Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) Jan Johansson Anita Mohall Peter Andersson Annika Bergström

Transkript

1 1

2 Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) Jan Johansson Anita Mohall Peter Andersson Annika Bergström 2

3 Enkät, möten och intervjuer med traumagrupper på respektive sjukhus. Genomgång av studier: Socialstyrelsens rapport om traumavård vid allvarliga händelser, delrapporter samt övrigt studier/forskning inom området. Sammanställning av enkät och intervjuer. Workshop- hur går vi vidare? Redovisning av förstudie RSL. 3

4 Brister Förmåga Behov Förslag till fortsatt handläggning och koordinering av traumaprocessen 4

5 US upptag hela sydöstra sjukvårdsregion Kalmar med Öland en sommarstad Ryhov har ett sekundäruppdrag a. Primärt b. Sekundärt c. Sommar US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 5

6 Längsta sträcka inom Sydöstrasjukvårdsregionen är ca 35 mil Böda norra Öland till US Linköping. Längsta sträcka mellan sjukhus är ca. 25 mil Kalmar - US Linköping. Värnamo US Linköping 20 mil. Kalmar län, 14 mil mellan Kalmar Västervik. Jönköpings län ca 10 mil. Östergötland ca 10 mil. 6

7 Lättvårdsambulans Antal amulanser dag Antal amulanser dygn 5 0 Region Östergötland Jönköpings län Kalmar län 7

8 En larmnivå a. Antal totalt b. Röda 150 c. Orange US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 8

9 a. Aktiveringar Traumalarm a. Totalt antal US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 9

10 a. Totalt antal a. Totalt antal US 10

11 b. Laparatomier (årligen<24t) c. Thoracotomier d. Kraniotomier Totalt US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 11

12 NISS/ISS >15 totalt NISS/ISS >15 totalt Saknat registrering i SweTrau 20 0 Totalt US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 12

13 Saknar uppgift om eventuella patienter till annan vårdnivå a. Totalt antal b. Primära fall c. Remiss till högre vårdnivå Totalt US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 13

14 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Traumateam (antal inom 1t) a. Dag b. Natt 1 0,5 0 US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 14

15 Andel specialister varierar mellan 10-50%. AT-läkare ett sjukhus. ATLS % 15

16 Antal specialistår varierar mellan år Tolkning av lämnade uppgifter oklar då viss randning kan ske under specialistutbildningen. Bakjoursskola? 16

17 DSTC eller DC (%) Högvolymsenhet <1 mån (%) Högvolymsenhet >1 mån (%) Thoraxrandning > 2v (%) 40 Neurorandning > 2v (%) 20 0 US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 17

18 Annan organisation i jourledet a. Andel spec. (%) b. ATLS US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 18

19 När det gäller olika fortbildningar inom Anestesi och trauma så är informationen från de olika sjukhusen bristfällig. Följande kurser förkommer DACT, ETC, PHTLS. Fåtal har erfarenhet från högvolymsenhet. ATSL samtliga. 19

20 Randning inom ST-tjänstgöring? Thoraxrandning Neurorandning Barnrandning US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 20

21 120 Öronjour saknas? 100 Jour gemensamt med US Ortopedjour Öronjour Röntgenjour US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 21

22 a. Inställelsetid (min) På sjukhuset? US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo a. Inställelsetid (min) Endovaskulär kompetens i beredskap 24/7? Saknas i US,VIN, V-vik, Kalmar. Finns i J-kpg, Eksjö, Värnamo. 22

23 Funktionen finns på sjukhusen i lite olika former. Utbildning är genomförd på US, VIN samt planeras i J-kpg Saknas på övriga sjukhus. 23

24 Varierar mycket två olika utbildningar. TNCC/ATSS Generellt ANE o AKM, till viss del IVA, ej OP. Problem på AKM pga hög personalomsättning (VIN, Eksjö, Värnamo) Kalmar speciellt utpekade Ssk har utbildning. OP-SSK, specialkurser i frakturkirurgi (US/VIN) US- fler med utlandserfarenhet 24

25 Beredskapsplan JA Beredskapshöjning Beslutsfattande funktion Särskild sjukvårdsledning 25

26 Andelen SSK i ambulans% SSK % US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 26

27 Andelen SSK som är VUB % VUB SSK % US VIN V-vik Kalmar J-kpg Eksjö Värnamo 27

28 CT (tillgång min. som sämst) U-ljud (tillgång min. som sämst) - FAST finns på US och i J-kpg - Bildöverföring finns på alla sjukhus 0 28

29 Masstransfusion, Protokoll/PM och expansionsmöjlighet finns på alla sjukhusen. Antal opsalar att tillgå inom 1 timme varierar och är svårbedömd och behöver specificeras på tid på dygn etc. US har större resurser att expandera än övriga. Antal IVA-platser är svårbedömd och behöver beskrivas efter antal respiratorer+personal. US har 30 IVA-platser på sjukhusets alla IVAavdelningar. 29

30 Traumaövningar genomförs på alla sjukhusen. Intensiteten varierar från 2 g/mån till 3-4 ggr./år. Aktuell katastrofplan finns på alla sjukhus. Övning av masskadesituation görs i snitt 1 gång/år. I Sydöstrasjukvårdregionen finns instruktörer för de flesta traumautbildningarna. 30

31 Swe Trau och SIR finns på alla sjukhus. Kvalitetsuppföljning med exempelvis MoM görs med olika frekvens och olika former. 31

32 Jönköpings synpunkter sammanfattar övrigas bild: Direkttriage av t.ex. Neurotrauma, svåra multitrauma och barntrauma (förutsätter läkarbemannat transportsystem) Sekundäröverföring efter "stabilisering" efter primärt omhändertagande på Traumaenhet Kliniskt stöd - struktur Utbildning Kvalitetsuppföljning Gemensamt transportsystem 32

33 För få traumafall för en centralisering. Direkttelefon till koordinatorsfunktion 24/7/365. Långa transportavstånd begränsar. 33

34 Utpekad roll som traumacentrum av alla (utom ett) Efterfrågad och fungerande högspecialiserad vård inom NK, Thorax, Brännskadevård och rehabilitering av trauma Positiv aspekt på US Otydlig traumaorganisation, det saknas samsyn mellan olika kliniker Varierande kompetens inom ortopedi, kärl, intervention Barnkirurgiskt traumaomhändertagande saknas Traumajour utan mandat Traumajour med varierande kompetens IVA ett nålsöga Remitterande sjukhus får själv söka nödvändiga kontakter Negativ aspekt på US 34

35 Höga ambitioner-viljan finns att ta expertrollen Det saknas samsyn mellan och inom kliniker om traumaprocessen Oklar fördelning om ekonomiskt ansvar Oklart om akutklinikens (mottagning) uppdrag i ett region och universitetssjukhus perspektiv 35