figur 3. Det skall dock poängteras att materialet i figuren enbart baseras på de 113 enkätsvar som kom från deltagare som deltagit i en (1) kurs. Utfallen är dessutom angivna i absoluta tal. Ett tredje sätt att belysa deltagarnytta har sin grund i den fråga i kursutvärderingen som handlar om huruvida deltagarna skulle rekommendera kursen till andra. Som synes av utfallet i Figur 4 skulle alla göra det i mer eller mindre utsträckning. Figur 4. Rekommendera utbildning till andra Om vi istället fokuserar på den övergripande nyttan för deltagarnas företag kan vi konstatera att även den är hög. Av de totalt 162 personer som besvarade effektenkäten var 112 stycken delägare/vd/chef (69 procent). På frågan om hur många kurser inom Affärskraft Värmland som företaget varit involverade angav 85 procent 1 3 kurser, 13 procent angav 4 6 kurser, medan 2 procent angav 7 9 respektive 10 eller fler. Figur 5. Skapad nytta för företagen Figur 5 visar att nästa 70 procent av de som har det övergripande operativa ansvaret för verksamhet anser att företagets engagemang i Affärskraft Värmland har skapat ett mervärde för dem (nyttan överstiger kostnaden). Hur omfattande mervärdet är varierar dock. Även hur nöjda de ansvariga är med företagets deltagande i Affärskraft Värmland 6

11 varierar, även om de generellt sett är nöjda. Figur 6 visar bland annat att 65 procent av de ansvariga är ganska eller mycket nöjda med företagets deltagande i projektet. Figur 6. Hur nöjda företagarna är I den resterande delen av detta kapitel ligger fokus på att redogöra för de huvudsakliga effekter som bidragit till att deltagarna, likväl som deras företag, till stor del är nöjda och upplever att projektet varit värdeskapande för dem. Som tidigare nämnts presenteras dessa effekter grupperade inom fyra områden: arbetsklimat, kompetens, nätverk och tillväxt. Inom respektive område presenteras ett flertal figurer i vilka utfallet från effektenkäten presenteras. I respektive figur framgår slutet på den deltagarfråga som utfallet relaterar till. Inledningen på de frågor som ställts till samtliga kursdeltagare är: Har kursen/kurserna inom Affärskraft Värmland som du (och dina eventuella kollegor i företaget) genomgått bidragit direkt eller indirekt till att Inledningen på de frågor som enbart delägare/vd/chefer svarat på inleds enligt följande: Har kursen/kurserna som du/ni genomgått bidragit direkt eller indirekt till att Dessutom presenteras utfallet för några av frågor i kursutvärderingen. I dessa fall presenteras frågan i sin helhet i figuren. 3.1 Arbetsklimat Att företag investerar i kompetensutveckling för sina medarbetare har vanligen olika syften. Ett sådant är att öka de anställdas motivation att utföra sitt arbete, primärt genom att utbildning är tänkt att inspirera dem till nya tanke eller arbetssätt. Figur 7 visar också att ett stort antal av deltagarna anser att Affärskraft Värmland bidragit till att de fått en ökad arbetsmotivation. 7

12 Figur 7. Motivation att genomföra sitt arbete En kursdeltagare tydliggör innebörden av den ökade motivationen så här: Under säljkursen [B2B] pratade vi en hel del om vad det skall stå på visitkortet, vilket ledde till att jag valde att prata om mig själv som säljcoach istället för säljare. Utbildningen fick mig att förstå att jag behöver samarbeta med kunderna och sätta mål tillsammans med dem istället för att försöka pracka på dem saker. Bara det gjorde att jobbet kändes mycket roligare och det är inte alls jobbigt längre att ta kontakt med nya företag. Att vara coach är mycket mer givande än att vara säljare. En deltagare som gick kursen Försäljning Handel & Tjänster jobbade då på ett café och sammanfattar sina upplevelser av utbildningen så här: Kursen var ypperlig, och jag fick ut jättemycket av den! Den gjorde att jag kom tillbaka med en nytänd gnista. En tredje deltagare, som gick kursen Förhandling och presentationsteknik för ledare, var också nöjd med innehållet, särskilt då delen om presentationsteknik. Han jobbar i mediabranschen och lyfter fram att kursen verkligen gav honom en kick och inspiration att utveckla sitt sätt att presentera och agera gentemot befintliga och potentiella kunder. Kurserna har inte bara bidragit till en ökad arbetsmotivation för deltagarna. En klar majoritet (65 procent) menar att de dessutom bidragit till att de trivs bättre på sin arbetsplats (se Figur 8). En intervjuad chef försöker förtydliga genom att säga att han har svårt att sätta fingret på vad exakt det gett, men att han tycker att de fått värde för den investerade tiden. De anställda som gått kurser är väldigt positivt inställda till utbildningarna och han menar att bara det faktum att de fått komma iväg och förkovra sig har visat sig vara viktigt; att få möjlighet att utvecklas bidrar bland annat till en ökad trivsel. 8

13 Figur 8. Trivsel på arbetsplatsen 3.2 Kompetens Ett viktigt syfte med all utbildning är att den skall leda till ett lärande som påverkar agerandet, det vill säga att antingen gör nya saker eller att genomföra befintliga aktiviteter på ett annat sätt. Figur 9 visar att kurserna inom Affärskraft Värmland har bidragit till det. Figur 9. Färdigheter i det vardagliga arbetet I direkt anslutning till respektive kurs menar alltså nästan 80 procent av deltagarna att de fått med sig färdigheter som de har nytta av. I effektenkäten ställdes en liknande fråga som handlar om huruvida deltagarna en tid efter utbildningen upplever att de kan genomföra sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt. Utfallet av den är också positivt, om än i mindre omfattning än i direkt anslutning till utbildningen. Figur 10 visar att drygt 30 procent anser att de tack vara utbildningen kan genomföra sitt arbete på ett mycket eller ganska mycket bättre sätt. Dessutom upplever ytterligare 49 procent att utbildningen till viss del påverkat genomförandet av arbetet till det bättre. 9

14 Figur 10. Genomförandet av arbetsuppgifter Vad är det då för typ av förbättringar det handlar om? En säljchef som gick kursen Försäljning B2B uttrycker det så här: Kursen var jättebra! Jag har jobbat som säljare i 10 år men bytte arbetsplats i samband kursen, så det var en jättebra påminnare om viktiga saker. Det blev lite av en nystart. Framför allt bidrog kursen till att jag förbättrade upplägget i själva arbetsprocessen. Exempelvis att verkligen se till att offerter kommer iväg snabbt och att dessa följs upp ordentligt. En annan deltagare menar att Officekursen han gick har gjort att han nu vågar ge sig in i programmen och experimentera för att hitta lämpliga tillvägagångssätt. Då han jobbar i mediabranschen använder de framför allt annan mjukvara, men de tar ofta emot material som de behöver öppna i ordbehandlare. På sikt tror han därför att hans experimenterande kommer göra att arbetet blir mer effektivt. Två avslutande exempel på hur kurser bidragit till ett bättre genomförande av arbetsuppgifter är hämtat från en säljare samt en egenföretagare. De uttrycker det så här: I samband med att jag gick kursen i marknadsföring skulle jag göra en marknadsplan för den kommande perioden, så kursen blev en jättebra kickstart på det arbetet i och med att jag fick med mig en hel del saker att fundera kring. Jag tycker också att marknadsplanen blev väldigt bra, och jag tror inte att jag hade varit lika nöjd om jag inte gått kursen. Sen vad exakt det har gett företaget är väldigt svårt att säga. Men jag hoppas ju så klart att det gör att vi blir mer effektiva i vår kommunikation och därmed kan sälja mer. Kursen hjälpte mig att få struktur på mina kundkontakter. Innan hade jag en hel del uppföljningsmöten med olika potentiella kunder som jag inte hade riktig ordning på. Men jag fick ett tips om ett kundsystem som har direktkoppling till Microsoft Outlook som jag nu använder, och det har verkligen underlättat för mig. Som framgår av Figur 10 finns det även de som anser att kursen inte bidragit med så mycket till deras arbete. En ekonomiassistent tycker att den Officekurs hon gick var ok, men att den inte riktigt var vad hon letade efter. Hon hade istället gärna sett ett större 10

15 fokus på Excel. Att hon generellt arbetar mest med företagets redovisningsprogram gör att Excel användningen är sporadisk och hon har därför glömt en hel del av det hon faktiskt lärde sig under kursen. Så även om det inte var så länge sedan hon gick utbildningen anser hon att hon inte har någon direkt nytta av den idag, En annan deltagare, som gick kursen Försäljning B2B, berättar att hon förvisso tyckte kursen var bra och givande, men då hon pluggade samtidigt som hon drev företaget och gick kursen så blev allt material och alla verktyg bara liggande. Nu när hon fokuserar fullt ut på företaget hoppas hon dock att hon kan avsätta tid för att gå igenom allt igen och därmed hitta några guldkorn. Ett par av deltagarna har istället svårt att sätta fingret på hur kurserna påverkat dem. En kvalitetschef, vars företag skickat iväg många av de anställda på kurser inom projektet säger så här: Jag tror att de kurser som vi gått har haft betydelse för företaget, men det är svårt att sätta fingret på konkreta exempel. Det kommer nog in på lite olika sätt i olika frågor. Men framför allt tycker jag att det är positivt att vi kommer iväg på den här typen av initiativ. Det är bra att komma i kontakt med nya perspektiv och arbetssätt. Kurserna har inte bara bidragit till att förbättra hur arbetsuppgifterna genomförs, utan det har också gjort att många av deltagarna känner sig tryggare i sin yrkesroll. För nästan 30 procent har tryggheten blivit betydligt högre, medan ytterligare 35 procent till viss del känner sig tryggare (se Figur 11). En försäljningschef som gick kursen Ledarskap Grund menar att det han framför allt tog med sig från utbildningen var diskussionerna om gruppsykologi, där han upplever att han fick insikter som underlättar val av agerande i vissa situationer. Han nämner även att han fått med sig värdefulla verktyg att tillämpa vid konflikthanteringen. Han lyfter framför allt fram att han blivit tryggare i argumentationen, och att tillämpningen av det så kallade vuxna perspektivet har underlättat för honom. Det har gett en mer effektiv konflikthantering, och han känner sig tryggare i de situationerna. Figur 11. Trygghet i yrkesrollen 11

16 Det finns fler målande exempel på hur deltagare fått en ökad trygghet i sin yrkesroll. Nedan följer ett flertal sådana från olika deltagare. Att utbilda sig tycker jag nog alltid gör att man växer lite, så lite tryggare har jag nog blivit. Jag tycker bland annat att min roll har blivit lite tydligare. Jag kanske använder 10 procent av det jag lärde mig avseende presentatonsteknik. Exempelvis att vara avslappnad, väl förberedd, ta kommandot och vara öppen i gesterna. Så jag känner mig ännu säkrare nu när jag skall leverera budskapet. Jag har blivit lite mer självsäker. Jag vet mer vad som gäller och kan nog handskas bättre med kunderna. Om en kund är velig så är jag nog mer tydlig och försöker lägga fram fakta på ett konkret sätt för att övertyga kunden. Kursen har gett mig mer på fötterna gällande marknadsföring och att lära mig om relationsmarknadsföring. Facebook är en fantastisk källa om man vet hur man kan använda den, så det har absolut stärkt mig i mitt arbete och i min roll som företagare. Jag har en kollega som gick en kurs i ledarskap och hon var mycket nöjd. Det gav henne nya perspektiv på sitt eget ledarskap, och hon fick även med sig några konkreta verktyg som jag vet att hon jobbar med. Hon har helt klart blivit stärkt i sin ledarroll. Min chef gick en kurs i ekonomi och det märks verkligen att han fick med sig viktig kunskap därifrån. Han förstår resultat och balansräkningen på ett mycket bättre sätt nu, och jag märker tydligt på hans frågor att han känner sig mer bekväm i resonemang utifrån siffrorna och hur olika beslut har påverkat dem. Hos oss jobbar framför allt konstruktörer och mjukvarutvecklare, så de kurser de normalt sätt går rör deras specifika praktiska kompetens. Men de kurserna som de gått nu har varit av mjukare karaktär och de har fått möjlighet att växa och förstå andra viktiga delar av verksamheten. Kurserna har gett oss ett kvitto på att vi tänker rätt, vilket ger en ökad trygghet i det vi gör. Att kunna genomföra sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt, och dessutom känna en ökad trygghet i sin yrkesroll är viktiga förändringar både för individen och för företaget. I de fall kurser dessutom kan leda till att deltagarna får konkreta idéer om hur företaget kan växa ökar värdet av den totala förändringen ytterligare. Faktum är dessutom att en hel del av deltagarna anser att kurserna bidragit till just sådana idéer. Som framgår av Figur 12 anser nästan 40 procent att utbildningen bidragit mycket eller ganska mycket till att de kan presentera konkreta förslag på åtgärder för tillväxt. För ytterligare 33 procent har kursen haft viss inverkan på att skapa sådana åtgärdsförslag. 12

17 Figur 12. Idéer om tillväxt Ett exempel på tillväxtidé kommer från en säljare vars två kollegor gått kursen Försäljning Handel & Tjänster. Hon kan tydligt se att det tänk som kommunicerades under kursen har satt sig hos de två. Kursen har helt klart sporrat dem. Det händer saker hela tiden i butiken. De tänker mer på hur vi kan sticka ut från mängden, och de omfördelar produkter för att förbättra exponeringen. Ett annat exempel kommer från ett cafébiträde, som säger så här: Under kursen fick jag en hel del konkreta idéer om hur företaget skulle kunna växa, och jag tillsammans med min kollega formulerade ett förslag som vi beräknade skulle leda till en tillväxt på 30 procent. Tyvärr köpte inte företagsledningen idéerna, men en del av dem håller ändå så sakteliga på att realiseras nu. Figur 13. Motiverad till fortsatt lärande Den ökade kompetensen och de nya idéerna verkar i sin tur vara en viktig faktor bakom att det finns en stor vilja till vidareutveckling hos deltagarna. Figur 13 visar att nästan 80 procent av deltagarna har blivit tydligt motiverade att fortsätta lära sig. Samtidigt lyfts tidsaspekten fram som ett tydligt hinder. Exempelvis menar en chef att han gärna vill prioritera kompetensutveckling eftersom investeringen förhoppningsvis kommer leda till ökad nytta, men att det är svårt att hinna prioritera det. Han menar att det 13

18 märks rätt snabbt om man är borta några dagar, och det är inte alltid helt enkelt att verkligen ta tillvara de nyvunna insikterna på ett bra sätt. För även det kräver ju tid. Figur 14 visar dessutom, något förvånande, att många inte anser att Affärskraft Värmland inte bidragit till att de fått en bättre/enklare tillgång till kompentensutveckling. Figur 14. Tillgång till kompetensutveckling Hos de allra flesta av de intervjuade deltagarna har utbildningarna inte lett till några strukturerade diskussioner om vad olika personer lärt sig och hur företaget kan ha nytta av det (jämför Figur 15). I vissa fall har det dock pratats mer informellt om kurserna på fikarasterna, och i ett fall har kursdeltagaren haft en dragning för de andra anställda om vad kursen innefattade, vilka verktyg som behandlades etcetera. Av de som intervjuades i samband med följeutvärderarnas halvtidsrapport var det dock ett flertal som hade arbetat aktivt med att försöka ta till vara kunskaperna från kursen de gått, främst genom interna diskussioner om var de lärt sig. Många av dem framhäver dock att diskussionerna mest skedde i nära anslutning till kursavslutet och att de successivt ebbat ut. Figur 15. Arbete med kompetensutvecklingsplan 3.3 Nätverk En hel del av de intervjuade deltagarna lyfter fram att de tycker det gav väldigt mycket att kurserna innefattade deltagare som var i samma situation som de själva. Kursutvärderingen visar också att många ansåg att de skulle ha nytta av de kontakter som skapats 14

19 under kursen (se Figur 16). Effektenkäten visar i sin tur att en del av den förväntade nyttan också realiserats. Som synes i Figur 17 anger knappt hälften av kursdeltagarna att de har fortsatt dialog med kurskollegor efter utbildningen. Figur 16. Förväntad nytta av kontakter Figur 17. Personligt nätverk Kurserna har inte bara lett till ökade personliga nätverk, utan även till större affärsrelaterade nätverk. Figur visar i vilken utsträckning deltagarna upplever att kurserna bidragit till att de fått nya leverantörer, kunder respektive samarbetspartners. Figur 18. Utökat leverantörsnätverk 15

20 Figur 19. Utökad kundbas Figur 20. Utökat partnernätverk Under intervjuerna framkom några exempel på dessa utökade relationer. Bland annat berättar en deltagare att hon hittade en ny leverantör i en av de andra kursdeltagarna, medan två andra deltagare hittade nya kunder under själva kursen. 3.4 Tillväxt Som framgår av Figur 12 (sid 13) har projektet bidragit till att en stor del av deltagarna kan presentera konkreta förslag på aktiviteter som kan bidra till tillväxt för deras företag. Frågan är dock i vilken utsträckning dessa idéer även omvandlats till faktisk tillväxt. Enligt de delägare/vd/chefer som besvarat effektenkäten anger sex procent att projektet direkt eller indirekt bidragit mycket eller ganska mycket till en ökad omsättning. Ytterligare nitton procent anser att projektet till viss del bidragit till tillväxt (se Figur 21). Några av de som intervjuats ser en direkt koppling mellan kurserna och insatser för att öka försäljningen. Två av dem uttrycker det så här: Min kollega som gick kursen i försäljning tycker själv att hon fått med sig viktiga saker; hon är nöjd med kursen. Förmodligen har den också påverkat hennes säljförmåga, för jag vet att hon fått viktig bekräftelse under kursen att hon är på rätt spår, men om det lett till faktiskt försäljning är svårt att säga. 16

Affärskraft Värmland Följeutvärdering

Affärskraft Värmland Följeutvärdering Affärskraft Värmland Följeutvärdering Slutrapport Erik Jannesson (Ek. Dr) erik@serus.se SERUS 2013 10 03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PROJEKTET AFFÄRSKRAFT VÄRMLAND... 1 2. OM INFORMATIONSINSAMLINGEN... 2 3.

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Sammanfattning Projektet Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland har bedrivits mellan 2008-01-01 2010-12-31

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB HANDELSKAMMARÅRET 2013 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende medlemsorganisation. Vi arbetar för att utveckla

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Lägesrapport Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: maj Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? På vilket sätt har dessa en koppling till det kriterium/de kriterier som

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING BUSINESS TALK - TURNÉN 2012 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Business Talk Turnén (Arvika, Filipstad, Forshaga, Hagfors, Kristinehamn)

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

VRIS3 Smart specialisering Värmland

VRIS3 Smart specialisering Värmland VRIS3 Smart specialisering Värmland Anders Olsson, strateg forskning och innovation Företags- och innovationsstödsystemet i Värmland Mars 2014 Akademinära innova0on och entreprenörskap Karlstads universitet

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008 Utvärdering CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN Skarpnäcks Folkhögskola 27-28 av Jens Eriksson Skarpnäcks Folkhögskola Horisontvägen 26 128 34 SKARPNÄCK 8-683 18 3 www.skarpnack.fhsk.se

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Socialt företagande I Värmland

Socialt företagande I Värmland Delrapport 2 från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Socialt företagande I Värmland Denna projektdokumentation avser tidsperioden: 2008-10-01 2008-12-31 Projektet

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Bulten

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Monoflex och tre

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Juni och juli 2012. Det går fortfarande att läsa om vårt evenemang i kalendariet: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/12296?

Juni och juli 2012. Det går fortfarande att läsa om vårt evenemang i kalendariet: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/12296? Juni och juli 2012 Under juni och juli har det hänt mycket på UMA. De inplanerade mötena, som nämndes i ett tidigare UMA-nytt, har genomförts med goda resultat. Vi har bland annat åkt till Katrineholm

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Remmi Gimborn Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 1 Inledning...

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet.

Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet. Stockholm den 29 december 2011 Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet. 1. Bakgrund Previa bedriver projektet ALERT (Arbete för Lärande och Engagemang som Resulterar

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Till projektledaren! Projektet är avslutat och för uppföljningen av ESF-

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

besöksnäring i utveckling

besöksnäring i utveckling besöksnäring i utveckling Ett ett projekt i utveckling För att utveckla besöksnäringen och stärka samarbetet behövs inspiration, kunskap och tillfällen till möten mellan branschkollegor. Projektet Besöksnäring

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING DREAM BIG ARVIKA 12-03-29 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Dream Big Arvika Datum då aktiviteten genomfördes: 29 mars 2012 Insamlingsperiod

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

PERSONAL. Kan, vill och vågar. Tema: En andra chans? Få delar ägarskap och vinst trots förtjänster

PERSONAL. Kan, vill och vågar. Tema: En andra chans? Få delar ägarskap och vinst trots förtjänster PERSONAL FACKTIDNINGEN FÖR PERSONALANSVARIGA #5 2012 & L E D A R S K A P Kan, vill och vågar Jernhusen tror att människor med god självinsikt driver företag framåt. Ulrika Frisk och Angela Rossi hjälper

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Dubbelt Upp! Slutrapport 2014-11-31. Dubbelt Upp! Kontaktperson: Camilla Saarinen E-post: camilla@quentia.se

Dubbelt Upp! Slutrapport 2014-11-31. Dubbelt Upp! Kontaktperson: Camilla Saarinen E-post: camilla@quentia.se Slutrapport 2014-11-31 Antal deltagare under hela projektet: 24 Antal deltagare under 35 år: 2 Antal deltagare med utländsk härkomst: 0 Antal nystartade företag inom projekttiden: 2 Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Handelskammaren Värmland erbjuder Er att lämna offert på konsulttjänster för genomförandet av projektet Affärskraft Värmland 2.0.

Handelskammaren Värmland erbjuder Er att lämna offert på konsulttjänster för genomförandet av projektet Affärskraft Värmland 2.0. Förfrågningsunderlag Webbplattform Förfrågan gäller Handelskammaren Värmland erbjuder Er att lämna offert på konsulttjänster för genomförandet av projektet Affärskraft Värmland 2.0. Affärskraft Värmland

Läs mer

Värmland-Dals distrikt 1 (5)

Värmland-Dals distrikt 1 (5) Värmland-Dals distrikt 1 (5) Minnesanteckningar från distriktets agility vårmöte, Forshaga 7/4-09. Närvarande: Distriktets agilitysektor Arvika BK Bengtsfors BK Eds BK Forshaga BK Filipstad BK Grums BK

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer