6.STOR KIRURGI Bakgrund Förutsättningar Material och metoder Resultat, översikter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6.STOR KIRURGI... 49 6.1 Bakgrund... 49 6.2 Förutsättningar... 49 6.3 Material och metoder... 49 6.4 Resultat, översikter... 50 6."

Transkript

1

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. INLEDNING Bakgrund Uppdrag Material och metod Insamling Arbetsgrupp BESKRIVNING AV DE REGIONALA DATABASERNA FÖR ÅR 2000 OCH Kontroll av totaldatabaserna BESKRIVNING AV DE REGIONALA DRG-DATABASERNA FÖR ÅR Kontroll av DRG-databaserna Vårdvolym för sjukhusorganisationerna Kön och ålder Hemort Planerad vård In- och utskrivningssätt Kostnad Sjukdomspanoramat i DRG-belysning De vanligaste DRG Jämförelsetal Jämförelser för åren Gynekologisk och obstetrisk slutenvård år Antal vårdtillfällen totalt Instrumentella förlossningar Vaginala förlossningar Vårdtider Antal diagnoser Säte Tvillingförlossning Havandeskapsförgiftning Överburenhet Värksvaghet Fosterasfyxi Bristningar vid förlossning Diabetes och graviditet För lite fostervatten Tromboembolisk sjukdom under graviditet Vattenavgång innan värkar Uterusruptur Kvalitetsvariabler Utomlänspatienter i Varberg Gynekologisk vård Ytterfall år DRG 467, 468, 469 samt Sammanfattning med kommentar Sjukvårdsproduktion på de barnmedicinska klinikerna Bakgrund Antal vårdtillfällen inom slutenvård Vårdtillfällen på vuxenkliniker Vårdtillfällen på barnmedicinska kliniker Sjukdomspanorama och diagnossättning Medelvikt Sammanfattning... 48

4 6.STOR KIRURGI Bakgrund Förutsättningar Material och metoder Resultat, översikter Bastabellen över verksamhet per sjukhus. (Tabell 2) Översiktlig beskrivning av verksamhetens innehåll (Tabell 3) Kostnaderna för kirurgisk verksamhet. (Tabell 4a 4d) Patienternas hemort (tabell 5 8) Patientrekrytering till allmän kirurgi (Tabell 6) Patientrekryteringen till ortopedisk kirurgi (Tabell 7) Patientrekryteringen till kirurgiska regionspecialiteter (Tabell 8) Exempel på några detalj-analyser ur databasen för sluten vård Hjärt-kärlkirurgi i MDC Perifer kärlkirurgi (Tabell 12) MDC99 (Tabell 13) Sammanfattning och konklusioner Komplikationer till sjukvårdande behandling Sjukvårdsrelaterade komplikationer Diskussion Slutsatser och sammanfattning AVSLUTANDE SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG Genomförda åtgärder Fortsatt kvalitetsutveckling Kostnadsredovisning per patient i sluten och öppen vård Organisation och resurser för bearbetning, analys och rapportering Ökad kommunikation Bilagor Appendix 1. Coding complications of care... Appendix 2 Development of clinical coder proffession in Sweden... Appendix 3.Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid obstetriska kliniker

5 1. INLEDNING Göran Gustavsson 1.1 Bakgrund År 1991 infördes för patienter i Västsverige möjlighet att fritt söka primär- och länssjukvård vid samtliga offentligt ägda vårdinrättningar tillhöriga västsvenska sjukvårdsregionens fem huvudmän. Samtidigt infördes i stödjande syfte väntetidsmätningar för den nationella vårdgarantins behandlingar samt för ytterligare ca sjuttio mottagningar/behandlingar vid sjukhusen i Västsverige. För att beskriva och följa upp vårdutbytet i regionen avseende den slutna sjukhusvården infördes år 1993 ett amerikanskt system för beskrivning av den somatiska korttidssjukvården, DRG, Diagnosrelaterade Grupper. DRG-systemet togs fram i USA under 1970-talet av Robert Fetter och John Thompson vid Yale University för att bättre kunna jämföra kostnadsstrukturen vid olika sjukhus med beaktande av att olika sjukhus har varierande patientsammansättning, case-mix. När DRG-systemet infördes i USA 1983 som grund för prospektiv ersättning gentemot sjukhusen var det huvudsakliga syftet att begränsa kostnaden för vården av Medicare-patienter. Medicare-systemet administreras av den federala myndigheten Centers for Medicare & Medicaid Services, f d Health Care Financing Administration (HCFA). HCFA- DRG-systemet innehöll ursprungligen 475 kliniskt meningsfulla och resursmässigt homogena grupper med en i huvudsak organspecifik uppbyggnad. DRG-systemet består i den använda versionen för år 2000, HCFA-DRG 15.0, av 503 grupper, varav 494 grupper används. För år 2001 har en utvecklad variant av HCFA-DRGsystemet, NordDRG, använts för första gången. Denna består av 499 giltiga grupper. Skillnaderna mellan grupperarna beskrivs kortfattat senare. Införandet av DRG i den västsvenska sjukvårdsregionen innebar att all sluten sjukhusvård med undantag för psykiatri, rehabiliteringsmedicin och geriatrik skulle registreras på ett likvärdigt sätt i Västsverige för att bl a ligga till grund för en rättvis debitering av utomlänssjukvården mellan huvudmännen. 1.2 Uppdrag Sedan början av 90-talet följdes vårdutbytet mellan regionens huvudmän upp av en regional arbetsgrupp, VABUR. I samband med införandet av DRG-baserad prospektiv ersättning av den slutna utomlänsvården 1994 inrättades även en medicinsk expertgrupp, M-DRG, numera MEKUS, bland annat med uppgift att verka för en god och likvärdig registrering av den DRG-ersatta sjukhusvården. Syftet med gruppen var också att ur ett medicinskt perspektiv göra en revision av den slutna vården (se bilaga 1). För att underlätta en samordning i regionen utnämndes DRGansvariga läkare vid samtliga DRG-kliniker vid sjukhusen i Västsverige. Den ekonomiska regleringen av DRG-systemet följdes fram till årsskiftet 1995/1996 av den regionala ekonomarbetsgruppen VABUR, som även deltog i framtagandet av de årliga prislistor som användes för avräkning av köpt och såld vård mellan sjukvårdshuvudmännen. Såväl VABUR som M-DRG har deltagit i utvecklingsarbetet med DRG-systemets tillämpning i regionen. Ytterligare en arbetsgrupp, BESIS, inrättades sedermera för den ekonomiska uppföljningen/utvärderingen av den prospektiva betalningsmodellen. Sedan bildandet av Västra Götalandsregionen år 1999 har i stort sett samtliga arbetsgrupper utom MEKUS försvunnit och deras uppgifter helt eller delvis övergått till olika enheter inom hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli. 1.3 Material och metod En första regional slutenvårdsdatabas skapades för första gången under 1992 baserad på sjukhusens patientstatistik för år De årsvisa materialen för 1990, 1991 och 1992 sammanställdes i stordator 1

6 och DRG-grupperades i efterhand hos företaget Medisys. Materialen var inte heltäckande för samtliga kliniker/sjukhus och innehöll stora felaktigheter och interna bortfall. Den allmänna bedömningen efter genomgång av de regionala DRG-materialen var att det krävdes en stor satsning på den medicinska och den administrativa grundregistreringen för att skapa en bättre grund för meningsfulla jämförelser av sjukhusen vad gäller DRG-struktur, casemix etc. En fjärde DRG-databas skapades med patientstatistik för år Volymen av uppgifter och kvaliteten på uppgifterna ökade påtagligt och M-DRG studerade materialet från respektive deltagares specialitetsvisa utgångspunkter. När även 1994 års slutenvårdsdatabas fanns tillgänglig valde M-DRG att i huvudsak koncentrera sig på detta material bl a på grund av att år 1994 var det år då prospektiv ersättning infördes för utomlänssjukvården. Detta förutsattes ha haft betydande konsekvenser för bl a klinikernas sätt att registrera DRG-vården. Genomgången av 1994 års databas resulterade i MEKUS första DRG-rapport. Därefter har DRG-vården rapporterats i ytterligare fem rapporter för åren Denna sjätte rapport baseras på slutenvårdsdata för DRG-ersatta verksamhetsområden/kliniker från två år, 2000 och Posterna i databasen utgörs av patientspecifika uppgifter för utskrivna patienter under år 2000 och 2001 från sjukhus i Västsverige, dvs Västra Götalandsregionen och Landstinget Halland. Innehållet i databasen framgår av postbeskrivningen i bilaga 2. Denna följer det format som Socialstyrelsen ställt upp för det nationella patientregistret men därutöver finns ytterligare uppgifter som används för olika sammanställningar och analyser. I DRG-sammanhang skall utskrivningarna avse sjukhuset som helhet och inte klinik (klinikvårdtillfällen). Detta innebär att om en patient vårdats vid fler än en klinik under sjukhusvistelsen skall endast en utskrivning anges (sjukhusvårdtillfälle eller sjukhusfall). De utskrivningar som finns i databaserna för 2000 och 2001 är sjukhusvårdtillfällen utom för NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus samt sjukhusen i landstinget Halland. 1.4 Insamling Regionbildningen innebar att landstingens kanslier försvann, varför materialen för 1998 och tidigare insamlades från sjukhusen och sammanställdes av utredningsenheten vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli. De sjukhusvisa materialen för år har insamlats och kvalitetssäkrats fortlöpande under respektive år av ProRegio för bl a beställarkansliets räkning till den nyinrättade regionala vårddatabasen, varifrån utredningsenheten erhållit årsfiler enligt fastställd postbeskrivning. Dock har som underlag för föreliggande rapport separata filer använts för de sjukhus som har kostnadsspecifika material. Sammanläggningen av sjukhusens material har gjorts av hälso- och sjukvårdsstyrelsens utredningsenhet, som också utfört vissa kontroller på totalmaterialet. 1.5 Arbetsgrupp De bearbetningar och analyser som presenteras i årets rapport har som tidigare utförts av MEKUS ledamöter. Arbetsgruppen har bestått av följande personer: Jonas Abrahamsson, barnmedicinska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Staffan Björck, hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli/analys- och utvärderingsenheten Göran Gustavsson, hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli/utredningsenheten Gunnar Henriksson, kirurgkliniken, Skaraborgs Sjukhus/Kärnsjukhuset Bengt Kron, hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli/analys- och utvärderingsenheten Jan Martinson, kirurgkliniken, Norra Halland/Sjukhuset i Varberg Per Sjöli, ekonomiavdelningen, Skaraborgs sjukhus/kärnsjukhuset Tommy Sporrong, kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Olafr Steinum, infektionskliniken, NU-sjukvården/Uddevalla 2

7 Leif Sundberg, centrala ekonomiavdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Liselotte Säll, ekonomiavdelningen, Skaraborgs Sjukhus/Skövde Liselotte Säll har svarat för sammanställning och redigering av rapporten. Konsulten Valter Sundh har tillsammans med Göran Gustavsson svarat för upprättande och kontroll av de ingående sjukhusvisa materialen. Ett av syftena med en beskrivning av sjukvården som den ter sig med utgångspunkt från den västsvenska vårddatabasen är att göra jämförelser och påvisa variationer mellan olika kliniker respektive sjukhus. Sådana skillnader mellan olika enheter måste tolkas med stor varsamhet. Redovisning av variationer har visat sig stimulera till debatt inom och mellan klinker, inom specialistföreningar och sektorsråd samt mellan professionen och politiker/administratörer. Orsakerna till skillnaderna kan, om de kan förklaras, leda till förbättringar och effektiviseringar inom vården. I slutenvårdsfilerna för 2000 och 2001 finns patientspecifika kostnadsuppgifter för vissa av regionens sjukhus. Dessa har tidigare bland annat använts vid framtagandet av viktlistor för år 2002 och 2003 (se särskild rapport). Tillgång till patientspecifik kostnad möjliggör validering av övriga uppgifter i databasen och används delvis i denna rapport. För att utvärdera DRG-systemet i dess fulla tillämpning krävs generell tillgång till patientspecifika kostnadsuppgifter. KPP-system finns nu på nästan samtliga sjukhus i Västra sjukvårdsregionen och flertalet av dessa kommer att kunna lämna individspecifika kostnadsdata för år För landstinget Halland har Sjukhuset i Varberg tagit fram patientspecifika kostnadsuppgifter för år 2001 och 2002 och Länssjukhuset i Halmstad har lämnat sådana uppgifter för första gången för år I underlaget för denna rapport ingår inte dessa. Sjukhus med KPP-uppgifter har under en följd av år lämnat dessa till Spri som sammanställt och bearbetat ett nationellt material, där de västsvenska sjukhusen har utgjort en stor andel. Till följd av Spri s nedläggning har ansvaret för den nationella kostnadsdatabasen övertagits av Landstingsförbundet. Genom det etablerade samarbetet mellan Landstingsförbundet och Socialstyrelsen i CPK, Centrum för Patient- Klassificering, kommer materialet att få en bredare användning. 3

8 4

9 2. BESKRIVNING AV DE REGIONALA DATABASERNA FÖR ÅR 2000 OCH Göran Gustavsson 2.1 Kontroll av totaldatabaserna Slutenvårdsdatabaserna för åren 2000 och 2001 omfattar all sluten vård för Västra Götaland och Landstinget Halland, dvs inkluderar även icke DRG-ersatta verksamheter som geriatrik, rehabiliteringsmedicin och psykiatri. Ingående verksamheter framgår av bilagorna 3 och 4. Total-filen för år 2000 innehåller poster och 2001 års fil innehåller poster. Databaserna har kontrollerats på olika sätt. Eventuellt externt bortfall har fastställts vid jämförelse med totalkostnadsboksluten för respektive sjukhus och år. Det interna bortfallet har konstaterats genom kontroll av databaserna. Tabell 1 redovisar resultatet av denna senare variabelkontroll. Tabell 1. Giltiga värden på vissa variabler i slutenvårdsdatabaserna för 2000 och Variabel N = N = ID/löpnr Finns för 99,2 % Finns för 99,3 % Ålder Finns för 99,9 % Finns för 100,0 % Län/kommun Finns för 99,3 % Finns för 99,2 % Klinik Finns för 100,0 % Finns för 100,0 % Inskrivningssätt Finns för 100,0 % Finns för 100,0 % Utskrivningssätt Finns för 99, 1 % Finns för 99, 8 % Planerad vård Saknas för 6 % Finns för samtliga Huvuddiagnos Saknas för 0,8 % Saknas för 0,8 % DRG-kod Finns för 96,5 % Finns för 98,1 % Huvuddiagnos och DRG-kod Saknas för 0,6 % Saknas för 0,7 % Fullständigt personnummer, krypterat, saknas på ca 2000 poster i totalmaterialen och detta sammanhänger främst med att nyfödda saknar de fyra sista siffrorna, födelsenumret, i personnumret. Åldersuppgift finns däremot för nästan samtliga. Sjukhusen kompletterar vanligtvis födelsenummer i efterhand och bortfallet på denna variabel är lägre vid andra sjukhus enligt Socialstyrelsen. Detta bortfall kommer framöver att reduceras kraftigt när tilldelningen av personnummer till nyfödda förändrats. Hemort för patienterna anges med länsoch kommuntillhörighet. Giltig kod saknas för drygt två tusen poster båda åren. Bland dem som saknar giltig kod finns flyktingar, turister m fl. Bortfallet för respektive år uppgår till mindre än en procent. Giltiga koder för in- och utskrivningssätt saknas för något hundratal poster, men uppgår till maximalt mindre än en procent. Uppgift om vården varit planerad eller ej saknas för nästan poster år 2000, medan för år 2001 finns inget bortfall. Drygt två tusen poster saknar huvuddiagnos 2000 och nästan lika många poster saknar denna uppgift år De flesta finns inom psykiatri, men ett betydande antal förekommer inom DRG-ersatta verksamheter. Socialstyrelsen har tidigare noterat detta bortfall som nu reducerats till en tredjedel. I totalfilerna ingår även verksamheter som ej var DRG-ersatta under 2000 och 2001, varför DRG-kod saknas för många av dessa. Av de drygt tio tusen posterna som saknar DRG-kod 2000 finns flertalet inom psykiatri, geriatrik och rehabiliteringsmedicin. I 2001 års databas saknar cirka åtta tusen poster DRG-kod och av dessa återfinns mindre än 600 poster inom DRGersatta verksamheter. Sammantaget har det interna bortfallet reducerats väsentligt under de senaste åren. Kvarstående bortfall beror troligtvis inte på att uppgifterna saknas i de interna sjukhusvisa databaserna utan hänger 5

10 samman med hur utdata från dessa gjorts. I tidigare rapporter har verksamhetsbeskrivningen utgått från de geografiska sjukhusenheterna. I denna rapport sker redovisningen per sjukhusorganisation enligt tabell 2. Tabell 2. Geografiska enheter SJUKHUS SJUKHUS- ORGANISATION Länssjukhuset i Halmstad Halmstad Länssjukhuset i Varberg Norra Halland Kungsbacka sjukhus Norra Halland Falkenbergs sjukhus Norra Halland Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Kungälvs sjukhus Kungälv Uddevalla sjukhus NU- sjukvården Norra Älvsborgs sjukhus (NÄL) NU- sjukvården Dalslands sjukhus NU- sjukvården Strömstads sjukhus NU- sjukvården Lysekils sjukhus NU- sjukvården Borås lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Alingsås lasarett* Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Skene lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Falköping sjukhus Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Lidköpings sjukhus Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Kärnsjukhuset i Skövde (KSS) Skaraborgs Sjukhus (SkaS) * Alingsås lasarett utgör egen organisatorisk enhet fr o m år BESKRIVNING AV DE REGIONALA DRG-DATABASERNA FÖR ÅR Göran Gustavsson 3.1 Kontroll av DRG-databaserna. DRG- uppgifterna för 2000 och 2001 härrör från verksamhetsområden vid sjukhusorganisationer (se bilaga 3 och 4) De ingående sjukhusorganisationerna framgår av tabell 2. Verksamheter inom geriatrik, psykiatri, rehabiliteringmedicin och eftervård är inte ersatta via DRG och ingår därför inte i den följande presentationen. Antalet vårdtillfällen vid DRGersatta verksamheter uppgår till stycken för 2000 och till stycken för år DRG-kod saknas för 984 poster år 2000 (0,4 %) och 563 poster år 2001 (0,2 %). Poster som saknar DRGkod ingår naturligtvis inte i beräkningar där DRG är en ingående variabel. 6

11 Tabell 3. Bortfall på vissa variabler i DRG-databaserna för 2000 och Variabel N = N = ID/löpnr Ålder Län/kommun 1905 Klinik 0 7 Inskrivningssätt Utskrivningssätt Planerad vård Huvuddiagnos DRG Huvuddiagnos + DRG Liksom för totalmaterialen finns ett internt bortfall på vissa variabler (tabell 3). Bortfallen är på material av denna storleksordning relativt små, men för vissa variabler väsentliga och för vissa bearbetningar besvärande. Avsaknaden av huvuddiagnos uppgår till mindre än 0,5 procent i 2000 års material och är lägre än 0,3 procent i 2001 års DRG-material. Bortfallet på huvuddiagnos är koncentrerat till ett sjukhus och beror sannolikt på matchningsproblem. Förhoppningsvis kommer detta problem att åtgärdas i kommande data-baser. 3.2 Vårdvolym för sjukhusorganisationerna. Vi har valt att benämna utskrivningarna vårdtillfällen trots att vissa utskrivningar är sjukhusvårdtillfällen och vissa är klinikvårdtillfällen. I den fortsatta texten anväder vi termen vårdtillfällen även för sammanslagna klinikvårdtillfällen (sjukhusfall). I tabell 4 visas antalet vårdtillfällen år 2000 och 2001 för de ingående sjukhusen. Totalt har antalet vårdtillfällen minskat något mellan åren, med 1,1 %, och denna utveckling gäller samtliga sjukhus utom Kungälv och Hallandssjukhusen, som har ökat sin vårdvolym med nästan fem respektive tre procent. Den största minskningen har Skaraborgs Sjukhus med drygt fyra procent. I tabell 5 visas på motsvarande sätt utvecklingen i antalet vårddagar, som totalt minskar med tre procent med störst reduktion för Skaraborgs Sjukhus, 10,4 procent, följt av Sahlgrenska och Halmstad med en minskning av 2,6 respektive 1,8 procent. Tabell 4. Antal vårdtillfällen enligt patientstatistiken för år 2000 och SJUKHUS ANTAL VÅRDTILL- FÄLLEN 2000 ANDEL I% ANTAL VÅRDTILL- FÄLLEN 2001 ANDEL I% Halmstad , ,7 Norra Halland , ,8 Sahlgrenska (SU) , ,3 Kungälv , ,0 NU-sjuk vården , ,3 Södra Älvsborgs Sjukhus , ,0 (SÄS) Alingsås ,3 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) , ,6 TOTALT , ,0 7

12 Tabell 5. Antal vårddagar enligt patientstatistiken för år 2000 och 2001*. SJUKHUS ANTAL VÅRD- DAGAR 2000 ANDEL I% ANTAL VÅRD- DAGAR 2001 ANDEL I% Halmstad , ,8 Norra Halland , ,7 Sahlgrenska (SU) , ,1 Kungälv , ,1 NU-sjuk vården , ,7 Södra Älvsborgs Sjukhus , ,1 (SÄS) Alingsås ,7 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) , ,9 TOTALT , ,0 * För vårdtillfällen med samma in- och utskrivningsdag anges en vårddag. Tabell 6. Vårdtid enligt patientstatistiken år 2000 och 2001*. SJUKHUS MEDEL- VÅRD- TID 2000 MEDEL- VÅRD- TID 2001 MEDIAN- VÅRD- TID 2000 MEDIAN- VÅRD- TID 2001 Halmstad 5,0 4,9 3 3 Norra Halland 5,0 4,7 3 3 Sahlgrenska (SU) 4,8 4,8 2 2 Kungälv 5,2 4,9 3 3 NU-sjuk vården 4,6 4,6 3 2 Södra Älvsborgs Sjukhus 5,0 4,9 3 3 (SÄS) Alingsås 5,7 3 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 5,3 4,9 3 3 TOTALT 4,9 4,8 3 3 * Vårdtiden för patienter med samma in- och utskrivningsdag räknas som vårdtid= 0. Medelvårdtiden (se tabell 6) är nästan densamma totalt för båda åren med liten förändring per sjukhus. Den största skillnaden har Skaraborgs Sjukhus med 0,4 dagar och Norra Halland och Kungälvs sjukhus med en minskning av medelvårdtiden på 0,3 dagar. Medianvårdtiden som uttrycker mellersta observationens värde är 3 dagar för samtliga sjukhus utom för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU-sjukvården år 2001 som har en medianvårdtid på 2 dagar. Genomsnittlig vårdtid förklaras till stor del av den patientsammansättning som respektive sjukhus har. Som framgår av postbeskrivningen i bilaga 2 innehåller varje post i databasen uppgift om patienten och vårdenheten. Vidare finns administrativa data om vårdtillfället och medicinska uppgifter (exempelvis huvuddiagnos, bidiagnoser, operationskod). Dessa uppgifter lämnas till Socialstyrelsens patientregister. I den västsvenska databasen finns dessutom DRG-kod, kostnad per patient och vissa lokala koder. I de filer som bearbetas av MEKUS finns också inlagda variabler, exempelvis vikter och gränsvärden för ytterfall, samt beräknade variabler som vårdtid, antal diagnoser och operationskoder. Nedan följer en fortsatt genomgång av databaserna för vissa centrala variabler. 3.3 Kön och ålder Av det totala antalet vårdtillfällen per år svarar kvinnor för 54,6 procent. Högsta andelen kvinnor vårdas i Norra Halland och vid Sahlgrenska (56,4 resp 56,1 %) och lägsta andelen kvinnor finns på Kungälvs sjukhus med 47 %. Könsandelarna verkar stabila över åren. De mindre sjukhusen har tidigare visat sig ha en högre 8

13 andel äldre patienter. För de sammanslagna sjukhusen är inte detta längre lika tydligt. Dock kvarstår att Kungälv har högre andelar äldre patienter och likaså att Sahlgrenska har genomsnittligt yngre patienter, vilket naturligtvis beror på barnsjukvården. Tabell 7. Genomsnittsålder på sjukhusen Män och kvinnor. SJUKHUS ÅLDER MEDEL- VÄRDE 2000 ÅLDER MEDEL- VÄRDE 2001 ÅLDER MEDIAN- VÄRDE 2000 ÅLDER MEDIAN- VÄRDE 2001 Halmstad 53,8 53, Norra Halland 58,9 59, Sahlgrenska (SU) 50,3 50, Kungälv 63,1 63, NU-sjuk vården 55,2 55, Södra Älvsborgs Sjukhus 58,1 55, (SÄS) Alingsås 67,2 73 Skaraborgs Sjukhus 57,7 57, (SkaS) TOTALT 54,4 54, I figur 1 visas åldersfördelningen år 2000 för samtliga patienter. Grovt sett är den något U-formad med ett stort antal patienter i lägre åldrar och ett stort antal i högre åldrar. Vid 30-årsåldern syns en ansamling av vårdtillfällen, som motsvarar förlösta kvinnor. I figur 2 har materialet reducerats med DRG och därmed försvinner i stort sett denna puckel. Figur 1. Ålderssammansättning år

14 Figur 2. Ålderssammansättning år 2000 exklusive förlossningsvården. 3.4 Hemort I västsvenska sjukvårdsregionen ingår landstinget Halland och Västra Götalandsregionen. Variabeln har använts i tidigare rapporter för att beräkna vårdkonsumtion per kommun och används på likartat sätt i denna rapport. Syftet med att beskriva patientflöden i västra sjukvårdsregionen var tidigare intimt kopplat till att följa utvecklingen av patienternas valfrihet. Detta syfte bör fortfarande vara av intresse. I tabell 8 redovisas genomsnittsåldern för patienter som kommer från ort inom Västra Götaland och som vårdats vid sjukhus i Halland och det motsatta förhållandet. Jämfört med egna patienter är valfrihetspatienterna väsentligt yngre. Detta förhållande har tidigare rapporterats av Socialstyrelsen. Tabell 8. Ålder för egna och övriga konsumenter på sjukhusen Män och kvinnor. SJUKHUS EGNA 2000 REG 2000 ÖVRIGA 2000 EGNA 2001 REG 2001 ÖVRIGA 2001 Ålder % Ålder % Ålder % Ålder % Ålder % Ålder % Halmstad 54,8 93,4 40,5 1,4 38,2 5,3 54,8 93,6 38,1 1,3 37,2 5,1 Norra Halland 59,4 93,4 49,4 4,8 46,7 1,8 59,9 91,9 51,5 5,8 44,0 2,3 Sahlgrenska (SU) 51,3 91,8 46,7 4,2 32,5 4,0 51,4 91,1 46,4 4,1 35,9 4,8 Kungälv 63,4 98,3 53,1 0,4 50,9 1,3 63,3 98,4 63,9 0,2 52,5 1,4 NU-sjuk vården 55,5 97,7 41,6 0,2 43,5 2,2 55,5 98,0 51,0 0,1 45,2 1,9 Södra Älvsborgs 58,2 98,7 52,8 0,2 50,6 1,1 55,8 98,9 53,4 0,2 39,1 0,9 Sjukhus (SÄS) Alingsås 67,4 98,9 54,1 0,1 52,0 1,0 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 58,1 97,9 46,3 0,1 42,6 2,0 57,0 97,9 42,7 0,1 38,7 2,0 3.5 Planerad vård. Socialstyrelsen föreskriver att uppgift om vården har varit planerad eller ej rapporteras. Termerna är administrativa och skall inte förväxlas med begreppsparet akut/elektiv vård, som är medicinska. Andel planerad vård som registreras varierar starkt mellan sjukhusen, men verkar ha minskat under de senaste åren. Störst minskning i andelen planerad vård har under perioden skett för Kungälvs sjukhus. För öviga sjukhus är dock förändringarna marginella. 10

15 Tabell 9. Planerad/ ej planerad vård SJUKHUS Planerad vård 2000 Halmstad 22,9 22,2 Norra Halland - 19,3 Sahlgrenska (SU) 37,0 36,7 Kungälv 19,8 16,5 NU-sjuk vården 17,8 17,1 Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 21,1 21,7 Alingsås 16,8 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 18,1 17,4 25,0 25,8 Planerad vård In- och utskrivningssätt. Vid rapportering till Socialstyrelsens patientregister anges för varje patient varifrån han/hon kommer respektive vart patienten skrivs ut. Om klinkvårdtillfällen rapporteras visar in- och utskrivningssätt var patienten vårdats vid respektive sjukhus. Om man rapporterar sjukhusvårdtillfällen redovisas endast varifrån patienten kommer till sjukhuset och till vilken vård-/boendeform patienten skrivs ut från sjukhuset. Andelen inskrivna från annat sjukhus/klinik är hög för Norra Halland, som också har en hög andel som tas in från serviceboende. Från annat boende, dvs egen bostad, kommer mer än nittio procent av patienterna. En övergripande fråga är om sjukhusen i regionen tillämpat samma regel för in- och utskrivningssätt. Tabell 10. Inskrivningssätt 2000/2001, andel i procent SJUKHUS Från annat sjukhus/klinik Från särskiltboende ex serviceboende Från annat boende Halmstad 8,6 9,0 0,3 0,2 91,1 90,8 Norra Halland 26,6 3,5 22,8 22,1 50,6 74,5 Sahlgrenska (SU) 0,9 0,9 3,0 2,3 96,1 96,8 Kungälv 5,3 4,8 2,2 1,2 92,4 93,9 NU-sjukvården 6,1 7,2 0,9 1,2 93,0 91,5 Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 8,0 7,8 0,6 0,7 91,4 91,4 Alingsås 5,5 1,1 93,4 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 2,3 4,4 1,9 1,7 95,8 94,0 5,3 4,2 3,2 3,0 91,5 92,7 Tabell 11. Utskrivningssätt, andel i procent SJUKHUS Till annat sjukhus/klinik Till särskilt boende, ex serviceboende Till annat boende Avliden Halmstad 5,9 6,0 4,6 4,9 87,0 86,7 2,5 2,4 Norra Halland 5,9 7,6 2,3 3,0 89,1 87,0 2,7 2,3 Sahlgrenska (SU) 6,3 5,7 5,1 5,6 86,7 86,6 2,0 2,1 Kungälv 9,6 8,7 4,3 3,8 83,0 84,5 3,1 3,0 NU-sjukvården 7,6 8,5 3,7 3,5 86,1 85,4 2,6 2,6 Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 9,8 9,1 4,4 4,6 83,1 83,7 2,6 2,5 Alingsås 6,5 4,8 84,4 4,3 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) 1,2 4,9 8,7 8,2 87,4 84,2 2,7 2,7 6,2 6,7 5,1 5,2 86,3 85,7 2,4 2,4 11

16 I tabell 11 redovisas andelen utskrivna per utskrivningssätt. Högsta andelen utskrivna till annat sjukhus/klinik anges för SÄS och Kungälv, men Sahlgrenska har halverat andelen utskrivna till annat sjukhus/klinik från år Andelen patienter som avlider under sjukhusvistelsen varierar från 2,1 procent till 4,3 procent. 3.7 Kostnad För beräkning av de relativa vikter som används som grund för DRG-baserad ersättning har uppgifter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus samt Skaraborg Sjukhus använts under ett antal år. I slutenvårdsdatabaserna för 2000 och 2001 ingår patientspecifik kostnad för samma sjukhus. Detta betyder att nästan sextioprocent av vårdtillfällena i databaserna har uppgift på den individuella resursförbrukningen. Ur medicinskt perspektiv kan uppgifter valideras mot resursförbrukningen och ur ekonomiskt/- administrativt perspektiv kan den medicinska klassificeringen i såväl primär- som sekundärgrund analyseras. 3.8 Sjukdomspanoramat i DRGbelysning. DRG-systemet har som första indelningsgrund 25 olika huvuddiagnosgrupper bildade huvudsakligen utifrån organsystem, Major Diagnostic Categories (MDC). I bilaga 5 finns DRG-texter och MDC-tillhörighet för samtliga grupper för år Motsvarande förteckning för HCFA-DRG år 2000 finns i föregående rapport. För år 2000 användes som grupperingssystem HCFA/DRG, version Från och med år 2001 används NordDRG, som är en utvecklad variant av HCFA-DRG version 12.0 framtagen på initiativ av NOMESCO (Nordic Medico-Statistical Committee). Flertalet landsting använder nu NordDRG-grupperaren som uppdateras årligen av CPK. Inför övergången till NordDRG år 2001 gjordes en genomgripande kontroll och uppdatering av den logiska strukturen i NordDRG och denna jämfördes med motsvarande i HCFA-DRG-grupperaren.Vid analysen fann man felaktigheter i båda grupperarna varvid NordDRG-grupperarens logik säkerställdes. NordDRG för år 2001 splittrades för sju grupper i två och ledde till 491 giltiga DRG. Frekvensen vårdtillfällen per MDC beskriver grovt sjukdomspanoramat i den slutna vården med cirkulationsorganens sjukdomar som största grupp följd av sjukdomar i matsmältningsorganen. På tredje plats finner vi sjukdomar i muskler, skelett och bindväv. Den fjärde platsen beläggs av MDC 1 nervsystemets sjukdomar tätt följd av MDC 14 havandeskap och förlossning. De fem största huvuddiagnosgrupperna svarade 2000 och 2001 för nästan 60 % av samtliga vårdtillfällen. 12

17 Tabell 12. Fördelning av vårdtillfällen per MDC 2000 och MDC SJUKDOMAR I ANTAL VÅRD- TILLFÄLLEN ANDEL I PROCENT Nervsystemet ,0 9,2 2 Ögat ,0 1,0 3 Öron, näsa, hals ,4 4,1 4 Andningsorganen ,7 7,5 5 Cirkulationsorganen ,1 18,0 6 Matsmältningsorganen ,2 12,0 7 Lever, gallvägar, bukspottskörtel ,0 3,0 8 Muskeloskeletala systemet, bindväven ,3 10,5 9 Huden, underhuden, bröstkörtel ,5 3,6 10 Endokrina systemet, nutritionsrubbningar, ämnesomsättningen ,0 2,1 11 Njurar, urinvägar ,3 4,3 12 Manliga könsorganen ,7 1,6 13 Kvinnliga könsorganen ,2 2,8 14 Havandeskap och förlossning ,5 8,7 15 Nyfödda, perinatala tillstånd ,0 1,1 16 Blodet och blodbildande organen ,0 0,9 17 Leukemi och dåligt differentierade tumörer ,0 2,8 18 Infektions- och parasitsjukdomar ,7 1,7 19 Mentala sjukdomar ,6 0,6 20 Alkohol- och läkemedelsförgiftningar ,6 0,6 21 Skador, förgiftningar, läkemedelsbiverkningar ,4 1,4 22 Brännskador ,1 0,1 23 Andra orsaker till sjukvård ,7 1,7 24 Multipel signifikant skada ,1 0,1 25 HIV ,0 0,0 99 Övriga associerade till alla MDC ,8 0, ,0 100,0 3.9 De vanligaste DRG. I tabell 13 visas de tjugo vanligaste DRG år 2000 och 2001 med antal vårdtillfällen. I de årsvisa frekvenstabellerna över DRG ligger DRG 373, vanlig förlossning, varaktigt på första plats som den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Katarr i matstrupen, DRG 183, följer därnäst tillsammans med DRG 143, bröstsmärtor. Tillsammans svarade dessa tre DRG respektive år för nästan tolv procent av det totala antalet vårdtillfällen. De därpå följande DRG hör också till cirkulationsorganens sjukdomar. Tio av 484 DRG svarade tillsammans för tjugofyra procent av vårdtillfällena. De tjugo vanligaste DRG:na samlade 2000 respektive 2001 drygt trettiofyra procent av vårdtillfällena. De största femtio DRG fångar drygt 50 % av det totala antalet vårdtillfällen. Hundra DRG täcker sextioåtta procent av vårdtillfällena för vardera år och tvåhundraåttiofyra DRG svarar mot nittiofem procent av vårdtillfällena 2000 och motsvarande för 2001 är 289 st. De sista fem procenten motsvarar 204 respektive 198 st grupper. Rangordning av DRG kan även ske med utgångspunkt från hur många vårddagar olika DRG motsvarar (tabell 14). Den DRG som belägger flest vårddagar både 2000 och 2001 är DRG 14 kärlsjukdom i hjärnan utom tia och på andra plats kommer okomplicerad förlossning, DRG 373. De tio största grupperna svarar för drygt 22 procent av det totala antalet vårddagar år 2000 och 2001 och de tjugo största för drygt 31 procent år 2000 respektive 32 procent år

18 Tabell 13. De tjugo mest frekventa DRG 2000/2001. RANG DRG DRG-TEXT NR ANTAL VÅRDTILL- FÄLLEN Vaginal förlossning Katarr matst ge div> Bröstsmärtor Hjärtsvikt & shock Angina pectoris Spec hjärn x tia Arrytmi & överlednstörn * Katarr matst ge div< Kron obstruk lungsjd Stö nedre led & extr impl Vertigo (balansrubbning) Cirksjd m infarkt levande Katarr matst ge div >17 k Medicinska ryggsjd Lunginfl pleurit>17 k Andra sjd i nervsystemet u. kompl Ut-adn-op benign sjd Kramper & huvudvärk >17 år u. kompl Andra faktorer m påverkan på hälsotillst Lunginfl pleurit> * För år 2001 har gruppen splittrats i två grupper, DRG 983 och DRG 984. Tabell 14. Tjugo DRG med flest vårddagar 2000/2001. RANG DRG DRG-TEXT NR ANTAL VÅRD- DAGAR Spec hjärn x tia Vaginal förlossning Hjärtsvikt & shock Stö nedre led & extr impl Katarr matst ge div> Kron obstruk lungsjd Lunginfl pleurit>17 k Angina pectoris Tumörer i andnorganen Höft femur opxled> Cirksjd m infarkt cv k levande Medicinska ryggsjd Katarr matst ge div >17 k Lunginfl pleurit> Bröstsmärtor Större tarmoperationer Malign tumör lever, gallvägar- & pankreas 148 Större tunn- och tjocktarmsop m kompl Kejsarsnitt u kompl Sepsis > Degenerativa sjukdomar i nervsystemet Cirksjd m infarkt levande

19 I tabell 15 görs rangordningen efter antal poäng/viktsumman, där antalet poäng återspeglar sjukhusens relativa kostnad för patientvården. I en sådan rangordning kommer DRG 373, okomplicerad förlossning, på första plats år 2000 följd av DRG 209 större nedre led- och extremitetsimplantationer. Kärlsjukdom i hjärnan kommer på tredje plats och hjärtsvikt och shock på fjärde plats följd av pacemakerinsättande på femte plats. För 2001 är rangordningen för de fyra största DRG densamma med undantag för de två största grupperna. För rangordning av övriga DRG varierar denna men är ganska likartad. För DRG 116 har dock förändringen i grupperingslogiken gjort att många fall hamnat i andra DRG. Tabell 15. Tjugo DRG med störst viktsumma 2000/2001. DRG NR DRG-TEXT RANG VIKT- SUMMA Vaginal förlossning Stö nedre led & extr impl Spec hjärn x tia Hjärtsvikt & shock Pacem ej infarkt/svikt/shock Katarr matst ge div> Höft femur opxled> Trakeostomi ej pga öron-,näs- o halssjd Angina pectoris Ut-adn-op benign sjd Större tarmoperationer Cirksjd m infarkt levande Kejsarsnitt Kärlop exkl större rekonstr u extracorp cirk Kron obstruk lungsjd Lunginfl pleurit>17 k Cirksjd m infarkt levande k Tumörer i andn organen Op hjärtklaff m extracorp cirk u hjärtkateteris Större tunn- och tjocktarmsop m kompl Bröstsmärtor Coronary by-pass op u hjärtkat Op. hjärtklaff m. extracorp. cirk. u. hjärtkat Dubbelsid el mult ledop nedre extr Större kärlrekonstr u extracorp cirk m kompl Andra cardiothor el vasc op m extracorp cirk Craniotomi >17 utan trauma Strålbehandling I 2000 och 2001 års DRG-databaser finns kostnadsuppgift för mer än hälften (58 %) av antalet vårdtillfällen. Kostnadsuppgift per patient (KPP) finns för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus och Skaraborgs Sjukhus. De mest resurskrävande DRG år 2000 och 2001 framgår av tabell 16. DRG 14 specifika kärlsjukdomar i hjärnan är den grupp som krävt mest resurser år 2000 följd av DRG 373 normal förlossning och höft- och knäledsplastikgruppen, DRG 209. För år 2001 är ordningsföljden annorlunda med DRG 209 i första position följd av DRG 14 och DRG 373. Storleksordningen varierar sedan mellan åren, men för båda åren svarar de tio största för tjugo procent av kostnadsmassan och de trettio största för omkring trettio procent av kostnadsmassan. Högfrekventa DRG hamnar högt pga detta, men det finns också grupper som har få vårdtillfällen men hög medelkostnad, exempelvis DRG tracheostomi och DRG 1 - craniotomi. 15

20 I de fyra olika perspektiven är det ett begränsat antal DRG som förekommer samtidigt med olika placeringar i respektive tabell, se tabell 17. Dessa grupper samlar 24 procent av antalet vårdtillfällen, 23 procent av vårddagarna, procent av viktsumman och procent av kostnadsmassan. Grupperna ger tillsammans en övergripande bild av tyngden i den slutna sjukhusvården. Tabell 16. Tjugo DRG med störst kostnadssumma 2000/2001. DRG NR DRG-TEXT RANG KOSTNADS- SUMMA (TKR) Spec hjärn x tia Vaginal förlossning Stö nedre led & extr impl Pacem ej infarkt/svikt/shock Hjärtsvikt & shock Op. hjärtklaff m extracorp.cirk. u. hjärkat Tracheostomi ej pga öron-, näs-, halssjukdom 1 Craniotomi >17 år utan trauma Höft femur opxled> Katarr matst ge div> Större tarmoperationer Ut-adn-op benign sjd Kejsarsnitt St tunn- o tjocktarmop m k Lunginfl pleurit>17 k Angina pectoris Kärlop exkl större rekonstr u extracorp cirk 122 Cirksjd m infarkt levande Tumörer i andnorganen Större kärlrekonstr u extracorp cirk m kompl 107 Coronary by-pass op u hjärtkat Andra cardiothor el vasc op m extracorp cirk 211 Höft femur opxled> Strålbehandling

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset 1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats

Läs mer

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Datakvalitet Andel höftfraktur h med respektive utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Stockholm Norrbotten Västerbotten Jönköping Örebro

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl. KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.se 1 Agenda Vad vill vi följa upp i hälso- och sjukvården?

Läs mer

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen G Landstinget Halland Landstingskontoret Göran Jonsson, finansdirektör Ekonomiavdelningen Tfn 035-13 48 67 G ora n.l.j o nsson @ Ith al l an d. se Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2007-01-23 Ls 070034-1

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Förord I denna rapport jämförs de svenska sjukhusens kostnader och verksamhet

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster

Läs mer

DRG och dess användningsområden

DRG och dess användningsområden DRG och dess användningsområden Användningsområden i Södra Sjukvårdsregionen Bo Attner Chefsekonom Södra Regionvårdsnämnden Ordförande i DRG-Rådet i södra sjukvårdsregionen (1993- Repr för S:a sjukvårdsregionen

Läs mer

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Siw Andersson, Irene Bohlin, Ann Lindström, Lena Olsson, Leif Sundberg, Ulla Tygesen 1 Patientklassifikation på SU Klassifikationsgrupp inom Sahlgrenska

Läs mer

Results from exams, 1218 students

Results from exams, 1218 students Results from exams, 1218 students Test result points 90 80 70 60 Points 50 40 30 42 2000-2006 2006-2010 20 10 0 1 40 79 118 157 196 235 274 313 352 391 430 469 508 547 586 625 Frågelådan RDK-möte 2011-03-23

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

Att gå från delar till en helhet genom att äga en process

Att gå från delar till en helhet genom att äga en process Att gå från delar till en helhet genom att äga en process Anette Johansson Avdelningschef Sekretariatet Verksamhetsområde 2 Länssjukhuset i Halmstad 1 Verksamhetsområde 2 2009 omorganiserades Länssjukhuset

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2012 5 Obstetrisk verksamhet 6 2012:22 Erbjuds

Läs mer

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Gör sjukhusen framsteg?

Gör sjukhusen framsteg? Gör sjukhusen framsteg? skillnader i resurser och kvalitet KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 Gör sjukhusen framsteg? 1 KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 2 Förord Den här rapporten ger inte svaren på

Läs mer

Obstetriska plexus brachialisskador

Obstetriska plexus brachialisskador Obstetriska plexus brachialisskador Margareta Mollberg barnmorska Huvudhandledare Henrik Hagberg professor Bihandledare Lars Ladfors MD, PhD SFOG veckan 2008 SKÖVDE Plexus brachialisflätan C5- Th 1 Styr

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Verksamhetsanalys 2008

Verksamhetsanalys 2008 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 Presentation Piteå 2010-02-10 Workshop Prioriteras de prioriterade grupperna Marianne Förars Gunbrith O Palo Mer information: marianne.forars@vgregion.se

Läs mer

Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms läns landsting Januari 2008 Kvalitetsgranskning av Kostnadsytterfall 2005 Karolinska Universitetssjukhuset Slutrapport Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisningar RSK 398-2010 Tillämpningsanvisningar Valfrihet i vården 2013 Inledning Tillämpningsanvisningarna ska utgöra ett stöd angående frågor kring patientens rätt till valfrihet i vården. De som informerar patienten

Läs mer

Högspecialiserad Vård

Högspecialiserad Vård Dnr RSK 495-2004 Högspecialiserad Vård - en kartläggning av vården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset April 2005 Analysenheten 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 5 Bakgrund och uppdrag... 7 Metoder

Läs mer

2014-11-24. Läkarbesök 2 500 Läkarbesök akutmottagning dag 2 770 Läkarbesök akutmottagning jour 5 330

2014-11-24. Läkarbesök 2 500 Läkarbesök akutmottagning dag 2 770 Läkarbesök akutmottagning jour 5 330 Prislista 2015 Prislistan tillämpas för utomlänspatienter i enlighet med riksavtalet och gäller tills ny prislista utkommer. Priserna gäller oavsett om patientavgift erlagts eller ej. All sluten somatisk

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland

Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland Avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om vård i Landstinget i Värmland 1. AVTALETS INNEHÅLL OCH SYFTE Detta avtal är ett underavtal till ramavtalet om samverkan mellan Landstinget

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

KPP-databasen 2013 Genomsnittskostnader per DRG, innerfall DRG VTF Kostnad Diff. I kostnad mot den lägre komplikatsnivån A03E Intrakraniell kir för

KPP-databasen 2013 Genomsnittskostnader per DRG, innerfall DRG VTF Kostnad Diff. I kostnad mot den lägre komplikatsnivån A03E Intrakraniell kir för DRG VTF Kostnad Diff. I kostnad mot den lägre A08A Annan intrakraniell kärlkir M 88 498026 77% A09E Intrakraniell shuntkirurgi U 869 84144 A09A Intrakraniell shuntkirurgi M 87 306629 264% A10E Annan kraniotomi

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län MISSIV Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för folkhälsa och sjukvård Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region s län Utifrån Landstingsstyrelsens beslut 2014-03-18 om Åtgärdsplan utifrån

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2013 5 Obstetrisk verksamhet 6 2013:21 Erbjuds

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus. Skåneperspektiv Oktober 2015

Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus. Skåneperspektiv Oktober 2015 Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus Skåneperspektiv Oktober 2015 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Universitetssjukvård definieras som de delar av vården

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Problem i NordDRG 2012, svensk CC-version Versionsbeteckning = NordDRG SWE2012CC-SOS

Problem i NordDRG 2012, svensk CC-version Versionsbeteckning = NordDRG SWE2012CC-SOS Problem i NordDRG 2012, svensk CC-version Versionsbeteckning = NordDRG SWE2012CC-SOS I detta dokument presenteras kända fel i grupperingslogiken för CC-versionen av NordDRG för år 2012. (Fel i den traditionella

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Nüssler Delregisteransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se ACG Case-Mix System Användarmöte 2012 Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-10.10 Inledning av Andreas Johansson, Ensolution AB 10.10-10.30

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System

Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Författare Andreas Johansson, Ensolution AB E-post andreas.johansson@ensolution.se Mobil 0709 90 00 30 Version 1.1 Datum 2009-10-18 INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård

SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård SIR Ansvariga författare: Sten Walther, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 7.0 Fastställd: 2011-06-30 Gäller från: 2011-06-30 SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård För hjärtopererade

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne

3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne 3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne 3.1 Högspecialiserad sjukvård För vård av patienter utanför Södra sjukvårdsregionen debiteras ett pålägg med 2,85% Landstinget Blekinge Blekingesjukhuset Karlskrona

Läs mer

Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus. Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009

Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus. Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009 Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009 Innehållsförteckning Rapportens innehåll och slutsatser i kortform... 2 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Beräkning av landstingens sjukhusmortalitet med patientadministrativa data. Test av metoden HSMR.

Beräkning av landstingens sjukhusmortalitet med patientadministrativa data. Test av metoden HSMR. Beräkning av landstingens sjukhusmortalitet med patientadministrativa data. Test av metoden HSMR. Max Köster, utredare vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen Urban Jürgensen, chefläkare, Höglandssjukhuset

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

En friskare sjukvård. Att ge och få vård på lika villkor. Kristian Johansson, Anders Morin, Monica Renstig Oktober 2011

En friskare sjukvård. Att ge och få vård på lika villkor. Kristian Johansson, Anders Morin, Monica Renstig Oktober 2011 En friskare sjukvård Att ge och få vård på lika villkor Kristian Johansson, Anders Morin, Monica Renstig Oktober 2011 1 Innehåll 1 Det svenska sjukvårdssystemet...3 1.1 Bakgrund...3 2 Produktivitetsskillnader

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering 1 (10) Särskilda vårdfrågor Individuella vårdärenden Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering - rapporteringsanvisning

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 14,0% Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 * HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn

Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn Sida 1/7 Hälsodeklaration Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn Sjuk- och Olycksfallsförsäkring barn kan sökas för barn som är 0-15 år. Om försäkringen söks som direkt fortsättning från en motsvarande

Läs mer

Första året med Bristningsregistret BR

Första året med Bristningsregistret BR Första året med Bristningsregistret BR Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Ännu har i huvudsak sfinkterskador registrerats. Registret är designat för att man även ska kunna

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD

Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD 2008-11-14 1 AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH

Läs mer

Vårdbidraget. utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012

Vårdbidraget. utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012 1 (84) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Vårdbidraget utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon Sammanfattning

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP. Kostnad Per Patient. Kunskapsbaserad ledning av vården

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP. Kostnad Per Patient. Kunskapsbaserad ledning av vården GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP Kostnad Per Patient Kunskapsbaserad ledning av vården Leif Lundstedt Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting Växjö 13 maj 2013 AGENDA - Vad är KPP och varför? -

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Norrbottens läns landsting

Norrbottens läns landsting Norrbotten Norrbottens läns landsting Ett av Sveriges 18 landsting och två regioner Ansvar för Hälso- och sjukvård Tandvård Regional utveckling Kultur och utbildning Styrs av ett direktvalt parlament En

Läs mer

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Regionrapport 2012 Fostermedicin Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer