Följeutvärdering Intervjuer med beslutsfattare. för ESF-projektet LärlingsLotsen. Lisa Fröbel

Transkript

1 Följeutvärdering Intervjuer med beslutsfattare för ESF-projektet LärlingsLotsen - Lisa Fröbel

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Starkt stöd för Lärlingslotsen 3 Politisk förankring behövs 3 Regional samverkan efterfrågas 3 Stimulera intresset 4 Kontrakt och manual 4 Finansiering 4 Ägare av Lärlingslotsen 4 Sammanfattning av intervjuerna, kommunvis 4 Bilaga1. Inom ramen för uppdraget som följeutvärderare för projektet Lärlingslotsen har följande intervjuer genomförts. 7 Bilaga2. Frågeställningar vid intervjuerna 8 2

3 Starkt stöd för Lärlingslotsen Vi har genomfört intervjuer med främst tjänstemän och politiker länet runt. Vilka vi intervjuat, de frågor som ställts och sammanfattningar av svaren kommunvis ges i bilaga 1-3. Som en allmän slutsats kan vi som följeutvärderare konstatera att det bland tjänstemän och politiker finns ett brett stöd för att Lärlingslotsens verksamhet behövs. Det råder stor samstämmighet om att lärlingsutbildning som utbildningsform är en fantastisk möjlighet som borde vara tillgänglig för många fler. Det upplevs som att inte minst näringslivet önskar en tydlig regional ledning i denna fråga. Kännedomen var överlag god, men djupare kunskaper erhölls ju närmare det rent operativa arbetet personen var: På samma vis fanns det mer övergripande förståelse på högre strategisk politikernivå. Kännedomen om Lärlingslotsen bland politiker är dock mindre god. Men trots att det finns en god förståelse för behovet av lotsen, var det sällan en fråga som aktivt diskuterats. Orsaker till detta bedöms bl.a. vara det stora utbudet på utbildningsalternativ som gör det svårt att skapa ett nödvändigt helikopterperspektiv, särskilt som politiker eller utomstående. Politisk förankring behövs Som följeutvärderare ser vi det som viktigt att Lärlingslotsens funktion tydliggörs på ett konkret och pedagogiskt vis, för att understödja och vara som underlag vid de politiska samtal som behövs, för att skapa prioritet i frågan. Detta är särdeles viktigt då politikernas stöd är nödvändigt oavsett formatet på framtida vuxenlärlingsform. Politikerna behöver förstå vikten av att tillsätta ett regionalt ledarskap med mandat som samordnar. Med en god bild av utbildningsalternativen är det lättare för politiker att definiera målgrupper och avgränsa tjänstemännens spelplan och därigenom tydliggöra deras uppdrag. Tydlighet är särdeles viktigt då det beroende på kommun är olika målgrupper som insatser riktas emot. Arbetet med att standardisera och sprida ett arbetssätt är viktigt, inte minst för möjligheterna att sprida en modell från en ort till en annan (exempelvis utanför Jämtland). Regional samverkan efterfrågas Det är uppenbart att kommunerna behöver stöd i lärlingsarbetet och de flesta ser samverkan som viktigt. Kommunerna är för små för att klara av det på egen hand. Samtidigt medför samverkan i regionen att man kan säkra att det finns kompetenta medarbetare för den funktion som lotsen ska sköta. De som arbetar med frågan i kommunerna behöver ha ett professionellt bollplank som Lärlingslotsen. Möjligheterna att stärka integrationsarbetet förs också fram. Det finns etablerade kommunala metoder som kan kopplas till den regionala verksamheten. Lotsen är en viktig samordnande aktör, inte minst eftersom det finns för många offentliga aktörer som jagar praktikplatser. Viss kritik finns dock mot att Lärlingslotsen i något fall upplevdes som en utbildande aktör. 3

4 Stimulera intresset Flera framhåller att det är viktigt att stimulera företagens intresse samt att motverka fackens tendens att vara en bromskloss. Bättre marknadsföring behövs. Det är en speciell utmaning att få lärlingsutbildning att fungera i kommuner med stora geografiska avstånd, och här är Jämtland på väg att utveckla en modell som kan bli en förebild för hela landet. Som följeutvärderare ser vi det som viktigt att stimulera arbetsgivarnas intresse för att ta emot lärlingar, liksom det är viktigt att locka deltagare till denna utbildning. Det är också centralt att utveckla ett nära samarbete med och stötta en förståelse för nyttan av lärlingar hos arbetstagarnas organisationer. På central nivå är fackföreningarna mycket positiva till lärlingar. Kontrakt och manual Viss kritik mot brist på bindande kontrakt mellan arbetsgivare och lärling förs fram. Det finns önskemål om att sammanställa alla lärdomar till en praktiskt användbar manual. Branscherna har olika lagar och regler att följa och det vore mycket bra med ett användarvänligt förenklat material. Finansiering Synpunkter om finansieringen kom upp under intervjuerna. Ska det finnas en grundplåt eller betala efter utnyttjande? Flera betalar gärna för en organisation som fungerar. Företag som har behov av arbetskraft bör vara med och finansiera verksamheten. Ägare av Lärlingslotsen Under intervjuerna framkom det en önskan om att särskilja vuxlärling från gymnasiet, inte minst för att ligga närmare näringslivet. Från flera håll förs det fram kritik mot tanken att Gymnasieförbundet skulle vara ägare av en funktion som Lärlingslotsen. Sammanfattning av intervjuerna, kommunvis I Åre var metoden uppskattad och ansågs ha gett ett gott resultat. Främsta budskapen var att samarbetet måste hållas levande då kommuner i deras storleksklass ej kan förväntas klara leverans utan externt stöd. Om det är kunden, kommuninnevånaren, som beställer en viss typ av utbildning så är det tvunget att samarbeta. Dessutom lyfts expertisen, kompetensen och professionalismen i kommunikationen fram, vilket underlättade de administrativa bitarna med kursplaner, betygssättning etc. Åre vill bevara, samordna och sprida arbetssättet med förebehåll för att finansiering är nyckelfrågan även fast viss finansiering finns avsatt för detta. Frågan är om man ska betala per utnyttjande eller om det ska avsättas en grundplåt. Det kan vara bra att skilja på gymnasienivå och vuxenutbildning. 4

5 Krokom kan konstatera att metoderna lärlingslotsen främjat är effektiva men kan även konstatera att det gick från att vara samordnande till att bli en utbildande aktör. Vilket krockar med befintliga Aspiranten som Lernia tillhandahåller samt med övriga aktörer. De pekar på att bristen på bindande kontrakt mellan arbetsgivare och lärling är något som dels skapar osäkerhet hos lärlingen, men också hos företagaren som investerar sin tid i framtida kompetens. Här lyfts möjligheterna att samverka med Arbetsförmedlingen fram för att möjligtvis nyttja sänkt arbetsgivaravgift för personer som länge (mer än 12mån) befunnit sig ifrån arbetsmarknaden. Vidare framhålls möjligheterna att nyttja arbetsförmedlingen som marknadsförare av vuxenlärling då de naturligt möter många företag i sitt arbete. Det är viktigt att få ett större intresse hos företagen. De fackliga organisationerna upplevs som något av en bromskloss; här tar man in en som man utnyttjar. Ragunda uttrycker ett behov av att fysiskt sammanställa lärdomarna i en form av manual för att ha en standard att utgå ifrån. Det lyfts även fram att lärdomarna varit ofantliga gällande vilka behov och krav företag faktiskt har, då olika branscher har olika lagar och regler att följa. Detta bör sammanställas ytterligare då det finns travar av dokument och erfarenheter som inte sprids. Vidare kopplades ett behov av att tydliggöra målgrupper, för att lättare arbeta med dem och anpassa dem till den finansiering som finns. Två problem är dels att attrahera näringslivet och dels de ofantliga avstånd som finns i en geografiskt stor landsbygdskommun. Det är särskilda utmaningar på den lilla orten, då just små orter möter väldigt många problem. Om man anpassar modellen efter Ragundas förutsättningar så funkar modellen överallt. Dom vill se ett bevarande och en förstärkning av modellen, men säger även att dom är för små för att orka bära detta själva. Det optimala vore om finansiering fanns för att anställa 1-2 personer som skötte detta på heltid. Man lyfter fram integration som en viktig del av lärlingssystemet. Strömsund har inte diskuterat lärlingslots på allvar, men har sedan 7-8år en spännande modell där näringslivet går in och till hälften finansierar en koordinator, eftersom det bedömts nödvändigt för att säkra företagens kompetensförsörjningsbehov. Denna modell är konkret och bör i sig utvärderas för att kunna kopplas till vuxenlärling, eftersom regionen Jämtland har som återkommande problematik att vi har små kommuner som inte själva orkar sköta de relationsskapande arbete som är nödvändigt för att säkra lärlingsplatser. Lärlingssystem är också ett alternativ för att klara generationsskiftena. Det behövs ett bollplank för de ansvariga i kommunerna. Gymnasieförbundet är inte en naturlig ägare, dels med tanke på deltagarnas ålder, dels med tanke på att alla kommuner inte är med. Bergs politiker har mindre goda kunskaper om Lärlingslotsen. Frågor om lärlingar sköts främst genom via Lärcentrum, vilken har god kännedom om lärlingslotsen. De 4-5 vuxenlärlingar som funnits har dock inte fullföljt sina utbildningar. Lärcentrum är mycket positivt till en fortsättning, gärna i samverkan med kompetensplattformen. Politikerna gör inga ställningstaganden om Lärlingslotsen, vilket är förståeligt då metoderna är okända för dem. De är dock mycket intresserade av lärlingsfrågor och har en dialog med Arbetsförmedlingen. Den oerhörda vikten av samverkan med Östersund lyfts fram, 5

6 eftersom Berg har 970 medborgare som arbetar i Östersund. Det finns behov av samråd och alla kommuner i länet borde vara med. Skulle en modell för finansiering via näringslivet kopplas på skulle en mindre kommun som Berg snabbt kunna aktualisera en Lärlingsmetodik. Från näringslivets sida säger man att det finns behov av ett tydligt regionalt ledarskap. Företagarna måste också kunna enas och få mandat att agera. Östersund har goda kunskaper om systemet och flera parter är engagerade. Regionförbundet upplevs som naturlig ägare men det finns signaler om att JGY har främsta viljan att driva frågan. Här finns det dock flertalet frågetecken kring en del kritik externa revisorer har på JGY. Politiska nivån är engagerad i kompetensförsörjningsfrågan och har sedan länge erfarenhet av lärlingssystem i olika typer och varianter. Man är beredd att betala för det arbete som Lärlingslotsen gör, men inte finansiera en organisation som man inte vet om man kommer att använda. Östersund vill ha bättre statistiska beslutsunderlag med som en del av ett framtida arbete med lärlingsmodellen. Kommunen får ibland en signal om att det är för många offentliga aktörer som frågar om praktikplatser Företagen lyfter hela tiden problem med kompetensförsörjning och vill ha hjälp. Östersund menar att lärlingsutbildning har en särskild styrka i glesbygd. Man anser att de företag som har behov av arbetskraft ska vara med och finansiera lärlingsutbildning, medan de som inte har behov av att anställa men ställer upp som utbildare bör få betalt. Bräcke ser sin storlek som främsta argument till samordning och önskar se att Regionförbundet arbetar med frågan i en framtid. Härjedalen menar att lärling är ett viktigt inslag men fortfarande pågår den politiska diskussionen om det hela bäst sköts kommunvis eller via regionen. Men samverkan är viktigt. Härjedalen samarbetar nära med det stöd som finns i Östersund. Det är bra med en resurs på Regionförbundet som ska fungera som kvalitetssäkring och arbetar i systemet. Förvisso går det att samverka med ungdomsskolan men det är också bra med en samverkan över kommungränserna. Det finns inte resurser på kommunerna att inventera, ha kontakt med en lärling och ett företag samt gå igenom en läroplan och hitta kurser som stämmer. Möjligen skulle man kunna få hjälp av SYV. En viktig uppgift är att arbeta nära företagen, inventera vilka som är intresserade och ta reda på vilka möjligheter som finns på varje företag. Det finns ett intresse för vuxenlärlingar men man har bara haft en lärling som hade egna kontakter och klarade av mycket på egen hand. De är svåra att nå. En annons i kommunbladet gav inget napp. Det är viktigt att marknadsföra möjligheterna med en lärling och ungdomsskolans näringsråd kan vara en bra plattform även för att nå vuxna elever. Betygen är en central fråga och där är lärarens underlag viktigt. Kurser plockades från hantverksprogrammet och när läraren meddelade att lärlingen genomför kurserna gavs ett samlat betygsdokument. 6

7 Bilaga1. Inom ramen för uppdraget som följeutvärderare för projektet Lärlingslotsen har följande intervjuer genomförts. 1. Kicki Eriksson, Rektor i Åre Kommun. 2. Kent Henningsson, Barn- och utbildningschef i Åre Kommun 3. Kjell Sundström, ansvarig Lärcentrum i Krokom 4. Kristina Hellström, Studie- och Yrkesvägledare samt vik. Rektor i Ragunda 5. Jan-Olov Andersson, Kommunalråd i Strömsund (M) 6. Kurt Johansson, Lärcentra-ansvarig i Östersund. 7. Peter Vomacka, VD på Hackås Precisiongjuteri, kompetensplattformens styrgrupp 8. Britt Marie Åräng, Yrkesvägledare Bräcke kommun 9. Monika Karlsson, Yrkesvägledare Östersunds kommun 10. Ann-Sofie Andersson, Kommunalråd Östersunds kommun (S) 11. Kia Östman, Assistent åt Rektor Barbro Nässelqvist i Sveg 12. Leif Nilsson, Politiker i Härjedalens kommun (S) 13. Maria Söderberg, Kommunalråd Krokoms kommun (C) 14. Torsten Medalen, Politiker i Bergs kommun (C) 15. Dan-Olov Västberg, Politiker i Bergs kommun, ersättare i Regionförbundet. (C) 16. Terese Bengard, Kommunalråd i Ragunda kommun 7

8 Bilaga2. Frågeställningar vid intervjuerna Intervjuerna är främst genomförda som bokade telefonintervjuer. Följande aspekter har varit utgångspunkt för våra telefondialoger: Individernas kännedom om Lärlingslotsen som koncept och projekt. Ta reda på hur om vuxenlärling och projektet är en politisk fråga på dagordningen. Framförallt med tanke på den nya vuxenlärlingsreformen som lanserades i somras. Samt det fokus som samtliga politiska partier lagt på frågan om ett svenskt lärlingssystem under t.ex Almedalen i somras. Vuxenlärling som utbildningsmetod i länets kommuner. Vad anser respondenterna om lärling som alternativ utbildningsform? Om det blir ett obligatorium över hela landet inom kort, så har Jämtlands län ett försprång genom projektets erfarenheter, hur kan man tillvarata detta? Vad gör man med den mellanperiod som ev. blir mellan projektets avslut och en ev. implementering av en nationell modell för lärling? Utfasning av projektperioden, informerat om en ev. förlängning Hur kan dialogen hanteras vidare och inom vilka strukturer gällande tillvaratagandet av metod och erfarenheter från projektet? Hur kan en ev. begränsad projektförlängning användas? Hur ska modellen med dess erfarenheter och metod tillvaratas för framtiden? Vad anser respondenterna varit bra och mindre bra med metodutvecklingen och arbetssättet i projektet? RF har sagt sig kunna förvalta metodutvecklingen av Lärlingserfarenheterna, men hur ska det konkreta stödet till kommunerna se ut? Vem ska samordna vuxenlärlingarna framöver, kommunerna - Regionförbundet - JGY? Vem ska hantera och ansvara för frågorna framöver? JGY är intresserade av att ta över ansvaret, vad säger politiken? Vilken roll kan Kompetensplattformen spela? Kompetensplattformen är en permanent verksamhet med bred förankring i länet, kan denna plattform härbärgera vidareutvecklingen och dialogforumet för beslut kring vuxenlärling i Jämtlands län? Viktiga aspekter som lyfts fram i dialogerna. Vilka övriga synpunkter och aspekter har respondenten lyft fram i våra dialoger? 8