Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

Transkript

1 Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad maj

3 Förord Detta är den fjortonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patientregistret som underlag. Förhoppningsvis bidrar rapporterna både till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av bra verktyg för sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården. Rapporten ges ut årligen. Cecilia Dahlgren, Janos Nagy och Lisbeth Serdén vid Enheten för Öppna Jämförelser har sammanställt rapporten. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur DRG-statistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida under Statistikdatabaser samt den pivottabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 2. Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer och andra som har intresse för DRG-statistik. Stockholm i maj 2012 Mona Heurgren Enhetschef Öppna Jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Syfte 8 Metod 9 Tolkning av materialet 10 DRG-statistik för slutenvård på Internet 10 Resultat 12 Volymer slutenvård i patientregistret 12 Övergripande beskrivning av vården 12 Registreringsmönster på sjukhusnivå 14 Öppenvård i patientregistret 16 Dagkirurgi 16 Litteratur 21 Referenser 22 Bilaga 1 Registreringsmönster per sjukhus Bilaga 2 Underlagsdata i pivottabell för 2010 (Excel-fil) 25 5

6 6

7 Sammanfattning Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. Denna rapport presenterar data från Socialstyrelsens patientregister 2010 ur ett DRG-perspektiv. Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukvård för ett flertal variabler Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,3 dagar per vårdtillfälle år 2010 och har minskat med 0,7 dagar jämfört med år1998. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 17 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspecifika gruppen, följd av rörelseorganens sjukdomar och sjukdomar i matsmältningsorganen med cirka 11 procent vardera. Registreringsmönstren skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från knappt en till nästan sex diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Genomsnittet är 2,8 diagnoser per vårdtillfälle. Tre fjärdedelar av sjukhusen har kodat två eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2010 De vanligaste dagkirurgiska besöken 2010 är hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs idag nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering, det vill säga hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska besök i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Blekinge, Stockholm och Värmland i nämnd ordning. Det finns inte något starkt samband mellan antal vårdtillfällen per patient i sluten vård och antalet besök per patient i dagkirurgi. Landsting med högt respektive lågt antal vårdtillfällen per patient har lika många besök i dagkirurgi per patient med några undantag. Med hjälp av detta material (rapport inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats) kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna data. 7

8 Bakgrund DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case-mix). Genom att vårdkontakterna i det svenska DRG-systemet delas in i cirka grupper för slutenvård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk- och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med DRG i Sverige och att administrera det svenska patientregistret. De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Användningsområden för NordDRG är till exempel: gruppering av sjukvården i NordDRG; landstingen använder idag DRG i cirka 90 procent av slutenvården samt i 80 procent av öppenvården ersättningssystem i sjukvården; 65 procent av slutenvården ersätts med NordDRG samt 30 procent för öppenvården beskrivning och uppföljning av sjukvård på olika nivåer produktivitets- och effektivitetsberäkningar benchmarking styrning av sjukvård underlag i nationalräkenskaperna som Statistiska Centralbyrån tar fram I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering i Sverige. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem. Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet. Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. Materialet (denna rapport inklusive filen med en pivottabell och interaktiv DRG-statistik från statistikdatabaserna på Socialstyrelsens webbplats) ger det enskilda landstinget, sjukhuset eller kliniken möjlighet att ta fram uppgifter för att använda som referens till egna uppföljningar. 8

9 Metod Socialstyrelsens patientregister innehåller patientdata för hela rikets somatiska slutenvård och cirka 80 procent av all specialiserad öppenvård avseende läkarbesök. I patientregistret ingår data kring varje vårdtillfälle om var vården utförts (sjukhus och klinik) uppgifter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort etc.) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I patientregistret ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata redovisade i denna rapport omfattar alla de vårdkontakter som fanns i patientregistret för år 2010, förutom psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård samt sjukhemsvård. Materialet i denna rapport är grupperat med version 2010 av NordDRG- SWE-Full. Samtliga vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå. Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1 9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2010 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård Kod Klartext Vårdtillfällen Andel % 0 Grupperingen utförd ,48 1 Huvuddiagnos saknas ,74 2 Kön för patienten saknas 170 0,01 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 1 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos ,37 5 För hög ålder för aktuell diagnos 21 0,00 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC ,37 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 470 0,03 9 Annat fel 40 0,00 Totalt ,00 Som tabell A visar grupperades 98,5 procent av vårdtillfällena på ett korrekt sätt och fick därmed returkoden 0. Det vanligaste felet var att huvuddiagnos saknades och det gällde drygt vårdtillfällen eller 0,7 procent av alla vårdtillfällen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Socialstyrelsen granskar om alla obligatoriska variabler finns med så som sjukhus, personnummer och huvuddiagnos. Koderna som 9

10 används för olika variabler testas också, liksom att datumangivelserna har giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättar Socialstyrelsen de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. Jämförelsetalen med i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Ett tillägg från och med 2007 års rapport är att dagkirurgi från Patientregistrets öppenvårdsdatabas presenteras, se avsnittet Öppenvård i patientregistret. År 2010 är det fjärde året som det är möjligt att beskriva dagkirurgi i DRG-termer enligt den av Socialstyrelsens definition baserad på DRG, nämligen grupper i spannet DRG 003O-521O med undantag av dialys (DRG 317O & 317P), förlossningar (DRG 373O) farmakologiska aborter (DRG 381P), kemoterapi (DRG 410O & 492O), rehabilitering (DRG 462O) samt respiratorbehandling (DRG 475O) som har definierats som dagmedicin. Dessutom ingår 20 grupper i serierna 700 och 800. Beskrivningen av dagvård i DRG-termer finns beskriven i dokumentet DRG-baserad definition av dagsjukvård, dagkirurgi och dagmedicin 2010, Socialstyrelsen. De dagkirurgiska grupperna i spannet 003O - 521O är mer resurskrävande än övriga dagsjukvård och de har alla motsvarighet i slutenvårdslogiken vilket gör att man kan följa polikliniseringsgraden över tid. En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader. Statistiken för dagkirurgi har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården. Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid, för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning. Några exempel på sådana orsaker är: omhändertagandet efter vårdtillfället. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med geriatrik och kommun, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan skillnader i patienternas situation och förutsättningar (till exempel ålder och ensamboende). skillnader i effektivitet på sjukhusen Eftersom det kan finnas många orsaker till spridning bland jämförelsetalen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens förstasida under rubriken Utveckling och kvalitet, Statistik och sedan Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). 10

11 Statistiken omfattar antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel patienter över 75 år, beräknad medelvårdtid och DRGvikt. Uppgifterna finns för åren och går att redovisa på landstings- sjukhus- och kliniknivå. För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogar Socialstyrelsen i denna rapport en pivottabell i Excel med patientdata för år 2010, se bilaga 2. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas (den innehåller dock ingen information som kan kopplas till enskilda individer) med den lägsta nivån sjukhusklinik-drg. Detta innebär att man i materialet kan analysera enskilda klinikers DRG-profiler och jämföra den egna klinikens medelvårdtider eller andra jämförelsemått med andra kliniker i övriga landet. Pivottabellen finns även utlagd på Socialstyrelsens webbsida. 11

12 Resultat Volymer slutenvård i patientregistret Materialet som denna rapport baseras på vårdtillfällen som registrerades i patientregistret år Det totala antalet vårddagar för dessa vårdtillfällen var dagar. Vårdtillfällen som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk vård, geriatrik samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Diagram 1 visar skillnaden mellan antalet vårdtillfällen som inkluderas i denna rapport och det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret. Totalt sett har antalet vårdtillfällen i patientregistret legat runt 1,5 miljoner per år de senaste 10 åren. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antal vårdtillfällen analyserade i denna rapport och tidigare rapporter i denna serie Patientregistret Vårdtillfällen i rapporterna Övergripande beskrivning av vården DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddiagnosen i 26 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC). I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen per huvuddiagnoskategori. 12

13 Tabell 1 Fördelning av vårdtillfällen per MDC i patientregistret år 2010 MDC-text Vårdtillfällen Andel % 00 Pre-MDC ,17 01 Sjukdomar i nervsystemet ,37 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,86 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,65 04 Andningsorganens sjukdomar ,54 05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,59 06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,92 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel ,10 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,28 09 Sjukdomar i hud och underhud ,17 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar ,74 11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,47 12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,30 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,14 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,54 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,63 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar ,18 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer ,92 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,27 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende ,16 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,86 22 Brännskador ,09 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,56 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador ,10 30 Bröstkörtelsjukdomar ,88 99 Ospecifik eller felaktig information ,52 Totalt ,00 Det MDC som innehöll flest vårdtillfällen år 2010 var MDC 5 Cirkulationsorganens sjukdomar. Nästan vårdtillfällen hamnade i denna kategori vilket motsvarade nästan 17 procent av det totala antalet vårdtillfällen. På andra plats kom MDC 8 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv och på tredje plats MDC 6 Matsmältningsorganens sjukdomar. I tabell 2 visas medelvårdtiden för vårdtillfällena i patientregistret år 2010 på landstingsnivå. Tabellen visar också motsvarande uppgifter för år 1998 och förändringen i procent. Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Medelvårdtiden sjunker stadigt. Mellan år 1998 och 2010 sjönk medelvårdtiden i hela riket från 5,0 till 4,3 dagar per vårdtillfälle vilket motsvarar en minskning på mer än 14 procent. 13

14 Tabell 2 Medelvårdtid för vårdtillfällen i patientregistret år 1998 och 2010 Landsting Medelvårdtid 1998 Medelvårdtid 2010 Förändring i procent Stockholm 4,32 3,75-13,1 Uppsala 5,36 4,69-12,5 Södermanland 4,93 4,72-4,3 Östergötland 5,15 3,97-22,8 Jönköping 5,05 4,07-19,4 Kronoberg 5,71 4,59-19,7 Kalmar 4,69 3,77-19,6 Gotland 5,21 4,43-14,9 Blekinge 5,34 5,12-4,2 Skåne 5,32 4,58-13,9 Halland 5,19 4,53-12,8 Västra Götaland 4,99 4,46-10,7 Värmland 5,73 4,90-14,4 Örebro 4,71 4,31-8,4 Västmanland 6,23 4,55-27,0 Dalarna 4,25 3,74-12,0 Gävleborg 4,72 4,29-9,1 Västernorrland 5,36 4,35-18,9 Jämtland 5,10 4,67-8,5 Västerbotten 5,67 4,74-16,4 Norrbotten 5,70 4,55-20,2 Riket 5,03 4,31-14,3 Medelvårdtiden varierar mellan landstingen. År 2010 hade Landstinget i Dalarna den kortaste medelvårdtiden med 3,7 dagar per vårdtillfälle, medan Blekinge hade den längsta medelvårdtiden med 5,1 dagar i genomsnitt. En kort medelvårdtid kan vara ett tecken på en effektiv vård men det finns också andra faktorer utöver effektivitet som påverkar vårdtiden. Dessa faktorer är till exempel organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Allt mer av den slutna vården överförs till öppenvård, vilket kan leda till ökade genomsnittliga vårdtider för de kvarvarande vårdtillfällena i den slutna vården. Organisationen av den geriatriska vården skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har till exempel särskilda geriatriska kliniker som inte ryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan andra landsting inkluderar den geriatriska vården under medicin. Registreringsmönster på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har stor betydelse för DRG-resultatet. I tabell 3 redovisas registreringsmönster utifrån olika variabler. Tabellen inkluderar de sjukhus som har fler registrerade diagnoser per vårdtillfälle än genomsnittet. En totaltabell över registreringsmönstret för samtliga sjukhus återfinns i bilaga 1. Materialet är dock inte standardiserat och tar ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig när det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med i tolkningen av skillnaderna mellan sjukhusen.

15 Tabell 3 Registreringsmönster per sjukhus 2010 för de sjukhus med fler diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle (vtf) Antal Procent Medelvårdtid Diagnoser Medel- över 75 Sjukhus vårdtillfällen per vtf ålder år Simrishamns sjukhus ,6 5, Hässleholms sjukhus ,8 4, Piteå Älvdals sjukhus ,1 4, Kalix lasarett ,5 4, Kiruna lasarett ,8 4, Trelleborgs lasarett ,9 4, Oskarshamns sjukhus ,9 3, Köpings lasarett ,3 3, Arvika sjukhus ,4 3, Enköpings lasarett ,6 3, Landskrona lasarett ,1 3, Norrlands Universitetssjukhus ,8 3, Halmstads sjukhus ,1 3, Avesta lasarett ,6 3, Skellefteå lasarett ,6 3, Torsby sjukhus ,7 3, Värnamo sjukhus ,5 3, Sala lasarett ,7 3, Motala lasarett ,8 3, Ängelholms sjukhus ,0 3, Lycksele lasarett ,6 3, NU-sjukvården ,0 3, Varbergs sjukhus ,6 3, Lindesbergs lasarett ,0 3, Finspångs lasarett 571 8,9 3, Kungälvs sjukhus ,5 3, Kullbergska sjukhuset ,3 3, Höglandssjukhuset ,8 3, Ystads lasarett ,8 3, Blekingesjukhuset ,1 3, Sunderbyns sjukhus ,9 3, Norrtälje sjukhus ,8 3, S:t Görans sjukhus ,4 3, Nyköpings sjukhus ,8 3, Huddinge sjukhus ,2 3, Ljungby lasarett ,8 3, Karlstads sjukhus ,7 3, Västerviks sjukhus ,2 3, Gällivare lasarett ,5 3, Akademiska sjukhuset ,7 2, Kristianstads sjukhus ,3 2, Mälarsjukhuset ,1 2, Länssjukhuset Kalmar ,8 2, Universitetssjukhuset i Lund ,0 2, Universitetssjukhuset MAS ,2 2, Mora lasarett ,6 2, Totalt ,3 2,

16 Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle år 2010 var 2,8. Det är färre diagnoskoder än vad som registreras i andra länder. I Australien registrerades 3,2 diagnoskoder per vårdtillfälle redan år 2000/2001. Sverige närmar sig dock sakta nivån i andra länder. Mellan år 2009 och 2010 ökade antalet koder per vårdtillfälle från 2,7 till 2,8 och från år 1997 har antalet koder ökat från 1,7 i genomsnitt. De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar diagnosregistreringen när DRG används som ersättningssystem[1]. Förutsatt att kodningen är rätt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnoskoder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre. Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret används regelbundet som underlag till officiell statistik och webbstatistik hos Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Patientregistret används också till internationell statistik hos organisationer som OECD, EuroStat och NOMESCO. Utöver detta används registret bland annat som underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården som verksamhetsuppföljning och analys av patientströmmar med mera. Patientregistret används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens effektivitet. Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret Från år 2001 finns det även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök med undantag för de besök som sker i primärvården 1. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofullständiga. Patientregistret i öppenvård omfattar cirka 11 miljoner besök per år huvudsakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 2,5 miljoner besök från privata vårdgivare. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från den 1 januari 2007 men de har funnits tillgängliga från år Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år Dagkirurgi De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. År 2010 redovisades cirka dagkirurgiska 1 Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 6 förordningen (2008:26) om patientregister hos Socialstyrelsen 16

17 vårdkontakter i patientregistret. Det innebär att dagkirurgin omfattade drygt fem procent av öppenvården i patientregistret. En lista på de 15 vanligaste grupperna i dagkirurgi presenteras i tabell 4. Tabellen visar också hur många vårdtillfällen som fanns för motsvarande DRG i slutenvården. Tabell 4 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2010 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall DRG DRG-text Antal dagkirurgiska besök Antal vtf i motsvarande slutenvårds- DRG Andel dagkirugiska besök jmf med vtf i slutenvården 825O Hudexcisioner och biopsier, öppenvård O Linsoperationer utom discission av sekundär katarakt, öppenvård ,5 826O Hudingrepp, övriga, öppenvård O Extraokulära operationer exkl ögonhåla, öppenvård ,5 222O Knäoperationer utom diagnostiska artroskopier, öppenvård ,7 229O Hand- och handledsoperationer utom på större leder, öppenvård ,3 461O Operationer utförda i samband med andra kontakter med sjukvården, öppenvård ,3 006O Operationer på karpaltunnel, öppenvård ,3 162O Operationer av unilaterala inguinala och femorala bråck, öppenvård ,3 359O Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, öppenvård ,5 060O Operationer på tonsiller och adenoid, öppenvård ,8 364O Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, öppenvård ,3 225O Fotoperationer, öppenvård ,9 231O Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och lår, öppenvård ,6 055O Diverse operationer på öron, näsa, mun och hals, öppenvård ,7 Som tabell 4 visar var den vanligaste dagkirurgiska åtgärden år 2010 hudexcisioner och biopsier, kortvård (DRG 825O). Det fanns inga motsvarande vårdtillfällen i slutenvården för denna åtgärd. Näst vanligast var gruppen för linsoperationer (DRG 039O). Andelen av vårdkontakterna för denna åtgärd som utfördes i dagkirurgi var 99,5 medan slutenvården endast stod för 0,5 procent av vårdkontakterna. Tabell 5 visar hur de dagkirurgiska besöken fördelar sig på olika MDC. I tabellen jämförs också antalet dagkirurgiska besök med antalet vårdtillfällen i slutenvård. 17

18 Tabell 5 Fördelning av dagkirurgiska besök per MDC jämfört med antal besök per vårdtillfällen i slutenvård 2010 MDC-text Dagkirurgiska besök Andel % Slutenvård vårdtillfällen Antal dagkirurgiska besök per vtf i slutenvård 00 Pre-MDC 75 0, ,03 01 Sjukdomar i nervsystemet , ,14 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ , ,52 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals , ,92 04 Andningsorganens sjukdomar , ,02 05 Cirkulationsorganens sjukdomar , ,07 06 Matsmältningsorganens sjukdomar , ,16 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel , ,06 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv , ,59 09 Sjukdomar i hud och underhud , ,55 10 Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar , ,06 11 Sjukdomar i njure och urinvägar , ,24 12 Sjukdomar i manliga könsorgan , ,65 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan , ,03 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid , ,05 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 589 0, ,04 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer , ,04 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 307 0, ,01 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 245 0, ,01 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter , ,06 22 Brännskador 76 0, ,06 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem , ,46 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 3 0, ,00 30 Bröstkörtelsjukdomar , ,60 40 MDC-övergripande problem ,8 0 - Totalt , ,41 Fördelningen av dagkirurgiska besök per MDC skiljer sig väsentligt åt från slutenvårdens fördelning per MDC. De flesta dagkirurgiska besök finns i MDC 09 Sjukdomar i hud och underhud med 29,6 procent av besöken i dagkirurgi och mer än fem besök per vårdtillfälle i slutenvård. Näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 18,0 procent av dagkirurgin. Det går hela 8,5 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i detta MDC. Totalt utförs 0,4 dagkirurgiska besök per vårdtillfällen i slutenvård. Antalet dagkirurgiska besök per vårdtillfällen i slutenvård är ett mått på polikliniseringsgraden. Polikliniseringsgrad innebär hur stor del av specialistvården som utförs i öppna vårdformer. Det är ett viktigt mått på utveckling och effektivisering av vården. Polikliniseringsgraden har också stor betydelse vid jämförelser av kostnader i vården. Tabell 6 visar detta mått på landstingsnivå. 18

19 Tabell 6 Antal dagkirurgiska besök, antalet vårdtillfällen i slutenvård och antalet kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård per landsting samt antalet dagkirurgiska besök per vårdtillfälle och antalet dagkirurgiska besök per kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård 2010 Landsting Antal dagkirurgiska besök Antal vtf i sluten vård Antal dagkirurgiska besök per vtf i sluten vård Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska besök per kirurgiskt vtf i sluten vård Stockholm , ,33 Uppsala , ,25 Södermanland , ,48 Östergötland , ,67 Jönköping , ,42 Kronoberg , ,77 Kalmar , ,81 Gotland , ,15 Blekinge , ,95 Skåne , ,41 Halland , ,54 Västra Götaland , ,31 Värmland , ,99 Örebro , ,27 Västmanland , ,58 Dalarna , ,21 Gävleborg , ,22 Västernorrland , ,65 Jämtland , ,28 Västerbotten , ,14 Norrbotten , ,42 Uppgift saknas ,00 0 0,00 Totalt , ,34 I genomsnitt gick det 0,41 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet år Detta är en ökning från år 2006 då det gick 0,36 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet. Därmed har en ökning av polikliniseringsgraden skett. Några landsting har fler besök än andra per vårdtillfälle, flest har Blekinge, Stockholm och Värmland med 0,5 besök per vårdtillfälle. Spridningen mellan landstingen ligger mellan 0,21 till 0,53 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle. Vid jämförelse av dagkirurgiska besök med kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård går det 1,3 besök per vårdtillfälle. Utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt framsteg för en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av vårdpraxis i landet. Ett försök att visa hur vården utnyttjas på patientnivå presenteras i diagram 2 i antal vårdtillfällen och antalet besök i dagkirurgi per patient. Av diagrammet framgår att i de flesta landsting är relationen mellan antalet vårdtillfällen och antalet besök i dagkirurgi per patient relativt lika och jämförbar. Men det finns några landsting som avviker från mönstret, de landsting med högst antal vårdtillfällen per patient har något lägre antal besök i dagkirurgi per patient än andra landsting. Det landsting som har minst antal vårdtillfällen per patient har också högst antal besök i dagkirurgi per patient. 19

20 Det går att se diagrammet ur andra perspektiv; dvs. hur mycket vård får patienter per landsting och fördelningen mellan slutenvård och dagkirurgi. Diagram2. Antal vårdtillfällen per patient samt antal dagkirurgiska besök per patient 2010 Antal vtf/besök per patient 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Antal vtf per patient Antal besök per patient 0 Landsting Diagrammet reser viktiga frågor om hur effektivisering av vård kan utföras. Socialstyrelsen kommer att ta fram fler analyser på området i nästa rapportering. 20