Grundläggande logik och modellteori
|
|
- Erik Sandström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grundläggande logik och modellteori Kapitel 8: Predikatlogik Henrik Björklund Umeå universitet 2. oktober, 2014
2 Första ordningens predikatlogik Signaturer och termer Första ordningens predikatlogik Formler och deras semantik Kvantifierarnas räckvidd, fria variabler Slutna meningar Modell, tautologi, satisfierbar, logisk konsekvens Den här föreläsningen kombinerar introduktionen till första ordningens predikatlogik i bokens (3:e uppl.) kapitel 7 med termer och funktioner i inledningen till kapitel Kapitel 5 och 7 respektive i 2:a uppl.
3 Klassikern { Alla människor är dödliga. Sokrates ären människa.} = Sokrates är dödlig. Satslogik är inte adekvat för att uttrycka det här eftersom det handlar om objekt (t ex Sokrates) och deras egenskaper (vara människa, vara dödlig). Satslogik handlar bara om förhållanden mellan primitiva påståenden. De må prata om objekt och egenskaper men det berör inte semantiken: Satslogiskt är slutsatsen ovan lika med {p, q} = r vilket självklart är fel. Vad som egentligen ska uttryckas är parametriserade förhållanden: (1) För alla objekt x gäller Människa(x) Dödlig(x), vilket i synnerhet ger (1 ) Människa(Sokrates) Dödlig(Sokrates). (2) Dessutom gäller Människa(Sokrates), alltså pga (1 ) och mha modus ponens Dödlig(Sokrates).
4 Signaturer och termer En signatur är en trippel T = (V, K, F) bestående av uppräkningsbara mängder V, K, och F av variabler, konstanter och funktionssymboler. Varje funktionssymbol f F har en ställighet arity(f ), som är ett naturligt tal > 0. Mängderna V, K och F ska vara disjunkta. För att tydliggöra att en symbol f antas ha ställighet n (dvs arity(f ) = n) skrivs ibland f (n). Definition: Mängden terms(t) av alla termer över T är den minsta mängden av träd sådan att (i) V K terms(t) och (ii) om träden t 1,..., t n terms(t) och det finns en funktionssymbol f (n) F så finns trädet nedan i terms(t). f t 1... t n
5 Termer som strängar Som i satslogiken skriver vi ofta träden i terms(t) som strängar. T.ex., med signaturen T = (, {b}, {f (3), g (1) }) har vi i terms(t) f b g g b g b denna skriver vi som strängen f (b, g(g(b)), g(b)) Notera att vi vanligtvis inte använder infix-syntax i termerna.
6 Uppgift 1 Vilka av följande tripplar är signaturer? (a) (, {c 1, c 2, c 3 }, {f (1) i i N}) (b) ({x i i R}, {c j j R}, {+ (2), (1), (2), (2), / (2) }) (c) ({x i i N}, {2, 3, 5, 7, 11}, {f (2) k k Q} )
7 Lösning 1 Trippel (a) är en signatur. Definitionen förbjuder inte att en variabel-, konstanteller funktionsmängd är tom eller oändlig. Däremot krävs att mängderna är uppräkningsbara, vilket hindrar oss från att använda de reella talen som index så (b) är ingen signatur, men det är däremot (c).
8 Uppgift 2 Om T = ({x i i N}, {π, 1}, {+ (2), (1), (2) }) är en signatur, vilka av följande strängar tillhör då terms(t)? (a) x 2 (c) x 2 + π (e) + ( (π, x 0 ), 1) (b) π (d) + (x 2, π) (f) (+(x 100, x 200 ))
9 Lösning 2 I första definitionen av T var det bara (c) som inte tillhörde mängden termer över T, eftersom alla funktioner skrivs som prefix om inte annat uttryckligen sägs.
10 Uppgift 3 Låt T = (V, K, F) vara en signatur där V = {x 1, x 2,...}, K = {1, 0, π}, och F = {+ (2), (2), (2), (1) }. Vilka av följande strängar tillhör då terms(t)? (a) x 1 (e) +(1, +(1, x 4 ), x 4 ) (b) π (f) +(π, x 7 ) (c) c (g) (x 1, (π)) (d) (x 1, 0) (h) ( ( ( (1))), (π, 1))
11 Lösning 3 (a) Ok, ty x 1 V (e) Inte ok, då + kräver exakt två argument. (b) Ok, ty π K (f) Ok. (c) Inte ok, ty c V K (g) Ok, det finns en funktion (1). (d) Ok. (h) Ok.
12 Första ordningens predikatlogik Definition: En första ordningens predikatlogik (kort predikatlogik) är en trippel L = (R, C, T) där R är en mängd av relationssymboler där varje p R har en ställighet arity(p) 0, C är mängden av konnektiv, vanligen en delmängd av {,,,,,,,,,,, } (samma som i satslogiken, med och tillagda). T är en signatur. Det krävs att alla symbolmängder är disjunkta. Om inget annat sägs antas att C = {,,,,,,,, }.
13 Uppgift 4 Vilka av följande tripplar är predikatlogiker? (a) (b) ({p (0), q (1), r (1), s (2) }, {,,, }, ({x i i N}, {c 1 }, {f (10) 1, f (1) 2, f (1) 3 })) ({p (0), q (0), r (0) }, {,,,,,, }, (,, )) (c) ({= (2), < (2), > (2) }, {,,,, }, ({x, y, z}, {, }, { (2), (1), (2) }))
14 Lösning 4 Att (a) är en predikatlogik är det ganska lätt att se. Även (b) är en predikatlogik, men eftersom möjligheten att skriva termer inte kan utnyttjas, och eftersom allkvantor och existenskvantor saknas bland konnektiven, så motsvarar (b) mer eller mindre en vanlig satslogik. I det tredje fallet, dvs (c), tittar vi inte längre på någon predikatlogik eftersom mängderna av variabler, konstanter och konnektiv inte disjunkta.
15 Välformade formler Bortsett från kvantifierarna består den enda skillnaden mellan välformade formler i predikatlogiken och satslogiken i atomerna som är odelbara symboler i satslogiken numera blir atomära formler. x Definition Låt L = (R, C, T) vara en predikatlogik. A En atomär formel är ett träd med någon rot p (n) R och barnträd t 1,..., t n terms(t). Dvs, trädet vi skulle skriva p(t 1,..., t n ). Mängden av atomära formler skrivs atoms(l). Mängden WF(L) av välformade formler (kort formler) definieras som i satslogiken, med två ändringar. Atomära formler istf. atomer: atoms(l) WF(L). (2) och (2) har alltid en variabel som vänster barn. T.ex., för x V och A WF(L) finns trädet till vänster. Vi skriver dessa ( x)(a) och ( x)(a). Övriga konnektiv bildar träd och skrivs som vanligt.
16 Exempel Med V = {x, y, z}, K = {a, b}, F = {f (2), g (1) } och R = {q (2), r (0), s (1) } är följande en wff: q(f (g(a), x), b) ( x)(s(g(f (a, f (y, y)))) (r() s(x))) Alla termer är understrukna i blått och alla atomära formler i rött.
17 Uppgift 5 Om L = ({p (0), q (1), r (2) }, {,,,,,,,, }, ({x, y, z}, {c 1, c 2 }, {f (2) 1, f (2) 2 })) är en predikatlogik, vilka av följande strängar tillhör då WF(L)? (a) p() (f) r(f 2 (c 1, c 2 )) (b) f 1 (x, y) (g) p() r(f 2 (c 1, c 2 ), z) (c) r(z, z) (h) ( y)(( x)( r(f 1 (x, y), c 2 ))) (d) ( x)(q(x)) (i) f 2 (c 1, y) p() (e) x q(x) (j) ( x)(q(y))
18 Lösning 5 (a) Ja, p tar inga argument och är en välformad formel i sig själv. (b) Nej, bara en term är inte en välformad formel. (c) Ja. (d) Ja. (e) Nej, parenteser saknas. Jämför med (d). (f) Nej, r kräver två argument, inte ett. (g) Ja, nu har r fått ytterligare ett argument. (h) Ja. Fortfarande helt ok. (i) Nej, alla termer måste vara inneslutna i relationer. (j) Ok, men lite meningslöst att binda x men inte utnyttja bindningen.
19 Tolkningar (0) Vad krävs för att en satslogisk formel skall kunna tilldelas ett sanningsvärde? p (q r) Vad krävs för att en predikatlogisk formel skall kunna tilldelas ett sanningsvärde? r(f (x, y), a) (p(g(x, y), b) (z)(q(f (x, y)) q(z)))
20 Tolkningar (1) I satslogiken är tolkningens enda syfte att tilldela varje atom ett sanningsvärde. I predikatlogiken har atomerna blivit ersatta med relationssymboler som tar termer som argument. Semantiskt sett betecknar varje term ett objekt. Mängden av alla objekt som ligger till grund för tolkningen måste definieras (tolkningens domän). Istället för att ha ett unikt sanningsvärde tolkas relationssymbolerna som relationer (eller predikat) vars sanningsvärde beror på argumenten. Termernas värde beror i sin tur på tolkningen av konstanter och funktionssymboler.
21 Tolkningar (2) Definition Låt L = (R, C, T) vara en predikatlogik där T = (V, K, F). En tolkning J av L består av följande komponenter: En icke tom men i övrigt godtycklig mängd dom(j), tolkningens domän. En n-ställig relation R J dom(j) n för varje relationssymbol R (n) R. Relationen R J betraktas som ett predikat R J : dom(j) n {F, T } som tar objekt d 1,..., d n dom(j) som argument och returnerar sanningsvärdet T om (d 1,..., d n ) R J och F annars. Ett objekt a J dom(j) för varje konstant a K. En n-ställig funktion f J : dom(j) n dom(j) för varje funktionssymbol f (n) F. Observera att tolkningen inte specificerar variablernas värden!
22 Exempel Låt A = r(f (x, y), a) (p(g(x, y), b) (z)(q(f (x, y)) q(z))) vara en predikatlogisk formel, och låt J vara en tolkning där... domänen är heltalen, r är >, p är <, q är IsPrime, a är 5, b är 10, f är +, och g är. Då översätter J formeln A till ((x + y) > 5) (((x y) < 10) (z)(isprime(x + y) isprime(z))). Men! A s sanningsvärde beror fortfarande på valet av x och y.
23 Värderingar Under en given tolkning J betecknar varje term ett objekt. Förutsättningen är dock att varje variabel tilldelas ett värde. Det är precis det en J-värdering gör. Definition: Låt L = (R, C, T) vara en predikatlogik och J en tolkning av L. En funktion w : terms(t) dom(j) är en J-värdering om (i) w(a) = a J för alla konstanter a i T och (ii) w(f (t 1,..., t n )) = f J (w(t 1 ),..., w(t n )) för alla termer f (t 1,..., t n ) terms(t). Alltså: w(x) får väljas fritt för variabler x V. w är entydigt fastlagt genom värdena w(x) för varje x V. En nyttig notation är w x=d för x V och d dom(j) som betecknar J-värderingen där w x=d (x) = d och w x=d (y) = w(y) för alla y V \ {x}.
24 Exempel Vi utgick ifrån den predikatlogiska formeln A = r(f (x, y), a) (p(g(x, y), b) (z)(q(f (x, y)) q(z))) och valde tolkningen J där... domänen är heltalen, r är >, p är <, q är IsPrime, a är 5, b är 10, f är +, och g är. Formeln A översattes då till ((x + y) > 5) (((x y) < 10) (z)(isprime(x + y) isprime(z))). Om vi därefter väljer en J-värdering w som tilldelar x värdet 8, y värdet 1 och z värdet 7 får vi t.ex. att w(x + y) = (8 + 1) = 9, och w(z) = 7, så nu har alla termer ett värde.
25 Semantiken för formler Varje J-värdering leder till ett sanningsvärde för en given formel formelns semantik. Definitionen nedan rättar sig efter Alfred Tarski. Definition: Låt L vara en predikatlogik. En J-värdering w för L utvidgas till en funktion w : WF(L) {F, T } så här: (i) För alla atomära formler A = R(t 1,..., t n ) w(a) = R J (w(t 1 ),..., w(t n )). (ii) För alla variabler x och alla formler A definieras w(( x)(a)) = T omm w x=d (A) = T för alla d dom(j) w(( x)(a)) = T omm w x=d (A) = T för något d dom(j) (iii) För alla övriga konnektiv är definitionen den som också användes i satslogiken (med w istället för v).
26 Exempel Alltså: Den predikatlogiska formeln A = r(f (x, y), a) (p(g(x, y), b) (z)(q(f (x, y)) q(z))) blir under tolkningen J och J-värderingen w = {(x, 8), (y, 1), (z, 7)} till ((8 + 1) > 5) (((8 1) < 10) (z)(isprime(8 + 1) isprime(z))). vilket som helhet har sanningsvärdet T!
27 Kvantifierarnas räckvidd, fria variabler Räckvidden för en kvantifierare i en wff ( x)(a) eller ( x)(a) omfattar alla förekomster av x i delformeln A med undantag av de som i sin tur tillhör en delformel av A på formen ( x)(a ) eller ( x)(a ). Variablerna inom räckvidden för en kvantifierare är alltså de som kvantifieraren syftar på. (Konceptet liknar räckvidden för en variabel i ett programspråk med lexikalisk räckvidd.) ( x)((r(x) ( x)(q(x, y) )) ( y)(q(f (x), y) }{{}}{{} ) ) r(x) }{{} En (förekomst av en) variabel är bunden om den ligger inom räckvidden för någon kvantifierare och fri annars. I exemplet är alla blå variabler fria och de övriga är bundna.
28 Meningar En (sluten) mening är en formel som inte innehåller fria variabler. Antag att en tolkning J har valts. En mening har då alltid ett unikt sanningsvärde. En formel A med en fri variabel x är däremot ett parametriserat påstående vars sanningsvärde beror på x:s värde (alltså på J-värderingen w(x) av x). I en databas skulle J motsvara databasens innehåll och A skulle specificera en förfrågan (query). Systemets uppgift vore att finna och returnera alla objekt d dom(j) som uppfyller w x=d (A) = T. Om flera variabler x 1,..., x n är fria så returneras alla (d 1,..., d n ) dom(j) n som uppfyller w x1 =d 1 x n=d n (A) = T.
29 En mening har ett unikt sanningsvärde Sats: Låt A vara en mening i en predikatlogik L och J en tolkning. För alla J-värderingar v, w gäller v(a) = w(a). Med andra ord, meningens semantik beror endast på J. Det formella beviset kan delas upp i två steg: Steg 1: För varje term t, om v(x) = w(x) för alla variabler x som förekommer i t så gäller v(t) = w(t). Steg 2: För varje formel B, om v(x) = w(x) för alla variabler x som förekommer fritt i B så gäller v(b) = w(b). I båda steg används induktion över termens respektive formelns struktur. De för oss intressantaste fallen är B = ( x)(b ) och B = ( x)(b ). Pga teoremet används i fortsättningen i samband med meningar notationen A J istället för v(a) (och v specificeras inte).
30 Exempel I formeln nedan är en tolkning redan vald. ( x)(((x > 1) är_udda(x)) ( är_primt(x + 1))) Det är nu ganska lätt att se att det inte spelar någon roll vilken värdering man väljer, eftersom sanningsvärdet av formeln A ges av följande: w(( x)(a)) = T omm w x=d (A) = T för alla d dom(j) w(( x)(a)) = T omm w x=d (A) = T för något d dom(j).
31 Modell, tautologi, satisfierbarhet, följd Låt A vara en mening och U en mängd av meningar i en predikatlogik L och J en tolkning. Följande begrepp definieras på ett liknande sätt som i satslogiken: J är en modell av A om A J = T. J är en modell av U om B J = T för varje B U. Mängden av alla modeller av A och U skrivs Mod(A) respektive Mod(U). A är satisfierbar om Mod(A). A är en tautologi om Mod(A) är mängden av alla tolkningar. U = A om Mod(U) Mod(A), alltså om varje modell av U också är en modell av A.
Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar
Innehåll Föreläsning 7 Logik med tillämpningar 99-03-01 Första ordningens predikatlogik Objekt, predikat, kvantifierare Funktioner, termer, wffs Bindning och räckvidd Tolkningar och värderingar Satisfiering,
Läs merTommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3
Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer
Läs merDD1350 Logik för dataloger
DD1350 Logik för dataloger Fö 4 Predikatlogik 1 Kort repetition Satslogik Naturlig deduktion är ett sunt och fullständigt bevissystem för satslogik Avgörbarhet Så vad saknas? Egenskaper Satslogiken är
Läs merGrundläggande logik och modellteori (5DV102)
Tentamen 2014-01-10 Grundläggande logik och modellteori (5DV102) M. Berglund och K. Markström Totalt antal uppgifter 10 Maximalt antal poäng 30 Krav för 3 i betyg 1 Krav för 4 i betyg 19 poäng, vara minst
Läs merTommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2
Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion
Läs merAvslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?
Avslutning Anmärkningar inför tentan Vad ska kunnas? Avslutning 1 Vad? Anmärkningar inför tentan 1 Att ha en bra förståelse för det som behandlades på föreläsningarna och gruppövningarna räcker i princip.
Läs merGrundläggande logik och modellteori (5DV102)
Tentamen 2013-10-31 Grundläggande logik och modellteori (5DV102) M. Berglund och K. Markström Totalt antal uppgifter 11 Maximalt antal poäng 30 Krav för 3 i betyg 14 poäng Krav för 4 i betyg 19 poäng,
Läs merSatslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)
Satslogik grundläggande definitioner Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar) Modeller, logisk konsekvens och ekvivalens Några notationella förenklingar Kompletta mängder
Läs merNormalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler
Normalisering av meningar inför resolution På samma sätt som i satslogiken är resolution i predikatlogiken en process vars syfte är att vederlägga att en klausulmängd är satisfierbar. Det förutsätter dock
Läs merDD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik
DD1350 Logik för dataloger Fö 7 Predikatlogikens semantik 1 Kryssprodukt av mängder Om A och B är två mängder så är deras kryssprodukt A B mängden av alla par (a,b), där a A och b B. Ex: A={1,2}, B={3,4},
Läs merAvslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?
Avslutning Anmärkningar inför tentan Vad ska ni kunna? Avslutning 1 Vad? Anmärkningar inför tentan 1 Att ha en bra förståelse för det som behandlades på föreläsningarna, inlämningsuppgifterna och gruppövningarna
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 3: Bevissystem, Hilbertsystem Henrik Björklund Umeå universitet 8. september, 2014 Bevissystem och Hilbertsystem Teorier och deduktionsproblemet Axiomscheman
Läs merFilosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori
Läs merEn introduktion till predikatlogik
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Alla människor är dödliga Sokrates är en människa Sokrates är dödlig Detta argument är intuitivt giltigt: Det finns
Läs merFÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS
729G06 Logik FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160208 Idag C-regeln, informell (och formell) inledning till predikatlogik (Bevis kommer senare.) 2 3 Vår (Snöfritt Cykla) (Vår Snöfritt) Cykla Lätt
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)
Läs merSanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.
MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen
Läs merLogik och bevisteknik lite extra teori
Logik och bevisteknik lite extra teori Inger Sigstam 2011-04-26 1 Satslogik (eng: propositional logic) 1.1 Språket Alfabetet består av följande symboler: satssymbolerna p 0, p 1, p 2,.... konnektiverna,,,,.
Läs mer9. Predikatlogik och mängdlära
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 9. Predikatlogik och mängdlära Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2014 Rekaputilation Vi har talat om satslogik naturlig härledning predikatlogik
Läs merp /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik
DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig
Läs merFormell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 9: Introduktion till kvantifiering Vi har hittills betraktat logiska resonemang vars giltighet enbart beror på meningen hos konnektiv som
Läs merVarför är logik viktig för datavetare?
Varför är logik viktig för datavetare? 1. Datavetenskap handlar ofta om att automatisera processer som tidigare styrts av människor. Intuition, intelligens och mänskliga resonemang ersätts av beräkningar.
Läs merSats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.
Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart Andersson Föreläsningsanteckningar EDAF10 3 Predikatlogik 3.1 Motivering I satslogiken är de minsta beståndsdelarna satslogiska variabler som kan anta värdena
Läs merK3 Om andra ordningens predikatlogik
KTH Matematik Bengt Ek Maj 2005 Kompletteringsmaterial till kursen 5B1928 Logik för D1: K3 Om andra ordningens predikatlogik Vi presenterar på dessa sidor kortfattat andra ordningens predikatlogik, vilket
Läs merFÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS
729G06 Logik FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160309 Idag Sammanfattning*/uppsamling 2 Mer problemöversikt (och lite definitioner) Inte ersättning för andra föreläsningar! 3 Vad är enlogik? Syntax
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Vik$gt a) tänka på Innehållet i kursen formell logik förutsätts vara inhämtat (repetera om du är osäker). I allmänhet gäller att kursinnehållet, som ska instuderas på relativt
Läs merVad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system
Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets
Läs merLogik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013
Logik I Åsa Hirvonen Helsingfors universitet Våren 2013 Inledning Logik är läran om härledning. Med hjälp av logiken kan vi säga när ett resonemang är korrekt och när det inte är det. För att kunna studera
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 4: Konjunktiv och disjunktiv normalform Henrik Björklund Umeå universitet 15. september, 2014 CNF och DNF Konjunktiv normalform (CNF) Omskrivning av en formel
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Modeller och uttrycksfullhet hos predikatlogik Department of mathematics Umeå university Föreläsning 10 Dagens föreläsning 1 Innehåll på resten av kursen 2 Varför verifikation? Formella metoder för verifikation
Läs merLite om bevis i matematiken
Matematik, KTH Bengt Ek februari 2013 Material till kursen SF1662, Diskret matematik för CL1: Lite om bevis i matematiken Inledning Bevis är centrala i all matematik Utan (exakta definitioner och) bevis
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Vik$gt a) tänka på Innehållet i kursen formell logik förutsätts vara inhämtat (repetera om du är osäker). I allmänhet gäller att kursinnehållet, som ska instuderas på relativt
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser
Läs merF. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik
F Drewes 2002-05-23 Datavetenskapens grunder, VT02 Lite logik Den här texten är en sammanfattning av logikdelen i kursen Datavetenskapens grunder Den handlar om satslogik och predikatlogik, några av deras
Läs merMA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi
MA 11 Talteori och logik 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi propositionssymboler: bokstäver konnektiv Paranteser konnektiv
Läs merOm semantisk följd och bevis
Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om semantisk följd och bevis Logik handlar bla om studiet av korrekta slutledningar, dvs frågan om när det är riktigt
Läs merFöreläsning 8. Innehåll. Satisfierbarhet hos en formel. Logik med tillämpningar
Föreläsning 8 Logik med tillämpningar 000413 Innehåll Lite mer om värderingar och tolkningar Semantiska tablåer i predikatlogiken Kapitel 3.5 Satisfierbarhet hos en formel En formel A är satisfierbar om
Läs mer8. Naturlig härledning och predikatlogik
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 8. Naturlig härledning och predikatlogik Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 Outline 1 Inledning 2 Inferensregler 3 Predikatlogik 8. Naturlig
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 12: Logikprogrammering Henrik Björklund Umeå universitet 16. oktober, 2014 Prolog Prolog har två klasser av formler. Atomära formler: country(sweden, 9000000).
Läs merPredikatlogik: Normalformer. Klas Markström
1 Precis som i satslogik så är det bekvämt att kunna hitta en normalform för meningar. Om vi kan utgå från att alla meningar är på normalform så behöver vi t.e.x. inte bekymra oss om en massa specialfall
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Avsnitt 10.3 Några nyttiga ekvivalenser Två sätt att använda tautologa ekvivalenser i första-ordningens logik (1) Satser vars sanningsfuntionella former är tautologt ekvivalenta
Läs mer7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar
Läs merFilosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 15 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Första ordningens mängdlära Naiv mängdlära Abstraktionsaxiomet (eg. comprehension) Extensionalitetsaxiomet Små mängder Ordnade
Läs merDD1350 Logik för dataloger
DD1350 Logik för dataloger Fö 8 Axiomatiseringar 1 Modeller och bevisbarhet Sedan tidigare vet vi att: Om en formel Φ är valid (sann i alla modeller) så finns det ett bevis för Φ i naturlig deduktion.
Läs merOm modeller och teorier
Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om modeller och teorier Hittills i kursen har vi studerat flera olika typer av matematiska strukturer, bl.a. (partial)ordnade
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 4)
Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.
Läs merInnehåll. Föreläsning 4-5. Logiska system. Alfabet. Calculus. Well-formed formulas. Vanliga termer i logik Satslogik. Första ordningens predikatlogik
Innehåll Föreläsning 4-5 Logik med tillämpningar 010220 Vanliga termer i logik Satslogik syntax och semantik beslutsprocedurer Första ordningens predikatlogik syntax och semantik Kapitel 3-5: Topic 8-11
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs mer*UXSS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW
*USS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW 8SSJLIW Här kommer några teoretiska frågor, skriv svaren med egna ord, dvs skriv inte av ohbilderna: a. Vad är en beslutsprocedur? En algoritm som terminerar och som
Läs merFilosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 19 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Gödels fullständighetsteorem Sundhet och fullständighet Fullständighetsbeviset Vittneskonstanter Henkinteorin Eliminationsteoremet
Läs merFormell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,
Läs merViktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:
FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 7: SAT-lösare Henrik Björklund Umeå universitet 29. september, 2014 SAT En instans av SAT är en mängd av mängder av literaler. Exempel: {{p, q, r}, {p, q, s},
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Dagens föreläsning Informella bevismetoder för kvantifikatorer Universell elimination Existentiell introduktion Existentiell elimination Universell introduktion General
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Läs merFöreläsning 3: Ekvationer och olikheter
Föreläsning 3: Ekvationer och olikheter En ekvation är en likhet som innehåller en flera obekanta storheter. Exempel: x = 9, x är okänd. t + t + 1 = 7, t är okänd. Vi säger att ett värde på den obekanta
Läs merFormell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 3 och 4 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 3: De Booleska konnektiven Vi sade att predikaten och namnen kan variera mellan olika FOL Vi ska nu titta på några språkliga element
Läs merUtsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section
Föreläsning 1 Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section 1.1-1.3 i kursboken Definition En utsaga (proposition) är ett
Läs merSanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Dagens föreläsning Informella bevismetoder för kvantifikatorer Universell elimination Existentiell introduktion Existentiell elimination Universell introduktion General
Läs merKompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen
KTH Matematik Bengt Ek Maj 2008 Kompletteringsmaterial till kursen SF1642, Logik för D1 och IT3: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och
Läs mer7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner
Läs merMA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om logik och mängdlära Mikael Hindgren 5 september 2018 Utsagor Utsaga = Påstående som har sanningsvärde Utsagan kan vara sann (S) eller falsk (F) öppen eller
Läs merLogik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren
Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014 Skrivtid: 9 00-13 00. Inga hjälpmedel utom formelsamlingen på nästa sida är tillåtna. För
Läs mer10. Mängder och språk
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 10. Mängder och språk Sven Gestegård Robertz Institutionen för datavetenskap, LTH 2013 Rekaputilation Vi har talat om satslogik, predikatlogik och härledning
Läs merInduktion och rekursion
Matematik, KTH Bengt Ek november 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik för F: Induktion och rekursion 1. Om välgrundade binära relationer Låt R vara en binär relation på en mängd D. Vi skriver
Läs merHornklausuler i satslogiken
Hornklausuler i satslogiken Hornklausuler (efter logikern Alfred Horn) är ett viktigt specialfall som tillåter effektiva algoritmer och ligger till grund för regelbaserade expertsystem och logiska programspråk
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Avsnitt 14.1 Numerisk kvantifikation Kvantifikatorerna i FOL är begränsade till och. Detta innebär att vi kan uttrycka satser som säger någonting om allting och någonting.
Läs merLogisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1
Läs merFöreläsning 5. Deduktion
Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske
Läs mer(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.
Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden
Läs merK2 Något om modeller, kompakthetssatsen
KTH Matematik Bengt Ek Maj 2005 Kompletteringsmaterial till kursen 5B1928 Logik för D1: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och fullständighetssatsen
Läs merFöreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)
Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander) Böiers 5.3 Relationer. Vi har definierat en funktion f: A B som en regel som kopplar ihop ett element a A, med ett element
Läs merInduktion och rekursion
Matematik, KTH Bengt Ek november 2016 Material till kursen SF1679, Diskret matematik för F: Induktion och rekursion 1. Om välgrundade binära relationer Låt R vara en binär relation på en mängd D. Vi skriver
Läs merDatorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella
Läs merIntroduktion till predikatlogik. Jörgen Sjögren
Introduktion till predikatlogik Jörgen Sjögren Högskolan i Skövde Institutionen för naturvetenskap 2002 - 1 - Förord Det som följer på dessa dryga hundra sidor är ett av otaliga försök som gjorts att presentera
Läs merKontinuitet och gränsvärden
Kapitel Kontinuitet och gränsvärden.1 Introduktion till kontinuerliga funktioner Kapitlet börjar med allmänna definitioner. Därefter utvidgar vi successivt familjen av kontinuerliga funktioner, genom specifika
Läs merSubstitution och unifiering
Substitution och unifiering Exempel varför behövs substitution? Substitution Unifiering Den mest generella unifieraren Substitution och unifiering 1 Resolution kräver substitution ett enkelt exempel Gäller
Läs mersanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är
PASS 7. EKVATIONSLÖSNING 7. Grundbegrepp om ekvationer En ekvation säger att två matematiska uttryck är lika stora. Ekvationen har alltså ett likhetstecken och två deluttryck på var sin sida om likhetstecknet.
Läs merDD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion
DD1350 Logik för dataloger Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion 1 Satslogik En sats(eller utsaga)är ett påstående som kan vara sant eller falskt. I satslogik(eng. propositionallogic) representeras sådana
Läs merFilosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 18 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Modeller för FOL Sanning i FOL Tarskis idé Satisfiering Definitionen på sanning i en modell Definitionen på FO-konsekvens Definitionen
Läs merTATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter
TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter Johan Thim 15 augusti 2015 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför
Läs merGrundläggande Logik och Modellteori
Grundläggande Logik och Modellteori Temporallogik Klas Markström och Lars-Daniel Öhman Institutionen för matematik och matematisk statistik Umeå universitet HT2014 Klas Markström och Lars-Daniel Öhman
Läs mer13. CHURCH S OCH GÖDELS SATSER. KORT ORIENTERING OM BERÄKNINGSBARHET, EFFEKTIV UPPRÄKNELIGHET OCH AVGÖRBARHET.
81 13 CHURCH S OCH GÖDELS SATSER KORT ORIENTERING OM BERÄKNINGSBARHET, EFFEKTIV UPPRÄKNELIGHET OCH AVGÖRBARHET Våra beräkningar skall utföras på symbolsträngar, där symbolerna tas från ett givet alfabet
Läs merPrimitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin
Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin Rasmus Blanck 0 Inledning En rad frågor inom logiken, matematiken och datavetenskapen relaterar till begreppet beräkningsbarhet. En del i kursen
Läs merI kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.
Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart ndersson Föreläsningsanteckningar EDF10 4 Mängder 4.1 Motivering Mängden är den mest grundläggande diskreta strukturen. Nästan alla matematiska begrepp går
Läs merDD1361 Programmeringsparadigm HT17
DD1361 Programmeringsparadigm HT17 Logikprogrammering 1 Dilian Gurov, KTH Delkursinnehåll Logisk versus procedurell läsning Kontrollflöde: Unifiering, Backtracking, Snitt Induktiva datatyper och rekursion
Läs merMA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om komplexa tal Mikael Hindgren 17 oktober 2018 Den imaginära enheten i Det finns inga reella tal som uppfyller ekvationen x 2 + 1 = 0. Vi inför den imaginära
Läs merDD1361 Programmeringsparadigm HT15
DD1361 Programmeringsparadigm HT15 Logikprogrammering 1 Dilian Gurov, TCS Innehåll Logikprogrammering Kontrollflöde Unifiering Backtracking Negation Snitt Induktiva datatyper och rekursion Inbyggda datatyper:
Läs merInduktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I
Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I J A S, ht 04 1 Induktion Detta avsnitt handlar om en speciell teknik för att försöka bevisa riktigheten av påståenden eller formler, för alla heltalsvärden
Läs merKap. 7 Logik och boolesk algebra
Ka. 7 Logik och boolesk algebra Satslogik Fem logiska konnektiv: ej, och, eller, om-så, omm Begre: sats, sanningsvärde, sanningsvärdestabell tautologi, kontradiktion Egenskaer: Räkneregler för satslogik
Läs mer729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS
729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160127 Vad är logik? Som ämne, område... 2 Läran om korrekta resonemang Följer slutsatserna av ens antaganden? 3 Alla hundar är djur. Alla enhörningar
Läs merTATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor
TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q
Läs merBlock 1 - Mängder och tal
Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Delmängder och äkta delmängder Union och snittmängd Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av
Läs merMaterial till kursen SF1679, Diskret matematik: Om urvalsaxiomet mm. Axiom som är ekvivalenta med urvalsaxiomet
Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om urvalsaxiomet mm Vi har tidigare nämnt Zermelo-Fraenkels axiom för mängdläran, de upprepas på sista sidan av dessa
Läs merFöreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.
Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet Turingmaskinen Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Data är ett oändligt långt band där nollor och ettor står
Läs merMS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I
MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I G. Gripenberg Aalto-universitetet oktober 014 G. Gripenberg (Aalto-universitetet) MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I oktober 014 1 / 44 Mängder (naiv, inte
Läs merFilosofisk Logik. föreläsningsanteckningar/kompendium (FTEA21:4) v. 2.0, den 5/ Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium VI v. 2.0, den 5/5 2014 Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen 19.6-19.7 Närhelst vi har en mängd satser i FOL som inte är självmotsägande
Läs merFörsta ordningens logik
Första ordningens logik Christian Bennet Christian Bennet, februari 2013 Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-IngaBearbetningar 3.0 Unported license. För att
Läs mer