KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Transkript

1 Datum: Skolenhet/förskoleenhet: Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef: Marie Nilsson Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass, fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter. Ökat fokus på lärande i förskolan. Förbättringsinsatser enligt kvalitetsrapporten 2013 Mål att arbeta med läsåret Trygghet i förskolan: Omfördela pengar i budgeten till fast anställd personal i stället för vikarier. Fortsätta med värdegrunds- och genusdiskussioner på arbetsplatsträffar och i likabehandlingsplansarbetet. Fortsätta med processkartläggningar av rutinsituationer så att det blir ett bättre klimat i hallen vid av- och påklädningssituationerna. Ökat fokus på lärandet i förskolan: Fortsätta att utveckla den pedagogiska dokumentationen och det utforskande arbetssättet genom fortbildning och erfarenhetsutbyte. Det senare kommer på sikt att leda till att ojämnheten på kvalitén och utvecklingstakten i området kommer att utjämnas. Att organisera för och uppmuntra till personalrotation inom området kommer också att utjämna ojämnheterna. Prioritera utvecklingen av IKT både vad gäller inköp av teknik och kompetensutveckling. Fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska miljön och skapa ett dokument som beskriver den pedagogiska miljön i området, en miljödeklaration. Anställa en utomhuspedagog som tillsammans med processtödjare och övriga pedagoger tar ansvar för att utveckla den pedagogiska utemiljön på förskolan Midgård. Inspiration och erfarenhetsutbyte kommer att leda till att kompetensen från detta arbete sprids till övriga förskolor i området. 1

2 Resultat Trygghet i förskolan: Upplevelsen av tryggheten i förskolan har undersökts genom föräldraenkäter, utvärderingssamtal och genomgång av varje avdelnings pedagogiska dokumentation. Undersökningarna visar att förskolorna nått målet att barnen ska känna sig trygga i förskolan. Svarsfrekvensen för föräldraenkäterna var 24 procent. Föräldraenkäterna visar att vårdnadshavarna tycker att målen kring trygghet nåtts. Dock finns det en oro för att barngrupperna skulle vara för stora. På Norra Rörums förskola, som är en liten enhet med endast en avdelning, tycker föräldrarna precis som förra året att tryggheten försämras när vikarier används. På Midgårds förskola finns precis som förra året en viss oro hos föräldrarna för organisationsförändringar. För att minska vikarieanvändningen anställdes vid höstterminens inledning en utomhuspedagog på Midgårds förskola. Schemat gjordes också om så att planeringsavlösaren frigjordes helt tre dagar i veckan och delvis en dag i veckan. Midgårds förskola och Prästkragens förskola samarbetar numera innan kl och efter kl Detta har resulterat i att vikarieanvändandet har minskat. På Norra Rörums förskola utökades vid årsskiftet den ordinarie bemanningen med ca 50% barnskötare för att slippa använda vikarier vid frånvaro. I oktober startades reflektionsgrupper 1.5h varje fredag. Alla anställda ingår i någon grupp. En av grupperna har arbetat med värdegrundsfrågor och likabehandlingsfrågor för att öka tryggheten på förskolorna. Arbetet har dokumenterats. Samtliga arbetslag har på olika sätt förändrat rutinerna i hallen vid av- och påklädningssituationerna. Som exempel kan nämnas att vissa avdelningar inte längre går ut och in med hela barngruppen samtidigt utan delar upp barnen i flera mindre grupper. Ökat fokus på lärandet i förskolan: Resultatet grundar sig på föräldraenkäter, utvärderingssamtal och genomgång av varje avdelnings pedagogiska dokumentation. Resultatet av föräldraenkäterna visar att vårdnadshavarna tycker att förskolorna har nått målet ökat lärande i förskolan. Främst lyfter de den pedagogiska miljön i förskolan. De använder ord som kreativ, lustfylld, lärande, rolig, inbjudande, stimulerande och utgår från barnens intresse. De är väldigt positiva till det ofärdiga och kreativa materialet som används pedagogiskt. Vårdnadshavarna framhåller också det utforskande arbetet i de olika projekten som utmanande och lärande, barnen ställs inför nya frågor och uppmuntras till att söka ny kunskap. I projekten tas barnens åsikter och tankar tillvara. Barnen berättar om sitt lärande hemma. Flera vårdnadshavare lyfter det språkutvecklande arbetet och berättar att deras barn både läser och skriver. Arbetet med IKT lyfts också som något som utvecklats under året. Några vårdnadshavare anser att barnen utvecklats genom förskolans rutiner och det sociala samspelet i barngruppen. 2 vårdnadshavare anser inte att de får tillräcklig information om hur förskolan arbetar med lärandet. Avdelningarnas pedagogiska dokumentationer och utvärderingssamtalen visar att alla avdelningar arbetar i projekt där barnen fördjupar sig i olika frågor och fenomen. I projekten har flera avdelningar arbetat med naturvetenskapliga frågor, matematik och språkutveckling. Kommunikation på olika sätt har visat sig vara viktig för barnen. Flera avdelningar har arbetat aktivt med att utveckla skriftspråket 2

3 genom projekten vilket resulterat i att 17 barn som lämnades över till förskoleklassen hade knäckt läskoden. IKT, främst lärplattan används som ett verktyg i kommunikationen. Samtliga avdelningar har arbetat mycket med att utveckla IKT. Lärplattan används också i arbetet med modersmålsstöd. Den pedagogiska dokumentationen visar att en avdelning har arbetat mycket med demokrati i sitt projekt. Barnen har fått diskutera respekt, likabehandling och har lärt sig hur man röstar osv. Den pedagogiska dokumentationen har detta år fortsatt att utvecklas. Främst har pedagogerna fokuserat på utvecklingen av den reflektion som görs tillsammans med barnen. Pedagogerna anser att de blivit bättre på att uppmärksamma barnen på de processer som finns. Pedagogerna fundera mycket på hur man fångar de allra minsta barnens reflektioner. I reflektionen används mycket samtal men vi behöver bli bättre på att använda fler språk i reflektionen och bearbeta lärandet med. Diskussioner förs också om hur vi gör föräldrarna delaktiga i reflektionerna. En avdelning har låtit barnen välja ut bilder som barnen fått ta med hem och reflektera tillsammans med sina föräldrar kring hemma. Föräldrarna har dokumenterat reflektionen och lämnat tillbaka till förskolan. Detta har visat sig göra föräldrarna mer delaktiga i projekten. Inköp av teknik för att utveckla IKT har gjorts. Samtliga avdelningar har nu en I-PAD. Dessutom är 3 projektorer med högtalare inköpta till området. Några avdelningar har fått ljusbord. 2 förskollärare har utsetts som ansvariga för IKT-utvecklingen. Flera pedagoger har fått fortbildning i ämnet, se bil I. Förskolorna har fortsatt att utveckla det utforskande arbetssättet. Som en pedagog uttryckte det vi kämpar med att vara medforskande. Det har visat sig vara en svår balansgång att hitta sin pedagogroll, när ska man följa barnens intresse och när ska man ta kommando som pedagog. Pedagogerna utvecklas från förmedlingspedagoger till inte göra alls pedagoger till utforskande pedagoger. De har tro på det kompetenta barnet, har helt andra förväntningar på barnen, säger ja i stället för nej, utgår från barnens erfarenhetsvärld och förväntar sig att barnen har tankar, diskuterar, har åsikter och är aktiva. En fråga som ofta ställs är hur vi utmanar barnen vidare när de fastnat eller tröttnat. Pedagogerna menar att de lärt sig att de behöver förberedelsetid för att arbeta med projekten, söka på nätet, i litteratur och ta fram bra material. Flera pedagoger påpekar värdet av att ha samma projekt på flera avdelningar. Då kan pedagogerna utveckla teorier och dra slutsatser om barns lärande när de arbetat med samma sak i flera olika grupper. Pedagogerna belyser också vikten av att dela upp barngruppen i mindre grupper när man arbetar med projekten. Då är det lättare att gå på djupet med lärandet. Samtliga arbetslag har under höstterminen fått två handledningstillfällen av pedagogista för att utveckla den pedagogiska dokumentationen och diskutera utforskande arbetssätt. På arbetsplatsträffen den 11/11 visades 2 filmer: Det gränslösa lärandet som är en film om barns och pedagogers utforskande, gjord av Malmö högskola i samarbete med Malmö stad. En film ur DVD boken som hör ihop med boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner-Godée som är läromedelsförfattare och undervisar i didaktik och media vid Lärarhögskolan i Stockholm. Vid utvärderingen den 7/1 bytte avdelningarna sitt systematiska kvalitetsarbete med varandra, granskade och kom med förslag på förbättringar. Arbetslagen möttes sedan för reflektion och diskussion. Från och med den 10/1 har alla anställda ingått i en reflektionsgrupp 1.5h på fredagar. En av grupperna har arbetat med pedagogisk dokumentation och utforskande arbetssätt. Reflektionerna i dessa grupper har lett till ett kollegialt lärande som utvecklat pedagogerna. 3

4 Förskolorna har fortsatt att utveckla den pedagogiska miljön på avdelningarna och man ser inte längre den stora skillnaden mellan avdelningarna. Kvalitén har utjämnats under året. En miljödeklaration, d.v.s. en deklaration för vilken miljö barnen i förskolan har rätt till, inleddes på fortbildningsdagen den 16/8. Arbetet är ännu inte slutfört utan fortsätter nästa läsår. En utomhuspedagog anställdes i augusti på Midgårds förskola. Då skulle också ett skärmtak byggas för förvaring av material samt för att ge möjlighet till undervisning utomhus med skydd för vind och nederbörd. Detta skärmtak väntar vi fortfarande på bygglov för. Därför har arbetet inte riktigt kommit igång som var tänkt. Den 10/1 startades vi reflektionsgrupper 1.5h varje fredag. Alla anställda ingick i någon grupp. En av grupperna arbetade med att skapa pedagogiska rum ute. Analys Trygghet i förskolan: Föräldrar, barn och personal upplever att barnen i förskolorna i Fo2 är trygga. Detta kan ses som ett resultat av det likabehandlingsplansarbete och de värdegrunds diskussioner som kontinuerligt förs på områdets arbetsplatsträffar och i reflektionsgrupperna. Förskoleområdet bör fortsätta arbetet med att ersätta anställningar av vikarier med fast anställd personal. På Norra Rörums förskola bör vårdnadshavarna nästa termin märka resultatet av att bemanningen utökats i stället för att vikarier sätts in. Det innebär alltid att fler vikarier måste användas på en liten enhet med få anställda. På större enheter med fler fast anställd personal finns fler möjligheter för personalen att täcka upp för varandra vid kortare frånvaro. Då märker inte vårdnadshavarna frånvaron på samma sätt. På så sätt är större enheter tryggare än mindre. Att vårdnadshavarna på Midgårds förskola har en oro för organisationsförändringar kan härledas till att det förra året blev en ganska stor förändring när Ärlans förskola lades ner och inkluderades i Midgårds förskola. Dessvärre har Midgård genomgått en större renovering under sommaren 2014 som också kommer att upplevas som en förändring för vårdnadshavarna. Ökat fokus på lärandet i förskolan: Skolverket (2012) föreskriver pedagogisk dokumentation i förskolan, dels för att synliggöra verksamheten, dels för att utgöra underlag för bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Fo2 har genomfört stora fortbildningsinsatser för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. I takt med att personalen utvecklat sin kompetens i att utföra pedagogisk dokumentation så har verksamheten förändrats till en mer lärande miljö. Pedagogisk dokumentation hör ihop med ett specifikt arbetssätt som benämns av Skolverket (2012) som ett utforskande arbetsätt. Det kan beskrivas som ett kollaborativt arbetssätt där personalen förhåller sig öppna till barnens utforskande och är nyfikna på de olika fenomen som de undersöker och de frågor som väcks under arbetets gång. De vuxna ses inte som guider eller ledsagare som lotsar barnen, utan de är främst medskapare av kunskap. Personalen är en del i samspelet och de är därför också delaktiga att skapa tillsammans med barnen. Det här sättet att tänka om lärande utgår från postkonstruktionistisk teori. I förskolan innebär detta synsätt att målet inte är att personalen på förhand bestämmer exakt vilken kunskap som ska uppstå i barnens utforskande, men givetvis finns det alltid övergripande mål att sträva mot i en pedagogisk verksamhet. All pedagogisk verksamhet har mål och det är viktigt att ta ut en riktning i det pedagogiska arbetet med barnen. Det kommer att se olika ut beroende på vilka barn och vuxna som deltar, hur den pedagogiska miljön är anordnad 4

5 och hur de relationella samspelen utvecklas (Skolverket, 2012). Detta arbetssätt innebär att barnens inflytande över sitt eget lärande ökar. I den pedagogiska dokumentationen anses reflektionsdelen vara det drivande hjulet, d.v.s. att reflektera tillsammans kring den dokumenterade händelsen och sedan använda reflektionerna som utgångspunkt för att i nästa steg utmana barnens tankar. Den pedagogiska dokumentationen ska leda till pedagogik. Det är reflektionen som utgör grunden för utvecklingen av arbetet och ett reflekterande förhållningssätt till praktiken (Dahlberg, Moss, & Pence, 1999) (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). I reflektionerna kan pedagogerna fånga upp barnens tankar och ta tillvara mångfalden av idéer och strategier som barnen använder sig av samt lyfta fram dessa i reflektion tillsammans med barnen. På så sätt får också pedagogerna syn på de lärprocesser som barnen är i just nu. Då blir nästa steg ett för barnen känt sammanhang där barnen direkt kan vara aktiva och delaktiga i ett samlärande. För att göra denna reflektion med barnen behövs verktyg. Fo2 har det senaste året gjort satsningar både vad gäller inköp av teknik och fortbildning för att öka tillgången och kompetensen kring IKT. IKT är en förkortning av Informations- och Kommunikations-teknik, som bygger på att kommunicera information med hjälp av teknik på olika sätt, t.ex. genom film, bildspel, ljudupptagningar mm, där tekniken står för att informationen kommuniceras via modern digital teknik. En viktig del av ett utforskande arbetssätt är att organisera miljöer som, tillsammans med olika frågor som barnen ställer sig, bjuder in till ett kollaborativt undersökande av olika frågor. Det handlar om att erbjuda barnen en mängd olika möjligheter att pröva med händerna och olika redskap, att iaktta noga, lukta, känna och uppleva. Det blir också väsentligt att involvera flera olika aspekter av lärande och att inkludera flera uttrycksformer (Skolverket, 2012). Resultaten visar att Fo2 har utvecklat den pedagogiska miljön och att kvalitén på den pedagogiska miljön har utjämnats mellan avdelningarna. Detta är ett resultat av den personalrotation som görs vid varje terminsstart och som leder till ett kollegialt lärande. Reflektionsgruppernas arbete har också haft betydelse för denna utveckling. Fo2 behöver fortsätta att utveckla den pedagogiska miljön utomhus på samma sätt. Processen är igångsatt men mycket arbete återstår. På Midgårds förskola har utomhuspedagogen tyvärr sagt upp sig och skärmtaket är ännu inte på plats. Därför är det viktigt att på olika sätt inspirera all personal till att utveckla den pedagogiska utomhusmiljön och utomhuspedagogiken. 5

6 Förbättringsinsatser, Mål att arbeta med läsåret Trygghet i förskolan: Fortsätta arbetet med att omfördela pengar i budgeten till fast anställd personal i stället för vikarier. Fortsätta med värdegrunds- och genusdiskussioner på arbetsplatsträffar, reflektionsgrupper och i likabehandlingsplansarbetet. Ökat fokus på lärandet i förskolan: I förskoleområdet starta ett gemensamt projekt kommande läsår för att på så sätt ge möjlighet till kollegialt lärande. Genom att arbeta med samma projekt i flera barngrupper kan pedagogerna utveckla teorier och dra slutsatser om barns lärande. Fortsätta utveckla den pedagogiska dokumentationen och det utforskande arbetssättet genom fortbildning och erfarenhetsutbyte. Att organisera för och uppmuntra till personalrotation inom området vilket kommer att leda till fortsatt kollegialt lärande. Prioritera utvecklingen av IKT både vad gäller inköp av teknik och kompetensutveckling. Fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska miljön och skapa ett dokument som beskriver den pedagogiska miljön i området, en miljödeklaration. Fortsätta med reflektionsgrupper på fredagar utifrån prioriterade utvecklingsområde: pedagogiskdokumentation/utforskande arbetsätt och pedagogisk miljö utomhus. Genom diskussioner och kollegialt lärande utveckla pedagogernas förhållningssätt så att barnen ges större möjlighet till reellt inflytande över lärandeprocesserna. 6

7 Bil I Fortbildningsplan Fo2 läsåret Förskollärare Förskola i utveckling, heldags konf. Högskolan Kristianstad. 5 förskollärare. Oktoberseminariet - halvdag för förskolan, Hur får vi syn på det barnen håller på med? Pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete med exempel från förskolor i Malmö stad. 3h, Högskolan Malmö, 2 förskollärare Projekterande som ett sätt att lära och leva tillsammans i förskolan barn, pedagoger, familjer och stad. 3h, Malmö högskola, 8 förskollärare. Digitala småbarn. Högskolan Malmö, 5 förskollärare. Handledning och mentorskap i läraryrket, 7.5p, högskolan Kristianstad, 4 förskollärare. Förskolan i fokus, mässa + 2 seminarier. 1. Pianot om digitala teknikens möjligheter. 2. Lärplatta verktyg för lärande. Malmömässan, heldag, 2 förskollärare. Säker livsmedelshantering. Utbildare Jeanette Tage. 1h, samtliga förskollärare. Surfplattan i förskolan- pedagogen gör skillnad, JL-utbildning, Malmö, 2 förskollärare, 3h. Utforskande miljöer i förskolan, Centrum för fortbildning, Malmö, 8 förskollärare, 3h. Seminarieserie: Vardag, vetenskap och vision hur möts de i förskolan? Kommunförbundet, Malmö/Helsingborg, 5 tillfällen a 3h, processtödjarna = 4 förskollärare. Trolletdagarna Kalmar, 2 heldagar, 4 förskollärare. Handledning i arbetslaget av pedagogista Linda Berggrensson, 2 tillfällen a 2.5h. Samtlig personal. Förskolans rikskonferens Malmö, Fånga lärandet!, heldag. 1 förskollärare. Fortbildningsdag Älvkullen, Föreläsning av Karl Wittling, Hur pratar vi med våra barn på förskolan, Samtlig personal. Matematikfortbildning, Räknesätt och samband, Lena Andersson Malmö högskola ges på kommunhuset. 3h, 3 förskollärare. Avocadokärnan och kosmos om växandets mysterium. En föreläsning om ekologiskt tänkande och hållbar utveckling med projektexempel. Malmö högskola, 3h. 7 förskollärare. Studiebesök Trollets förskola i Kalmar, 1 heldag, 1 förskollärare. Seminarievecka Reggio Emilia, 2 förskollärare 7

8 Barnskötare Säker livsmedelshantering. Utbildare Jeanette Tage. 1h, samtliga barnskötare. Projekterande som ett sätt att lära och leva tillsammans i förskolan barn, pedagoger, familjer och stad. 3h, Malmö högskola, 1 barnskötare. Surfplattan i förskolan- pedagogen gör skillnad, JL-utbildning, Malmö, 1 barnskötare, 3h. Utforskande miljöer i förskolan, Centrum för fortbildning, Malmö, 3 barnskötare, 3h. Trolletdagarna Kalmar, 2 heldagar, 5 barnskötare. Handledning i arbetslaget av pedagogista Linda Berggrensson, 2 tillfällen a 2.5h. Samtlig personal. Fortbildningsdag Älvkullen, Föreläsning av Karl Wittling, Hur pratar vi med våra barn på förskolan, Samtlig personal. Studiebesök Trollets förskola i Kalmar, 1 heldag, 2 barnskötare. Musik i förskolan, Höörs musikskola, 5 tillfällen a 2h, 2 barnskötare 8