Traumavård i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Traumavård i Värmland"

Transkript

1 Division opererande specialiteter Traumagrupp Värmland Dnr LK/ Traumavård i Värmland Version 3.00 Karlstad Göran Karlström Ordförande Traumagrupp Värmland

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Versionshistorik med kommentarer Maj Mars januari Traumarutin... 3 Beslut om traumalarm... 3 Rapportering... 3 Avvikelser... 3 Traumalarm Nivåer... 3 Larmkriterier... 4 Karlstad... 5 Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Arvika... 5 Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Torsby... 5 Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt)... 5 RÖTT TRAUMALARM... 6 RÖTT TRAUMALARM PREHOSPITALA ÅTGÄRDER... 7 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESILÄKARE PÅ HELIKOPTER OCH AKUTBIL... 8 RÖTT TRAUMALARM ÅTGÄRDER PÅ SJUKHUS DYGNET RUNT... 9 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING AKUTRUM RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING KIRURGJOUR RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESIJOUR RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ORTOPEDJOUR RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING OPERATIONSAVDELNING RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING IVA RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING RÖNTGEN Larmrutin dagtid: Larmrutin jourtid: RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING BLODCENTRALEN ORANGE TRAUMALARM ORANGE TRAUMALARM PREHOSPITALA ÅTGÄRDER ORANGE TRAUMALARM - ÅTGÄRDER ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING AKUTRUM ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING KIRURGJOUR ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESIJOUR ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING ORTOPEDJOUR ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING OPERATIONSAVDELNING ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING IVA ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING RÖNTGEN ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING BLODCENTRALEN Krav på sjukhus som mottar Trauma som faller under kriterier för Orange eller Rött Traumalarm

3 Versionshistorik med kommentarer 3.00 Maj 2014 Helikopterläkare introducerad i larmrutin Förtydliganden på ett flertal punkter Diskusison om krav på kompetens i mottagande Krav på röntgen utan ifrågasättande och enskilt argumenterande SBAR som rapporteringssätt Telefonnummer layoutmässigt justerade till xxx xx Tidigare begrepp traumaleader är ersatt med traumaledare Tidigare begrepp teamledare är ersatt med teamledare Uppmaning till avvikelserapportering 2.00 Mars 2012 Prehospital rutin för rött och orange traumalarm tillagda Telefonnummer för kontakt från röntgen till Akuten tillagda Revision av version Anestesijouren skall inte längre ha upplysningssökning vid Orange traumalarm. Larmvägar för de olika sjukhusen tydligt angivna. Larm skall ske via telefon till BlodC vid traumalarm. Telefonnummer till BlodC vid larm tillagda för alla tre sjukhus. Arvika sjukhus införande av Rött och Orange larm januari 2011 Gemensam traumarutin för LiV med introducerande av Rött och Orange traumalarm. 2

4 Traumarutin Beslut om traumalarm Beslut om traumalarm kan fattas av inlarmande ambulanspersonal, läkare på ambulanshelikopter, larmmottagande sjuksköterska vid akutmottagningen, kirurgisk primär/bakjour, ortopedins primärjour/bakjour eller anestesins primär/bakjour. Beslutad larmnivå gäller tills patienten genomgått primär utvärdering. Eventuell nedgradering får ske först efter att sådan avslutats. Beslut om nedgradering fattas av traumaledare. Rapportering Skall ske enligt konceptet SBAR, enligt övergripande beslut. Avvikelser All personal som i sin tjänstgöring uppmärksammar att traumarutinen inte följs ombeds avvikelserapportera detta. Avvikelserna skall för kännedom så långt möjligt sändas till Traumagruppens ordförande Göran Karlström och Traumakoordinator Helene Löveström. Traumalarm Nivåer Grunden för Traumalarm i LiV utgår från akutprotokollet för RETTS, som vunnit stor användning inom akutmottagningar och ambulanssjukvård i Sverige. Traumagruppen har utgått ifrån den modell som utarbetats i Göteborg och som också vetenskapligt utvärderats där I detta koncept finns en modul som bara används vid trauma. RETTS-T är uppbyggd kring det prehospitala larmet som resulterar i en av två larmnivåer, en Röd eller en Orange nivå. RETTS-T innehåller därför tre bedömningsgrunder som ger utfallet i larmnivån på traumat: 1. Vitalparametrar som i övriga RETTS 2. Identiferbara skador 3. Skademekanismer Det som avgör vilken nivå som larmas ut på akutmottagningen är dels vitalparametrar och/eller aktuella skador prehospitalt och dels de skademekanismer som finns enligt protokollet Nivå 1= Rött larm Nivå 2= Orange larm 3

5 Larmkriterier Kriterier Rött larm Vitalparametrar och fysiologi A+B =AF < 8 eller > 30 och/eller SpO 2 < 90 % med O 2 eller ofri luftväg C= Systoliskt BT < 90 mm Hg och/eller Puls > 130 D= RLS > 3, GCS < 12 och/eller neurologiskt bortfall och/eller någon av nedanstående identifierade skador prehospitalt Instabil bröstkorg Penetrerande skador på huvud, nacke eller bål (Leder till särskilt larm om penetrerande våld på CSK) Frakturer på 2 eller fler stora rörben Misstänkt instabil bäckenfraktur Skador på ryggraden (med neurologi) Krossad eller amputerad extremitet, ovan hand eller fot. Trauma med rök eller brännskada >18 % (1 ben/2 arm) Misstänkt luftvägsbrännskada Trauma med drunkningstillbud och/eller hypotermi Kriterier Orange larm Om inte NIVÅ 1 larm uppfylls i någon del men 1. SKADEMEKANISM Bilolycka; i > 50 km/tim utan bälte eller ej utlöst krockkudde i > 70 km/tim med bälte eller med utlöst krockkudde med person fastklämd i fordonet 2. UTKASTAD UR FORDON 3. ANNAT Annan person i fordonet avliden MC/Mopedolycka > 30 km/tim (eller liknande och annat högenergivåld) Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från > 3 meter (för vuxna, lägre nivåer för små barn) 4

6 Karlstad Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Akutsökare Primärjour Ortopedi Akutsökare Primärjour Anestesi Akutsökare Anestesisjuksköterska Akutsökare Operationssköterska Akutsökare (endast vid penetrerande våld) Bakjour Anestesi Personsökare (buren dagtid) Bakjour Ortopedi Personsökare (buren dagtid) Röntgen Akutsökare Blodcentral Telefon IVA Takdisplay Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Akutsökare Primärjour Ortopedi Akutsökare Arvika Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Personsökare Bakjour Kirurgi Telefon enligt bakjourschema Anestesibakjour Telefon Anestesisjuksköterska Telefon enligt jourlista Operationsavdelning Telefon i hemmet under jourtid. Ingen beredskap fredagar kl. 17-måndagar kl. 07. IVA Telefon Röntgen Telefon Blodcentral Telefon Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Personsökare Bakjour kirurgi Telefon enligt bakjourlista Torsby Rött traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi Personsökare Bakjour Kirurgi Personsökare/Mobiltelefon Anestesibakjour Personsökare/Mobiltelefon Anestesisjuksköterska Personsökare Operationsavdelning Personsökare/Mobiltelefon IVA Telefon Röntgen Telefon Blodcentral Telefon Orange traumalarm LARMLISTA (Dit larmet går automatiskt) Primärjour Kirurgi primärjour) Anestesisjuksköterska Personsökare (Bakjour kirurgi kallas alltid om ej legitimerad Personsökare 5

7 RÖTT TRAUMALARM 6

8 RÖTT TRAUMALARM PREHOSPITALA ÅTGÄRDER Ambulanssjukvården i Värmland arbetar enligt detta dokument samt Vårdrutin Prehospital sjukvårdsledning och RETTS oavsett antal skadade vid traumaolycksfall. Vid första verifieringsrapporten till mottagande sjukhus, eller TIB i förekommande fall, sker detta enligt triageringsfärg, dvs. antal Röda, Orange, Gula och Gröna patienter (SBAR). Om kriterier för Rött traumalarm är uppfyllda för en eller flera patienter skall Rött traumalarm snarast meddelas till det sjukhus transporten planeras för. Kriterier Rött larm Vitalparametrar och fysiologi A+B =AF < 8 eller > 30 och/eller SpO 2 < 90 % med O 2 eller ofri luftväg C= Systoliskt BT < 90 mm Hg och/eller Puls > 130 D= RLS > 3, GCS < 12 och/eller neurologiskt bortfall och/eller någon av nedanstående identifierade skador prehospitalt Instabil bröstkorg Penetrerande skador på huvud, nacke eller bål (Leder till särskilt larm om penetrerande våld på CSK) Frakturer på 2 eller fler stora rörben Misstänkt instabil bäckenfraktur Skador på ryggraden (med neurologi) Krossad eller amputerad extremitet, ovan hand eller fot. Trauma med rök eller brännskada >18 % (1 ben/2 arm) Misstänkt luftvägsbrännskada Trauma med drunkningstillbud och/eller hypotermi Kriterier Orange larm Om inte NIVÅ 1 larm uppfylls i någon del men 1. SKADEMEKANISM Bilolycka; i > 50 km/tim utan bälte eller ej utlöst krockkudde i > 70 km/tim med bälte eller med utlöst krockkudde med person fastklämd i fordonet 2. UTKASTAD UR FORDON 3. ANNAT Annan person i fordonet avliden MC/Mopedolycka > 30 km/tim Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från > 3 meter 7

9 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESILÄKARE PÅ HELIKOPTER OCH AKUTBIL 1. Larmkriterier mm enligt Rött traumalarm prehospitala åtgärder 2. Rapportera till AKM: a. Klockslag för olyckan b. Vad har hänt c. Hur många skadade, antal Röda, Orangea enligt T-RETTS d. Rapport om den aktuella patienten i. Ålder och kön ii. händelseförlopp iii. Vitalparametrar enligt T-RETTS iv. Identifierbara skador enligt T-RETTS v. Skademekanism enligt T-RETTS vi. Speciella faktorer Ålder > 60år eller < 5 år Allvarlig grundsjukdom hos patienten Gravid patient Känd ökad blödningsbenägenhet i. Utförda medicinska åtgärder e. Beredskap skall finnas direkt tillgänglig vid ankomst för: i. Akut kirurgisk luftväg ii. Thorakotomi iii. Kejsarsnitt iv. Akut kirurgi f. Eventuellt behov av resurser som möter direkt på helikopterplattan g. Förväntad ankomst till akuten 3. Anestesiläkaren på helikoptern och akutbilen värderar tidigt om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas. I sådant fall larmas TIB som verkställer beslutet. Vid tveksamhet kontaktas TIB för diskussion. TIB övertar då ansvaret för vidare bedömning om Katastrofplanen kan behöva användas. 4. Anestesiläkaren följer med patienten in på akutrummet och ger en Kort koncentrerad rapport (1-2 min, enligt SBAR). Under denna får endast urakut livsuppehållande åtgärder vidtas och monitorering av t ex SpO2 säkras. Det medicinska ansvaret för patienten övertas av teamledare. 5. Anestesiläkaren på helikoptern och akutbilen kvarstannar om detta är möjligt för att bistå med mer information, kompetens och för att kunna utföra akut transport till annan vårdnivå om detta beslutas av teamledare. 6. Anestesiläkaren på helikoptern och akutbilen dokumenterar i Cosmic utöver den sedvanliga prehospitala dokumentationen. 8

10 RÖTT TRAUMALARM ÅTGÄRDER PÅ SJUKHUS DYGNET RUNT Sjuksköterska - undersköterska på akutmott larmar; "rött traumalarm" nedanstående: 1. Akutmottagningen samlar mottagande team. Förbereder larminformation för samtliga inkallade resurser (SBAR). Säkerställer att lokaler och utrustning iordningställs. 2. Kirurgjour, larm via akutsökare, om specialist avgör denne om bakjour skall inkallas, i övriga fall ansvarar primärjouren för att bakjouren tillkallas. I situationer där rött larm gäller för mer än en person skall bakjour inkallas. Om ortopedjour inte finns på plats skall kirurgbakjour alltid inkallas oavsett kompetens på primärjouren. Varje patient som inkommer på rött traumalarm skall omhändertas av specialist i Kirurgi, och Anestesiologi, samt i samråd med specialist i Ortopedi i tillägg till eventuella övriga läkarkompetenser. 3. Ortopedjour, larm via akutsökare, om specialist avgör denne om bakjour skall inkallas, i övriga fall ansvarar primärjouren för att bakjouren tillkallas. I situationer där rött larm gäller för mer än en person skall bakjour inkallas. 4. Anestesijour, larm via akutsökare, om specialist avgör denne om bakjour skall inkallas, i övriga fall ansvarar primärjouren för att bakjouren tillkallas. I situationer där rött larm gäller för mer än en person skall bakjour alltid kallas oavsett kompetens på primärjouren. 5. Vid larm om flera skadade eller situation som på annat sätt (andra larm, belastning på Akuten, IVA, Operation) riskerar att kräva mer resurser än vad som enkelt kan göras tillgänglig ansvarar alla jourer och ansvarig ssk på akuten för att värdera om katastrofplanens planering bör användas. Respektive primärjourer ansvarar för att informera sina bakjourer om sådana överväganden om bakjourerna inte finns på plats. Vid larm om penetrerande våld, se kriterier, sker på CSK en särskild larmning om penetrerande våld som innebär att också en operationssköterska larmas till akuten. 6. Operationsavdelningen: Larm via akutsökare. Anestesisjuksköterska larmas till akutmottagningen. En operationssal och personalresurs skall snarast finnas tillgänglig. Se ovan för penetrerande våld på CSK. 7. IVA: Larm via takdisplay. IVA-plats görs klar för patient, personalresurs för larmet utses och är i beredskap även för insatser utanför IVA (Akuten, Röntgen mm) 8. Röntgenavdelningen: Larm via akutsökare. Förbered mottagande av traumapatient för Trauma-CT och eventuellt annan akut undersökning. Undersökningarna skall bedömas och få preliminärsvar utfärdat med maximal skyndsamhet. 9. Blodcentralen: Larm via telefon. Kylväska med 4 E-konc eller blodkyl med minst motsvarande innehåll skall omedelbart kunna hämtas till Akutmottagningen efter larm (som alternativ kan Traumapack 4:4:1 (i Torsby och Arvika 4:3:0) användas (erytrocytkoncentrat, plasma, trombocyter, se också åtgärder Blodcentralen)). Personal inblandad i primärt omhändertagande skall inte ha ansvar för att hämta blod. Laboratoriets jourpersonal (Torsby och Arvika) inlarmas, beredd bistå med laboratorieundersökningar samt utlämnande av blodprodukter. Mottagande sjuksköterska ansvarar för att icke använda blodprodukter återbördas till Blodcentralen. 9

11 10

12 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING AKUTRUM 1. Kort koncentrerad rapport av ambulans-/helikopterpersonal (1-2 min, SBAR). Under denna får endast urakut livsuppehållande åtgärder vidtas och monitorering av t ex SpO2 säkras. 2. Primär undersökning enligt ATLS-konceptet. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare för den enskilda patienten (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. Vem som är teamledare skall tydligt uttalas! Vid flera skadade gäller att teamledare enligt ovan utses och att man eftersträvar att skapa en ledningsgrupp enligt katastrofplanens intentioner (kirurgi, anestesiolog och ssk akuten) som leder, fördelar och prioriterar arbetet. Dessa har också särskilt ansvar för att samordna information mellan berörda enheter och andra organisationer (ambulans, polis, räddningstjänst, närstående, massmedia etc.) 3. Beslut om fortsatt handläggning tas av kirurg i samråd med ortoped och anestesiolog. a. Fortsatt sekundär utvärdering på akutmottagningen b. Utredning på röntgen (Kirurgjour och Anestesiläkare samt Anestesi- eller IVA-sköterska följer patienten) c. Operation omgående d. IVA omgående e. Nedgradering larm (Kirurg- och Ortopedjour, samt akutmottagningens personal fortsätter). Röntgen skall informeras om nedgradering av larmnivå. Ansvarig för denna information är mottagande ssk. Anestesijouren ansvarar för motsvarande information till IVA och Operation. Observera att i de fall inte fortsatt sekundär utvärdering görs på akuten är det synnerligen viktigt att dokumentation av vad som faktiskt gjorts följer med patienten vid alternativen b-d ovan. 11

13 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING KIRURGJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Om ej specialistkompetent kirurgjour eller mer än en patient så skall bakjouren alltid inkallas, vilket primärjouren ansvarar för. Om ortopedjour ej finns tillgänglig skall också alltid kirurgbakjour kallas. 2. Värdera tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finns. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. Tillkalla extra resurspersoner vid behov beroende på larminformationen (Gyn, Barn, ÖNH och Medicinjour, t ex om dessa finns) om så inte redan skett av larmmottagare på akutmottagningen. 4. Vid rött traumalarm som kvarstår efter primär utvärdering skall Anestesijour, Kirurgläkare samt IVA- eller Anestesipersonal finnas kontinuerligt vid patientens sida fram tills patienten tas till IVA, Operation (inklusive vistelse på röntgen) eller att larmet avblåses efter t ex negativ traumaröntgen och beslut av ansvarig traumaledare. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. Vid beslut om att röntgenundersökning EJ skall genomföras: Ansvarig sjuksköterska meddelar röntgen själv eller genom att delegera till annan person på akutrummet. Röntgen återgår till normal verksamhet. Observera behovet av samlad information om flera skadade finns samtidigt. 12

14 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESIJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Meddela snarast IVA och Operation omfattningen av larmet. Om ej specialistkompetent anestesijour eller mer än en patient så skall bakjouren alltid inkallas, vilket primärjouren ansvarar för. 2. Värdera tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Samverka med Anestesi ssk kring information, förberedelser och arbetsfördelning vid flera patienter och planerade åtgärder beroende på larminformation. 4. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finnes. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 5. Ge snarast information till BÅDE IVA och Operation om vad som gäller för fortsättningen så snart besked kan lämnas. Om larmet avblåses skall IVA och Operation snarast meddelas. 6. Om larmet har större omfattning och kan kräva större resurser än en operationssal ansvarar Anestesijouren för att meddela detta till Operationsavdelningen som vidtar åtgärder för att säkerställa nödvändig resurs. 7. Vid rött traumalarm som kvarstår efter primär utvärdering skall Anestesijour, Kirurgläkare och IVA eller Anestesipersonal finnas kontinuerligt vid patientens sida fram tills patienten tas till IVA, Operation (inklusive vistelse på röntgen) eller att larmet avblåses efter t ex negativ traumaröntgen och beslut av ansvarig kirurg. 13

15 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING ORTOPEDJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Om ej specialistkompetent ortopedjour eller mer än en patient så skall bakjouren alltid larmas, vilket primärjouren ansvarar för. Sjukhus som endast har kirurgisk bakjour följer larmrutiner för kirurgi. 2. Värdera tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finns. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 4. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. 5. Meddela omgående bakjouren om denne inte är på plats resultatet av primär och sekundär utvärdering. 14

16 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING OPERATIONSAVDELNING 1. Operationsavdelningen larmas från akutmott som "traumalarm". Larmmottagare (anestesi-ssk -usk/operation-ssk med larmsökare) meddelar personalansvarig ssk på anestesi och instrumentering. Dessa ombesörjer att: 2. Anestesi ssk går till akutmott. Anestesijour larmas direkt från akutmottagningen. Anestesi ssk eller IVA-personal följer patienten om Rött larm kvarstår och patienten skall till Röntgen och vidare till IVA eller Operation eller tills larmet avblåses. Operationssköterska går till akutmottagningen vid larm om penetrerande våld (gäller CSK). 3. Frigöra resurser: 1 operationssal, anestesi- och op-personal med uppgift: beredda att efter anmälan genomföra omedelbar operation av traumapatient. 4. Om larmet har större omfattning och kan kräva större resurser än en operationssal ansvarar Anestesijouren för att meddela detta till Operationsavdelningen som vidtar åtgärder för att säkerställa nödvändig resurs. 15

17 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING IVA 1. Larmmottagande person (På CSK sker larm via display och signal) meddelar personalansvarig ssk (om det inte är samma person) som: 2. Frigör 1 ss + 1 usk/ssk som möjlig hjälpresurs och förbereder lämplig patientplats samt informerar på avdelningen och UVA. 3. Vara beredd understödja och överta patientansvar om patienten skall till Röntgen eller behöver extra stöd på Akutmottagningen. 16

18 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING RÖNTGEN Larmrutin dagtid: 1. Larmmottagare på röntgen meddelar röntgenläkare och informerar CT-lab. och akutlab som förbereder för mottagande av traumapatient. 2. CT och akutlab skall snarast kunna ta emot patient för akut undersökning. 3. Vid beslut om akut röntgenundersökning: Ansvarig kirurg formulerar remiss för datortomografi stort trauma med adekvat information som stöd för maximalt god radiologisk utvärdering. Vid datortomografi "stort trauma" sker undersökningen enligt ett odelbart protokoll, täckande skalle, halsrygg (kotpelare), thorax och buk-bäcken. Intravenöst kontrastmedel används. Patientansvarig kirurg skall närvara vid undersökningen. Undersökningarna skall bedömas och få preliminärsvar utfärdat med maximal skyndsamhet. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. Vid beslut om att röntgenundersökning EJ skall genomföras: Ansvarig kirurg meddelar röntgen själv eller genom att delegera till annan person på akutrummet. Röntgen återgår till normal verksamhet. Observera behovet av samlad information om flera skadade finns samtidigt. 4. Vid behov av kontakt från röntgen till respektive akutmottagning gäller följande telefonnummer: a. Karlstad: b. Arvika: c. Torsby: Larmrutin jourtid: 1. Larmmottagaren informerar jourläkaren och tillser att datortomograf och akut lab förberedes för mottagande av traumapatient. 2. Vid beslut om akut röntgenundersökning: Ansvarig kirurg formulerar remiss för datortomografi stort trauma med adekvat information som stöd för maximalt god radiologisk utvärdering. Vid datortomografi "stort trauma" sker undersökningen enligt ett odelbart protokoll, täckande skalle, halsrygg (kotpelare), thorax och buk-bäcken. Intravenöst kontrastmedel används. Patientansvarig kirurg skall närvara vid undersökningen. Undersökningarna skall bedömas och få preliminärsvar utfärdat med maximal skyndsamhet. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. Vid beslut om att röntgenundersökning EJ skall genomföras: Mottagande sjuksköterska meddelar röntgen själv eller genom att delegera till annan person på akutrummet. Röntgen återgår till normal verksamhet. Observera behovet av samlad information om flera skadade finns samtidigt. 3. Vid behov av kontakt från röntgen till respektive akutmottagning gäller följande telefonnummer: a. Karlstad: b. Arvika: c. Torsby:

19 RÖTT TRAUMALARM HANDLÄGGNING BLODCENTRALEN 1. Larm kommer till Blodcentralen om Rött traumalarm via telefon: Karlstad (Ansvarig = Larmande ssk) Arvika Torsby Blodkyl eller kylväska med en traumapack (4 E-konc, 4 plasma och 1 Trombocytkoncentrat (CSK, i Torsby och Arvika inga trombocyter och 3 plasma i första traumapack, 4 plasma i efterföljande traumapack)) skall finnas för avhämtning på Blodcentralen inom 3 minuter från larm. Personal inblandad i primärt omhändertagande skall inte ha ansvar för att hämta blod. Laboratoriets jourpersonal inlarmas (Torsby och Arvika), beredda att omgående bistå med laboratorieundersökningar samt utlämnande av ytterligare blodprodukter. Lokala rutiner för hur transport av blod skall ske till akutmottagningen eller om det kontinuerligt skall finnas blodkyl med akutblod på akutmottagningarna skall finnas på respektive sjukhus. Ansvarig för detta är Avdelningschef för respektive Akutmottagning. Om en andra traumapack beställs i Arvika och Torsby skall detta automatiskt generera leverans av trombocytkoncentrat till sjukhuset. Ansvarig för att så sker är respektive BlodC. 3. Vid Rött traumalarm skall snabblodgruppering prioriteras så att transfusion av upp till 12 E-konc (ABO-kompatibelt) kan ske i stort sett omgående. 18

20 ORANGE TRAUMALARM 19

21 ORANGE TRAUMALARM PREHOSPITALA ÅTGÄRDER Ambulanssjukvården i Värmland arbetar enligt detta dokument samt Vårdrutin Prehospital sjukvårdsledning och RETTS oavsett antal skadade vid traumaolycksfall. Vid första verifieringsrapporten till mottagande sjukhus, eller TIB i förekommande fall, sker detta enligt triageringsfärg, dvs. antal Röda, Orange, Gula och Gröna patienter. Om kriterier för Orange traumalarm är uppfyllda för en eller flera patienter skall Orange traumalarm snarast meddelas till det sjukhus transporten planeras för. Skulle försämring inträffa under transporten mot sjukhus så att patienten uppfuller krav på rött traumalarm skall ny kontakt tas och uppgradering av orange till rött traumalarm meddelas. Kriterier Rött larm Vitalparametrar och fysiologi A+B =AF < 8 eller > 30 och/eller SpO 2 < 90 % med O 2 eller ofri luftväg C= Systoliskt BT < 90 mm Hg och/eller Puls > 130 D= RLS > 3, GCS < 12 och/eller neurologiskt bortfall och/eller någon av nedanstående identifierade skador prehospitalt Instabil bröstkorg Penetrerande skador på huvud, nacke eller bål (Leder till särskilt larm om penetrerande våld på CSK) Frakturer på 2 eller fler stora rörben Misstänkt instabil bäckenfraktur Skador på ryggraden (med neurologi) Krossad eller amputerad extremitet, ovan hand eller fot. Trauma med rök eller brännskada >18 % (1 ben/2 arm) Misstänkt luftvägsbrännskada Trauma med drunkningstillbud och/eller hypotermi Kriterier Orange larm Om inte NIVÅ 1 larm uppfylls i någon del men 1. SKADEMEKANISM Bilolycka; i > 50 km/tim utan bälte eller ej utlöst krockkudde i > 70 km/tim med bälte eller med utlöst krockkudde med person fastklämd i fordonet 2. UTKASTAD UR FORDON 3. ANNAT Annan person i fordonet avliden MC/Mopedolycka > 30 km/tim Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från > 3 meter 20

22 ORANGE TRAUMALARM - ÅTGÄRDER Ssk - usk på akutmott larmar; "Orange traumalarm" nedanstående: 1. Akutmottagningen samlar mottagande team. Förbereder larminformation för samtliga inkallade resurser (SBAR). Säkerställer att lokaler och utrustning iordningställs. 2. Kirurgjouren överväger, beroende på egen kompetens, om bakjouren skall informeras eller inkallas redan vid larm. Om icke-legitimerad primärjour skall alltid bakjouren inkallas. I situationer där Orange larm gäller för minst två personer skall minst två läkare finnas för undersökning av patienterna. Vid flera skadade gäller att en av ovanstående utses en till övergripande teamledare som leder, fördelar och prioriterar arbetet tillsammans med en övergripande ansvarig ssk. Dessa har också särskilt ansvar för att samordna information mellan berörda enheter och andra organisationer (ambulans, polis, räddningstjänst, närstående, massmedia etc.) 3. Ortopedjour om sådan finnes. 4. Anestesijour larmas ej. Inga akuta åtgärder. 5. Vid larm om flera skadade eller situation som på annat sätt (andra larm, belastning på Akuten, IVA, Operation) riskerar att kräva mer resurser än vad som enkelt kan göras tillgänglig ansvarar alla jourer och ansvarig ssk på akuten för att värdera om katastrofplanens planering bör användas. Respektive primärjourer ansvarar för att informera sina bakjourer om sådana överväganden om bakjourerna inte finns på plats. 6. Operationsavdelningen: Inga akuta åtgärder. 7. IVA: Inga akuta åtgärder. 8. Röntgenavdelningen: Inga akuta åtgärder. Efter kontakt från kirurg eller ortoped prioritera patient till röntgenundersökning på vanliga medicinska grunder. Röntgenläkare skall skyndsamt kunna granska gjorda undersökningar. 9. Blodcentralen: Inga akuta åtgärder. 21

23 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING AKUTRUM 1. Kort koncentrerad rapport av Ambulanspersonal (1-2 min, SBAR). Under denna får endast urakut livsuppehållande åtgärder vidtas (= uppgradering till Rött traumalarm) och monitorering av t ex SpO2 säkras. 2. Primär undersökning enligt ATLS-konceptet. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). Vid avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 3. Beslut om fortsatt handläggning tas av kirurg i samråd med eventuellt närvarande ortoped och/eller anestesiolog. Eventuell uppgradering av larm till RÖTT TRAUMALARM sker genom att larm dras som vanligt. a. Fortsatt sekundär utvärdering på akutmottagningen b. Utredning på röntgen (Kirurgjour och Akutmottagningens personal ansvarar för vård och monitorering om behov finns). c. Operation (anmälan som vanligt) d. IVA (föregånget av kontakt och diskussion med Anestesijour som vanligt) e. Nedgradering larm (Kirurg- och eventuell Ortopedjour, samt akutmottagningens personal fortsätter, men dokumenterar att larmet avblåses). Observera att i de fall inte fortsatt sekundär utvärdering görs på akuten är det synnerligen viktigt att dokumentation av vad som faktiskt gjorts följer med patienten vid alternativen b-d ovan. 22

24 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING KIRURGJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Kirurgjouren överväger, beroende på egen kompetens, om bakjouren skall informeras eller inkallas redan vid larm. Om icke-legitimerad primärjour skall alltid bakjouren inkallas. I situationer där Orange larm gäller för minst två personer skall minst två läkare finnas för undersökning av patienterna. 2. Värdera tillsammans med eventuella övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finns. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. Tillkalla extra resurspersoner vid behov (Anestesi, Gyn, Barn, ÖNH och Medicinjour, t ex om dessa finns) om så inte redan skett av larmmottagare på akutmottagningen. 4. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. 23

25 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING ANESTESIJOUR 1. Inga akuta åtgärder. 2. Värdera, om kontaktad, tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Om Anestesijouren bistår på akuten gäller att Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 4. Vid Orange traumalarm som kvarstår efter primär utvärdering ansvarar kirurgjour och akutmottagningens personal för eventuell övervakning på röntgen och på akuten tills definitivt vårdbeslut tagits. 24

26 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING ORTOPEDJOUR 1. Inställelse vid akutrum. Mottag larminformation. Överväg information till eventuell bakjour, vilket primärjouren i så fall ansvarar för. 2. Värdera tillsammans med övriga jourer om larmet kan innebära att Katastrofplanen kan behöva användas och vidta i sådant fall åtgärder enligt denna. 3. Se till att övrig personal blir informerad. Ge direktiv om önskade specifika förberedelser om tid finns. Kirurg, Anestesi eller Ortopedbakjour är teamledare (i den ordningen, om närvarande, om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes). I avsaknad av bakjour leder kirurgjouren arbetet med patienten om inget annat uttryckligen tydligt överenskommes. 4. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. 5. Meddela omgående bakjouren om resultatet av primär och sekundär utvärdering kräver åtgärder bortom primärjourens egen kompetens. 25

27 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING OPERATIONSAVDELNING 1. Inga akuta åtgärder 2. Operationsavdelningen får vid behov information från Anestesijouren (alternativt kirurg eller ortopedjour) om Orange traumalarm kräver förberedelser på operation. 3. Operationsverksamheten fortsätter som vanligt löpande prioritering på medicinska grunder. Patient från orange traumalarm som skall opereras anmäls på vanligt sätt på respektive sjukhus. 26

28 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING IVA 1. Inga akuta åtgärder. 2. Intensivvårdsavdelningen får vid behov information från Anestesijouren (alternativt kirurg eller ortopedjour) om Orange traumalarm kräver förberedelser på IVA. 27

29 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING RÖNTGEN 1. Röntgenpersonal meddelas av kirurg eller ortoped om traumapatient på orange traumalarm skall genomgå akut röntgenundersökning med högsta prioritet (uppgradering till Rött traumalarm?). I annat fall sker remittering på vanligt sätt elektroniskt. 2. Prioritering görs vid behov på medicinska och resursmässiga grunder i direkt kommunikation mellan ansvariga läkare och röntgen. 4. Vid beslut om akut röntgenundersökning: Ansvarig kirurg formulerar remiss för datortomografi stort trauma med adekvat information som stöd för maximalt god radiologisk utvärdering. Vid datortomografi "stort trauma" sker undersökningen enligt ett odelbart protokoll, täckande skalle, halsrygg (kotpelare), thorax och buk-bäcken. Intravenöst kontrastmedel används. Observera: Trauma-CT innefattar alltid hela undersökningen. Enligt ATLS-konceptet kan halsryggen i vissa fall frias vid klinisk undersökning på akutrummet. Om selektiv reducerad undersökning skall göras så skall beställning göras selektivt av respektive delundersökningar. 5. Vid behov av kontakt från röntgen till respektive akutmottagning gäller följande telefonnummer: d. Karlstad: e. Arvika: f. Torsby:

30 ORANGE TRAUMALARM HANDLÄGGNING BLODCENTRALEN 1. Inga akuta åtgärder. 29

31 Krav på sjukhus som mottar Trauma som faller under kriterier för Orange eller Rött Traumalarm. 1. Tydlig larmrutin känd av all personal engagerad i traumaomhändertagande och inarbetad i introduktion för alla nyanställda inom dessa områden. 2. Patient som inkommer (rött traumalarm) skall kunna mötas av minst specialistkompetent kirurg, ortoped och anestesiläkare inom 30 minuter från larm och vid ankomst till sjukhus (orange traumalarm) skall alltid två läkare finnas på plats (oavsett kliniktillhörighet). 3. På Akutrum eller omedelbart tillgängligt i direkt anslutning skall utrustning och/eller Läkemedel finnas omedelbart på plats för: a. Intubation och Ventilation. b. Immobilisering av halsrygg och ryggrad generellt. c. Thoraxdrän d. Hjärt- och Lungräddning. e. Etablering och genomförande av infusion/transfusion via GROVA infarter, 1,4 mm och större. Detta skall även inkludera möjlighet till intraosseös access och CVK. f. Minst 6 l varm infusionslösning för akut bruk. g. Artärkateterisering och provtagning av artärblod. h. Övervakning (transportabel) av saturation, EKG med hjärtfrekvens, noninvasivt och invasivt blodtryck. i. Kontinuerlig mätning av kroppstemperatur (rekommendation KAD-temp). j. Stabilisering av instabilt bäcken. 4. På sjukhuset skall omgående efter rött larm minst: a. Traumapack (4 E-konc, 4 plasma och 1 trombocytkoncentrat (CSK) och 4:3:0 i Torsby och Arvika) finnas för omedelbar hämtning på Blodcentralen eller redan finnas på akutmottagningen. b. Blodtransfusion upp till 12 E-konc okorstestat eller snabbgrupperat kunna genomföras. c. En IVA-patient kunna mottas d. En urakut operation med laparotomi kunna startas e. En trauma-ct undersökning genomföras f. Antidot för reversering av Waran-blödning finnas g. Plasmatransfusion löpande kunna genomföras 5. Sjukhusets i tjänst varande bakjourer skall alltid kunna genomföra: a. Nödkoniotomi och adekvata åtgärder vid svår luftväg. b. Explorativ laparatomi med fokus på att hantera akut blödning, damage control och organperforationer. c. Extern fixation i nedre extremitet. d. Extern fixation i övre extremitet. 6. På sjukhuset skall inom 1 timma från larm kunna genomföras (kompetens både för operatör och vid operationsavdelning): a. Kraniotomi b. Thorakotomi inkluderande anestesi med enkellungventilation. 30

32 7. På sjukhuset skall inom 2 timmar från larm kunna genomföras: a. Komplett fasciotomi nedre extremitet b. Komplett fasciotomi övre extremitet c. Trombocyttransfusion, Fibrinogentillförsel och/eller Novoseveninfusion 8. Traumagenomgång skall årligen ingå i Akutmottagning, AnOpIVA, Kirurgi och Ortopedienheternas fortbildning för aktuell personal. 9. Traumarutinen skall ständigt vara väl integrerad med katastrofplanens formuleringar och LKKB:s arbete. Ansvarig för detta är Traumagruppens ordförande. 31

Publicerat för enhet: Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik Version: 14

Publicerat för enhet: Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik Version: 14 Publicerat för enhet: Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik Version: 14 Innehållsansvarig: Inger Bjurström, Vårdutvecklare, Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus (carbj2) Giltig från: 2018-10-29

Läs mer

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... o Ambulans:... o HKP:... o Söker själv:... Olyckstid:. Ankomst akutrum:...

Läs mer

Traumaomhändertagande

Traumaomhändertagande Traumaomhändertagande Rev 2009-09-03 Traumaomhändertagande lasarettet Ljungby Målsättning Tre samtida multitrauma skall kunna tas om hand enligt nedanstående riktlinjer. Det direkta patientomhändertagandet

Läs mer

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... Olyckstid::... Ankomst akutrum:... lämnar akutrum;... Ambulans:. Hkp:... Söker

Läs mer

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam 2008-12-11 Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam INLEDNING Denna manual har arbetats fram för att ligga som grund för omhändertagandet av svårt skadade patienter

Läs mer

Handläggning av stort trauma vid Västerviks sjukhus

Handläggning av stort trauma vid Västerviks sjukhus 2011-09-20 Handläggning av stort trauma vid Västerviks sjukhus Bengt Arvidsson Verksamhetschef Kirurg kliniken, Västerviks Sjukhus Innehållsförteckning 2 Målsättning och organisation 3-4 Traumaorganisation

Läs mer

Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset Jävsdeklaration Inga ekonomiska bindningar att redovisa Nationella traumalarmskriterier

Läs mer

Dokumentnamn: 2. Akutkliniken Akutmottagning Ledningsansvarig sjuksköterska. Giltig fr o m:

Dokumentnamn: 2. Akutkliniken Akutmottagning Ledningsansvarig sjuksköterska. Giltig fr o m: Dokumentera åtgärder med klockslag. Åtgärdskalendern kan användas för dokumentation. Kirurgbakjour larmas av enligt PM på Akutmottagningen. Åtgärd Klockan/ signatur 1. Vid begäran av sjukvårdsgrupp - larma

Läs mer

Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL

Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL Datum:... Beräknad ankomst:... Olyckstid:... Ankomst akutrum:... Ambulans Hkp Söker

Läs mer

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01 Vid stabsläge larmas anestesibakjouren enbart vid behov VID LARM: Åtgärd Klockan/ signatur 1. Ta emot rapport från primärjour anestesi om aktuell händelse och nuvarande situation på kliniken. 2. Jourtid

Läs mer

Dokumentnamn: 1. Akutkliniken Akutmottagning Ledningsansvarig Läkare. Giltig fr o m:

Dokumentnamn: 1. Akutkliniken Akutmottagning Ledningsansvarig Läkare. Giltig fr o m: Dokumentera tagna beslut och åtgärder med klockslag. Åtgärdskalendern kan används som dokumentationsunderlag. STABSLÄGE DATUM: Åtgärd Klockan/ Signatur 1. Kontrollera med Ledningsansvarig sjuksköterska

Läs mer

Dokumentnamn: 11. Kirurgkliniken US, traumajour/mellanjour s.97140, åtgärdskalender i katastrofplan

Dokumentnamn: 11. Kirurgkliniken US, traumajour/mellanjour s.97140, åtgärdskalender i katastrofplan Kirurgens traumajour US (s. 97140) kontaktas av ledningsansvarig sjuksköterska(ls) på akutmottagningen. Benämningen Ledningsansvarig traumajour (medicinsk ansvarig) aktiveras i samband med förhöjd beredskap

Läs mer

Dokumentnamn: 2. Akutkliniken Akutmottagning Ledningsansvarig sjuksköterska. Giltig fr o m:

Dokumentnamn: 2. Akutkliniken Akutmottagning Ledningsansvarig sjuksköterska. Giltig fr o m: Dokumentera åtgärder med klockslag. Åtgärdskalendern kan användas för dokumentation. Kirurgbakjour larmas av enligt PM på Akutmottagningen. STABSLÄGE DATUM: När beslut om Stabsläge fattats av kirurgbakjouren:

Läs mer

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter Detta kompendium ska fungera som en hjälp och checklista för jourhavande läkare som handlägger traumapatienter vid Akademiska Sjukhuset Riktlinjerna

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Röntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg

Röntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Röntgen Giltig fr.o.m: 2018-05-09 Faktaägare: Karin Walde, specialistläkare Röntgenenheten Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Akuta larm på Akademiska sjukhuset

Akuta larm på Akademiska sjukhuset 2011-11-22 senast ändrad 2015-06-24 Akuta larm på Akademiska sjukhuset - en översikt av larmsystemet för akuta larm 1. ÖVERSIKT LARMKATEGORIER OCH LARMTYPER... 2 SCHEMATISK ÖVERSIKT... 2 2. LARMKATEGORIER...

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter

Läs mer

Akuta larm på Akademiska sjukhuset

Akuta larm på Akademiska sjukhuset Godkänt den: 2018-09-23 Ansvarig: Göran Günther Gäller för: Akademiska sjukhuset Innehåll Översikt larmkategorier och larmtyper...2 Schematisk översikt...2 Larmkategorier...3 Traumalarm...3 Akutlarm...4

Läs mer

Säker traumavård självvärderingsformulär

Säker traumavård självvärderingsformulär Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Akuta larm på Akademiska sjukhuset

Akuta larm på Akademiska sjukhuset 2011-11-22 Senast ändrad 2016-12-12 Akuta larm på Akademiska sjukhuset - en översikt av larmsystemet för akuta larm 1. ÖVERSIKT LARMKATEGORIER OCH LARMTYPER... 2 SCHEMATISK ÖVERSIKT... 2 2. LARMKATEGORIER...

Läs mer

Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse

Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse Triage på skadeplats inom Region Östergötland Anita Mohall, Joakim Lundin, Oscar Henning Syfte och mål med presentation Syftet är att få igång en dialog som

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Traumamanual

Akademiska sjukhuset. Traumamanual u Akademiska sjukhuset Division: Alla Verksamhetsområde: Alla Titel: Traumamanual Enhet: Alla ID.nr Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt av: Bengt Sandén, chefsläkare Godkänt den: 2014-10-30 Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Akuta medicinska larm vid SÄS Skene

Akuta medicinska larm vid SÄS Skene 2017-09-11 24039 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen beskriver ansvar, larmrutiner och handläggning av patienter med både livshotande och mindre allvarliga tillstånd vid SÄS Skene. Dessutom handläggning vid

Läs mer

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen

Läs mer

Dokumentnamn: Kirurgkliniken, Traumajour. Giltig fr.o.m. 2011-05-01

Dokumentnamn: Kirurgkliniken, Traumajour. Giltig fr.o.m. 2011-05-01 Kirurgens traumajour US (s. 97140) kontaktas av ledningsansvarig sjuksköterska(ls) på akutmottagningen. Benämningen Ledningsansvarig traumajour (medicinsk ansvarig) aktiveras i samband med alla beredskapslägen

Läs mer

Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten

Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Operativa direktiv Giltig fr.o.m: 2018-12-06 Faktaägare: Fredrik Hidebring, Avdelningschef Ambulansverksamheten Fastställd av: Stefan Engdahl,

Läs mer

Magnetkameraundersökning i sedering/anestesi

Magnetkameraundersökning i sedering/anestesi Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Externa narkoser Giltig fr.o.m: 2018-02-15 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, medicinskt ledningsansvarig läkare, operationsenheten i Växjö Fastställd av: Annica

Läs mer

Tertiary Trauma Survey (TTS)

Tertiary Trauma Survey (TTS) Godkänt den: 2017-02-27 Ansvarig: Fredrik Linder Gäller för: Akademiska sjukhuset Vad är? En strukturerad undersökning och genomgång av en multitraumapatient efter initial resuscitering och stabilisering.

Läs mer

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Gäller

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN DTs Multitrauma rutiner

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN DTs Multitrauma rutiner Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21561 su/med 2017-06-19 4 Innehållsansvarig: Helén Milde, Röntgensjuksköterska, Thorax- och skelettradiologi (helmi1) Godkänd av: Martin Rösman, Verksamhetschef,

Läs mer

Remissbedömning ortopedi, SÄS

Remissbedömning ortopedi, SÄS 2018-02-09 27047 1 (6) Sammanfattning Remiss från externa vårdgivare och egen vårdbegäran inkomna till ortopedkliniken bedöms enligt denna riktlinje. Akuta konsultremisser omhändertas av dagbakjour eller

Läs mer

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. 2014-12-02 4 1(7) Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. Definition direktinläggning Inläggning på akutgeriatrisk vårdplats av multisjuk äldre patient i

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Transport från vårdcentral. Charlotta Nelsson Ambulansöverläkare & Chefläkare

Transport från vårdcentral. Charlotta Nelsson Ambulansöverläkare & Chefläkare Transport från vårdcentral Transport från vårdcentral Målbild: Tillsammans arbetar vi för att en av vårdens övergångar sker med hög patientsäkerhet samtidigt som vi använder våra resurser på bästa sätt

Läs mer

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Höftfrakturlinjen SUS - Lund Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Introduktion av nya läkare på akutmottagningen, Kirurgiska kliniken, med bifogad checklista

Introduktion av nya läkare på akutmottagningen, Kirurgiska kliniken, med bifogad checklista 1 (5) akutmottagningen,, med Denna checklista är tänkt att användas som stöd vid introduktion av nya läkare på akutmottagningen. Den täcker administrativa och praktiska rutiner men inte medicinsk handläggning

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Dokumentnamn: 2. Akutkliniken US, Ledningsansvarig SSK, åtgärdskalender i katastrofplan. Reviderad Andreas Bernad, Beredskapssamordnare

Dokumentnamn: 2. Akutkliniken US, Ledningsansvarig SSK, åtgärdskalender i katastrofplan. Reviderad Andreas Bernad, Beredskapssamordnare Ledningsansvarig sjuksköterska (namn) Traumajour US(namn) Chef särskild sjukvårdsledning US(namn) TIB (namn) Dat/kl: Ledningsansvarig sjuksköterska(ls) följer internt PM Larm till akutmottagningen och

Läs mer

TMC jour rutindokument Piteå

TMC jour rutindokument Piteå Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (10) TMC jour rutindokument Piteå Kontaktuppgifter till TMC/Sydney Telefonnummer till jourverksamheten/sydney Telefonnummer till kontoret i Sydney 08-52 500 592 Back-up:

Läs mer

Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS

Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS linda.jorgensen@vgregion.se KUNGÄLVS SJUKHUS Ett hälsofrämjande sjukhus När Kungälvs sjukhus togs i bruk på slutet av 1800-talet

Läs mer

TMC jour rutindokument - Gällivare

TMC jour rutindokument - Gällivare Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (10) TMC jour rutindokument - Gällivare Kontaktuppgifter till TMC/Sydney Telefonnummer till jourverksamheten/sydney Telefonnummer till kontoret i Sydney 08-52 500 592

Läs mer

Kejsarsnitt prioritering, larm och genomförande, VO ObGyn Sunderby Sjukhus

Kejsarsnitt prioritering, larm och genomförande, VO ObGyn Sunderby Sjukhus Kejsarsnitt prioritering, larm och genomförande, VO ObGyn Sunderby Sjukhus Berörda enheter Förlossningsenheten och Centraloperation, Sunderby Sjukhus. Syfte Definiera begreppen planerat, akut, akut brådskande,

Läs mer

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015 Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen

Läs mer

Datum: Händelseanalys. Trafikolycka med dödlig utgång. Februari Analysledare: Verksamhetsutvecklare. Västra Götalandsregionen

Datum: Händelseanalys. Trafikolycka med dödlig utgång. Februari Analysledare: Verksamhetsutvecklare. Västra Götalandsregionen Datum: 2017-12-20 Händelseanalys Trafikolycka med dödlig utgång Februari 2017 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Uppdrag ges att genomföra händelseanalys avseende

Läs mer

Säker Traumavård Sida 1 av 9 Säker Traumavård. Återföringsrapport till Centrallasarettet Växjö VT 2017

Säker Traumavård Sida 1 av 9 Säker Traumavård. Återföringsrapport till Centrallasarettet Växjö VT 2017 Säker Traumavård Sida 1 av 9 saker.trauma@lof.se Säker Traumavård Återföringsrapport till Centrallasarettet Växjö VT 2017 Säker Traumavård Sida 2 av 9 saker.trauma@lof.se Innehåll Säker Traumavård... 1

Läs mer

TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset TRAUMASYSTEM I SVERIGE TRAUMASYSTEM I NORGE 0,9 milj 2 milj 2,1 milj 1,7 milj 1 milj 1,7

Läs mer

Driftsinformation Ambulans SU

Driftsinformation Ambulans SU Ambulanssjukvården SU LR:04 1.5 1.4 Sidan 1 av 5 Driftstider Enhet Station Drift Mån-Fre Jour Drift Lör-Sön Jour 351-9110 Centrum Må-To 07:00-17:00 - Fre 07:00-03:00 351-9120 Centrum 07:00-18:00/18:00-07:00-07:00-07:00-351-9130

Läs mer

STEMI_akutmott_jourtid Upprättare Datum Sidnr Bertil Olsson 2008-12-02 1 (5) Thomas Pettersson 1.0

STEMI_akutmott_jourtid Upprättare Datum Sidnr Bertil Olsson 2008-12-02 1 (5) Thomas Pettersson 1.0 Bertil Olsson 2008-12-02 1 (5) RIKTLINJER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV INKOMMANDE PATIENTER MED misstänkt ST-höjningsinfarkt ()/ nytillkommen vänstergrenblock(lbbb) Helgfria måndagar-torsdagar 16:00-08:00 och

Läs mer

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016 Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31

Läs mer

Akuta medicinska larm vid SÄS Borås

Akuta medicinska larm vid SÄS Borås 2015-03-18 9485 1 (16) Sammanfattning I syfte att höja patientsäkerheten har denna riktlinje för akuta medicinska larm (AML) tagits fram för att ligga till grund för sjukhusets arbete med AML. Riktlinjen

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

Akut traumaoperation, rutin

Akut traumaoperation, rutin Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Åtgärder Giltig fr.o.m: 2018-05-30 Faktaägare: Robert Szepesvari, specialistläkare kirurgkliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum,

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Akuta medicinska larm vid SÄS Borås

Akuta medicinska larm vid SÄS Borås 2018-05-09 9485 1 (8) Sammanfattning I syfte att höja patientsäkerheten har denna riktlinje för akuta medicinska larm (AML) tagits fram för att ligga till grund för sjukhusets arbete med AML. Riktlinjen

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) Jan Johansson Anita Mohall Peter Andersson Annika Bergström

Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) Jan Johansson Anita Mohall Peter Andersson Annika Bergström 1 Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) Jan Johansson Anita Mohall Peter Andersson Annika Bergström 2 Enkät, möten och intervjuer med traumagrupper på respektive sjukhus. Genomgång av studier: Socialstyrelsens

Läs mer

Dokumenttyp: PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: NSC

Dokumenttyp: PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: NSC 1 MEDICINPATIENTER... 2 1.1 VÄSTRA DISTRIKTET... 2 1.2 CENTRALA DISTRIKTET... 2 1.3 ÖSTRA DISTRIKTET... 2 2 KIRURGPATIENTER... 3 2.1 VÄSTRA DISTRIKTET... 3 2.2 CENTRALA DISTRIKTET... 3 2.3 ÖSTRA DISTRIKTET...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Manual ambulansjournal version Manual ambulansjournal

Manual ambulansjournal version Manual ambulansjournal Manual ambulansjournal Ambulansjournalen består av två delar: 1. Akutjournal Ambulans där främst ambulanslogistiska uppgifter, men även kompletterande anamnes, dokumenteras. 2. Akutjournal enligt METTS

Läs mer

Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd

Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd Manual Checklista beslutsstöd Checklista beslutsstöd är ett verktyg för sjuksköterskor som ska användas vid bedömning av försämrat hälsotillstånd hos personer med kommunal hälso- och sjukvård, där en planering

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Obstretisk NEWS2 riktlinje

Obstretisk NEWS2 riktlinje Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: MIG Faktaägare: Kerstin Cesar, sjuksköterska ProACTcourse Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions

Läs mer

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1(6) Gäller för Medicinsk vård Ambulanssjukvård gem Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1 Syfte Patienten ska efter bedömning, genomgång av checklista samt hänsyn

Läs mer

Höftprocessen Landstinget i Östergötland Östra distriktet.

Höftprocessen Landstinget i Östergötland Östra distriktet. Vrinnevisjukhuset en Landstinget i Östergötland Östra distriktet Detta är ett övergripande PM för patienter med misstänkt höftfraktur i östra länsdelen Alla patienter med misstänkt höftfraktur handläggs

Läs mer

TMC jour Remittentinfo Kalix

TMC jour Remittentinfo Kalix Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (8) TMC jour Remittentinfo Kali Bakgrund Från och med 2 februari 2018 har Bild- och funktionsmedicin ingått avtal med TeleMedicineClinic (TMC) för granskning av radiologiska

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp) Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning Väntetid Måste omhändertas först 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det

Läs mer

Dokumentnamn: 4. Akutkliniken Akutmottagning Sekreterare. Giltig fr o m: 2011-06-01

Dokumentnamn: 4. Akutkliniken Akutmottagning Sekreterare. Giltig fr o m: 2011-06-01 Nattetid finns ingen sekreterare på akutmottagningen. Denna åtgärdskalender ska då följas av utpekad sjuksköterska efter direktiv från ledningsansvarig sjuksköterska akutmottagningen (LS). Dokumentera

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Intensivvård/ intermediärvård

Intensivvård/ intermediärvård Intensivvård/ intermediärvård Markus Castegren Överläkare/Funktionsområdeschef Intensivvård Perioperativ medicin och intensivvård (PMI) markus.castegren@karolinska.se SFAIs definition av intensivvård Intensivvård

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient

Läs mer

Faktaägare: Robert Szepesvari, Överläkare kirurgkliniken Växjö Anders Lindgaard Andersen, Överläkare anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Robert Szepesvari, Överläkare kirurgkliniken Växjö Anders Lindgaard Andersen, Överläkare anestesikliniken Växjö Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Åtgärder Giltig fr.o.m: 2018-02-08 Faktaägare: Robert Szepesvari, specialistläkare kirurgkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum,

Läs mer

Särskild sjukvårdsledning, LiM Chef

Särskild sjukvårdsledning, LiM Chef 1(7) Särskild sjukvårdsledning, LiM Chef Kontaktas av: - Vid stabsläge: Ledningsansvarig sjuksköterska akutmottagning - Vid förstärknings- eller katastrofläge: Via växeln genom Rapid Reach Ledningsplats:

Läs mer

Meningen med avvikelser?

Meningen med avvikelser? Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera

Läs mer

Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ambulansverksamhet; Akutmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 10

Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ambulansverksamhet; Akutmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 10 Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ambulansverksamhet; Akutmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 10 Innehållsansvarig: Jonas Feldthusen, Överläkare, Akutmottagning läkare (jonfe) Giltig

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR

Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Godkänt den: 2017-10-29 Ansvarig: Inge Bruce Gäller för: Region Uppsala Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 ABCDE (Airways, Breathing, Circulation,

Läs mer

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Traumatologi - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Traumatologi En solig tisdagsmorgon i mars: - en 42-årig kvinna är på väg in till

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:

Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare: Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten

Läs mer

Integration Mobimed Cambio Cosmic Ambulansverksamheten

Integration Mobimed Cambio Cosmic Ambulansverksamheten Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Rutiner verksamheten Faktaägare: Richard Andersson, Sektionsledare Ambulansverksamheten Fastställd av: Stefan Engdahl, Verksamhetschef Ambulansverksamheten

Läs mer

Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US.

Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US. Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US. Datum/ klockan Chef särskild sjukvårdsledning US Namn: Är sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig.

Läs mer

Centrala funktioner på region Öst

Centrala funktioner på region Öst Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Dokumentnamn: 4. Akutkliniken Akutmottagning Sekreterare. Giltig fr o m:

Dokumentnamn: 4. Akutkliniken Akutmottagning Sekreterare. Giltig fr o m: Nattetid finns ingen sekreterare på akutmottagningen. Denna åtgärdskalender ska då följas av utpekad sjuksköterska efter direktiv från ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmott. Dokumentera åtgärder

Läs mer

Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF

Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF Obligatorisk kod för start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: Bedöm medvetande och därefter andningen. Cirkulation:

Läs mer

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Bakgrund: När A-HLR repeteras blir det ofta fokus på läkemedel och själva algoritmen, viktigt är dock att även träna de moment som skall göras

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 180425-26 Kirurgkliniken SK Sjukhus Hässleholm Ort Kirurgi Verksamhetsområde Åsa oström och erne Eriksson Inspektörer STRUKTUR Verksamheten

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Region Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 20170511 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Region Kronoberg och som får ett

Läs mer