Innehåll. Föreläsning 4-5. Logiska system. Alfabet. Calculus. Well-formed formulas. Vanliga termer i logik Satslogik. Första ordningens predikatlogik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Föreläsning 4-5. Logiska system. Alfabet. Calculus. Well-formed formulas. Vanliga termer i logik Satslogik. Första ordningens predikatlogik"

Transkript

1 Innehåll Föreläsning 4-5 Logik med tillämpningar Vanliga termer i logik Satslogik syntax och semantik beslutsprocedurer Första ordningens predikatlogik syntax och semantik Kapitel 3-5: Topic 8-11 Logiska system Syntax - Definierar regler för vilka symboler vi kan använda och hur dessa kan kombineras och manipuleras Semantik - Ger en mening åt symbolerna och gör formlerna användbara. Viktiga beståndsdelar är: Alfabet Calculus Well-formed-formulas wffs Alfabet Vilka symboler får vi använda i vårt logiska system? p, q, r, (atomer),,,, (konnektiv) (, ) Calculus Hur får man gå tillväga när man skapar nya formler utifrån gamla? Inferensregler Kedjeregeln OmA BochB C så får man lägga till A C till systemet. Well-formed formulas Hur får vi kombinera våra symboler till uttryck? formel ::= p formel ::= formel formel ::= (formel ) formel ::= formel op formel op ::= = Exempel: (p q) rmenintepq

2 Relationen mellan syntax och semantik Syntaktiska och semantiska bevis Fig 3.1 sidan 114 Fig3.2sidan115 Axiomsystem Man bygger upp en teori från en mängd axiom och försöker bevisa saker med hjälp av dem. Man behöver: Ettalfabet En mängd axiom (wffs). (Inte nödvändigtvis sanna ) Inferensregler - hur får jag dra slutsatser? Krav på axiomsystem Inga motsägelser i systemet Kan man bevisa formeln A ska man inte samtidigt kunna bevisa formeln A. Fullständighet (completeness) Alla sanna formler måste gå att härleda från systemet. Oberoende Inget axiom ska gå att härleda från de andra axiomen Avgörbarhet Det måste gå att avgöra för varje formel om den är sann eller ej. Satslogik Består av satser (propositioner) som kan vara sanna eller falska. En sats brukar kallas atom Betecknasoftap,q,r,s, Satserna binds samman med konnektiv till formler. En literal är en atom eller negationen av en atom, dvs p eller p Sanningstabeller p q p q p q p q p q p q F F F F T T F F T F T T F T T F F T F F T T T T T T T F Och, konjuktion Eller, disjunktion Implikation Ekvivalens XOR, exclusiveor p F T Not p T F

3 Prioritetsordning och association Tolkningar (=interpretationer) Operatorer är vänsterassociativa dvs a b c ska tolkas ((a b) c) Med hjälp av prioritetsordningen och associationsregeln slipper vi en hel del parenteser. ((p q) ((( p) ( q)) p)) kan skrivas p q p q p men man brukar (precis som i programmering) ha med några parenteser för tydlighetens skull p q (( p q) p) Definition Låt A vara en sats, och låt {p 1,, p n } vara mängden av atomer som förekommer i A. En tolkning för A är en funktion v:{p 1,, p n } {T, F}, dvs v anger ett sanningsvärde för varje atom i A. Sanningsvärdet som ges för en sats följer sanningstabellernas definitioner. Viktiga definitioner En formel A är satisfierbar om den har värdet T i någon tolkning. En sådan tolkning kallas för en modell för A. Aärentautologi (är valid) om dess värde är T i alla tolkningar. Notation A En formel är osatisfierbar eller en motsägelse om den inte är satisfierbar, dvs den har värdet F i alla tolkningar (den har ingen modell). Den är icke-valid eller falsifierbar om den har värdet F i någon tolkning. Logisk ekvivalens Definition: Två formler A 1 och A 2 sägs vara logiskt ekvivalenta om v(a 1 )=v(a 2 ) för alla tolkningar v. Notation: A 1 A 2. För att visa ekvivalens räcker det att kontrollera alla tolkningar som anger sanningsvärden för atomerna i de avsedda formlerna. Sidan 131 visar viktiga ekvivalenser som bör sitta i ryggraden. Är inte och samma sak? Tecknet är bara ett kortare sätt att skriva är logiskt ekvivalent med, men är en operator i logiken som vi beskriver. Metaspråk och Objektspråk. Teorem Aärvalidomm A är osatisfierbar. Aärsatisfierbaromm A är falsifierbar. Teorem A l A 2 omm A l A 2 är sann i alla tolkningar. Ett bevis för att A är valid är samtidigt ett bevis för att A är osatisfierbar.

4 Definition En mängd formler U={A 1,A 2,,A n } är (ömsesidigt) satisfierbar eller konsistent om det finns en tolkning (för atomerna i U)såatt v(a 1 )=v(a 2 )= =v(a n )=T Definition U är en mängd formler och A är en formel. Om A är sann i alla modeller för U så är A en logisk konsekvens av U.NotationU A. (Kom ihåg: En tolkning är en modell för U om den ger värdet T för alla formler i U.) och hör ihop på samma sätt som och : Teorem U A omm A 1 A 2 A n A. Vi minns: A 1 A 2 A n A betyder att A 1 A 2 A n A måste vara sann oavsett vad som står framför, dvs i alla tolkningar, dvs valid. Vi kan nu definiera matematiska teorier. Definition Låt T(U) = {A U A}. T(U) kallas teorin av U och elementen i T(U) kallas teoremen av U.Elementeni U kallas axiomen av T(U). I en matematisk teori antar vi en mängd formler som sanna (axiomen) och teorin definierar de logiska konsekvenserna av våra antaganden. Exempel på bevis Teorem 1 Om U är osatisfierbar så är även U {B} osatisfierbar för alla formler B. Teorem 2 OmUärsatisfierbarsåärU-{A i }också satisfierbar för godtycklig formel A i,1 i n. Beslutsprocedur Givet en klass av formler U, är en algoritm en beslutsprocedur för U om, givet en godtycklig formel A, algoritmen terminerar och returnerar svaret ja om A U och nej om A U. Klassen ovan kan t ex vara klassen av satisfierbara formler eller klassen av valida formler. Sundhet och fullständighet För att ett logiskt system ska vara användbart måste det vara sunt och fullständigt. Sundhet: Om man kan bevisa A med hjälp av systemet måste A vara valid (en tautologi). A A Fullständighet: Om A är valid (en tautologi) måste A gå att bevisa i systemet. A A

5 Exempel If m is negative then q is negative. If p is positive then q is negative. Therefore if m is negative or p is positive then q is negative. Omvandla till satslogik Hitta satserna! m = m is negative, q = q is negative, p = p is positive Översätt meningarna! m q p q (m p) q Problemlösning Ofta presenteras en mängd (U) med fakta (A1, A2,,An)följtavenslutsatsA. Vi vill med andra ord visa U = A. Detta kan vi göra genom att visa att A1 A2 An Aärvalid. Vårt exempel: [(m q) (p q)] [(m p) q] Vi gör en sanningstabell! Problemlösning Ofta presenteras en mängd (U) med fakta (A 1,,A n ) följt av en slutsats A. Vi vill med andra ord visa U = A. Detta kan vi göra genom att visa att A 1 A 2 A n Aärvalid. Observera: (A 1 A 2 A n A) ( (A 1 A 2 A n ) A) (A 1 A 2 A n A) Dvs att visa att A 1 A 2 A n A är valid är samma som att visa att A 1 A 2 A n Aärenmotsägelse Refutering (Kallas även för motsägelsebevis.) Vi visar att A är valid genom att visa att A är osatisfierbar. En beslutsprocedur för validitet som bygger på en beslutsprocedur för satisfierbarhet. Det är enkelt att skapa en beslutsprocedur för satisfierbarhet: Sök igenom alla olika tolkningar (ändligt antal) om vi hittar en som ger värdet T är svaret Ja annars Nej. Mer effektiv metod: Resolution Normalformer För att kunna använda sig av resolution måste formlerna vara på normalform. Alla wffs kan omvandlas till normalform Ekvivalenserna från sid 131 viktiga Konjunktiv normalform - CNF Disjunktiv normalform - DNF Negation normalform - NNF (läs i boken!) Normalformer En formel är i konjunktiv normalform (CNF) om den är en konjunktion av disjunktioner av literaler. En formel är i disjunktiv normalform (DNF) om den är en disjunktion av konjunktioner av literaler. ( p q) r p CNF ( p q) ( r p) DNF ( p q) ((p q) r) (p) ingendera ( p q) ( r p) ingendera

6 Konvertering till CNF 1. Använd ekvivalenser för att ta bort alla konnektiv utom, och. 2. Flytta in negationerna så långt som möjligt med hjälp av De Morgans lagar. Ta samtidigt bort dubbla negationer. 3. Använd distributiva lagarna för att nå CNF-form. Exempel: a) (p q) ( p r) b) ((p 1 p 2 ) (p 3 (p 4 p 1 ))) m q m q p q p q Vårt exempel: ((m p) q) Frågan negeras! ( (m p) q) (m p) q Klausul, klausulform, enhetsklausul Klausul = mängd med literaler och Vi kan notera att det i en mängd inte kan finnas dubletter. Inget problem, eftersom p p poch p p p Enhetsklausul = en klausul med endast en literal En formel i klausulform är satisfierbar omm motsvarande CNF-formel är satisfierbar. Formeln ( p q) r p skrivs som en klausulmängd enligt {( p q), r, p} Vårt exempel: { m q, p q, m p, q} Resolutionsregeln Låt C 1 och C 2 vara klausuler så att l C 1 och l c C 2. C 1 och C 2 är då kolliderande (clashing) klausuler och de kolliderar på de kompletterande literalerna l och l c. Klausulen C=Res(C 1,C 2 )=(C 1 -{l}) (C 2 -{l c }) kallas för resolventen av C 1 och C 2. C 1 och C 2 är föräldraklausuler till C. Är resolventen satisfierbar?? Resolventen C är satisfierbar omm föräldraklausulerna C1 och C2 är (ömsesidigt) satsifierbara. Resolutionsproceduren Låt S vara en mängd klausuler och definiera S 0 =S. Antag att vi har konstruerat S i. Välj två kolliderande klausuler C 1,C 2 S i,ochlåtc vara resolventen Res(C 1,C 2 ). Om C= ❹ kan proceduren avbrytas, eftersom S då är osatsifierbar. Annars konstruera S i+1 =S i {C}.OmS i+1 =S i för alla möjliga kollisioner, avbryts proceduren, S är satisifierbar.

7 1. m q 2. p q 3. m p 4. q Vårt exempel: 5. m 1o4 6.p 3o5 7.q 2o6 8. ❹ 4o7 Ett logiskt problem: After baking a pie for the two nieces and two nephews who are visiting her, aunt Nellie leaves the pie on her kitchen table to cool. Then she drives to the mall to close her boutique for the day. Upon her return she finds that someone has eaten one quarter of the pie (and even had the nerve to leave her or his dirty plate next to the remainder of the pie). Since no one was in her house that day - except for the four visitors - aunt Nellie questions each niece and nephew about who ate the piece of pie. The four "suspects" tell her the following: Charles: Kelly ate the piece of pie. Dawn: I did not eat the piece of pie. Kelly: Tyler ate the pie. Tyler: Kelly lied when she said I ate the pie. If only one of these four statements is true and only one of the four committed this heinous crime, who is the vile culprit who aunt Nellie will have to punish severely? Formulera problemet logiskt! Viktiga frågor att ställa sig: Vilka fakta i texten är viktiga? Vilka atomer ska jag använda? Hur formulera faktat? C - Charles åt pajen D-Dawnåtpajen K - Kelly åt pajen T - Tyler åt pajen CS - Charles talar sanning DS - Dawn talar sanning KS - Kelly talar sanning TS - Tyler talar sanning Viktiga fakta: Charles: Kelly ate the piece of pie. CS K Dawn: I did not eat the piece of pie. DS D Kelly: Tyler ate the pie. KS T Tyler: Kelly lied when she said I ate the pie. TS T Endast en av utsagorna är sanna (CS DS) (CS KS) (CS TS) (DS KS) (DS TS) (KS TS) (CS DS KS TS) Endast en av de fyra åt pajen: (C D) (C K) (C T) (D K) (D T) (K T) (C D K T) Antagande: Dawn åt pajen, negeras (varför?) D Hur lösa problemet? Antag att en person är skyldig och visa att detta är en logisk konsekvens av förutsättningarna. Vilken metod? Sanningstabeller 8 atomer i formlerna ger en tabell med 28 = 256 rader! För jobbigt! Resolution Låt oss undersöka! Omvandling till CNF: CS K (CS K) (K CS) DS D KS T TS T ( CS K) ( K CS) ( DS D) (D DS) ( KS T) ( T KS) ( TS T) (T TS) (CS DS) (CS KS) (CS TS) (DS KS) (DS TS) (KS TS) (CS DS KS TS) ( CS DS) ( CS KS) ( CS TS) ( DS KS) ( DS TS) ( KS TS) (CS DS KS TS) (C D) (C K) (C T) (D K) (D T) (K T) (C D K T) ( C D) ( C K) ( C T) ( D K) ( D T) ( K T) (C D K T) D

8 Färdig klausulmängd 1. CS K, 2. K CS, 3. DS D, 4. D DS, 5. KS T, 6. T KS, 7. TS T, 8. T TS, 9. CS DS, 10. CS KS, 11. CS TS, 12. DS KS, 13. DS TS, 14. KS TS, 15. CS DS KS TS, 16. C D, 17. C K, 18. C T, 19. D K, 20. D T, 21. K T, 22. C D K T, 23. D} Resolutionen 24. DS 4 o 23 (D DS o D) 25. KS 12o24 ( DS KS o DS) 26. T 6 o25 ( T KS o KS) 27. TS 8 o 26 (T TS o T) 28. DS 13o27 ( DS TS o TS) 29. ❹ 24o28 (DS o DS) Olika sätt att göra bevis Syntaktiska metoder Bevis där man utgår från axiomen i ett logiskt system och enbart använder inferensregler för att bygga nya teorem. (Modus ponens tex) Semantiska metoder Bevis där man går igenom alla tänkbara tolkningar och visar att formeln är sann i alla dessa. Motsägelsebevis Antag negationen av det man vill visa och visa att detta leder till en motsägelse. Resolution används oftast på detta sätt (inte fullständig annars!) Satslogiken är för grov Försök uttrycka detta i satslogik: Alla män är dödliga. Sokrates är en man. Därför är Sokrates dödlig Intuitivt förstår vi att utsagan är valid men i satslogiken skulle formeln se ut så här: A =S= D och det är inte en valid formel. En del fåglar kan inte flyga. Samma sak i predikatlogik: x(man(x) dödlig(x)) man(sokrates) dödlig(sokrates) Hela implikationen uttrycks som man(sokrates) = x(man(x) =dödlig(x)) =dödlig(sokrates) x(fågel(x) flyga(x)) Notera att man måste hålla isär symbolerna i språket och den mening vi ger symbolerna. De mekaniska formelmanipulationer vi skall ägna oss åt tar ingen hänsyn till eventuella kopplingar mellan symbolers namn och verkliga saker och egenskaper vi gör i vårt huvud. x(fågel(x) flyga(x)) kan lika gärna stå för det finns människor som inte kan läsa.

9 Predikat och relationer När vi hävdar något om ett objekt vill vi symbolisera både objektet och det som vi hävdar. Vi kallar detta för predikat. ( Wearepredicating some property of the object ) Fåglar kan flyga. Katten är svart. Förutom egenskaper så behöver man ofta prata om relationer mellan objekt. Predikatet kan ses som en relation över en given domän. Lisa är äldre än Stina. Kuben ligger mellan cirklarna. Det vi har lärt oss om satslogiken kan nu överföras på predikatlogiken. Vi har infört domäner och predikat, vilket komplicerar detaljerna, men de underliggande mekanismerna kvarstår. För att undvika att behöva referera till element i specifika domäner inför vi kvantifierare för att kunna uttrycka att ett predikat är sant för några eller alla element i en domän. Kvantifierare =kallas för allkvantor och uttrycket x uttalas för alla x kallas för existenskvantor och uttalas "det finns ett x eller det existerar ett x. Kvantifierare binder lika starkt som negation Ienkvantifierad formel som ( x A)kallasxför kvantifierad variabel eller bunden variabel och formeln A är räckvidden för x. x måste inte förekomma i A. x y(p(x, y) p(y, x)) yp(x,y) x y(p(x) p(y)) xp(a,x) xp(x) x =p(x) Exempel på formler Funktioner Vissa saker är svåra att uttrycka med predikat: x=> y (x + 1) > (y + 1) gt(x, y) gt(x+1, y+1)?? x+1? Jo Ann s father likes music. x(f(x, j) L(x,m))?? Har Jo Ann fler pappor? Behöver använda oss av funktioner. gt(x, y) gt(plus(x,1), plus(y,1)) L(f(j), m) Första ordningens språk Alfabetet konstanter (a, b, c,...) variabler (x, y, z, ) funktionsbokstäver (f, g, h, ) predikatbokstäver (p, q, r, ) logiska konnektiv,=,=,=,= kvantifierare,= (,)och,

10 Termer Termer står för objekt och definieras: Varje konstant är en term Varje variabel är en term Omt 1,t 2,,t n är termer så är f(t 1,t 2,,t n )enterm Inget annat är termer. a, x, f(a, x) och g(f(a, f(x)) är exempel på termer En term är sluten (stängd, closed) om den inte innehåller variabler. Formler En formel (wff) definieras: p(t 1,t 2,,t n ) är en formel där alla t i är termer. Om A och B är formler så är ( A), (A B), (A B), (A B) och (A B) också formler. Om A är en formel så är x i Aocksådet. Om A är en formel så är x i Aocksådet. Inget annat är en formel. p(a,b),p(x,f(a,b,c))ochp(x,g(x))ärexempelpå formler Varför första ordningen? I första ordningens predikatlogik tillåter vi kvanitifering av variabler. Dvs för alla x gäller att... I högre ordningens logiker kan man även kvantifiera predikaten och funktionerna. Ibland kallas satslogiken för nollte ordningens predikatlogik. Formler Wffs av typen p(t 1,t 2,,t n ) kallas för atomiska formler eller atomer. En formel är sluten (stängd, closed) om den inte innehåller fria variabler. (se definition senare) Annars är den öppen. Räckvidd och bindning Iformlerna x i Aoch x i AsägsAvararäckvidden för variabeln x i. x(p(x, y) p(x)), räckvidden för x är p(x, y) p(x) xp(x, y) p(x), räckvidden för x är endast p(x, y). En variabel x i är bunden om den är inom räckvidden för en kvantifierare x i Aeller x i A. x(p(x, y) p(x)) variabeln x är bunden medanyärfri. Tolkningar För att ge en syntaktisk formel semantisk mening måste man tolka den. En tolkning I=(D,{d 1,,d k }, {F 1,,F m }, {R 1,..., R n }) består av: D, en icke-tom domän av objekt. En tilldelning av ett element d i D till varje konstant a i. En tilldelning av en funktion F i :D n D till varje funktionssymbol f i En tilldelning av en relation R i D n till varje predikatsymbol p i För att få reda på om formeln är sann i en tolkning måste man titta på dess värdering.

11 Värdering (valuation) En värdering v av en stängd formel under en tolkning I i ett första ordningens språk L är en funktion från termerna i språket L till domänen D så att: v(c i ) = I(c i ), dvs värdet av en konstant är given av tolkningen. v(f(t 1,t 2,,t n ))=F I (v(t 1 ), v(t 2 ),, v(t n )) Satisfiering Låt I vara en tolkning i ett språk L, v en värdering under tolkningen I och A en wff. Då gäller att: Om A är en atom p(t 1,t 2,,t n )såsatisfierar v A (dvs v(a) = T) omm R (v(t 1 ), v(t 2 ),, v(t n )) gäller i domänen D. OmA= B gällerattv( B) = T omm v(b) = F. Om A = B op C gäller att v(b op C) följer sannings-tabellen för op. Om A = xb gäller att v( xb) = T omm v satisfierar B för alla element i D Om A = xb gäller att v( xb) = T omm v satisfierar B för något element i D Man skriver v(a) för det tolkade värdet av A. Modeller, satisfierbarhet,validitet EnformelAärsannientolkningIomvarje värdering v satisfierar A. (Falsk om ingen gör det). Om A är sann i tolkningen I, är I en modell för A elleraärsatisfierbar. Aärvalid om alla tolkningar är modeller En formel kan alltså vara Satisfierbar - om formeln är satisfierad i någon värdering i en given tolkning. Sann i tolkningen I - om formeln är satisfierad i alla värderingar i tolkningen I. Valid - om formeln är satisfierad i alla värderingar i alla tolkningar. Motsägelse - om formeln inte är satisfierad i någon värdering i någon tolkning. Sanningsvärden för öppna formler då? En formel med fria variabler kan bara få värderingar för givna värden på de fria variablerna. Det går inte att uttala sig om satisfierbarhet i allmänhet. Men detta gäller: En öppen formel är satisfierbar omm dess existential closure är satisfierbar. En öppen formel är valid omm dess universial closure är valid. Några viktiga ekvivalenser (s 151) x A(x) x A(x) xa(x) x A(x) x A(x) x A(x) x y A(x, y) y x A(x, y) Det omvända gäller inte. Prova I = {Z, {}, {}, { }} x(a(x) B(x)) ( xa(x) xb(x)) x(a(x) B(x)) ( xa(x) xb(x))

12 Fler ekvivalenser Dessa två gäller bara ena vägen : xa(x) xb(x) x(a(x) B(x)) x(a(x) B(x)) ( xa(x) xb(x)) x(a(x) B) ( xa(x) B) Ty, x(a(x) B) x( A(x) B) x A(x) B xa(x) B xa(x) B

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar Innehåll Föreläsning 7 Logik med tillämpningar 99-03-01 Första ordningens predikatlogik Objekt, predikat, kvantifierare Funktioner, termer, wffs Bindning och räckvidd Tolkningar och värderingar Satisfiering,

Läs mer

Föreläsning 8. Innehåll. Satisfierbarhet hos en formel. Logik med tillämpningar

Föreläsning 8. Innehåll. Satisfierbarhet hos en formel. Logik med tillämpningar Föreläsning 8 Logik med tillämpningar 000413 Innehåll Lite mer om värderingar och tolkningar Semantiska tablåer i predikatlogiken Kapitel 3.5 Satisfierbarhet hos en formel En formel A är satisfierbar om

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 4: Konjunktiv och disjunktiv normalform Henrik Björklund Umeå universitet 15. september, 2014 CNF och DNF Konjunktiv normalform (CNF) Omskrivning av en formel

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Grundläggande logik och modellteori (5DV102) Tentamen 2013-10-31 Grundläggande logik och modellteori (5DV102) M. Berglund och K. Markström Totalt antal uppgifter 11 Maximalt antal poäng 30 Krav för 3 i betyg 14 poäng Krav för 4 i betyg 19 poäng,

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 8: Predikatlogik Henrik Björklund Umeå universitet 2. oktober, 2014 Första ordningens predikatlogik Signaturer och termer Första ordningens predikatlogik Formler

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Grundläggande logik och modellteori (5DV102) Tentamen 2014-01-10 Grundläggande logik och modellteori (5DV102) M. Berglund och K. Markström Totalt antal uppgifter 10 Maximalt antal poäng 30 Krav för 3 i betyg 1 Krav för 4 i betyg 19 poäng, vara minst

Läs mer

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden. MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig

Läs mer

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas? Avslutning Anmärkningar inför tentan Vad ska kunnas? Avslutning 1 Vad? Anmärkningar inför tentan 1 Att ha en bra förståelse för det som behandlades på föreläsningarna och gruppövningarna räcker i princip.

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

*UXSS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW

*UXSS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW *USS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW 8SSJLIW Här kommer några teoretiska frågor, skriv svaren med egna ord, dvs skriv inte av ohbilderna: a. Vad är en beslutsprocedur? En algoritm som terminerar och som

Läs mer

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar) Satslogik grundläggande definitioner Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar) Modeller, logisk konsekvens och ekvivalens Några notationella förenklingar Kompletta mängder

Läs mer

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section Föreläsning 1 Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section 1.1-1.3 i kursboken Definition En utsaga (proposition) är ett

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler Normalisering av meningar inför resolution På samma sätt som i satslogiken är resolution i predikatlogiken en process vars syfte är att vederlägga att en klausulmängd är satisfierbar. Det förutsätter dock

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2 Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion

Läs mer

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160208 Idag C-regeln, informell (och formell) inledning till predikatlogik (Bevis kommer senare.) 2 3 Vår (Snöfritt Cykla) (Vår Snöfritt) Cykla Lätt

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 7 Predikatlogikens semantik 1 Kryssprodukt av mängder Om A och B är två mängder så är deras kryssprodukt A B mängden av alla par (a,b), där a A och b B. Ex: A={1,2}, B={3,4},

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar

Läs mer

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna? Avslutning Anmärkningar inför tentan Vad ska ni kunna? Avslutning 1 Vad? Anmärkningar inför tentan 1 Att ha en bra förståelse för det som behandlades på föreläsningarna, inlämningsuppgifterna och gruppövningarna

Läs mer

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet Robin Stenwall Lunds universitet Vik$gt a) tänka på Innehållet i kursen formell logik förutsätts vara inhämtat (repetera om du är osäker). I allmänhet gäller att kursinnehållet, som ska instuderas på relativt

Läs mer

Predikatlogik: Normalformer. Klas Markström

Predikatlogik: Normalformer. Klas Markström 1 Precis som i satslogik så är det bekvämt att kunna hitta en normalform för meningar. Om vi kan utgå från att alla meningar är på normalform så behöver vi t.e.x. inte bekymra oss om en massa specialfall

Läs mer

Om semantisk följd och bevis

Om semantisk följd och bevis Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om semantisk följd och bevis Logik handlar bla om studiet av korrekta slutledningar, dvs frågan om när det är riktigt

Läs mer

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet Robin Stenwall Lunds universitet Avsnitt 10.3 Några nyttiga ekvivalenser Två sätt att använda tautologa ekvivalenser i första-ordningens logik (1) Satser vars sanningsfuntionella former är tautologt ekvivalenta

Läs mer

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet Robin Stenwall Lunds universitet Vik$gt a) tänka på Innehållet i kursen formell logik förutsätts vara inhämtat (repetera om du är osäker). I allmänhet gäller att kursinnehållet, som ska instuderas på relativt

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser

Läs mer

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013 Logik I Åsa Hirvonen Helsingfors universitet Våren 2013 Inledning Logik är läran om härledning. Med hjälp av logiken kan vi säga när ett resonemang är korrekt och när det inte är det. För att kunna studera

Läs mer

En introduktion till predikatlogik

En introduktion till predikatlogik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Alla människor är dödliga Sokrates är en människa Sokrates är dödlig Detta argument är intuitivt giltigt: Det finns

Läs mer

K3 Om andra ordningens predikatlogik

K3 Om andra ordningens predikatlogik KTH Matematik Bengt Ek Maj 2005 Kompletteringsmaterial till kursen 5B1928 Logik för D1: K3 Om andra ordningens predikatlogik Vi presenterar på dessa sidor kortfattat andra ordningens predikatlogik, vilket

Läs mer

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets

Läs mer

8. Naturlig härledning och predikatlogik

8. Naturlig härledning och predikatlogik Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 8. Naturlig härledning och predikatlogik Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 Outline 1 Inledning 2 Inferensregler 3 Predikatlogik 8. Naturlig

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014 Skrivtid: 9 00-13 00. Inga hjälpmedel utom formelsamlingen på nästa sida är tillåtna. För

Läs mer

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Kap. 7 Logik och boolesk algebra Ka. 7 Logik och boolesk algebra Satslogik Fem logiska konnektiv: ej, och, eller, om-så, omm Begre: sats, sanningsvärde, sanningsvärdestabell tautologi, kontradiktion Egenskaer: Räkneregler för satslogik

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 7: SAT-lösare Henrik Björklund Umeå universitet 29. september, 2014 SAT En instans av SAT är en mängd av mängder av literaler. Exempel: {{p, q, r}, {p, q, s},

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160309 Idag Sammanfattning*/uppsamling 2 Mer problemöversikt (och lite definitioner) Inte ersättning för andra föreläsningar! 3 Vad är enlogik? Syntax

Läs mer

Logik och bevisteknik lite extra teori

Logik och bevisteknik lite extra teori Logik och bevisteknik lite extra teori Inger Sigstam 2011-04-26 1 Satslogik (eng: propositional logic) 1.1 Språket Alfabetet består av följande symboler: satssymbolerna p 0, p 1, p 2,.... konnektiverna,,,,.

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Varför är logik viktig för datavetare?

Varför är logik viktig för datavetare? Varför är logik viktig för datavetare? 1. Datavetenskap handlar ofta om att automatisera processer som tidigare styrts av människor. Intuition, intelligens och mänskliga resonemang ersätts av beräkningar.

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 19 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Gödels fullständighetsteorem Sundhet och fullständighet Fullständighetsbeviset Vittneskonstanter Henkinteorin Eliminationsteoremet

Läs mer

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 3 och 4 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 3: De Booleska konnektiven Vi sade att predikaten och namnen kan variera mellan olika FOL Vi ska nu titta på några språkliga element

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 3: Bevissystem, Hilbertsystem Henrik Björklund Umeå universitet 8. september, 2014 Bevissystem och Hilbertsystem Teorier och deduktionsproblemet Axiomscheman

Läs mer

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler Till denna lektion hör uppgift 2, 6 och 0 i lärobokens avsnitt.6 (sid. 255). Lös uppgift 2 genom att konstruera en semantisk tablå. Följande

Läs mer

Lite om bevis i matematiken

Lite om bevis i matematiken Matematik, KTH Bengt Ek februari 2013 Material till kursen SF1662, Diskret matematik för CL1: Lite om bevis i matematiken Inledning Bevis är centrala i all matematik Utan (exakta definitioner och) bevis

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger

DD1350 Logik för dataloger DD1350 Logik för dataloger Fö 8 Axiomatiseringar 1 Modeller och bevisbarhet Sedan tidigare vet vi att: Om en formel Φ är valid (sann i alla modeller) så finns det ett bevis för Φ i naturlig deduktion.

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

F. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik

F. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik F Drewes 2002-05-23 Datavetenskapens grunder, VT02 Lite logik Den här texten är en sammanfattning av logikdelen i kursen Datavetenskapens grunder Den handlar om satslogik och predikatlogik, några av deras

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 9: Introduktion till kvantifiering Vi har hittills betraktat logiska resonemang vars giltighet enbart beror på meningen hos konnektiv som

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion DD1350 Logik för dataloger Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion 1 Satslogik En sats(eller utsaga)är ett påstående som kan vara sant eller falskt. I satslogik(eng. propositionallogic) representeras sådana

Läs mer

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan. Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart Andersson Föreläsningsanteckningar EDAF10 3 Predikatlogik 3.1 Motivering I satslogiken är de minsta beståndsdelarna satslogiska variabler som kan anta värdena

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 18 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Modeller för FOL Sanning i FOL Tarskis idé Satisfiering Definitionen på sanning i en modell Definitionen på FO-konsekvens Definitionen

Läs mer

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen KTH Matematik Bengt Ek Maj 2008 Kompletteringsmaterial till kursen SF1642, Logik för D1 och IT3: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och

Läs mer

Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.

Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet Turingmaskinen Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Data är ett oändligt långt band där nollor och ettor står

Läs mer

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen KTH Matematik Bengt Ek Maj 2005 Kompletteringsmaterial till kursen 5B1928 Logik för D1: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och fullständighetssatsen

Läs mer

Föreläsning 9: NP-fullständighet

Föreläsning 9: NP-fullständighet Föreläsning 9: NP-fullständighet Olika typer av problem: 1. Beslutsproblem: A(x) =Ja. 2. Optimeringsproblem: A(x) =m Vanligen max/min. 3. Konstruktionsproblem: A(x) =En struktur. Vanligen lösningen till

Läs mer

MA2047 Algebra och diskret matematik

MA2047 Algebra och diskret matematik MA2047 Algebra och diskret matematik Något om logik och mängdlära Mikael Hindgren 5 september 2018 Utsagor Utsaga = Påstående som har sanningsvärde Utsagan kan vara sann (S) eller falsk (F) öppen eller

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss Explorativ övning 1 LMA100 vt 2003 MATEMATIKENS SPRÅK Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss förstå språket. Vi skall försöka utveckla vårt

Läs mer

DD1361 Programmeringsparadigm HT15

DD1361 Programmeringsparadigm HT15 DD1361 Programmeringsparadigm HT15 Logikprogrammering 1 Dilian Gurov, TCS Innehåll Logikprogrammering Kontrollflöde Unifiering Backtracking Negation Snitt Induktiva datatyper och rekursion Inbyggda datatyper:

Läs mer

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160127 Vad är logik? Som ämne, område... 2 Läran om korrekta resonemang Följer slutsatserna av ens antaganden? 3 Alla hundar är djur. Alla enhörningar

Läs mer

13. CHURCH S OCH GÖDELS SATSER. KORT ORIENTERING OM BERÄKNINGSBARHET, EFFEKTIV UPPRÄKNELIGHET OCH AVGÖRBARHET.

13. CHURCH S OCH GÖDELS SATSER. KORT ORIENTERING OM BERÄKNINGSBARHET, EFFEKTIV UPPRÄKNELIGHET OCH AVGÖRBARHET. 81 13 CHURCH S OCH GÖDELS SATSER KORT ORIENTERING OM BERÄKNINGSBARHET, EFFEKTIV UPPRÄKNELIGHET OCH AVGÖRBARHET Våra beräkningar skall utföras på symbolsträngar, där symbolerna tas från ett givet alfabet

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 15 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Första ordningens mängdlära Naiv mängdlära Abstraktionsaxiomet (eg. comprehension) Extensionalitetsaxiomet Små mängder Ordnade

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger

DD1350 Logik för dataloger DD1350 Logik för dataloger Fö 4 Predikatlogik 1 Kort repetition Satslogik Naturlig deduktion är ett sunt och fullständigt bevissystem för satslogik Avgörbarhet Så vad saknas? Egenskaper Satslogiken är

Läs mer

DD1361 Programmeringsparadigm HT17

DD1361 Programmeringsparadigm HT17 DD1361 Programmeringsparadigm HT17 Logikprogrammering 1 Dilian Gurov, KTH Delkursinnehåll Logisk versus procedurell läsning Kontrollflöde: Unifiering, Backtracking, Snitt Induktiva datatyper och rekursion

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, Explorativ övning 1 MATEMATIKENS SPRÅK Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss förstå språket. Vi skall försöka utveckla vårt matematiska språk,

Läs mer

DD1361 Programmeringsparadigm HT16

DD1361 Programmeringsparadigm HT16 DD1361 Programmeringsparadigm HT16 Logikprogrammering 1 Dilian Gurov, TCS Delkursinnehåll Logikprogrammering Logisk versus procedurell läsning Kontrollflöde Unifiering, Backtracking, Snitt Negation Induktiva

Läs mer

Introduktion till predikatlogik. Jörgen Sjögren

Introduktion till predikatlogik. Jörgen Sjögren Introduktion till predikatlogik Jörgen Sjögren Högskolan i Skövde Institutionen för naturvetenskap 2002 - 1 - Förord Det som följer på dessa dryga hundra sidor är ett av otaliga försök som gjorts att presentera

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi MA 11 Talteori och logik 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi propositionssymboler: bokstäver konnektiv Paranteser konnektiv

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens

Läs mer

Något om logik och logisk semantik

Något om logik och logisk semantik UPPSALA UNIVERSITET Semantik och pragmatik (HT 08) Institutionen för lingvistik och filologi Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv08/sempht/ Något om logik och logisk semantik 1 Språk och sanning

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Logik. Dr. Johan Hagelbäck. Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Antalet element i en mängd Kardinalitet Humes princip Cantors teorem Den universella mängden Några mängdteoretiska paradoxer

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 12: Logikprogrammering Henrik Björklund Umeå universitet 16. oktober, 2014 Prolog Prolog har två klasser av formler. Atomära formler: country(sweden, 9000000).

Läs mer

Föreläsning 8+9: NP-problem. Begreppet effektiv algoritm är alltså synonymt med går i polynomisk tid i den här kursen. Är detta en rimlig uppdelning?

Föreläsning 8+9: NP-problem. Begreppet effektiv algoritm är alltså synonymt med går i polynomisk tid i den här kursen. Är detta en rimlig uppdelning? Formalisering av rimlig tid Föreläsning 8+9: NP-problem En algoritm som har körtid O(n k ) för någon konstant k är rimligt snabb. En algoritm som har körtid Ω(c n ) för någon konstant c>1 är för långsam.

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Modeller och uttrycksfullhet hos predikatlogik Department of mathematics Umeå university Föreläsning 10 Dagens föreläsning 1 Innehåll på resten av kursen 2 Varför verifikation? Formella metoder för verifikation

Läs mer

9. Predikatlogik och mängdlära

9. Predikatlogik och mängdlära Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 9. Predikatlogik och mängdlära Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2014 Rekaputilation Vi har talat om satslogik naturlig härledning predikatlogik

Läs mer

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013 LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik   Matematiskt språk ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-02-14 Matematik http://www.rejbrand.se Matematiskt språk Innehållsförteckning MATEMATISKT SPRÅK... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 MÄNGDER... 4 Att uttrycka en mängd...

Läs mer

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra Logik F4 Logik Boolesk algebra EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Konsten att, och vetenskapen om, att resonera och dra slutsatser. Vad behövs för att man ska kunna dra en slutsats? Hur kan man dra

Läs mer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer 729G04 Programmering och diskret matematik Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer Föreläsningsöversikt Vad händer när vi kör vår pythonkod? Programmerare Villkorssatser Jämförelser

Läs mer

Föreläsning 7+8: NP-problem. Begreppet effektiv algoritm är alltså synonymt med går i polynomisk tid i den här kursen. Är detta en rimlig uppdelning?

Föreläsning 7+8: NP-problem. Begreppet effektiv algoritm är alltså synonymt med går i polynomisk tid i den här kursen. Är detta en rimlig uppdelning? Formalisering av rimlig tid Föreläsning 7+8: NP-problem En algoritm som har körtid O(n k ) för någon konstant k är rimligt snabb. En algoritm som har körtid Ω(c n ) för någon konstant c>1 är för långsam.

Läs mer

Föreläsning 6. pseudokod problemlösning logik algoritmer

Föreläsning 6. pseudokod problemlösning logik algoritmer Föreläsning 6 pseudokod problemlösning logik algoritmer Inledning Logik är läran om korrekt resonemang att kunna dra korrekta slutledningar utifrån det man vet. Vi gör detta ständigt utan att tänka på

Läs mer

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Övning 9 Anton Grensjö grensjo@csc.kth.se 9 november 2017 1 Idag Bevis av NP-fullständighet Labbteoriredovisning inför labb 4 2 Teori Teori När vi talar om NP-fullständighet

Läs mer

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,

Läs mer

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I J A S, ht 04 1 Induktion Detta avsnitt handlar om en speciell teknik för att försöka bevisa riktigheten av påståenden eller formler, för alla heltalsvärden

Läs mer

Föreläsning 3: Booleans, if, switch

Föreläsning 3: Booleans, if, switch TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 3: Booleans, if, switch Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2015-2016 Påminnelse om klasser och objekt Boll boll1 = new Boll(5,12); skapar ett nytt

Läs mer