6.STOR KIRURGI Bakgrund Förutsättningar Material och metoder Resultat, översikter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6.STOR KIRURGI... 49 6.1 Bakgrund... 49 6.2 Förutsättningar... 49 6.3 Material och metoder... 49 6.4 Resultat, översikter... 50 6."

Transkript

1

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. INLEDNING Bakgrund Uppdrag Material och metod Insamling Arbetsgrupp BESKRIVNING AV DE REGIONALA DATABASERNA FÖR ÅR 2000 OCH Kontroll av totaldatabaserna BESKRIVNING AV DE REGIONALA DRG-DATABASERNA FÖR ÅR Kontroll av DRG-databaserna Vårdvolym för sjukhusorganisationerna Kön och ålder Hemort Planerad vård In- och utskrivningssätt Kostnad Sjukdomspanoramat i DRG-belysning De vanligaste DRG Jämförelsetal Jämförelser för åren Gynekologisk och obstetrisk slutenvård år Antal vårdtillfällen totalt Instrumentella förlossningar Vaginala förlossningar Vårdtider Antal diagnoser Säte Tvillingförlossning Havandeskapsförgiftning Överburenhet Värksvaghet Fosterasfyxi Bristningar vid förlossning Diabetes och graviditet För lite fostervatten Tromboembolisk sjukdom under graviditet Vattenavgång innan värkar Uterusruptur Kvalitetsvariabler Utomlänspatienter i Varberg Gynekologisk vård Ytterfall år DRG 467, 468, 469 samt Sammanfattning med kommentar Sjukvårdsproduktion på de barnmedicinska klinikerna Bakgrund Antal vårdtillfällen inom slutenvård Vårdtillfällen på vuxenkliniker Vårdtillfällen på barnmedicinska kliniker Sjukdomspanorama och diagnossättning Medelvikt Sammanfattning... 48

4 6.STOR KIRURGI Bakgrund Förutsättningar Material och metoder Resultat, översikter Bastabellen över verksamhet per sjukhus. (Tabell 2) Översiktlig beskrivning av verksamhetens innehåll (Tabell 3) Kostnaderna för kirurgisk verksamhet. (Tabell 4a 4d) Patienternas hemort (tabell 5 8) Patientrekrytering till allmän kirurgi (Tabell 6) Patientrekryteringen till ortopedisk kirurgi (Tabell 7) Patientrekryteringen till kirurgiska regionspecialiteter (Tabell 8) Exempel på några detalj-analyser ur databasen för sluten vård Hjärt-kärlkirurgi i MDC Perifer kärlkirurgi (Tabell 12) MDC99 (Tabell 13) Sammanfattning och konklusioner Komplikationer till sjukvårdande behandling Sjukvårdsrelaterade komplikationer Diskussion Slutsatser och sammanfattning AVSLUTANDE SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG Genomförda åtgärder Fortsatt kvalitetsutveckling Kostnadsredovisning per patient i sluten och öppen vård Organisation och resurser för bearbetning, analys och rapportering Ökad kommunikation Bilagor Appendix 1. Coding complications of care... Appendix 2 Development of clinical coder proffession in Sweden... Appendix 3.Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid obstetriska kliniker

5 1. INLEDNING Göran Gustavsson 1.1 Bakgrund År 1991 infördes för patienter i Västsverige möjlighet att fritt söka primär- och länssjukvård vid samtliga offentligt ägda vårdinrättningar tillhöriga västsvenska sjukvårdsregionens fem huvudmän. Samtidigt infördes i stödjande syfte väntetidsmätningar för den nationella vårdgarantins behandlingar samt för ytterligare ca sjuttio mottagningar/behandlingar vid sjukhusen i Västsverige. För att beskriva och följa upp vårdutbytet i regionen avseende den slutna sjukhusvården infördes år 1993 ett amerikanskt system för beskrivning av den somatiska korttidssjukvården, DRG, Diagnosrelaterade Grupper. DRG-systemet togs fram i USA under 1970-talet av Robert Fetter och John Thompson vid Yale University för att bättre kunna jämföra kostnadsstrukturen vid olika sjukhus med beaktande av att olika sjukhus har varierande patientsammansättning, case-mix. När DRG-systemet infördes i USA 1983 som grund för prospektiv ersättning gentemot sjukhusen var det huvudsakliga syftet att begränsa kostnaden för vården av Medicare-patienter. Medicare-systemet administreras av den federala myndigheten Centers for Medicare & Medicaid Services, f d Health Care Financing Administration (HCFA). HCFA- DRG-systemet innehöll ursprungligen 475 kliniskt meningsfulla och resursmässigt homogena grupper med en i huvudsak organspecifik uppbyggnad. DRG-systemet består i den använda versionen för år 2000, HCFA-DRG 15.0, av 503 grupper, varav 494 grupper används. För år 2001 har en utvecklad variant av HCFA-DRGsystemet, NordDRG, använts för första gången. Denna består av 499 giltiga grupper. Skillnaderna mellan grupperarna beskrivs kortfattat senare. Införandet av DRG i den västsvenska sjukvårdsregionen innebar att all sluten sjukhusvård med undantag för psykiatri, rehabiliteringsmedicin och geriatrik skulle registreras på ett likvärdigt sätt i Västsverige för att bl a ligga till grund för en rättvis debitering av utomlänssjukvården mellan huvudmännen. 1.2 Uppdrag Sedan början av 90-talet följdes vårdutbytet mellan regionens huvudmän upp av en regional arbetsgrupp, VABUR. I samband med införandet av DRG-baserad prospektiv ersättning av den slutna utomlänsvården 1994 inrättades även en medicinsk expertgrupp, M-DRG, numera MEKUS, bland annat med uppgift att verka för en god och likvärdig registrering av den DRG-ersatta sjukhusvården. Syftet med gruppen var också att ur ett medicinskt perspektiv göra en revision av den slutna vården (se bilaga 1). För att underlätta en samordning i regionen utnämndes DRGansvariga läkare vid samtliga DRG-kliniker vid sjukhusen i Västsverige. Den ekonomiska regleringen av DRG-systemet följdes fram till årsskiftet 1995/1996 av den regionala ekonomarbetsgruppen VABUR, som även deltog i framtagandet av de årliga prislistor som användes för avräkning av köpt och såld vård mellan sjukvårdshuvudmännen. Såväl VABUR som M-DRG har deltagit i utvecklingsarbetet med DRG-systemets tillämpning i regionen. Ytterligare en arbetsgrupp, BESIS, inrättades sedermera för den ekonomiska uppföljningen/utvärderingen av den prospektiva betalningsmodellen. Sedan bildandet av Västra Götalandsregionen år 1999 har i stort sett samtliga arbetsgrupper utom MEKUS försvunnit och deras uppgifter helt eller delvis övergått till olika enheter inom hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli. 1.3 Material och metod En första regional slutenvårdsdatabas skapades för första gången under 1992 baserad på sjukhusens patientstatistik för år De årsvisa materialen för 1990, 1991 och 1992 sammanställdes i stordator 1

6 och DRG-grupperades i efterhand hos företaget Medisys. Materialen var inte heltäckande för samtliga kliniker/sjukhus och innehöll stora felaktigheter och interna bortfall. Den allmänna bedömningen efter genomgång av de regionala DRG-materialen var att det krävdes en stor satsning på den medicinska och den administrativa grundregistreringen för att skapa en bättre grund för meningsfulla jämförelser av sjukhusen vad gäller DRG-struktur, casemix etc. En fjärde DRG-databas skapades med patientstatistik för år Volymen av uppgifter och kvaliteten på uppgifterna ökade påtagligt och M-DRG studerade materialet från respektive deltagares specialitetsvisa utgångspunkter. När även 1994 års slutenvårdsdatabas fanns tillgänglig valde M-DRG att i huvudsak koncentrera sig på detta material bl a på grund av att år 1994 var det år då prospektiv ersättning infördes för utomlänssjukvården. Detta förutsattes ha haft betydande konsekvenser för bl a klinikernas sätt att registrera DRG-vården. Genomgången av 1994 års databas resulterade i MEKUS första DRG-rapport. Därefter har DRG-vården rapporterats i ytterligare fem rapporter för åren Denna sjätte rapport baseras på slutenvårdsdata för DRG-ersatta verksamhetsområden/kliniker från två år, 2000 och Posterna i databasen utgörs av patientspecifika uppgifter för utskrivna patienter under år 2000 och 2001 från sjukhus i Västsverige, dvs Västra Götalandsregionen och Landstinget Halland. Innehållet i databasen framgår av postbeskrivningen i bilaga 2. Denna följer det format som Socialstyrelsen ställt upp för det nationella patientregistret men därutöver finns ytterligare uppgifter som används för olika sammanställningar och analyser. I DRG-sammanhang skall utskrivningarna avse sjukhuset som helhet och inte klinik (klinikvårdtillfällen). Detta innebär att om en patient vårdats vid fler än en klinik under sjukhusvistelsen skall endast en utskrivning anges (sjukhusvårdtillfälle eller sjukhusfall). De utskrivningar som finns i databaserna för 2000 och 2001 är sjukhusvårdtillfällen utom för NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus samt sjukhusen i landstinget Halland. 1.4 Insamling Regionbildningen innebar att landstingens kanslier försvann, varför materialen för 1998 och tidigare insamlades från sjukhusen och sammanställdes av utredningsenheten vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli. De sjukhusvisa materialen för år har insamlats och kvalitetssäkrats fortlöpande under respektive år av ProRegio för bl a beställarkansliets räkning till den nyinrättade regionala vårddatabasen, varifrån utredningsenheten erhållit årsfiler enligt fastställd postbeskrivning. Dock har som underlag för föreliggande rapport separata filer använts för de sjukhus som har kostnadsspecifika material. Sammanläggningen av sjukhusens material har gjorts av hälso- och sjukvårdsstyrelsens utredningsenhet, som också utfört vissa kontroller på totalmaterialet. 1.5 Arbetsgrupp De bearbetningar och analyser som presenteras i årets rapport har som tidigare utförts av MEKUS ledamöter. Arbetsgruppen har bestått av följande personer: Jonas Abrahamsson, barnmedicinska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Staffan Björck, hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli/analys- och utvärderingsenheten Göran Gustavsson, hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli/utredningsenheten Gunnar Henriksson, kirurgkliniken, Skaraborgs Sjukhus/Kärnsjukhuset Bengt Kron, hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli/analys- och utvärderingsenheten Jan Martinson, kirurgkliniken, Norra Halland/Sjukhuset i Varberg Per Sjöli, ekonomiavdelningen, Skaraborgs sjukhus/kärnsjukhuset Tommy Sporrong, kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Olafr Steinum, infektionskliniken, NU-sjukvården/Uddevalla 2

7 Leif Sundberg, centrala ekonomiavdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Liselotte Säll, ekonomiavdelningen, Skaraborgs Sjukhus/Skövde Liselotte Säll har svarat för sammanställning och redigering av rapporten. Konsulten Valter Sundh har tillsammans med Göran Gustavsson svarat för upprättande och kontroll av de ingående sjukhusvisa materialen. Ett av syftena med en beskrivning av sjukvården som den ter sig med utgångspunkt från den västsvenska vårddatabasen är att göra jämförelser och påvisa variationer mellan olika kliniker respektive sjukhus. Sådana skillnader mellan olika enheter måste tolkas med stor varsamhet. Redovisning av variationer har visat sig stimulera till debatt inom och mellan klinker, inom specialistföreningar och sektorsråd samt mellan professionen och politiker/administratörer. Orsakerna till skillnaderna kan, om de kan förklaras, leda till förbättringar och effektiviseringar inom vården. I slutenvårdsfilerna för 2000 och 2001 finns patientspecifika kostnadsuppgifter för vissa av regionens sjukhus. Dessa har tidigare bland annat använts vid framtagandet av viktlistor för år 2002 och 2003 (se särskild rapport). Tillgång till patientspecifik kostnad möjliggör validering av övriga uppgifter i databasen och används delvis i denna rapport. För att utvärdera DRG-systemet i dess fulla tillämpning krävs generell tillgång till patientspecifika kostnadsuppgifter. KPP-system finns nu på nästan samtliga sjukhus i Västra sjukvårdsregionen och flertalet av dessa kommer att kunna lämna individspecifika kostnadsdata för år För landstinget Halland har Sjukhuset i Varberg tagit fram patientspecifika kostnadsuppgifter för år 2001 och 2002 och Länssjukhuset i Halmstad har lämnat sådana uppgifter för första gången för år I underlaget för denna rapport ingår inte dessa. Sjukhus med KPP-uppgifter har under en följd av år lämnat dessa till Spri som sammanställt och bearbetat ett nationellt material, där de västsvenska sjukhusen har utgjort en stor andel. Till följd av Spri s nedläggning har ansvaret för den nationella kostnadsdatabasen övertagits av Landstingsförbundet. Genom det etablerade samarbetet mellan Landstingsförbundet och Socialstyrelsen i CPK, Centrum för Patient- Klassificering, kommer materialet att få en bredare användning. 3

8 4

9 2. BESKRIVNING AV DE REGIONALA DATABASERNA FÖR ÅR 2000 OCH Göran Gustavsson 2.1 Kontroll av totaldatabaserna Slutenvårdsdatabaserna för åren 2000 och 2001 omfattar all sluten vård för Västra Götaland och Landstinget Halland, dvs inkluderar även icke DRG-ersatta verksamheter som geriatrik, rehabiliteringsmedicin och psykiatri. Ingående verksamheter framgår av bilagorna 3 och 4. Total-filen för år 2000 innehåller poster och 2001 års fil innehåller poster. Databaserna har kontrollerats på olika sätt. Eventuellt externt bortfall har fastställts vid jämförelse med totalkostnadsboksluten för respektive sjukhus och år. Det interna bortfallet har konstaterats genom kontroll av databaserna. Tabell 1 redovisar resultatet av denna senare variabelkontroll. Tabell 1. Giltiga värden på vissa variabler i slutenvårdsdatabaserna för 2000 och Variabel N = N = ID/löpnr Finns för 99,2 % Finns för 99,3 % Ålder Finns för 99,9 % Finns för 100,0 % Län/kommun Finns för 99,3 % Finns för 99,2 % Klinik Finns för 100,0 % Finns för 100,0 % Inskrivningssätt Finns för 100,0 % Finns för 100,0 % Utskrivningssätt Finns för 99, 1 % Finns för 99, 8 % Planerad vård Saknas för 6 % Finns för samtliga Huvuddiagnos Saknas för 0,8 % Saknas för 0,8 % DRG-kod Finns för 96,5 % Finns för 98,1 % Huvuddiagnos och DRG-kod Saknas för 0,6 % Saknas för 0,7 % Fullständigt personnummer, krypterat, saknas på ca 2000 poster i totalmaterialen och detta sammanhänger främst med att nyfödda saknar de fyra sista siffrorna, födelsenumret, i personnumret. Åldersuppgift finns däremot för nästan samtliga. Sjukhusen kompletterar vanligtvis födelsenummer i efterhand och bortfallet på denna variabel är lägre vid andra sjukhus enligt Socialstyrelsen. Detta bortfall kommer framöver att reduceras kraftigt när tilldelningen av personnummer till nyfödda förändrats. Hemort för patienterna anges med länsoch kommuntillhörighet. Giltig kod saknas för drygt två tusen poster båda åren. Bland dem som saknar giltig kod finns flyktingar, turister m fl. Bortfallet för respektive år uppgår till mindre än en procent. Giltiga koder för in- och utskrivningssätt saknas för något hundratal poster, men uppgår till maximalt mindre än en procent. Uppgift om vården varit planerad eller ej saknas för nästan poster år 2000, medan för år 2001 finns inget bortfall. Drygt två tusen poster saknar huvuddiagnos 2000 och nästan lika många poster saknar denna uppgift år De flesta finns inom psykiatri, men ett betydande antal förekommer inom DRG-ersatta verksamheter. Socialstyrelsen har tidigare noterat detta bortfall som nu reducerats till en tredjedel. I totalfilerna ingår även verksamheter som ej var DRG-ersatta under 2000 och 2001, varför DRG-kod saknas för många av dessa. Av de drygt tio tusen posterna som saknar DRG-kod 2000 finns flertalet inom psykiatri, geriatrik och rehabiliteringsmedicin. I 2001 års databas saknar cirka åtta tusen poster DRG-kod och av dessa återfinns mindre än 600 poster inom DRGersatta verksamheter. Sammantaget har det interna bortfallet reducerats väsentligt under de senaste åren. Kvarstående bortfall beror troligtvis inte på att uppgifterna saknas i de interna sjukhusvisa databaserna utan hänger 5

10 samman med hur utdata från dessa gjorts. I tidigare rapporter har verksamhetsbeskrivningen utgått från de geografiska sjukhusenheterna. I denna rapport sker redovisningen per sjukhusorganisation enligt tabell 2. Tabell 2. Geografiska enheter SJUKHUS SJUKHUS- ORGANISATION Länssjukhuset i Halmstad Halmstad Länssjukhuset i Varberg Norra Halland Kungsbacka sjukhus Norra Halland Falkenbergs sjukhus Norra Halland Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Kungälvs sjukhus Kungälv Uddevalla sjukhus NU- sjukvården Norra Älvsborgs sjukhus (NÄL) NU- sjukvården Dalslands sjukhus NU- sjukvården Strömstads sjukhus NU- sjukvården Lysekils sjukhus NU- sjukvården Borås lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Alingsås lasarett* Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Skene lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Falköping sjukhus Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Lidköpings sjukhus Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Kärnsjukhuset i Skövde (KSS) Skaraborgs Sjukhus (SkaS) * Alingsås lasarett utgör egen organisatorisk enhet fr o m år BESKRIVNING AV DE REGIONALA DRG-DATABASERNA FÖR ÅR Göran Gustavsson 3.1 Kontroll av DRG-databaserna. DRG- uppgifterna för 2000 och 2001 härrör från verksamhetsområden vid sjukhusorganisationer (se bilaga 3 och 4) De ingående sjukhusorganisationerna framgår av tabell 2. Verksamheter inom geriatrik, psykiatri, rehabiliteringmedicin och eftervård är inte ersatta via DRG och ingår därför inte i den följande presentationen. Antalet vårdtillfällen vid DRGersatta verksamheter uppgår till stycken för 2000 och till stycken för år DRG-kod saknas för 984 poster år 2000 (0,4 %) och 563 poster år 2001 (0,2 %). Poster som saknar DRGkod ingår naturligtvis inte i beräkningar där DRG är en ingående variabel. 6

11 Tabell 3. Bortfall på vissa variabler i DRG-databaserna för 2000 och Variabel N = N = ID/löpnr Ålder Län/kommun 1905 Klinik 0 7 Inskrivningssätt Utskrivningssätt Planerad vård Huvuddiagnos DRG Huvuddiagnos + DRG Liksom för totalmaterialen finns ett internt bortfall på vissa variabler (tabell 3). Bortfallen är på material av denna storleksordning relativt små, men för vissa variabler väsentliga och för vissa bearbetningar besvärande. Avsaknaden av huvuddiagnos uppgår till mindre än 0,5 procent i 2000 års material och är lägre än 0,3 procent i 2001 års DRG-material. Bortfallet på huvuddiagnos är koncentrerat till ett sjukhus och beror sannolikt på matchningsproblem. Förhoppningsvis kommer detta problem att åtgärdas i kommande data-baser. 3.2 Vårdvolym för sjukhusorganisationerna. Vi har valt att benämna utskrivningarna vårdtillfällen trots att vissa utskrivningar är sjukhusvårdtillfällen och vissa är klinikvårdtillfällen. I den fortsatta texten anväder vi termen vårdtillfällen även för sammanslagna klinikvårdtillfällen (sjukhusfall). I tabell 4 visas antalet vårdtillfällen år 2000 och 2001 för de ingående sjukhusen. Totalt har antalet vårdtillfällen minskat något mellan åren, med 1,1 %, och denna utveckling gäller samtliga sjukhus utom Kungälv och Hallandssjukhusen, som har ökat sin vårdvolym med nästan fem respektive tre procent. Den största minskningen har Skaraborgs Sjukhus med drygt fyra procent. I tabell 5 visas på motsvarande sätt utvecklingen i antalet vårddagar, som totalt minskar med tre procent med störst reduktion för Skaraborgs Sjukhus, 10,4 procent, följt av Sahlgrenska och Halmstad med en minskning av 2,6 respektive 1,8 procent. Tabell 4. Antal vårdtillfällen enligt patientstatistiken för år 2000 och SJUKHUS ANTAL VÅRDTILL- FÄLLEN 2000 ANDEL I% ANTAL VÅRDTILL- FÄLLEN 2001 ANDEL I% Halmstad , ,7 Norra Halland , ,8 Sahlgrenska (SU) , ,3 Kungälv , ,0 NU-sjuk vården , ,3 Södra Älvsborgs Sjukhus , ,0 (SÄS) Alingsås ,3 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) , ,6 TOTALT , ,0 7

12 Tabell 5. Antal vårddagar enligt patientstatistiken för år 2000 och 2001*. SJUKHUS ANTAL VÅRD- DAGAR 2000 ANDEL I% ANTAL VÅRD- DAGAR 2001 ANDEL I% Halmstad , ,8 Norra Halland , ,7 Sahlgrenska (SU) , ,1 Kungälv , ,1 NU-sjuk vården , ,7 Södra Älvsborgs Sjukhus , ,1 (SÄS) Alingsås ,7 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) , ,9 TOTALT , ,0 * För vårdtillfällen med samma in- och utskrivningsdag anges en vårddag. Tabell 6. Vårdtid enligt patientstatistiken år 2000 och 2001*. SJUKHUS MEDEL- VÅRD- TID 2000 MEDEL- VÅRD- TID 2001 MEDIAN- VÅRD- TID 2000 MEDIAN- VÅRD- TID 2001 Halmstad 5,0 4,9 3 3 Norra Halland 5,0 4,7 3 3 Sahlgrenska (SU) 4,8 4,8 2 2 Kungälv 5,2 4,9 3 3 NU-sjuk vården 4,6 4,6 3 2 Södra Älvsborgs Sjukhus 5,0 4,9 3 3 (SÄS) Alingsås 5,7 3 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 5,3 4,9 3 3 TOTALT 4,9 4,8 3 3 * Vårdtiden för patienter med samma in- och utskrivningsdag räknas som vårdtid= 0. Medelvårdtiden (se tabell 6) är nästan densamma totalt för båda åren med liten förändring per sjukhus. Den största skillnaden har Skaraborgs Sjukhus med 0,4 dagar och Norra Halland och Kungälvs sjukhus med en minskning av medelvårdtiden på 0,3 dagar. Medianvårdtiden som uttrycker mellersta observationens värde är 3 dagar för samtliga sjukhus utom för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU-sjukvården år 2001 som har en medianvårdtid på 2 dagar. Genomsnittlig vårdtid förklaras till stor del av den patientsammansättning som respektive sjukhus har. Som framgår av postbeskrivningen i bilaga 2 innehåller varje post i databasen uppgift om patienten och vårdenheten. Vidare finns administrativa data om vårdtillfället och medicinska uppgifter (exempelvis huvuddiagnos, bidiagnoser, operationskod). Dessa uppgifter lämnas till Socialstyrelsens patientregister. I den västsvenska databasen finns dessutom DRG-kod, kostnad per patient och vissa lokala koder. I de filer som bearbetas av MEKUS finns också inlagda variabler, exempelvis vikter och gränsvärden för ytterfall, samt beräknade variabler som vårdtid, antal diagnoser och operationskoder. Nedan följer en fortsatt genomgång av databaserna för vissa centrala variabler. 3.3 Kön och ålder Av det totala antalet vårdtillfällen per år svarar kvinnor för 54,6 procent. Högsta andelen kvinnor vårdas i Norra Halland och vid Sahlgrenska (56,4 resp 56,1 %) och lägsta andelen kvinnor finns på Kungälvs sjukhus med 47 %. Könsandelarna verkar stabila över åren. De mindre sjukhusen har tidigare visat sig ha en högre 8

13 andel äldre patienter. För de sammanslagna sjukhusen är inte detta längre lika tydligt. Dock kvarstår att Kungälv har högre andelar äldre patienter och likaså att Sahlgrenska har genomsnittligt yngre patienter, vilket naturligtvis beror på barnsjukvården. Tabell 7. Genomsnittsålder på sjukhusen Män och kvinnor. SJUKHUS ÅLDER MEDEL- VÄRDE 2000 ÅLDER MEDEL- VÄRDE 2001 ÅLDER MEDIAN- VÄRDE 2000 ÅLDER MEDIAN- VÄRDE 2001 Halmstad 53,8 53, Norra Halland 58,9 59, Sahlgrenska (SU) 50,3 50, Kungälv 63,1 63, NU-sjuk vården 55,2 55, Södra Älvsborgs Sjukhus 58,1 55, (SÄS) Alingsås 67,2 73 Skaraborgs Sjukhus 57,7 57, (SkaS) TOTALT 54,4 54, I figur 1 visas åldersfördelningen år 2000 för samtliga patienter. Grovt sett är den något U-formad med ett stort antal patienter i lägre åldrar och ett stort antal i högre åldrar. Vid 30-årsåldern syns en ansamling av vårdtillfällen, som motsvarar förlösta kvinnor. I figur 2 har materialet reducerats med DRG och därmed försvinner i stort sett denna puckel. Figur 1. Ålderssammansättning år

14 Figur 2. Ålderssammansättning år 2000 exklusive förlossningsvården. 3.4 Hemort I västsvenska sjukvårdsregionen ingår landstinget Halland och Västra Götalandsregionen. Variabeln har använts i tidigare rapporter för att beräkna vårdkonsumtion per kommun och används på likartat sätt i denna rapport. Syftet med att beskriva patientflöden i västra sjukvårdsregionen var tidigare intimt kopplat till att följa utvecklingen av patienternas valfrihet. Detta syfte bör fortfarande vara av intresse. I tabell 8 redovisas genomsnittsåldern för patienter som kommer från ort inom Västra Götaland och som vårdats vid sjukhus i Halland och det motsatta förhållandet. Jämfört med egna patienter är valfrihetspatienterna väsentligt yngre. Detta förhållande har tidigare rapporterats av Socialstyrelsen. Tabell 8. Ålder för egna och övriga konsumenter på sjukhusen Män och kvinnor. SJUKHUS EGNA 2000 REG 2000 ÖVRIGA 2000 EGNA 2001 REG 2001 ÖVRIGA 2001 Ålder % Ålder % Ålder % Ålder % Ålder % Ålder % Halmstad 54,8 93,4 40,5 1,4 38,2 5,3 54,8 93,6 38,1 1,3 37,2 5,1 Norra Halland 59,4 93,4 49,4 4,8 46,7 1,8 59,9 91,9 51,5 5,8 44,0 2,3 Sahlgrenska (SU) 51,3 91,8 46,7 4,2 32,5 4,0 51,4 91,1 46,4 4,1 35,9 4,8 Kungälv 63,4 98,3 53,1 0,4 50,9 1,3 63,3 98,4 63,9 0,2 52,5 1,4 NU-sjuk vården 55,5 97,7 41,6 0,2 43,5 2,2 55,5 98,0 51,0 0,1 45,2 1,9 Södra Älvsborgs 58,2 98,7 52,8 0,2 50,6 1,1 55,8 98,9 53,4 0,2 39,1 0,9 Sjukhus (SÄS) Alingsås 67,4 98,9 54,1 0,1 52,0 1,0 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 58,1 97,9 46,3 0,1 42,6 2,0 57,0 97,9 42,7 0,1 38,7 2,0 3.5 Planerad vård. Socialstyrelsen föreskriver att uppgift om vården har varit planerad eller ej rapporteras. Termerna är administrativa och skall inte förväxlas med begreppsparet akut/elektiv vård, som är medicinska. Andel planerad vård som registreras varierar starkt mellan sjukhusen, men verkar ha minskat under de senaste åren. Störst minskning i andelen planerad vård har under perioden skett för Kungälvs sjukhus. För öviga sjukhus är dock förändringarna marginella. 10

15 Tabell 9. Planerad/ ej planerad vård SJUKHUS Planerad vård 2000 Halmstad 22,9 22,2 Norra Halland - 19,3 Sahlgrenska (SU) 37,0 36,7 Kungälv 19,8 16,5 NU-sjuk vården 17,8 17,1 Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 21,1 21,7 Alingsås 16,8 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 18,1 17,4 25,0 25,8 Planerad vård In- och utskrivningssätt. Vid rapportering till Socialstyrelsens patientregister anges för varje patient varifrån han/hon kommer respektive vart patienten skrivs ut. Om klinkvårdtillfällen rapporteras visar in- och utskrivningssätt var patienten vårdats vid respektive sjukhus. Om man rapporterar sjukhusvårdtillfällen redovisas endast varifrån patienten kommer till sjukhuset och till vilken vård-/boendeform patienten skrivs ut från sjukhuset. Andelen inskrivna från annat sjukhus/klinik är hög för Norra Halland, som också har en hög andel som tas in från serviceboende. Från annat boende, dvs egen bostad, kommer mer än nittio procent av patienterna. En övergripande fråga är om sjukhusen i regionen tillämpat samma regel för in- och utskrivningssätt. Tabell 10. Inskrivningssätt 2000/2001, andel i procent SJUKHUS Från annat sjukhus/klinik Från särskiltboende ex serviceboende Från annat boende Halmstad 8,6 9,0 0,3 0,2 91,1 90,8 Norra Halland 26,6 3,5 22,8 22,1 50,6 74,5 Sahlgrenska (SU) 0,9 0,9 3,0 2,3 96,1 96,8 Kungälv 5,3 4,8 2,2 1,2 92,4 93,9 NU-sjukvården 6,1 7,2 0,9 1,2 93,0 91,5 Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 8,0 7,8 0,6 0,7 91,4 91,4 Alingsås 5,5 1,1 93,4 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 2,3 4,4 1,9 1,7 95,8 94,0 5,3 4,2 3,2 3,0 91,5 92,7 Tabell 11. Utskrivningssätt, andel i procent SJUKHUS Till annat sjukhus/klinik Till särskilt boende, ex serviceboende Till annat boende Avliden Halmstad 5,9 6,0 4,6 4,9 87,0 86,7 2,5 2,4 Norra Halland 5,9 7,6 2,3 3,0 89,1 87,0 2,7 2,3 Sahlgrenska (SU) 6,3 5,7 5,1 5,6 86,7 86,6 2,0 2,1 Kungälv 9,6 8,7 4,3 3,8 83,0 84,5 3,1 3,0 NU-sjukvården 7,6 8,5 3,7 3,5 86,1 85,4 2,6 2,6 Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 9,8 9,1 4,4 4,6 83,1 83,7 2,6 2,5 Alingsås 6,5 4,8 84,4 4,3 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 1,2 4,9 8,7 8,2 87,4 84,2 2,7 2,7 6,2 6,7 5,1 5,2 86,3 85,7 2,4 2,4 11

16 I tabell 11 redovisas andelen utskrivna per utskrivningssätt. Högsta andelen utskrivna till annat sjukhus/klinik anges för SÄS och Kungälv, men Sahlgrenska har halverat andelen utskrivna till annat sjukhus/klinik från år Andelen patienter som avlider under sjukhusvistelsen varierar från 2,1 procent till 4,3 procent. 3.7 Kostnad För beräkning av de relativa vikter som används som grund för DRG-baserad ersättning har uppgifter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus samt Skaraborg Sjukhus använts under ett antal år. I slutenvårdsdatabaserna för 2000 och 2001 ingår patientspecifik kostnad för samma sjukhus. Detta betyder att nästan sextioprocent av vårdtillfällena i databaserna har uppgift på den individuella resursförbrukningen. Ur medicinskt perspektiv kan uppgifter valideras mot resursförbrukningen och ur ekonomiskt/- administrativt perspektiv kan den medicinska klassificeringen i såväl primär- som sekundärgrund analyseras. 3.8 Sjukdomspanoramat i DRGbelysning. DRG-systemet har som första indelningsgrund 25 olika huvuddiagnosgrupper bildade huvudsakligen utifrån organsystem, Major Diagnostic Categories (MDC). I bilaga 5 finns DRG-texter och MDC-tillhörighet för samtliga grupper för år Motsvarande förteckning för HCFA-DRG år 2000 finns i föregående rapport. För år 2000 användes som grupperingssystem HCFA/DRG, version Från och med år 2001 används NordDRG, som är en utvecklad variant av HCFA-DRG version 12.0 framtagen på initiativ av NOMESCO (Nordic Medico-Statistical Committee). Flertalet landsting använder nu NordDRG-grupperaren som uppdateras årligen av CPK. Inför övergången till NordDRG år 2001 gjordes en genomgripande kontroll och uppdatering av den logiska strukturen i NordDRG och denna jämfördes med motsvarande i HCFA-DRG-grupperaren.Vid analysen fann man felaktigheter i båda grupperarna varvid NordDRG-grupperarens logik säkerställdes. NordDRG för år 2001 splittrades för sju grupper i två och ledde till 491 giltiga DRG. Frekvensen vårdtillfällen per MDC beskriver grovt sjukdomspanoramat i den slutna vården med cirkulationsorganens sjukdomar som största grupp följd av sjukdomar i matsmältningsorganen. På tredje plats finner vi sjukdomar i muskler, skelett och bindväv. Den fjärde platsen beläggs av MDC 1 nervsystemets sjukdomar tätt följd av MDC 14 havandeskap och förlossning. De fem största huvuddiagnosgrupperna svarade 2000 och 2001 för nästan 60 % av samtliga vårdtillfällen. 12

17 Tabell 12. Fördelning av vårdtillfällen per MDC 2000 och MDC SJUKDOMAR I ANTAL VÅRD- TILLFÄLLEN ANDEL I PROCENT Nervsystemet ,0 9,2 2 Ögat ,0 1,0 3 Öron, näsa, hals ,4 4,1 4 Andningsorganen ,7 7,5 5 Cirkulationsorganen ,1 18,0 6 Matsmältningsorganen ,2 12,0 7 Lever, gallvägar, bukspottskörtel ,0 3,0 8 Muskeloskeletala systemet, bindväven ,3 10,5 9 Huden, underhuden, bröstkörtel ,5 3,6 10 Endokrina systemet, nutritionsrubbningar, ämnesomsättningen ,0 2,1 11 Njurar, urinvägar ,3 4,3 12 Manliga könsorganen ,7 1,6 13 Kvinnliga könsorganen ,2 2,8 14 Havandeskap och förlossning ,5 8,7 15 Nyfödda, perinatala tillstånd ,0 1,1 16 Blodet och blodbildande organen ,0 0,9 17 Leukemi och dåligt differentierade tumörer ,0 2,8 18 Infektions- och parasitsjukdomar ,7 1,7 19 Mentala sjukdomar ,6 0,6 20 Alkohol- och läkemedelsförgiftningar ,6 0,6 21 Skador, förgiftningar, läkemedelsbiverkningar ,4 1,4 22 Brännskador ,1 0,1 23 Andra orsaker till sjukvård ,7 1,7 24 Multipel signifikant skada ,1 0,1 25 HIV ,0 0,0 99 Övriga associerade till alla MDC ,8 0, ,0 100,0 3.9 De vanligaste DRG. I tabell 13 visas de tjugo vanligaste DRG år 2000 och 2001 med antal vårdtillfällen. I de årsvisa frekvenstabellerna över DRG ligger DRG 373, vanlig förlossning, varaktigt på första plats som den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Katarr i matstrupen, DRG 183, följer därnäst tillsammans med DRG 143, bröstsmärtor. Tillsammans svarade dessa tre DRG respektive år för nästan tolv procent av det totala antalet vårdtillfällen. De därpå följande DRG hör också till cirkulationsorganens sjukdomar. Tio av 484 DRG svarade tillsammans för tjugofyra procent av vårdtillfällena. De tjugo vanligaste DRG:na samlade 2000 respektive 2001 drygt trettiofyra procent av vårdtillfällena. De största femtio DRG fångar drygt 50 % av det totala antalet vårdtillfällen. Hundra DRG täcker sextioåtta procent av vårdtillfällena för vardera år och tvåhundraåttiofyra DRG svarar mot nittiofem procent av vårdtillfällena 2000 och motsvarande för 2001 är 289 st. De sista fem procenten motsvarar 204 respektive 198 st grupper. Rangordning av DRG kan även ske med utgångspunkt från hur många vårddagar olika DRG motsvarar (tabell 14). Den DRG som belägger flest vårddagar både 2000 och 2001 är DRG 14 kärlsjukdom i hjärnan utom tia och på andra plats kommer okomplicerad förlossning, DRG 373. De tio största grupperna svarar för drygt 22 procent av det totala antalet vårddagar år 2000 och 2001 och de tjugo största för drygt 31 procent år 2000 respektive 32 procent år

18 Tabell 13. De tjugo mest frekventa DRG 2000/2001. RANG DRG DRG-TEXT NR ANTAL VÅRDTILL- FÄLLEN Vaginal förlossning Katarr matst ge div> Bröstsmärtor Hjärtsvikt & shock Angina pectoris Spec hjärn x tia Arrytmi & överlednstörn * Katarr matst ge div< Kron obstruk lungsjd Stö nedre led & extr impl Vertigo (balansrubbning) Cirksjd m infarkt levande Katarr matst ge div >17 k Medicinska ryggsjd Lunginfl pleurit>17 k Andra sjd i nervsystemet u. kompl Ut-adn-op benign sjd Kramper & huvudvärk >17 år u. kompl Andra faktorer m påverkan på hälsotillst Lunginfl pleurit> * För år 2001 har gruppen splittrats i två grupper, DRG 983 och DRG 984. Tabell 14. Tjugo DRG med flest vårddagar 2000/2001. RANG DRG DRG-TEXT NR ANTAL VÅRD- DAGAR Spec hjärn x tia Vaginal förlossning Hjärtsvikt & shock Stö nedre led & extr impl Katarr matst ge div> Kron obstruk lungsjd Lunginfl pleurit>17 k Angina pectoris Tumörer i andnorganen Höft femur opxled> Cirksjd m infarkt cv k levande Medicinska ryggsjd Katarr matst ge div >17 k Lunginfl pleurit> Bröstsmärtor Större tarmoperationer Malign tumör lever, gallvägar- & pankreas 148 Större tunn- och tjocktarmsop m kompl Kejsarsnitt u kompl Sepsis > Degenerativa sjukdomar i nervsystemet Cirksjd m infarkt levande

19 I tabell 15 görs rangordningen efter antal poäng/viktsumman, där antalet poäng återspeglar sjukhusens relativa kostnad för patientvården. I en sådan rangordning kommer DRG 373, okomplicerad förlossning, på första plats år 2000 följd av DRG 209 större nedre led- och extremitetsimplantationer. Kärlsjukdom i hjärnan kommer på tredje plats och hjärtsvikt och shock på fjärde plats följd av pacemakerinsättande på femte plats. För 2001 är rangordningen för de fyra största DRG densamma med undantag för de två största grupperna. För rangordning av övriga DRG varierar denna men är ganska likartad. För DRG 116 har dock förändringen i grupperingslogiken gjort att många fall hamnat i andra DRG. Tabell 15. Tjugo DRG med störst viktsumma 2000/2001. DRG NR DRG-TEXT RANG VIKT- SUMMA Vaginal förlossning Stö nedre led & extr impl Spec hjärn x tia Hjärtsvikt & shock Pacem ej infarkt/svikt/shock Katarr matst ge div> Höft femur opxled> Trakeostomi ej pga öron-,näs- o halssjd Angina pectoris Ut-adn-op benign sjd Större tarmoperationer Cirksjd m infarkt levande Kejsarsnitt Kärlop exkl större rekonstr u extracorp cirk Kron obstruk lungsjd Lunginfl pleurit>17 k Cirksjd m infarkt levande k Tumörer i andn organen Op hjärtklaff m extracorp cirk u hjärtkateteris Större tunn- och tjocktarmsop m kompl Bröstsmärtor Coronary by-pass op u hjärtkat Op. hjärtklaff m. extracorp. cirk. u. hjärtkat Dubbelsid el mult ledop nedre extr Större kärlrekonstr u extracorp cirk m kompl Andra cardiothor el vasc op m extracorp cirk Craniotomi >17 utan trauma Strålbehandling I 2000 och 2001 års DRG-databaser finns kostnadsuppgift för mer än hälften (58 %) av antalet vårdtillfällen. Kostnadsuppgift per patient (KPP) finns för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus och Skaraborgs Sjukhus. De mest resurskrävande DRG år 2000 och 2001 framgår av tabell 16. DRG 14 specifika kärlsjukdomar i hjärnan är den grupp som krävt mest resurser år 2000 följd av DRG 373 normal förlossning och höft- och knäledsplastikgruppen, DRG 209. För år 2001 är ordningsföljden annorlunda med DRG 209 i första position följd av DRG 14 och DRG 373. Storleksordningen varierar sedan mellan åren, men för båda åren svarar de tio största för tjugo procent av kostnadsmassan och de trettio största för omkring trettio procent av kostnadsmassan. Högfrekventa DRG hamnar högt pga detta, men det finns också grupper som har få vårdtillfällen men hög medelkostnad, exempelvis DRG tracheostomi och DRG 1 - craniotomi. 15

20 I de fyra olika perspektiven är det ett begränsat antal DRG som förekommer samtidigt med olika placeringar i respektive tabell, se tabell 17. Dessa grupper samlar 24 procent av antalet vårdtillfällen, 23 procent av vårddagarna, procent av viktsumman och procent av kostnadsmassan. Grupperna ger tillsammans en övergripande bild av tyngden i den slutna sjukhusvården. Tabell 16. Tjugo DRG med störst kostnadssumma 2000/2001. DRG NR DRG-TEXT RANG KOSTNADS- SUMMA (TKR) Spec hjärn x tia Vaginal förlossning Stö nedre led & extr impl Pacem ej infarkt/svikt/shock Hjärtsvikt & shock Op. hjärtklaff m extracorp.cirk. u. hjärkat Tracheostomi ej pga öron-, näs-, halssjukdom 1 Craniotomi >17 år utan trauma Höft femur opxled> Katarr matst ge div> Större tarmoperationer Ut-adn-op benign sjd Kejsarsnitt St tunn- o tjocktarmop m k Lunginfl pleurit>17 k Angina pectoris Kärlop exkl större rekonstr u extracorp cirk 122 Cirksjd m infarkt levande Tumörer i andnorganen Större kärlrekonstr u extracorp cirk m kompl 107 Coronary by-pass op u hjärtkat Andra cardiothor el vasc op m extracorp cirk 211 Höft femur opxled> Strålbehandling

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Om NordDRG 2012 SWE CC

Om NordDRG 2012 SWE CC Om NordDRG 2012 SWE CC År 2012 introduceras i Sverige en ny version av NordDRG benämnd NordDRG-CC. Den skiljer sig från ordinarie NordDRG-version avseende möjligheten att beskriva patienternas komplikationer

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset 1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats

Läs mer

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice sprognos Landstingsservice 2 (3) Preliminärt bokslut Nämnd/förvaltning: Landstingsservice Rapportdatum till Landstingets kansli 2012-01-18 Prognosen baseras på utfall t.o.m. december månad Ekonomi Resultaträkning

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 BASALA UPPGIFTER Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 Rev 2012-06-01 163 Basala uppgifter om

Läs mer

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005 Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005 April 2007 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Uppdrag Genomföra granskning av diagnos- och åtgärdsklassificering

Läs mer

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Datakvalitet Andel höftfraktur h med respektive utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Stockholm Norrbotten Västerbotten Jönköping Örebro

Läs mer

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val

Läs mer

VÅRDTIDER INOM SLUTEN SOMATISK VÅRD

VÅRDTIDER INOM SLUTEN SOMATISK VÅRD VÅRDTIDER INOM SLUTEN SOMATISK VÅRD ANALYS AV AV ETT ETT NYCKELTAL OCH SKILLNADER INOM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Juni 2001 ANALYS - UTVÄRDERING Staffan Björck Bengt Kron INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND...4

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Neurokirurgi och kvinnosjukvård

Neurokirurgi och kvinnosjukvård En rapport från arbetet med patientrelaterad redovisning (KPP och DRG) Benchmarking inom sjukvård Jämförelser mellan Norrlands Universitetssjukhus och Universitetssjukhuset i Lund Neurokirurgi och kvinnosjukvård

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Urban Jürgensen. Verksamhetschef Kvinnokliniken Höglandssjukhuset Eksjö

Urban Jürgensen. Verksamhetschef Kvinnokliniken Höglandssjukhuset Eksjö Urban Jürgensen Verksamhetschef Kvinnokliniken Höglandssjukhuset Eksjö Budskap. Benchmarking From bottom to top är ett bra utvecklingsinstrument Man får aldrig sluta jaga den 100% korrekta diagnossättningen.

Läs mer

Praktiske forbedringer basert på DRG-analyse. hva har vi gjort?

Praktiske forbedringer basert på DRG-analyse. hva har vi gjort? Praktiske forbedringer basert på DRG-analyse hva har vi gjort? Urban Jürgensen 40-talist Dansk (fast icke rökare) Specialist i Gynekologi och obstetrik 1980 Klinikchef K.K. Eksjö sedan 1994 Obstetrik och

Läs mer

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem

Läs mer

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg Basal grundkurs i DRG och KPP RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro Stig Hagström Leif Sundberg Vem är Leif Sundberg? Ekonom, Handelshögskolan, GU Controller, Affärsutveckling, Ledningsstaben

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård It is not whether your caesarean section rate is too high or too low but: Do you know what it is, why, and what are the consequences?

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Vad önskas DR G Vad används DRG till? Verksamhetsbeskrivning Enkelt & överskådligt Kan förstås av både läkare, administratörer och politiker Bokslut Målbeskrivning Jämföra egen verksamhet över tid Vad

Läs mer

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt november 2012 Andel (%) I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 redovisas att andel kvinnor

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

GRANSKNING AV KLASSIFICERING AV SJUKDOMAR OCH ÅTGÄRDER I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ÅR Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

GRANSKNING AV KLASSIFICERING AV SJUKDOMAR OCH ÅTGÄRDER I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ÅR Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB GRANSKNING AV KLASSIFICERING AV SJUKDOMAR OCH ÅTGÄRDER I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ÅR 2002 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport - Januari 2003 INNEHÅLL: Innehållsförteckning 1 0. Sammanfattning

Läs mer

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl. KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.se 1 Agenda Vad vill vi följa upp i hälso- och sjukvården?

Läs mer

Slutrapport. December 2010. Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport. December 2010. Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Revision av vårdtillfällen i slutenvård vid kvinnoklinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus 2010 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning:

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

NU SkaS. Marianne Förars Staffan Björck Bengt Kron Kari Aartojärvi Arne Pettersson Per Sjöli Bengt Ramberg Lars Spetz.

NU SkaS. Marianne Förars Staffan Björck Bengt Kron Kari Aartojärvi Arne Pettersson Per Sjöli Bengt Ramberg Lars Spetz. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 1 NU-SJUKVÅRDEN & SKARABORGS SJUKHUS - en jämförelse mellan två sjukhusgrupper NU SkaS Marianne Förars Staffan Björck Bengt Kron Kari Aartojärvi Arne Pettersson Per Sjöli

Läs mer

Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen

Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen Referens Datum Diarienummer Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2008-09-22 RSK 345-2008 TU Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i Bakgrund och uppdrag Västra Götalandsregionen I motion från

Läs mer

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen G Landstinget Halland Landstingskontoret Göran Jonsson, finansdirektör Ekonomiavdelningen Tfn 035-13 48 67 G ora n.l.j o nsson @ Ith al l an d. se Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2007-01-23 Ls 070034-1

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg)

Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg) Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg) Effekter av kodningsutbildning en jämförelse Arbete pågår att uppnå högre kvalitet

Läs mer

Undvikbar slutenvård Oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar - 65 år och äldre 2006-2014

Undvikbar slutenvård Oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar - 65 år och äldre 2006-2014 Undvikbar slutenvård Oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar - 65 år och äldre 2006-2014 Sammanställning per år och artal av indikatorerna i överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg bland de

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Socialstyrelsen klassificerar från och Dokumentty med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller

Läs mer

Slutrapport. Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva.

Slutrapport. Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva. Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0.

Läs mer

Användningsomr och KPP

Användningsomr och KPP Användningsomr ndningsområden den för f r DRG och KPP Datakvalitet Årlig rapport från Socialstyrelsen Andel angina pectoris jfm andelen bröstsm stsmärtor Andel angina pectoris D RG 140 jfm bröstsm ärtor

Läs mer

Skador bland barn i Sverige 2014

Skador bland barn i Sverige 2014 Skador bland barn i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar Uddevalla

klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar Uddevalla men också Öppenvårds- klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar 2004-02 02-26 2727 i Uddevalla Vad gör enheten för klassifikationer & terminologi? Registrering, rapportering från hälso- o sjukvården?

Läs mer

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2012 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Sekundär patientklassificering NordDRG

Sekundär patientklassificering NordDRG Sekundär patientklassificering NordDRG RDK den 14 mars 2014 Mats Fernström Medicinskt sakkunnig, DRG-sakkunnig Enheten Öppna Jämförelser 1 (ÖJ 1) Socialstyrelsen Agenda Grundläggande om DRG Uppdateringsprocessen

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Granskning av delårsbokslut och prognos 2002

Granskning av delårsbokslut och prognos 2002 Granskning av delårsbokslut 2002-08-31 och prognos 2002 Sjukhuset i Varberg Leif Johansson Inger Andersson Komrev Box 324, 301 08 Halmstad Tel 035 15 17 00 Fax 035-15 17 36 Leif Johansson, Direkt: 035

Läs mer

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer:

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer: Ett mer stabilt och förutsägbart DRG system genom att separera trimning av casemix vid Universitetssjukhuset från de 5 övriga akutsjukhusen i SLL Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Beskrivning av KPPdatabasen

Beskrivning av KPPdatabasen Beskrivning av KPPdatabasen 2014 Beskrivning av KPP-databasen 2014 1 Beskrivning av KPP-databasen 2014 2 Förord Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret

Läs mer

Förstärkt uppföljning i anslutning till uppföljningsrapport 1 Hallands sjukhus

Förstärkt uppföljning i anslutning till uppföljningsrapport 1 Hallands sjukhus 1(4) Datum 2013-04-15 Förstärkt uppföljning i anslutning till uppföljningsrapport 1 Hallands sjukhus I uppdrag 2013 till driftnämnderna inom hälso- och sjukvård framgår att en kort rapport ska lämnas till

Läs mer

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008 Kodningskvalitet i patientregistret Slutenvård 2008 Artikelnr 2010-6-27 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2010 2 Förord Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland TABELLBILAGA Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhets analys 2006 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Omslagsbild: Omslagslayout och foto: En trappa som finns i Regionens Hus

Läs mer

Förlossningsrapport 2012

Förlossningsrapport 2012 Förlossningsrapport Sydöstra sjukvårds: Universitetssjukhuset i Linköping, sjukhusen i Eksjö, Jönköping, Kalmar, Norrköping, Värnamo och Västervik 1(14) Michael Algovik 2013-05-14 Bakgrund Inom kvinnosjukvården

Läs mer

Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av

Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av vikter till NordDRG NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) Huvuddelen av NPK är förlagt till Socialstyrelsen (SoS), men bygger på en

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård

Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård 1 (6) Avdelningen för Särskilda vårdfrågor Individuella vårdfrågor Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård - rapporteringsanvisning

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Förslag till auktorisering av förlossningsenhet

Förslag till auktorisering av förlossningsenhet Förvaltningen Eva Lestner HSN 2008-12-16 p 16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) 2008-11-28 HSN 0804-0605 Förslag till auktorisering av förlossningsenhet Ärendet I detta ärende framläggs förslag till godkännande av

Läs mer

DRG och dess användningsområden

DRG och dess användningsområden DRG och dess användningsområden Användningsområden i Södra Sjukvårdsregionen Bo Attner Chefsekonom Södra Regionvårdsnämnden Ordförande i DRG-Rådet i södra sjukvårdsregionen (1993- Repr för S:a sjukvårdsregionen

Läs mer

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga Sjukhusprofiler 2012 I diagrammen redovisas procentuella avvikelser mot vägt medelvärde för indikatorerna: Kostnad per DRG-poäng, blå stapel DRG-poäng per vårdtillfälle röd stapel Kostnad per vårdtillfälle,

Läs mer

SOSFS 2008:26 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till patientregistret. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:26 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till patientregistret. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter Uppgiftsskyldighet till patientregistret Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd.

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Socialstyrelsens HälsodataregisterH Cancerregistret Medicinska födelseregistret Registret för övervakning av fosterskador Patientregistret

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader

Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader - Hector Reyes & Michael Högberg Studera din by, då ska du lära dig om världen

Läs mer

Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås

Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås Studiecentra: SU/Mölndal SU/Östra, normal SÄS/Borås Studien är indelad i tre olika delar. Retrospektiv journalgranskning Pilotstudie Huvudstudie

Läs mer

1.5 Tillämpningsregler 2013

1.5 Tillämpningsregler 2013 1.5 Tillämpningsregler 2013 1.5.1 Användning av regionala priser och ersättningar Priser och ersättningar enligt denna överenskommelse tillämpas i enlighet med regionavtal mellan landstingen i Södra sjukvårdsregionen.

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Landstingets ekonomiska förutsättningar Nettokostnad hälso- o sjukvård Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013 Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård Nettokostnad 2014 NLL per område Kostnad

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret 2013:30 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna ( 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Att gå från delar till en helhet genom att äga en process

Att gå från delar till en helhet genom att äga en process Att gå från delar till en helhet genom att äga en process Anette Johansson Avdelningschef Sekretariatet Verksamhetsområde 2 Länssjukhuset i Halmstad 1 Verksamhetsområde 2 2009 omorganiserades Länssjukhuset

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL

Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL 1 (9) 2017-02-13 Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL Allmänt Använd de dataset som har inlogg i namnet, inte de som heter publ. Notera att data är summerat. Antal celler motsvarar alltså inte antalet

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Var vårdas patienten? En analys av patientströmmar mellan landstingen

Var vårdas patienten? En analys av patientströmmar mellan landstingen Var vårdas patienten? En analys av patientströmmar mellan landstingen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Förord I denna rapport jämförs de svenska sjukhusens kostnader och verksamhet

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Socialstyrelsen presenterar här en grundläggande allmän information om DRG (Diagnosis Related Groups).

Socialstyrelsen presenterar här en grundläggande allmän information om DRG (Diagnosis Related Groups). rev. 2011-06-17 Vad är DRG? Socialstyrelsen presenterar här en grundläggande allmän information om DRG (Diagnosis Related Groups). Informationen avser NordDRG såvida inte annat anges. Informationen här

Läs mer

Mats Fernström 2010-03-19. Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen

Mats Fernström 2010-03-19. Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen Mats Fernström 2010-03-19 Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen För att spara pengar har vi sparkat all anestesipersonal och köpt

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Utvecklingsavdelningen. Kortvård och trimning av extremt låga kostnader

Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Utvecklingsavdelningen. Kortvård och trimning av extremt låga kostnader Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Kortvård och trimning av extremt låga kostnader Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 2 Innehåll Kortvård och trimning av extremt låga kostnader... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Sommarrapport 2007 med fokus på Förstagångsskattningar med Kvalitetsstjärnan

Sommarrapport 2007 med fokus på Förstagångsskattningar med Kvalitetsstjärnan Bi070726 Sommarrapport 2007 med fokus på Förstagångsskattningar med Kvalitetsstjärnan Efter kontroll och rensning av insamlade filer finns det nu 3094 stjärnskattningar i databasen. Förstgångsskattningarna

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Siw Andersson, Irene Bohlin, Ann Lindström, Lena Olsson, Leif Sundberg, Ulla Tygesen 1 Patientklassifikation på SU Klassifikationsgrupp inom Sahlgrenska

Läs mer

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser

Läs mer

Förlossningsvården i Västra Götalandsregionen 2002-2013

Förlossningsvården i Västra Götalandsregionen 2002-2013 1 (93) Fördjupning Verksamhetsanalys http://analyshsa.vgregion.se Datum 2015-01-28 Diarienummer HS 65-2015 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen, område analys och uppföljning Handläggare:

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08 Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2008-06-26 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID. MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING 2013-2014 Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID Skador i vården 1 Skador i vården 2 Förord Denna rapport är den fjärde i en serie med resultat

Läs mer