MAGASINET. Små barn har lust att Lära SID Nytt sätt mäta adhd. Satsning på forskning - nya Hälsoakademin. Mobilen till hjälp i vården

Transkript

1 MAGASINET Karlstads universitet Nr 2/2012 Nytt sätt mäta adhd Sid 5 Satsning på forskning - nya Hälsoakademin Sid 6 Mobilen till hjälp i vården Sid 8 Kurs i hitlåtar Sid 17 TEMA: HÄLSA & OM- VÅRDNAD Små barn har lust att Lära Universitetets småbarnspedagogik når ut till förskolorna och sätter avtryck i personalens arbetssätt. De minsta barnens lärande finns med i verksamheten och i personalens medvetande på ett nytt sätt. Magasinet har besökt förskolan Tallunden i Kristinehamn. SID 12-15

2 Ledare ÅSA BERGENHEIM REKTOR Hör kultur hemma på ett universitet? Ordet kultur kommer från latinets cultus, som betyder odla. Vi känner igen betydelsen i ord som kultivera och bakteriekultur. Vad menar vi då när vi talar om kultur? Kultur är alla drag, normer, värderingar och idéer som finns i ett samhälle, menar vissa, det vill säga socialt överförda levnadsmönster. Det som har att göra med konstnärliga uttrycksformer, menar andra, så som musik, teater, litteratur, bildkonst och dans. Helt enkelt en sorts andlig estetisk odling. Att kultur i den första betydelsen har en given plats på ett universitet är knappast ifrågasatt. Det är egentligen detta som humanister och samhällsvetare sysslar med. Och inte bara de, för den delen. Universitetet är också i sig en eller flera kulturer och dessutom en mötesplats för olika kulturer, baserade på till exempel etnicitet. Det är klart att vi som akademiker ska jobba med detta. Men hur är det med den andliga estetiska odlingen? Att exempelvis forskning kring estetiska fenomen och verksamheter ska bedrivas på universitet och högskolor uppfattas som en självklarhet. Att estetiska utbildningar och forskning på konstnärlig grund har en plats i akademin är nog idag accepterat av de flesta. Men sedan då? Tja, kanske en liten konsert i aulan och en vacker tavla i foajén, för att det är trevligt och Magasinet Karlstads universitet Redaktör och ansvarig utgivare: Christina Celsing christina.celsing@kau.se Redaktion: Kommunikation och student samverkan, Karlstads universitet Layout och tryck: Universitetstryckeriet Upplaga: Utkommer fyra gånger per år. Adress: Kommunikation och studentsamverkan Karlstads universitet KARLSTAD magasinet@kau.se avkopplande? Och en god bok är ju aldrig fel. Men, menar jag, det handlar om mycket mer än så. All akademisk verksamhet bygger på kreativitet, en förmåga att söka, upptäcka och utnyttja oväntade likheter och samband mellan fenomen, aspekter, upplevelser och skeenden. Det handlar om ett särskilt sätt att tänka, tolka och angripa problem och utmaningar. Det handlar om fantasi. Albert Einstein sa: Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad. Fantasin omgärdar världen. Och, det handlar om att utmana sanningar, föreställningar, slutsatser och normer, om att vända på kuttingen om och om igen. Kultur och kulturella upplevelser ökar individers iakttagelseförmåga, förmåga till symboltänkande och fantasi, vilket är en förutsättning för det vi kallar kreativitet. Kulturens uppgift är, menar jag, att öppna våra sinnen, vidga våra tankar och utmana det som är. Vetenskapens likaså. Så låt oss rusta vårt universitet med kultur! Åsa Bergenheim, rektor Alumnifrågor: Ingrid Hansson, Grants and Innovation Office, eller ingrid.hansson@kau.se Material: Citera gärna, men ange källan: Magasinet, Karlstads universitet. Kopiering av Magasinets artiklar får inte göras utan tillstånd. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte har beställt. Åsikter i krönikan är skribentens egna. De behöver inte sammanfalla med Karlstads universitets syn eller policy. Omslagsbild: Maria Obed ISSN Innehåll Universitetets tandvårdsexperter i Nkinga, Tanzania Kompletterande sätt att diagnosticera adhd Hälsoforskningen samlas i Hälsoakademin Viktigt rena läkemedelssubstanser, framgångsrik forskargrupp i Karlstad Mobilen kan bli viktigt hjälpmedel i sjukvård på distans Karlstads universitet satsar på KBT, kognitiv beteendeterapi Bra betyg för egna psykoterapimottagningen Pedagogik för de små barnen, forskning som märks i vardagen Blended learning är det framtidens utbildningsform? Småbarnspedagogik på plats Små företagsfrön gror i Drivhuset Bli en bättre hitmakare gå en kurs i höst Vad tycker värmlänningen? Läs om boken som handlar om viktiga värmländska frågor Kalender Musikhögskolan Ingesund får ny chef Innovationer är inte bara tekniska uppfinningar Grants and Innovation Office Alumniporträttet: Jim Hofverberg med en karriär i resebranschen Krönikan: Antidemokratiska strömningar i Ungern Nyhet i korthet Succé för lärarutbildningen Det har varit svårt att få studenter att vilja bli lärare för äldre barn. Men Karlstads universitet vänder trenden och slår rekord i söktryck för lärarutbildningen. För sjunde året i rad ökar dessutom det totala antalet sökande till Karlstads universitet. Det är fler som söker till universitetets program i första hand nu jämfört med förra året personer väljer Karlstads universitets program först, en ökning med nästan 600 personer. Oerhört positivt är de goda söksiffrorna för universitets lärarutbildning. Antalet förstahandssökande har ökat med 28 procent jämfört med Mycket populära är också utbildningarna till tandhygienist, sjuksköterska och socionom. Även det nya Civilekonomprogrammet får mycket goda söksiffror. Det är förstås väldigt roligt att så många studenter söker sig till oss på Karlstads universitet, säger Thomas Blom, prorektor vid Karlstads universitet. Vi ökar till och med mer än riksgenomsnittet. nätverken KOPPLAS IHOP 7 Nu kan tusentals studenter och kommunanställda arbeta och surfa i varandras lokaler. Drygt studenter och anställda på Karlstads universitet kan surfa trådlöst och arbeta från sina bärbara datorer på Stadsbiblioteket och Karlstad CCC. Och bortåt anställda på Karlstads kommun har samma möjlighet i universitetets lokaler. Det är resultatet av att kommunen och universitetet nu kopplar ihop sina nätverk. Kunniga lärare betyget i studentundersökning De senaste enkätundersökningarna bland Karlstads universitets campusstudenter, internationella studenter och alumner visar på en fortsatt stark ställning för universitetets utbildningskvalitet och en uppgång för Karlstad som studentstad. Resultaten visar också att studenterna vill ha bättre koppling till yrkeslivet och att det finns ett stort intresse för utlandsstudier. MAGASINET NR

3 Ny mätmetod för adhd hos vuxna Vuxna med den neuropsykologiska funktionsnedsättningen adhd är en av de största grupperna idag inom allmänpsykiatrin. Idag ställs diagnosen ofta genom samtal med läkare och psykolog, som gör sin professionella, men subjektiva, bedömning. Men nu öppnas möjligheten att komplettera bedömningen med ett objektivt test. Tandhygienistprogrammet besöker Nkinga i Tanzania Karlstads universitet samarbetar med en skola i Tanzania för att sprida kunskap om betydelsen av god munhälsa. Ett samarbete som pågått några år och inneburit flera besök i Tanzania för både lärare och studenter från ämnet oral hälsa och tandhygienistprogrammet vid universitetet. Två av lärarna på tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet gjorde under mars månad en resa till Nkinga English Medium School i Tanzania. Nkinga är en by i Igungadistriktet i Taboraregionen och ligger mitt i Tanzania. Ett avtal har upprättats och samarbete har pågått några år och inneburit flera besök i Tanzania för både lärare och studenter från ämnet oral hälsa och tandhygienistprogrammet vid universitetet. Betydelsen av munhälsobedömningar Den här resan gjordes i ett projekt där syftet var att med hjälp av ett screeningsinstrument upptäcka om patienter med malaria och andra infektionssjukdomar har mera munproblem än den övriga befolkningen, säger Nina Sundberg, universitetsadjunkt i oral hälsa. Totalt screenades 105 patienter. Målsättningen med regelbundna och standardiserade bedömningar av munhälsa är att kunna upptäcka orala avvikelser i ett tidigt skede. Detta för att förhindra sjukdomar från munnen samt genomföra förebyggande åtgärder. Strukturerade och kontinuerlig bedömningar möjliggör att patienten får det stöd med munvård som behövs och eventuell behandling i ett tidigt skede. Screeningen utfördes i mottagningsrummet tillsammans med läkare, säger Nina Sundberg. Vinsten med denna modell är att munhälsoundersökningen sker i ett naturligt sammanhang vid besöket hos läkare. Vidare gjordes en uppföljning av en tidigare studie vid English medium School där syftet var att höja kunskapen om oral hälsa hos lärarna. Uppföljningen gjordes av Margaretha Olsson och Nina Sundberg, båda universitetsadjunkter i oral hälsa. Långvarig kontakt med Sverige Ett svenskt missionärspar, Erland Jonsson och hans fru Ester, kom till Nkinga på 1930-talet och etablerade en kyrka, apotek och en medicinisk mottagning. På 50-talet byggdes även en grundskola i byn av missionärer. Idag finns det många skolor på orten. Sjukhuset var från början en liten medicinsk mottagning som sedan utvecklades till ett sjukhus på 60-talet. Sjukhuset har idag 205 bäddar med ett genomsnitt på inneliggande patienter per år med varierande diagnoser. Text: Carina Olsson English Medium School Hos vuxna är diagnosen ofta mer komplicerad att ställa än hos barn, bland annat eftersom den vuxne lärt sig olika strategier för att hantera sin funktionsnedsättning. Därför är fler och kompletterande bedömningssätt välkomna. Hanna Edebol Vid Avdelningen för psykologi på Karlstads universitet är forskarstuderande Hanna Edebol i slutfasen på sin avhandling. Den handlar om mätmetoder för att diagnosticera adhd: hur kan man mäta symptomen, finns det symptom som är särskilt utmärkande och hur kan man mäta effekten av en behandling, till exempel medicinering? Kognitivt test på dator Forskningen sker i samarbete med psykiatrivården i Värmland och Västra Götaland, en privat psykiatrimottagning i Stockholm samt det medicintekniska företaget Qbtech. Grunden utgörs av ett kognitivt* test, som görs på dator där en kamera mäter graden av motorisk aktivitet genom att registrera mikrorörelser. Testet är ursprungligen utvecklat för barn av företaget Qbtech, som sedan anpassat testet för vuxna personer. Jag har samlat in testresultat och analyserat materialet med hjälp av våra samarbetspartner. Vi kan se att testet fungerar väl. Det särskiljer symptomen för adhd från andra störningar och fångar upp symptom som inte märks i samtalet mellan patient och läkare vid diagnostisering och behandling, berättar Hanna Edebol. Adhd är ofta kombinerat med andra typer av funktionsnedsättningar, den som har adhd kan även ha till exempel autistiska drag. Andra psykiatriska Gästprofessor vid Harvard Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, är under våren gästprofessor vid Harvard School of Public Health i USA. Min vistelse här vid Harvard handlar om ett samarbete inom den forskning vi bedriver i Bostad-Barn- Hälsa- och SELMA-studierna, säger Carl-Gustaf Bornehag. Framförallt vad gäller SELMA-studien, där man är mycket intresserade och imponerade av det vi gör eftersom det inte diagnoser och sjukdomar kan ge liknande symptom som vid adhd, till exempel bipolär sjukdom och borderline personlighetsstörning. Det är därför ofta svårt att utreda vuxna personer. En objektiv mätmetod som kompletterar samtalet med läkaren skulle betyda säkrare diagnoser och bättre behandling, eftersom metoden även mäter graden av adhd. Mäter effekten av behandling Vi har vidareutvecklat företagets test och tagit fram dels ett totalmått för adhd, dels mått på de specifika symptomen samt även ett mått på hur personens tillstånd förbättras, för att bättre kunna utvärdera effekter av insatser. Vi har operationaliserat och vägt samman de tre typiska symptomen hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet, i en skala för att mäta graden av adhd. Det betyder mycket för att kunna mäta effekten av till exempel medicinering eller KBT-terapi. Under projektets gång har tester med 250 personer genomförts, både de med och utan diagnosen adhd. Min största utmaning i projektet har varit att få klienterna att komma till testerna. Det hör till diagnosen att man har svårt att passa tider eller komma ihåg att lämna återbud. Ett enkelt sms som påminnelse visade sig fungera väldigt bra. Och många vill verkligen bidra till att öka kunskapen om adhd och öka möjligheten till säkrare diagnoser och behandling. Avhandlingen beräknas vara klar i mitten av december. Text: Christina Knowles / Foto: Maria Starrin *Kognitiv= lära känna (med sinnen eller förstånd) går att göra här i USA. En sådan studie, det vill säga att följa kvinnor från tidig graviditet över förlossning och sedan upp i åldern för barnet är inte möjligt i USA. Framförallt därför att man inte har en offentlig vård som den vi har i Sverige. 4 MAGASINET NR MAGASINET NR

4 Professor Torgny Fornstedt leder arbetet inom forskargruppen vid Karlstads universitet. Syftet med att bilda Hälsoakademin är att stärka universitetets forskning inom hälsoområdet, säger professor Gun Nordström, som leder den nya satsningen. Vi skapar en plattform för forskning över ämnesgränserna, och vår förhoppning är förstås att det ska Professor Gun Nordström underlätta vår samverkan och generera mer externa forskningsmedel. Jag träffar professor Gun Nordström på universitetet och vi är snabbt ense om att det mesta Hälsoakademin har på agendan känns väldigt angeläget, för både individen och samhället. Är man inte själv berörd känner man ofta någon som är det. När forskare från biomedicinsk vetenskap, folkhälsovetenskap, omvårdnad, socialt arbete och psykologi möts uppstår intressanta forskningsfrågor, till exempel: Vad innebär det för barns hälsa att exponeras för vissa kemikalier tidigt i livet? Hur vanligt är det med mobbning på arbetsplatsen och vad kan man göra åt det? Hur påverkas människors hälsa av dålig ekonomi? Hälsoakademin har bortåt 15 professorer, och ungefär lika många docenter. Här ryms också en ny forskarskola i hälsa, ett arbete som leds av professor Arto Hiltunen. Inom forskningsområdet hälsa finns idag ett 40-tal doktorander vid Karlstads universitet. Akademin är en så kallad forumbildning, och det är en öppen form av forskningssamverkan. Det innebär att fler ämnen och fler externa samarbetsparter kan komma att ansluta framöver. Samverkan sker idag bland annat med Landstinget i Värmland, flera kommuner samt myndigheter och organisationer som till exempel Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi har också kontakter med många patientoch brukarorganisationer, och en aktiv samverkan med många andra lärosäten, både i Sverige och internationellt. Hälsoakademin invigs den 24 maj. Alla som är intresserade av forskning inom hälsoområdet är varmt välkomna. Mer information finns på kau.se/halsoakademin. Text: Christina Celsing Foto: Johnér bildbyrå Fakta Hälsoakademien Hälsoakademins forskning sorteras in under fem teman: Sociala förhållanden ojämlikhet i hälsa Biomedicinska mekanismer för ohälsa Säkerhet och trygghet Barn och ungdomars liv och hälsa Kvalitet inom vård, hälsa och omsorg kau.se/halsoakademin Universitetet satsar på hälsoforskning Människors hälsa står i fokus när Karlstads universitet inrättar en Hälsoakademi. Snabbare och billigare rening nu också miljövänligare Forskarna i Karlstad bidrar till att rening av läkemedelssubstanser kan ske så snabbt och billigt som möjligt. De utvecklar också en metod som är miljövänligare än den som brukar användas idag. Att kunna rena läkemedel från det som kallas spegelbilder är nödvändigt. Samtidigt är det ofta ett tidskrävande och dyrt steg i processen eftersom det är tusentals ämnen som behöver testas innan företagen finner den substans som till slut kan bli ett godkänt läkemedel. Ofta existerar en läkemedelssubstans i två olika former, där den ena är en spegelvänd version av den andra. De båda har samma innehåll, men ändå kan de ha olika effekter på kroppen; den ena formen kan ha den önskade effekten i läkemedlet, medan den andra kan vara skadlig. Det var det som hände i Neurosedynskandalen, berättar professor Torgny Fornstedt vid Karlstads universitet. Tidigare har separationen krävt att man använder miljöskadliga lösningsmedel, men nu arbetar forskarna med en miljövänligare metod. I processen att skilja ämnen från varandra, reningen, använder vi nu en liten mängd koldioxid som vi utsätter för tryck så den hamnar i ett tillstånd mellan gas och vätska, det vi forskare kallar överkritiskt fluid. Torgny Fornstedt och hans forskargrupp jobbar med att få till så bra modeller för utvinningen och reningen som möjligt. För att det ska fungera krävs avancerade matematiska uträkningar. Ändrar man en liten del i kedjan så ändrar sig förutsättningarna hela vägen. Det gäller att med datorer kunna förutse vad som sker om man gör på olika vis. Det vi arbetar med har faktiskt likheter med hur man förutspår vädret i väderprognoser. Det handlar också om avancerade matematiska formler. Forskargruppen har också kommit med i ett projekt som drivs vid Lunds universitet. Där arbetar forskare för att vaska fram värdefulla ämnen ur avfall. Under ledning av docent Charlotta Turner vid Lunds universitet arbetar en grupp med metoder för att börja utvinna till exempel antioxidanter ur matavfall. Det som tidigare bara kastades, eller möjligen blev djurfoder eller biogas, kan kanske först ge ifrån sig värdefulla ämnen. Här kan vi vara med och bidra med våra kunskaper från rening av läkemedelssubstanser. Om antioxidanter ska användas i till exempel livsmedel eller kosttillskott behöver de genomgå en rening, säger Torgny Fornstedt. Text: Christina Celsing / Foto: Maria Obed Läs gärna mer om professor Torgny Fornstedts forskning på 6 MAGASINET NR MAGASINET NR

5 Ser illa ut? Patienten och anhöriga kan också se bilden i mobilen innan den skickas för bedömning till sjukvården. (Personen har inget samband med texten) Mobilen hjälper i sjukvården Berit från Hemtjänsten är hemma hos Kerstin och Ivar på Gården. Kerstin har genomgått en höftledsoperation och får nu vård i hemmet. Berit upptäcker en rodnad är det ett begynnande trycksår? Behöver hon åka tillbaka till sjukhuset? Närmaste sjukhus tar två timmar att åka till och Kerstin är gammal och skör. Berit tar upp sin mobiltelefon och filmar rodnaden. Hon ringer upp sjukhuset, där en sjuksköterska tittar på filmen och ger Berit instruktioner. Den påhittade berättelsen är inte så långt från verkligheten. Sjukvård på distans telesjukvård är ett högintressant forsknings- och utvecklingsområde, inte minst för regioner där det är långt till närmaste distriktssköterska eller sjukhus. Inom forskningsprojektet Living Labs har bland andra Karlstads universitet undersökt hur mobil IT-teknik kan användas inom sjukvården. Kombinerad kunskap Starten gick för snart tre år sedan och i höst avslutas projektet. Att valet föll på just sjukvård inom vårt projekt, berodde på att universitetet i Stavanger ger en sjuksköterskeutbildning på distans och som kunde matchas med sjuksköterskeutbildningen här i Karlstad. IT och sjukvård är även högaktuellt ur ett regionalt intresse, bland annat genom att Compare testlabb redan är lite inne på det spåret, berättar Anna Brunström, professor i datavetenskap. Prova på är positivt Forskningsprojektet har bland annat handlat om hur den tekniska kvaliteten påverkar förmågan att ställa diagnos, men även hur inställningen till telesjukvård påverkas av erfarenhet. Ungefär 50 sjuksköterskestudenter deltog i studien. De fick först svara på 15 frågor om ett patientfall via IT-stöd: Hur skulle de uppleva situationen, vad skulle de känna, vad skulle de tycka om kvaliteten och skulle de kunna göra en bedömning av patienten? En vecka senare delades gruppen. Båda halvorna fick se en cirka 70 sekunder lång film om en patient med trycksår. Situationen (där en docka användes som patient) var att hemtjänsten var hos en person med trycksår. Den ena gruppen fick se en film med god kvalitet och den andra en film där nätverket manipulerats så att överföringen inte blev lika bra. Direkt efteråt fick de fylla i samma frågeformulär som tidigare. Båda grupperna blev mer positiva till upplevelsen även de som fick se filmen med sämre kvalitet. Studien visar att när du får prova på så blir du i regel mer positiv till att använda tekniken, istället för att bara aningslöst gissa på förhand. En av slutsatserna i projektet är att man måste involvera användarna i teknikutvecklingen och låta dem pröva tekniken, berättar Per Kristensson, docent i psykologi. Någon student tyckte att tekniken var en begränsning. När man ställer en diagnos använder man ofta fler sinnen än bara synen. Känsel och lukt är till exempel ofta viktigt. Men alternativet kan ju vara att vänta länge på att få vård eller åka en lång sträcka till sjukhuset i onödan, säger Anna Brunström. Avslutas i höst Nära 90 procent av studenterna i studien kunde dock ställa en korrekt diagnos med hjälp av filmen, som spelades in med en vanlig mobiltelefon. Studien visar att IT kan vara ett viktigt komplement vid diagnos och vård där avstånden är stora. Och tekniken har till viss del redan börjat användas, till exempel på Grönland. Projektet går mot sitt slut och nu tar författandet av vetenskapliga artiklar vid. Närmast står också en konferens i Köpenhamn om internetkvalitet och där kommer forskningsprojektets slutsatser att presenteras. Text: Christina Knowles Foto: Mårten Johnér, Johnér bildbyrå God start för omarbetat sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 var det premiär för den nya sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads universitet. Samtidigt invigdes ett nytt kliniskt träningscentrum. En ny utbildningsplan och det kliniska träningscentret med dockliknande patientsimulatorer ska erbjuda studenterna en ännu bättre utbildning. Den nya utbildningen och de förbättrade möjligheterna till klinisk träning har tagits emot väl bland studenterna. Efter första terminen fick vi mycket positiv feedback i de utvärderingar vi gjorde och avhoppen har varit färre jämfört med tidigare, säger Ann-Kristin Sandin Bojö, som är prefekt på Avdelningen för omvårdnad. Fakta Inom forskningsprojektet Living Labs, har Karlstads universitet, universitetet i Ålborg, Danmark, norska Greater Stavanger Development och Universitetet i Stavanger, ICT Norcom samt Compare testlabb samarbetat för att ur ett tekniskt och psykologiskt perspektiv undersöka hur mobil IT-teknik kan användas inom sjukvården. Living Labs är en satsning inom Nordforsk, ett organ under Nordiska ministerrådet som bland annat finansierar nordiskt forskningssamarbete. Syftet är att undersöka hur IT kan skapa värde för användarna inom olika områden. Vid Karlstads universitet har Avdelningen för datavetenskap, Avdelningen för psykologi och sjuksköterskeutbildningen samarbetat och tillfört olika aspekter. De tekniska lösningarna, bland annat olika nätverksoch bandbreddskvaliteter, har utvecklats av Avdelningen för datavetenskap. En motsvarande miljö har installerats av Compare testlabb i Sätterstrand. Även omvärlden har reagerat positivt på programändringen. Handledarna på våra VFU-platser, praktiken, vittnar om att studenterna är bättre förberedda att möta riktiga patienter efter övning i det kliniska testcentrumet. Varje år antas 160 studenter till sjuksköterskeprogrammet och 110 till specialistsjuksköterskeutbildningar vid lärosätet. Karlstads universitet står sig väl i den nationella konkurrensen. Drygt 250 sökande till de 80 platserna i sjuksköterskeprogrammet höstterminen 2012 är ett bevis på det. Text: Dan Guttke 8 MAGASINET NR MAGASINET NR

6 Goda resultat på universitetets psykoterapimottagning I hus 5A på Karlstads universitet finns en psykoterapimottagning. Den är öppen för i första hand studenter, men också andra som behöver stöd. Och en färsk studie visar att personer som vänder sig hit blir både nöjda och hjälpta. Psykologi i utveckling Sedan ämnet psykologi tilldelades rätten att ge forskarutbildning 2005, har såväl forskningsverksamheten som samarbetet med landsting, företag och organisationer utvecklats i hög takt. Forskningsområdena spänner över krishantering, stress och återanpassning, diagnostisering och behandling, idrott och hälsa, konsumenters beteenden samt psykologisk grundforskning. KBT, kognitiv beteendeterapi, går som en röd tråd genom forskning och utbildning. Det är en relativt ung gren inom psykologin, som idag är en uppskattad och högintressant del inom psykiatrin. Metoden har visat sig ge relativt snabba och positiva resultat i en rad olika sammanhang. KBT är idag en mycket verkningsfull behandlingsmetod och inom vår forskning tittar vi på hur den kan användas vid till exempel Aspergers syndrom, adhd samt vid skolvägran och skolk. Vi har också en mycket intressant fallstudie där KBT- metoden visats sig verkningsfull mot svår anorexi, säger Arto Hiltunen. Konsumentens beteende Ett annat starkt område inom psykologi handlar om konsumenters köpbeteenden. Det gäller till exempel hur vi som konsumenter påverkas av stämningsfull musik i butiken, hur vi attraheras av förpackningar och vilken roll det spelar hur varorna visas upp i butiken. Som en del i kollektivtrafikforskningen Samot tittar forskarna på vilka erfarenheter barn och ungdomar har av kollektivtrafik. Viktig samverkan Olika landsting, företag inom den psykiska hälsan, kommuner, organisationer och andra statliga myndigheter är viktiga samarbetspartner för Avdelningen för psykologi. Det gäller både inom forskningen och för utbildningsprogrammen i vårdoch stödsamordning med inriktning mot KBT, som bland annat har behov av praktikplatser. Idag finns 17 doktorander vid ämnet. De flesta är industridoktorander, det vill säga de är anställda vid en annan organisation, företag, landsting eller kommun. Här sker ett fruktbart utbyte av erfarenheter. Doktorander som är externt anställda tar med sig viktiga erfarenheter och kunskap åt båda håll, Avdelningen för psykologi är också delaktigt inom den nybildade Hälsoakademin vid Karlstads universitet en satsning som samlar flera ämnen inom området hälsa. Text: Christina Knowles / Foto: Maria Obed Psykoterapimottagningen har varit i gång sedan 2010 och terapeuter är de studenter som läser masterutbildningen i vård- och stödsamordningen med inriktning mot KBT, kognitiv beteendeterapi. Det är på mottagningen som studenterna gör sina första kliniska erfarenheter under ledning av sina handledare. Vi är nu inne på tredje omgången studenter som tar emot på psykoterapimottagningen och hittills är erfarenheterna mycket goda, berättar professor Arto Hiltunen vid Avdelningen för psykologi. I första hand vill vi erbjuda denna kostnadsfria tjänst till universitetets egna studenter och det har varit en jämn ström. Men i våras fick vi några luckor och gick ut och annonserade. Nästan genast fylldes platserna så att vi nu har en kö på 20 personer istället. Många får hjälp Kriterierna för att få komma till psykoterapimottagningen är att man upplever symptom på någon form av ångest, depression, stress eller relationsstörningar. Det handlar om enklare problem och man tar inte emot personer med psykoser eller personlighetsstörningar av svårare karaktär. Man tar heller inte emot de egna psykologstudenterna. Efter ett första inledande samtal går man antingen vidare eller remitterar till andra instanser om det är svårare fall. Det senare är ovanligt. Liknande mottagningar finns vid de flesta lärosäten som erbjuder motsvarande utbildningar, men här i Karlstad är betoningen på kognitiv beteendeterapi stark. I vår utvärderas psykoterapimottagningen av en student som skriver sin masteruppsats om verksamheten. Studien omfattar 35 klienter, som har haft mellan 4 och 31 sessioner med en terapeut, alltså en student som är i slutet av sin utbildning. Uppsatsen är snart klar och studenten Elo Kocys kan se tydliga resultat: Klienterna har fått fylla i flera skattningsskalor före och efter terapin. Analysen visar en tydlig minskning av symptom och att personerna upplevt en klar förbättring av självkänsla och tillfredsställelse med livet. De var mycket nöjda med terapin. Studien visar att även studenterna var till stor del nöjda med behandlingsprocessen och handledningen. Särskilt den arbetsmässiga relationen till klienterna hade fungerat väl. Text: Christina Knowles Foto: Hans Bjurling Johnér bildbyrå Universitetets mottagning hjälper studenter som behöver stöd, och är en del av utbildningen för de som läser mastersutbildningen med KBT. (Personerna på bilden har inget samband med verksamheten.) 10 MAGASINET NR MAGASINET NR

7 skola & LÄRARUTBILDNING skola & LÄRARUTBILDNING i Hedmarks fylke. Nu pågår ytterligare en kurs och intresset bara växer. Norge har forskning som handlar om småbarnspedagogik, men har haft svårt att få den förankrad i verksamheten. Vi lärare som arbetar med kursen är förskollärare och kunniga adjunkter. Vår styrka är att kunna konkretisera forskningen och visa på exempel i förskoleverksamhetens vardag. Nyligen deltog Inga-Lill Emilsson på en Toddlarkonferens* i Oslo och intresset var stort för det som händer vid Karlstads universitet och i regionen. Det var väldigt intressant och nu har jag ännu flera kontakter och nya idéer. Karlstads universitet var först i Sverige med att ha en Toddlardag och jag tycker att vi ska vara först med en Toddlarkonferens. Det skulle vara riktigt roligt, säger Inga-Lill Emilsson. Fakta: I projektet möts verksamma pedagoger inom förskolan och utbyter erfarenheter. De får också ta del av ny forskning samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för de yngsta barnen, de mellan ett och tre år. Projektet Småbarnspedagogik anordnas av RUC, Regionalt utvecklingscentrum, vid Karlstads universitet. RUC är ett nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen och en centrumbildning vid Karlstads universitet. kau.se/ruc/smabarnspedagogik Det är roligt att vara barn i Värmland Jag vågar säga att värmländska barn har fått det roligare i förskolan tack vare projektet Småbarnspedagogik. Även små barn är medmänniskor som både vill och kan och har roligt tillsammans med andra, säger universitetsadjunkt Inga-Lill Emilsson som leder utbildningen vid Karlstads universitet. Text: Maria Nilsson Foto: Maria Obed (stora bilden) Hans M Karlsson (lilla bilden) *Ordet toddlare kommer från engelskan och betyder den som tultar och går. Framtidens utbildningsform? Karlstads universitet satsar stort på att vidareutveckla distansutbildningen i form av så kallad blended learning, en blandning mellan campus- och distansundervisning. Det är en viktig satsning för vår lärarutbildning. Men utvecklingsarbetet kommer all vår utbildning till del, säger Åsa Bergenheim, rektor vid Karlstads universitet. Än idag är det många som tror att arbetet med de yngsta barnen inte handlar så mycket om lärande, utan mer om omsorg. Och att mata, byta blöjor och klä på och av barn kan väl inte vara så svårt och kräva en kvalificerad utbildning? Jag hoppas att den Inga-Lill Emilsson. uppfattningen snart är helt borta, säger Inga-Lill Emilsson med eftertryck. Det är oerhört viktigt med en medveten pedagogik även för de yngsta barnen. Ofta fokuseras det på de äldre barnen och ett mer ämnesinriktat lärande. Barn under tre år nämns sällan i diskussionerna. Men även de yngsta barnen ska förutom god omsorg ha rätt till en verksamhet i förskolan som kännetecknas av god kvalitet. Små barn kommunicerar med hela kroppen och har lust att lära. De delar inte in världen i ämnesområden utan de lever och har en otrolig energi. Som vuxen måste vi ändra vårt förhållningssätt och det verkar som att vi är på gång. Satsningen på småbarnspedagogik har fått ett stort genomslag i regionen. Det har skett en förändring i förskolorna i vår region. Deltagarna vittnar om det. Jag har fått så mycket positiv respons och många säger även att de har fått roligare på jobbet. Att få ta del av aktuell forskning och kunna föra den vidare ut i den egna verksamheten gör att man växer som pedagog. Projektet lever vidare ute i förskolorna genom lärgrupperna som träffas regelbundet. Även förskolecheferna har blivit mer intresserade av de yngsta barnens lärande. Det har blivit synergieffekter jag aldrig kunnat drömma om. Karlstad inspirerar andra Ryktet om det goda resultatet har spridit sig, bland annat till vårt grannland Norge. I konkurrens med bland annat Oslo universitet fick vi uppdraget att ge en kurs i Småbarnspedagogik Trenden är tydlig. Studenter både lokalt, nationellt och internationellt vill ha flexibla undervisningsformer. Vid Karlstads universitet uppgår idag andelen distansstudenter till 45 procent av samtliga studerande. En bidragande orsak är de lyckade satsningar som lärarutbildningen gjort. För tio år sedan började 47 studenter sin lärarutbildning vid Karlstads universitet på distans. Idag är det Och de ska bli fler. Från och med hösten 2012 kommer ämneslärarutbildningen vid Karlstads universitet att ges i form av blended learning. Det innebär att presumtiva studenter söker antingen till campus eller distans, men en samläsning mellan utbildningsformerna förekommer. Karlstad är det första lärosäte i landet som startar en så bred ämneslärarutbildning med blended learning. Med denna satsning kan vi bygga upp en god grund att stå på. Karlstads universitet kommer att stå väl rustat för framtidens utbildningsbehov, säger Kenneth Nordgren, dekan för Lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Fakta Någon etablerad svensk översättning till bleanded learning finns inte, men begreppet innebär en blandning av lärmiljöer: En kombination av olika medier för lärande. En kombination av olika metoder för lärande. En kombination av nätbaserat lärande och lärande ansikte mot ansikte, campusundervisning. Text: Maria Nilsson Läs mer på kau.se/utbildning/larare 12 MAGASINET NR MAGASINET NR

8 skola & LÄRARUTBILDNING skola & LÄRARUTBILDNING Eva-Lena Pontén har kanske världens roligaste jobb. Ta till exempel situationen vid skötbordet, säger Eva-Lena Pontén. Att byta blöjor är ett perfekt tillfälle att få in matematiken. Hur många tår? Hur många fingrar? Och i matsituationer. Är glaset fullt? Hur många köttbullar finns på tallriken? Ska vi dela i bitar? Hur många? Leken är ett bra tillfälle för barnen att få grepp om rumsuppfattning, säger Lotta Ehlin Jonsson. När måste jag sakta ner för att inte springa in i väggen? Samma sak när man är ute och går. Måste jag stanna för bilen eller har jag god tid på mig att gå över gatan? I sandlådan finns massor med lärsituationen. Hur känns sanden? Är den kall och blöt? En hink som fylls och töms är ett annat exempel. Ute i skogen får man naturligt in naturämnen. Nytt tänk genomsyrar verksamheten På förskolan Tallunden i Kristinehamn skapar man inte tillfällen för lärande. Man använder stunderna som finns där, mitt i vardagen. Jag har fått en helt annan pedagogisk medvetenhet. Tidigare var det lätt att fokusera på omsorg och underskatta barnens kompetens. Det är väldigt lätt att hjälpa till alldeles för mycket. Men små barn är väldigt kompetenta och klarar mycket mer än man kan tro, säger Eva-Lena Pontén, förskollärare på Tallunden. Kollegan Lotta Ehlin Jonsson, också hon förskollärare, nickar instämmande. De yngsta barnen har inget talande språk, men de har ett otroligt kroppsspråk. Och de är väldigt mottagliga för att lära sig nya saker bara man tar tillvara på tillfällena som ges i vardagen. Med utgångspunkt i läroplanen kan både vi och barnen utvecklas. Många lärsituationer i vardagen Projektet småbarnspedagogik handlar inte om att berätta för deltagarna vad och hur de ska göra olika saker. Syftet är att öka medvetandet om hur mycket det finns i vardagen och i leken som man kan lära sig massor av. Forskningen ut i verksamheten Eva-Lena Pontén och Lotta Ehlin Jonsson är två av de dryga pedagoger i Värmland som deltagit i projektet småbarnspedagogik. De har under seminariedagarna vid Karlstads universitet fått träffa forskare inom småbarnspedagogik, deltagit i spännande diskussioner och fått många tips och idéer om hur man kan arbeta med de yngsta barnen. Och deras nya kunskaper har blivit till ringar på vattnet. De är lärledare för varsin grupp och leder diskussionerna samt lyfter upp aktuella ämnen vid lärgruppsträffarna. Det som har gett allra mest är träffarna vi har mellan seminariedagarna. Där kan jag dela med mig av ny kunskap och ge tips som kan användas i verksamheten. Som lärledare ansvarar jag för att frågor som barnsyn, förhållningsätt och atmosfär kommer alla förskolor tillgodo genom lärgruppsdeltagarna. Ibland har det varit lite avvaktande mottagande, men nu har jag litteratur och forskning bakom mig och kan sätta ord på det jag vill förmedla. Jag ser en klar förändring i kommunen. Det har blivit mycket bättre pedagogiska diskussioner när vi äntligen fått tid att sitta ner och prata med varandra en stund, säger Lotta Ehlin Jonsson. Och att projektet pågår under längre tid är viktigt. Då blir det en röd tråd som följer med och det nya sättet att tänka får lättare fäste i verksamheten. Kan själv Vi försöker att inte ha så bråttom längre. Vi värdesätter och tar tillvara de vardagliga små stunderna. Barnen kanske får vara ute tio minuter kortare om de ska klä sig själva, men den glädjen man ser när de klarar det överväger allt. Så långt det är möjligt utan att det blir farligt försöker vi låta bli att hjälpa till. Vi måste ge barnen tid i sitt lärande. Ge dem bekräftelse Barnen får tid för sitt lärande mitt i vardagens stunder. på att det de gör är bra. Det genomsyrar vårt arbete hela tiden, säger Eva-Lena Pontén. Man kan inte dela in barn i fack. Trappmodellen som tidigare använts för att beskriva barnens mognadsfas håller på att försvinna. Utvecklingen går inte i steg, det är mer som en spiral. Världens bästa jobb? Ingen kan ta miste på att Eva-Lena Pontén och Lotta Ehlin Jonsson fortfarande efter 25 år älskar sitt yrke. Inte konstigt! Vem möts av en stor kram varje gång man kommer till sin arbetsplats. Text: Maria Nilsson Foto: Maria Obed 14 MAGASINET NR MAGASINET NR

9 Producera hitlåtar för export Susanna Göransdotter och Joakim Jacobsson från Karlstad Studentkår diskuterar med Melinda From, Drivhuset. Drivhuset är en fristående stiftelse som arrangerar föredrag, temadagar och kurser inom till exempel säljteknik, marknadsföring och bokföring. Stiftelsen jobbar med attitydförändring och hjälper studentföretag att bygga sitt affärsnätverk. karlstad.drivhuset.se Företagsidéer får näring i Drivhuset Det var på Karlstads universitet allt började. Det första Drivhuset startade för snart 20 år sedan, och här i Karlstad var man först i landet. Då, 1993, var man pionjärer. Idag finns det Drivhus på 13 orter i landet, nästan alltid i nära anslutning till ett universitet eller en högskola. I Karlstad finns Drivhuset i Studenternas hus uppe på campus. Verksamhetschef Melinda From tar emot en trappa upp. Det är två år sedan hon tog över som chef och hon är stolt över vad de åstadkommit på den här tiden. Under 2011 har vi hjälpt studenter att starta 64 nya företag. Det är någonstans runt tio procent av alla nya företag i Karlstad. Det är ett bra resultat. Och utvecklingen har det inte heller varit något fel på: 27 nya företag år 2009, 43 nya året därpå, och så 64 ifjol. Men, hur är det med långsiktigheten? Har studenternas idéer potential att överleva? Även detta har Melinda siffror på. Överlevandsgraden är 73 procent, mätt sedan Då ser vi att företaget finns kvar, men vi vet inte hur omfattande verksamhet det har eller hur lönsamt det är. Det här är viktigt och en fråga som man generellt pratar för lite om. Jag tror att vi här på Drivhuset är duktiga på att få studentföretagen att växa på ett sunt sätt. Hon tycker att studenttiden är rätt idealisk för att starta företag. Många studenter har lite mer tid över än när man är äldre och både jobbar och har familj, och de flesta är vana att leva på små medel. Drivhuset säger inte att idéer är fel eller orealistiska. Istället jobbar vi med idén, vi skruvar, vrider och vänder på den tillsammans med studenterna. Genom utbildning lär de sig mer om affärsutveckling och se vad kundernas behov kan vara. Förutom starta-eget-kurser erbjuder Drivhuset vägledningssamtal, inspirationsföreläsningar och en egen för-inkubator. Där kan små företagsplantor få näring och växa till under gynnsamma förhållanden och i en skyddad miljö. De får sitta här, hyr plats för 500 kronor i månaden, och delta i en affärsutvecklingsprocess i ett halvår. Melinda From ser ljust på framtiden för Drivhusets verksamhet. Intresset från både studenter och samhället är stort. Entreprenörskap ligger i tiden. Nu utvidgar hon och hennes kollegor verksamheten till att omfatta folkhögskolorna i länet. Det är jätteroligt, och vi har fått ett mycket positivt mottagande. Intresset för företagande finns. Under år 2011 genomförde Drivhuset 400 vägledande samtal med studenter som ville veta mer om att driva företag. Under senare tid har ett stort samarbete med Turismprogrammet kommit igång. Studenterna får göra praktik, eller verksamhetsförlagd utbildning som det egentligen heter, på Drivhuset. Där lär de sig mer om att ta tillvara en näringsidé och mer om förutsättningarna för att starta och driva eget företag. Det har blivit mycket uppskattat. Målsättningen är att Drivhuset om tre år ska hjälpa studenter att starta 150 nya företag om året, och att minst 75 procent av de nystartade företagen ska vara livskraftiga och överleva plantstadiet. Text: Christina Celsing / Foto: Maria Obed Med dagens teknik finns det stora möjligheter att kreera musikaliskt hemma. Men många alster hamnar i byrålådan och många låtskrivare vet inte hur de ska få ut sin musik. Snart finns det möjlighet att lära sig det på Karlstads universitet. Hösten 2012 startar kursen Musikproducent, låtskrivare och entreprenör. Kursen vänder sig till låtskrivande och musikproducerande personer som också vill lära sig musikbranschen, att marknadsföra sin musik och hitta samarbetspartners. Men kan vem som helst bli hitmakare? - Har du talang kan du det, säger Carl Utbult, huvudansvarig för kursen. Men för att bli framgångsrik krävs det mer. Du bör vara både konstnär och entreprenör. Är du konstnär men saknar entreprenörsandan måste du omge dig med rätt nätverk för marknadsföring och distribution. Hur går det till att sprida en framtida hitlåt? - Det finns flera sätt. Du kan skicka dina låtar till en musikförläggare. De presenterar, eller pitchar som det heter i branschen, intressanta låtar till olika artister, skivbolag och management. Gillar någon artist din låt får du ett uppdrag. Du kan också få ett uppdrag av ett förlag där du skriver en låt till en aktuell artist. Det kan även vara så att du tänker på en speciell artist när du skriver. Antingen nappar den artisten eller också går låten vidare till andra artister - en process som kan ta år. Med andra ord måste du vara väldigt produktiv och skriva många låtar för att vara säker på att du någon gång får betalt för ditt skapande? - Ja, om en låt som spelas idag på radion kan det dröja upp till ett år innan du ser några pengar som upphovsman/kvinna. Det kan vara en bra idé att ha ett annat jobb också. Det går att kombinera ett jobb med vår kurs eftersom den ges på halvfart och på distans. Vad kommer studenterna att få lära sig i kursen? - De kommer att få riktiga uppdrag där de ska skriva för olika förlag och i olika genrer. Bland annat gästas vi av en förläggare från Nashville som berättar vad deras artister söker. Studenterna får skriva direkt till förlaget och några av alstren kommer det att göras demoinspelningar av i Nashville, via Skype. Studenten får vara med och producera sin musik och mixa den. Som hjälp på traven kommer även professionella låtskrivare att föreläsa. - En möjlighet, som vi får ha i åtanke till kommande år, är också att kunna lägga in praktik i Stockholm, i USA eller någon annanstans. Du är själv aktiv låtskrivare och arbetar i både USA och Japan. Är det inte svårt att skriva nya låtar - är inte allt redan gjort? - Jag jobbar alltid med andra låtskrivare vilket gör att jag ingår i nya konstellationer. Det är det som gör soundet unikt, nytt och fräscht. Jag försöker alltid blanda det tidlösa med det moderna, till exempel genom att tillföra lite pop till countrysoundet i Nashville. Det gillar amerikanarna och överlag är svenska låtskrivare uppskattade och aktade utomlands. Vad är ditt hetaste tips till morgondagens hitmakare? - Presentationen av en låt är viktigare än vad man tror. Därför är produktionsarbetet så otroligt viktigt. Fortsätt att skriva! Man tror alltid att man har skrivit sin bästa låt, men det går alltid att göra bättre. Text: Charlotte Gustavsson Foto: Ateljé Claes Bli en bättre musikproducent med en universitetskurs. 16 MAGASINET NR MAGASINET NR

10 Kalender MAJ 12 maj Examenskonsert Emelie Molander, violin kl 18-19, klassiskt och folkmusik, fri entré, Musikhögskolan Ingesund, Arvika kau.se/musikhogskolan-ingesund Examenskonsert Rasmus Andersson, piano kl , show, fri entré, Musikhögskolan Ingesund, Arvika kau.se/musikhogskolan-ingesund 22 maj Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, 10-årsjubileum, Karlstads universitet. kau.se/cerut JUNI Värmländska landskap Regional utveckling, politisk styrning, kultur och medievanor i Värmland är några av de frågor som sysselsatt forskarna i en nyutkommen bok om värmländska landskap. Sysselsättningsfrågan anses av värmlänningarna vara den allra viktigaste frågan. Värmlänningen är minst nöjd med möjligheten att få jobb och har minst förtroende för arbetsförmedlingen och försäkringskassan, säger Lennart Nilsson, docent i offentlig förvaltning och en av bokens tre redaktörer. Man är däremot mer nöjd med kulturen samt hälso- och sjukvården. Värmlänningarna är överlag positiva till invandring och mångkultur, säger Andreas Öjehag Pettersson, doktorand i statsvetenskap och en av 21 medverkande forskare i boken. Han har studerat attityder till mångkultur och flyktingmottagande och när det gäller de frågorna är värmlänningarna några av de mest positiva i hela landet. Studien baseras på en medborgarundersökning i Värmland som genomfördes 2010 och motsvarande undersökningar i hela Sverige. Undersökningen genomfördes i samarbete mellan SOM-institutet, Samhälle Opinion och Medier vid Göteborgs universitet, och Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet. I boken Gammelvala, Arvika, och Centrum, Karlstad, - två bilder av Värmland Värmländska landskap medverkar 21 forskare från Göteborgs och Karlstads universitet. Regionfrågan och valet 2010 I det politiska landskapet behandlas den värmländska flernivådemokratin och värmlänningarnas attityder till globalisering. I ett särskilt kapitel studeras medborgarnas inställning i regionfrågan och valen 2010 analyseras i ett historiskt och nationellt perspektiv. I de ekonomiska och sociala landskapen riktas fokus mot regional utveckling. Här analyseras den högre utbildningens och universitetens roll som tillväxtmotor. Särskilt uppmärksammas sysselsättningsfrågan som värmlänningarna anser vara den klart viktigaste frågan. Kulturlandskapet Inom området kulturlandskap uppmärksammas värmlänningarnas upplevelser av kultur och konst samt hembygdskultur och traditioner. Evenemang och besöksmål i olika delar av Värmland analyseras bland olika grupper liksom olika livsstilar. Den värmländska identiteten och den lokala livsmiljön studeras. Inom detta område uppmärksammas också värmlänningarna och rovdjursförvaltningen. När det gäller värmlänningars kulturvanor så väljer de gärna evenemang och besöksmål i sin närhet, säger Leena Hagsmo, doktorand i kulturgeografi. Den här undersökningen visar att boende i västra Värmland gärna besöker Gammelvala i Brunskog och de boende i de östra delarna av länet avnjuter Oxhälja i Filipstad. Detta är årligen återkommande evenemang som förekommit i flera år och som blivit en del av den lokala traditionen och kulturen. Det som toppar listan är ishockeymatcher på Löfbergs Lila Arena, vilket också kan ses som en värmländsk tradition. Medielandskapet i Värmland Nyhetskonsumtionen i olika medier analyseras liksom tidningsstrukturen i länet och den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon. Även radiolyssnande, internetvanor och nyhetskonsumtion i mobilen uppmärksammas liksom nyhetsvärdering, omvärldsorientering och regional identitet. Boken har redan varit mycket efterfrågad och kan beställas hos Karlstad University Press på kau.se Text: Carina Olsson Foto: Arvika kommun / Karlstads kommun JULI 21 juli AUGUSTI SEPTEMBER 21 sept 28 sept OKTOBER 11 okt Öppet hus på Karlstads universitet kau.se Akademisk högtid Forskarfredag Handelshögskolans dag, Aula Magna, Karlstads universitet Nu är studenten anonym Karlstads universitet införde kodade tentor den 1 april. Hädanefter ska skriftliga tentor rättas utan att läraren vet vems arbete det är. Det är mycket glädjande att anonyma tentor nu införs i stor skala. Detta är något som efterfrågats av studenter och därför har frågan sedan länge varit prioriterad för studentkåren, säger Susanna Göransdotter, ordförande för Karlstad Studentkår. 18 MAGASINET NR MAGASINET NR

11 Främjar innovationer med nytta Akademins bidrag till människans utveckling sker oftast genom vetenskapliga publikationer. Men på Karlstads universitet tänker man även i andra banor. Brinner för god undervisning På Musikhögskolan Ingesund går våren 2012 i förändringens tecken. Den första mars tillträdde den nya prefekten Carina Hauge-Rouass och en omfattande renovering av högskolan står för dörren. Carina Hauge-Rouass ny prefekt på Musikhögskolan Ingesund kommer närmast från en chefstjänst vid Sigtuna kulturskola. Nu byter hon slottens och fornlämningarnas landskap Uppland mot de värmländska skogarna och sjöarna. Jag känner mig mycket väl mottagen som nyinflyttad värmlänning. Jag har en övernattningslägenhet här i Arvika men familjen kommer att bosätta sig i Örebro där vi har en av våra döttrar och hennes familj. Därför kommer jag att vara värmlänning på deltid och pendla. God undervisning kan göra under Carina Hauge-Rouass, som är utbildad musikdirektör, har en bred erfarenhet av undervisning från högskolan, gymnasiet, grundskolan, den kommunala musikskolan och förskolan. Bland annat från Mittuniversitetet och kulturskolorna i Sundsvall och Sigtuna. Hon har undervisat i piano, sång, kör, blockflöjt, cello, gehörsoch musiklära och har också utbildat blivande lärare i musik. Hon har dessutom ett flertal år med erfarenhet av att leda verksamhet. Jag har en lång erfarenhet av undervisning, därav mitt brinnande intresse för att god undervisning verkligen kan visa på under. För att det ska bli möjligt behövs utbildningar där elever och senare studenter redan från början får ta del av undervisning som är av hög kvalitet, utmanande, reflekterande och utvecklande. De lärare som ska erbjuda den undervisningen behöver själva få befinna sig i en lärande miljö där de på olika sätt får ta del av och vara delaktiga i utvecklingsarbete och forskning. Hela den kedjan måste alltså hänga ihop för att barnet på förskolan, eleven på kulturskolan eller ungdomen i grundskola och gymnasium ska få ta del av vad de faktiskt har rätt till, en undervisning av hög kvalitet. Ledarskap har stor betydelse Vad har du för visioner för Musikhögskolan Ingesund? Parallellt med mitt intresse för undervisning så har jag de senaste tio-femton åren mer och mer intresserat mig för ledarskap i allmänhet och utbildningsledarskap i synnerhet. Erfarenheterna från Mittuniversitetet, kulturskolorna i Sundsvall och Sigtuna samt rektorsutbildningen som jag gick på Umeå universitet har bidragit till ett ständigt ökande intresse och fascination över hur mycket ledarskapet betyder för en organisation i utveckling. Jag ser med spänning fram emot att, tillsammans med studenter och kollegor, få vidareutveckla den mycket goda verksamheten på musikhögskolan till att bli ännu bättre! En omfattande renovering av musikskolan i samarbete med Arvika kommun står för dörren och planeras i skrivande stund. Det är väldigt inspirerande att kommunen värdesätter musikhögskolan, att den ska finnas just här i Arvika. För lärare och studenter kommer det ju definitivt att bli ett lyft med renoverade lokaler som lever upp till den verksamhet som vi bedriver. Text: Charlotte Gustavsson Foto: Andreas Reichenberg Här har samhällsnytta och samverkan alltid varit viktigt. Därför finns en forsknings- och innovationsstödjande verksamhet som arbetar utanför invanda mönster. Vi är bra på att synliggöra och omsätta nya tankesätt till konkreta resultat. Fördelen med att vi är ett relativt ungt universitet är att vi inte fastnar i förlegade traditioner. För oss har aldrig en patentansökan varit den enda innovationsvägen och det är inte bara tekniska innovationer som kommer fram, säger Håkan Spjuth, verksamhetsledare på GIO, Grants and Innovation Office på Karlstads universitet. Teamet på GIO, består av handplockade experter med erfarenheter från både forskarvärlden, innovationsprocessen och näringslivet. Håkan Spjuth kommer själv från näringslivet med en bakgrund i bland annat i Ericsson och eget företag i IT-branschen. Syftet med verksamheten är göra så att mer av universitetets forskning och utbildning kommer till nytta i samhället. Det kan handla om att ge stöd till forskare som vill utveckla nya tjänster, produkter och företag baserade på akademisk kunskap och forskning. Men det handlar också om att stödja forskare och lärare med ansökningar hos finansiärer och skapa olika samarbeten. Bryter ny mark En i teamet är Cecilia Nahnfeldt, genusforskare och innovationskoordinator. Hon har själv brutit ny mark genom att ta sin mångåriga forskning inom humaniora genom en innovationsprocess i samarbete med lokalt näringsliv, och fått stöd att starta, utveckla och driva ett företag. Nu kan organisationer använda resultatet av hennes forskning i formen av en modell som ger anställda en bättre balans i livet och därmed få nöjdare och mer produktiva anställda. forts. nästa sida Situationer i vardagslivet och analyser i gångers förstorning skapar innovationer. På Karlstads universitet växer idéer fram ur forskning inom alla vetenskaper, ofta i samarbete med företag och organisationer. 20 MAGASINET NR MAGASINET NR

12 Och det är inte bara på Karlstads universitet som andra vill ta del av hennes erfarenheter. Vinnova har nyligen gett Cecilia Nahnfeldt i uppdrag att driva ett pilotprojekt kring just innovationer sprungna ur humaniora och samhällsvetenskap. Tanken är att andra universitet ska kunna följa i hennes fotspår. Nya tjänster behövs i framtiden I ett alltmer komplext samhälle behöver människan nya redskap för att leva och sannolikt kommer humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning att spela stor roll utvecklandet av framtida samhällsviktiga tjänster och metoder. Inom teknisk och naturvetenskaplig forskning går innovationssystemet redan som tåget. Inom humaniora och samhällsvetenskap är ofta inte ens rälsen byggd. På Karlstads universitet arbetar vi sedan flera år tillbaka med stöd till forskare med idéer på väg mot innovation och nyttiggörande från humaniora och det samhällsvetenskapliga området. Här bedrivs också sedan 25 år tjänsteforskning i världsklass. Vi kan nog kaxigt Jim Hofverberg kommunicerar med resor Vad gjorde du innan din utbildning? Jag pluggade mycket och arbetade mycket innan jag riktigt kom på vad jag ville göra. Jag började barnskötarutbildning i gymnasiet för att slippa läsa matte, sen läste jag en turismutbildning ett par år och sedan teckenspråk på heltid ett år och ytterligare turism och kompletterande grundämnen för att få behörighet till universitetsutbildning. Samtidigt arbetade jag som vandrarhemsvärd, vårdnadsbiträde inom äldreomsorgen, i kassan på Åhléns, inom hemtjänsten, som fritidsledare... Det fanns ju både kvällar och lov som skulle fyllas. Och en plånbok. Vilken utbildning har du gått på Karlstads universitet? Jag läste Informationsprogrammet. Sedan sysslade säga att vi är bäst i landet inom det här området, säger Cecilia Nahnfeldt. Fler möjligheter till samarbeten Hennes kollega, Éamonn McCallion hjälper forskare att hitta och få ansökningar godkända för EU-medel. Han arbetar också med att strategiskt förbereda universitetet inför förändrade förutsättningar 2014, då 80 miljarder euro blir tillgängliga för olika forsknings- och innovationsprojekt genom EU:s finansieringsprogram. En tydlig förändring i EU:s program är att kraven på samverkan med samhället ökar, och det ska klart presenteras hur resultatet kommer att göra nytta i samhället. Här i Karlstad finns förstklassiga forskare och det är en ovanligt god samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlighet sedan många år, så det passar oss. Mitt uppdrag är att se till att vi är redo och tänker smart redan från början, säger Éamonn McCallion. Text: Maria Rhöse O Connor Foto: Susanne Walström Johnér bildbyrå (tv) / Maria Starrin (th) Jim Hofverberg var tidigt intresserad av både turism och information men visste inte riktigt hur han skulle få ihop de delarna. Det visade sig gå alldeles utmärkt och sedan många år tillbaka kombinerar han dem på Fritidsresor och företagets flygbolag. jag med mycket annat vid sidan om vilket i sig också gav erfarenheter. Jag var med i Karlstads studentspex i flera år och arbetade på dåvarande Karlstads kårhus Klaraborg som någon form av verksamhetsansvarig för nattklubben på nätterna. Sen har jag också läst internationell marknadsföring vid Griffith University i Australien. Vad hade du för drömmar som student? Vad ville du jobba med? Jag pendlade nog mellan att vilja arbeta med turism eller med information. Just då tänkte jag inte på att det kunde finnas möjlighet att kombinera rollerna. Jag drömde nog inte så mycket egentligen. Jag stretade på med studierna på dagarna och tänkte att det kommer att lösa sig med tiden... Enligt er webbplats har du varit anställd inom Fritidsresor sen 1999 och förmodligen bytt jobb någon gång inom organisationen. Hur kommer det sig att du sökte just till Fritidsresor? Ja, det stämmer. Oj vad tiden går! En liten annons utriven från Informationsföreningens tidning, uppsatt på en anslagstavla på universitetet, fångade min flickväns (nu min hustrus) uppmärksamhet. Hon tyckte jag skulle söka trots att det var ett mammavikariat och trots att ansökningstiden hade gått ut. Jag började som informatör, som sedan innefattade rollen som presstalesman för Fritidsresor. Senare fick jag rollen som informationschef för Fritidsresors flygbolag TUIfly Nordic där jag i princip rationaliserade bort mig själv. Nu har jag axlat rollen som internkommunikationschef för hela Fritidsresors nordiska resekoncern, där flygbolaget endast är en del. Resebranschen är förknippad med glädje, sol och nöjen. Samtidigt går även resebranschen upp och ner och är känslig för konjunktur, naturkatastrofer mm. Kan du dela med dig av någon händelse där du verkligen fick bekänna färg som informatör? Ja, är det inte vulkaner eller orkaner så finns det skogsbränder och översvämningar att kommunicera kring. Vid Tsunamin reste jag som representant för informationsavdelningen till Thailand redan samma dag som vi fick vetskap om katastrofen. Jag rapporterade direkt till mina informationskollegor i Norden om vad som pågick, vilka frågor media ställde och vad som fungerade mindre bra. Jag kunde också direkt på plats svara på medias frågor. Då fick jag verkligen prova på att arbeta under hård press. Dels försöka kommunicera till kunder utan fungerande infrastrukturer. Dels möta alla skadade och chockade människor utan att kunna hjälpa mer än att hänvisa dem till vår personal. Samtidigt visste jag om hur media i Norden drev på och att mina kollegor ibland behövde snabba svar på olika rykten som uppstod. Kan du kanske också dela med dig av någon liten solskenshistoria? En solskenshistoria... Jo, för ett antal år sedan blev jag kontaktad av en person som rest på semester och under resan träffat en så himla trevlig tjej. Han visste i vilken stad hon bodde men hade tappat bort hennes telefonnummer. Vi lämnar inte ut kunders personliga uppgifter så lovade jag istället se om jag kunde hitta henne och ringa och fråga om hon hade lust att kontakta honom istället. Jag lyckades. Hon fick hans nummer och hon ringde. Killen hörde av sig efter ett par månader och var oerhört glad... Känner du att du har haft god användning av din utbildning i din karriär? Mycket. Målgruppsanpassning av kommunikation, kanalanvändning alla de grundläggande frågorna återkommer ju konstant även om själva tekniken förändras. Du måste trivas väldigt bra eftersom du varit kvar i många år, men om du skulle byta bransch, vad skulle du jobba med då? Måste man byta bransch? Jag skulle faktiskt vilja vara med och utveckla turismen i och för Värmland. Detta fantastiska landskap har sådan enorm potential och sådana möjligheter! Min hustru är från Kil och vi har vårt sommarställe på Skutberget som vi besöker i princip varannan helg under stora delar av året. Det skulle nog vara det i så fall. Text: Charlotte Gustavsson / Foto: Fritidsresor KORT OM Jim Hofverberg Fritidsintressen: Med två underbara småbarn, hus och sommarställe så blir det mycket fixande på fritiden. Det är väl det som är intresset kanske. Citat/motto: All in! Fullt engagemang hela vägen! 22 MAGASINET NR MAGASINET NR

13 Returadress: Karlstads universitet, Karlstad I förra numret av Magasinet berättade två studenter om en resa i Förintelsens spår som universitetet ordnat. Jag har gjort resan många gånger tillsammans med mina lärarstudenter och jag tror att de efteråt är mer redo att både upptäcka och bemöta de främlingsfientliga krafter och intolerans som tyvärr finns i vårt samhälle, förklarar lärarutbildaren Anders Österberg. Vilket lovvärt initiativ tänker jag. Utbildning handlar inte bara om faktainlärning utan också om att öva förmåga till empati, att se med den andres ögon och reflektera över ont och gott. Det var knappast bristen på kunskap och utbildning som orsakade Förintelsen. Tvärtom var det högutbildade läkare och ingenjörer som konstruerade koncentrationslägren och gaskamrarna. Nej, det var bristen på empati, på existentiell reflexion vad det är att vara människa, medmänniska? Alltså bristen på bildning snarare än utbildning. Och förstås bristen på demokrati. Ett auktoritärt samhälle fostrade lydiga medborgare som valde plikten framför det medmänskliga. I dag marscherar främlingsfientliga krafter åter på gatorna i Europa. Samhällsklimatet hårdnar i spåren av finanskris och massarbetslöshet. Rapporterna från Ungern hör till de mest skrämmande. Magnus Linton skriver i boken De hatade om radikalhögerns måltavlor (Atlas) om regelrätta pogromer mot den romska befolkningen i Ungern ledda av det militanta extremhögerpartiet Jobbik. Polisen struntar i att ingripa. En känd antisemit Judit Szima har bildat ett oberoende polisfack till vilket av Ungerns poliser har anslutit sig. De samarbetar med fascistiska Jobbik. Samtidigt regerar det högerpopulistiska Fidesz vars ledare Viktor Orbán skrivit om konstitutionen för att öka sin egen makt och rasera alla demokratiska motvikter. Trots stark kritik från EU och Europarådet går Ungern mot att bli en enpartistat. Romerna är hårt utsatta men också judarna. Många judiska intellektuella sorteras bort från tjänster i staten. I juli 2011 meddelades att tusen medarbetare på den statliga radion och teven fått sparken samt att sändningstillståndet för flera oberoende radiostationer dragits in. Nationalteaterns ledning har bytts ut. Likadant sker nu plötsliga uppsägningar på universiteten. Framförallt av judar men också av andra intellektuella som vågat kritisera Orbán-regimen. Karlstads universitet gör rätt i att öva studenternas kritiska reflexion över de totalitära idéernas lockelse och få dem att aldrig glömma Europas förfärliga historia. Just för att de ska kunna bli varse när mörkret börjar sänka sig igen. Studenter och lärare vid Europas universitet borde göra gemensam protest mot Ungern. Innan det är för sent. Helle Klein Präst, skribent och debattör Helle är en av grundarna till den teologiska tankesmedjan Seglora smedja och är chefredaktör för seglorasmedja.se Nästa nummer Av magasinet kommer i höst. Tills dess önskar redaktionen alla läsare en skön sommar.