Antal adresser: Enheten omfattas av 8 förskolor med 21 avdelningar. Antal barn: 296 barn fördelade med 138 små och 158 stora

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2006/2007 STARRÄNGENS FÖRSKOLOR FÖRUTSÄTTNINGAR Antal adresser: Enheten omfattas av 8 förskolor med 21 avdelningar Antal barn: 296 barn fördelade med 138 små och 158 stora Andel flerspråkiga barn:7 barn har sökt modersmålsträning Barngruppernas storlek: Utvidgad syskongrupp 18 barn syskongrupp 18 barn Småbarnsgrupp 14 barn Personaltäthet: 2,75 3 heltider per grupp Antal behöriga förskollärare: 24 (47%) Andel behöriga barnskötare:17 Andel med annan utbildning:16 Ledningsstruktur: Resultatenheten består av 1 förskolechef samt två biträdande förskolechefer. En biträdande har huvudansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet i enheten. En har huvudansvar för det administrativa arbetet i enheten. På fem av förskolorna finns arbetsplatsansvariga förskollärare som utifrån en arbetsbeskrivning ansvarar för det operativa arbetet på förskolorna. Varje avdelningsansvarig ingår i en ledningsgrupp som träffas en gång /månad Olika samrådsgrupper finns inom enheten: IT-grupp, jämställdhetsgrupp, samverkansgrupp. KVALITETSARBETET / SAMMANFATTNING Utifrån en övergripande målformulering av likabehandlingsplanen har varje enskild förskola utformat sin egen likabehandlingsplan. Dessa har föregåtts av intensiva värdegrundsdiskussioner i arbetsgrupperna. Barnen har i samtliga fall varit involverade i processen. Vi har kunnat konstatera ett förändrat förhållningssätt mellan personal/barn. Brukarenkät genomförd med mycket tillfredställande resultat. Ett utvecklingsområde identifierat: Föräldrarna önskar mer information om vad som hänt deras barn under dagen. Här diskuterar vi utvecklingsmöjligheter Under året har vi skapat egna hemsidor för varje enskild förskola. De är uppdaterade och det finns länkar till bildspel som beskriver olika projekt som är aktuella.

2 Samtliga förskolor har skrivit egna lokala arbetsplaner som är utformade efter läroplanens mål och riktlinjer. Arbetsplanen är ett levande material som används vid utvärdering av verksamheten. Informationsbroschyrer som presenterar förskolans verksamhet finns på varje förskola och delas ut vid visning av förskolan. Uppstart av PIM som är en självinstruerande datautbildning där alla har möjlighet att utveckla sina kunskaper med en avslutande examination. Kvalitetsredovisningen har upprättats utifrån att varje förskola har arbetet igenom ett bedömmningsunderlag. Ledningen har sammanställt materialet och kunnat konstatera likheter och olikheter mellan olika förskolor. En svaghet är att vi ej i detta skede haft möjlighet att involvera föräldrar i detta arbete.

3 Målstyrning Stadsdelens Verksamhetsplan skrivs av ledningen i enheten men går sedan ut på remiss till samtliga medarbetare. Varje förskola har en lokal arbetsplan som pedagogerna utarbetat med målformuleringar utifrån Lpfö 98. Arbetsplanen diskuteras, utvärderas och omvärderas kontinuerligt. Arbetsplanerna kopplas till Verksamhetsplanen både som underlag och som utvärdering. Likabehandlingslagen har diskuterats och utformats till en övergripande plan och en för varje förskola. Väl utarbetade arbetsplaner och likabehandlingsplan för varje förskola. Vi tar tillvara de kompetenser som finns ibland personalen. Vid det årliga medarbetarsamtalet lyfts kompetensbehov men sedan är det upp till varje enskild att hitta ev. kurser/utbildningar. Förskolorna är i olika utvecklingsstadier och det finns behov av värdegrunds och utvärderingsdiskussioner. Utveckla utvärderingsmodeller och föra mer diskussioner kring värdegrund och dokumentation. Anordna studiedag när ett gemensamt kompetensbehov föreligger. Normer och värden Vi värnar om ett förhållningssätt där pedagogerna är goda förebilder, hur de beter sig, bemöter och tar upp problem och etiska frågor, vilka val som fokuseras på och belyses. Att skapa en miljö som präglas av demokratiska värderingar, öppenhet, glädje och solidaritet och där man också lär sig respekt och ansvarar för allt levande och vår miljö. Vi visar barnen på olikheter att vi har olika behov, att vi kan och tycker olika. Pedagogerna uppmuntrar barnen att diskutera tillsammans när de tycker olika och ser till att inte alltid samma barn styr och bestämmer utan att alla ska ha möjlighet till medbestämmande. Att bättre omsätta teorier i vardagen. Ge möjlighet för att alla barnen ska komma till tals och uttrycka önskemål.

4 Samtal behövs om tillämpning av värdegrunds frågor. I våra stora barngrupper med kompetenta barn är det svårt att hitta tillfällen till informella möten även om målet är att dela in i mindre grupper. Handledning för att diskutera värdegrundsfrågor. Lyfta i personalgrupperna hur man kan skapa möjligheter till det informella samtalet och tänka in det i förskolans planering. Utveckling och lärande Våra förskolor erbjuder en väl balanserad och lustfylld verksamhet där varierade planerade aktiviteter, lek och vila varvas. Vi uppmuntrar ett forskande och undersökande arbetssätt i projekt och temaform. Förskolorna använder många olika uttrycksformer språk, bild, sång, musik, drama, rytmik för att stimulera barnen till kommunikation. Vi strävar efter ett klimat som ska vara så tillåtande att barnen vågar och vill uttrycka sina känslor, tankar och åsikter. För att visa på utveckling och lärande, upplevelser individuellt och i grupp dokumenterar vi det i skrift och bild som sätts upp synligt för barnen och sätts in i barnens pärmar. Förskolornas planering är väl genomtänkt och dokumenterad i varje förskolas Arbetsplan som utarbetats under läsåret. Denna arbetsplan har sedan bildat underlag för utvärdering och omvärdering. Enhetens enkät under våren 2007 gav mycket positivt resultat kring barns utveckling och lärande. Dokumentationer med bildhantering har utvecklats och kommit alla till del genom enhetens IT grupp och enkla mallar för detta har utarbetats Vi behöver: reflektera och diskutera kring begreppen kunskap och lärande samt vad syftet är med dokumentation. För vem dokumenterar man och till vad? Hur dokumentera för att göra pedagogernas arbete synligt för dem själva - pedagogisk dokumentation. Våra kompetenta barn hur tar vi vara på det som finns och hur utmana varje individ. Barnobservationer är viktiga för att vi ska se. Dokumentation i bilder för barn och föräldrar är väl tillgodosett och nu behöver man reflektera kring syftet. Den pedagogiska dokumentationen har inte utvecklats tillräckligt. På arbetsplatsträffar diskutera kunskap och lärande med stöd av observationer. Bilda en ny IT grupp ett nätverk i enheten med syfte att utveckla pedagogisk dokumentation.

5 Barns inflytande Barnen ges möjligheter till inflytande där vi ser till deras intressen och önskemål i så stor utsträckning som möjligt. Våra förskolor erbjuder en inspirerande och variationsrik miljö där barnen har valmöjligheter och där deras intressen kan tillvaratas. Vi kan utvecklas i former för reflektion och utvärdering med barnen och bättre ta tillvara deras synpunkter i framtida arbetet. Vår verksamhet är gruppinriktad och det är viktigt att både få känna sig trygg och hörd i både den stora gruppen och i den mindre gruppen där det är lättare att se till varje barns behov och intressen. Sammansättningen av gruppen läggs stor vikt vid då ett intresse hos ett av barnen kan inspirera en hel grupp. Genom att diskutera på arbetsplatsträffar förskolornas planering om och hur vi får veta barnens intressen och önskemål. Förskola och hem Förskolornas arbete sker i nära samarbete med hemmet. Inskolningen är grunden för att bygga upp ett förtroende med familjen. Vi ger föräldrarna möjlighet till inblick i barnens vardag och skapar förutsättningar för ett aktivt föräldrainflytande. Varje förskola har en egen Informationsfolder samt hemsidor där föräldrar kan ta del av förskolans mål och verksamhetsinnehåll. Goda rutiner finns för inskolningar, utvecklingssamtal och föräldrasamverkan. Individuella pärmar finns för varje barn i syfte att se sitt eget lärande och i vilka sammanhang de varit med om under förskoletiden. Pärmarna används som underlag för utvecklingssamtalen. Information om dagen/veckan finns tillgänglig samt dokumentationer vad barnen varit med om i bild och skrift. Enligt enkät fanns synpunkter på den dagliga kontakten. Personaltäckning över hela dagen med avdelningspersonal på den egna avdelningen är svårt att genomföra. Här behövs rutiner för överlämnade mellan personalen. Se över rutiner mellan avdelningarna med överlämnade information.

6 Samverkan med förskoleklass Inför skolstart följer vi handlingsplanen FÖSK och har ett samarbete med vår samverkansskola som är Olaus Petri skolan. Vi gör studiebesök i OPskolan. Överlämnande samtal genomförs. Vi har inga mötesforum skola/förskola där pedagogik diskuteras. Barnen börjar i många olika skolor. En del av dessa skolor tar kontakt för överlämnandemöten/samtal. Söka finna mötesformer och studiebesök där verksamheterna presenterar sig. Yttre och inre miljö Trots olika lokalförutsättningar en väl genomtänkt inre miljö med tillgängligt material för barnen att göra egna val. Materialet är utvalt för att främja leken, kreativiteten och samspelet mellan barnen oavsett kön. Vi utformar miljön efter ett utforskande arbetssätt där barnens intressen utmanas. Förskolorna har en strukturerad planering för aktiviteter både inne och ute. Närheten till skogen ger möjlighet för barnen att uppleva naturen både till kropp och själ. Det finns en tendens att den pedagogiska verksamheten avstannar ute på gården. Förutsättningarna mellan de olika förskolornas egen utemiljö är mycket olika. Diskutera pedagogernas roll även utomhus. Genom observationer identifiera vad, hur och var barnen leker på gården och utifrån detta erbjuda en mer stimulerande pedagogisk verksamhet under utevistelsen.

7 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 1. Målstyrning : Kompetensutveckling som i högre utsträckning är kopplade till våra mål. Högre andel utbildade förskollärare. Pedagogiska samtal om mål,dokumentation och utvärdering. 2. Normer och värden /Bemötande och relationer: Handledning - Vi har teorierna men saknar ibland mod och förmåga att omsätta dem i vardagen. Samtal om tillämpningar av värdefrågor kan ibland bli laddade. Här behövs samtalsstöd. 3. Utveckling och lärande: En medveten och gemensam syn på kunskap och lärande hos pedagogerna. Mer drama, mer matte ( utforska och exprimentera ) 4. Barns inflytande: Hitta fler former intervjuer - observationer - samtal - där barn får göra sina röster hörda. Finna arbetssätt som inte bara låter de äldsta och mest vältaligas mening höras. 5. Förskola och hem: Samma som under barns inflytande 6. Samverkan med förskoleklassen: Finna forum för att genomföra pedagogiska diskussioner förskola skola. Bjuda in skolpersonal till förskolan. 7. Yttre och inre miljö: Vi bör kunna utöva mer pedagogisk verksamhet även ute på gården. Lyft ut pedagogiken. Vi har en tendens att sluta vara pedagoger när vi är på gården. FÖRSKOLECHEFENS SLUTORD Varje förskola i enheten har bidragit med varsitt underlag. Första reflektionen är att jag fått åtta olika bedömningsunderlag i min hand. Men vid fortsatt bearbetning av materialet kan jag finna ut att det finns fler likheter än skillnader. Ett otroligt bra dokument som vi kommer ha stor glädje av i framtiden. Eftersom alla önskar mer av diskussion reflektion kommer detta underlag att vara en bra utgångspunkt för detta. Arbetslagen kommer att vid olika framtida planeringstillfällen borra djupare in i varje delområde. Visionen är att alla arbetslag ska ha tillgång till handledning. Ansvariga för kvalitetsredovisningen Elisabeth Elgstedt och Anne-Christine Jonasson