Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv"

Transkript

1 Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad maj

3 Förord Detta är den fjortonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patientregistret som underlag. Förhoppningsvis bidrar rapporterna både till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av bra verktyg för sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården. Rapporten ges ut årligen. Cecilia Dahlgren, Janos Nagy och Lisbeth Serdén vid Enheten för Öppna Jämförelser har sammanställt rapporten. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur DRG-statistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida under Statistikdatabaser samt den pivottabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 2. Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer och andra som har intresse för DRG-statistik. Stockholm i maj 2012 Mona Heurgren Enhetschef Öppna Jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Syfte 8 Metod 9 Tolkning av materialet 10 DRG-statistik för slutenvård på Internet 10 Resultat 12 Volymer slutenvård i patientregistret 12 Övergripande beskrivning av vården 12 Registreringsmönster på sjukhusnivå 14 Öppenvård i patientregistret 16 Dagkirurgi 16 Litteratur 21 Referenser 22 Bilaga 1 Registreringsmönster per sjukhus Bilaga 2 Underlagsdata i pivottabell för 2010 (Excel-fil) 25 5

6 6

7 Sammanfattning Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. Denna rapport presenterar data från Socialstyrelsens patientregister 2010 ur ett DRG-perspektiv. Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukvård för ett flertal variabler Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,3 dagar per vårdtillfälle år 2010 och har minskat med 0,7 dagar jämfört med år1998. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 17 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspecifika gruppen, följd av rörelseorganens sjukdomar och sjukdomar i matsmältningsorganen med cirka 11 procent vardera. Registreringsmönstren skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från knappt en till nästan sex diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Genomsnittet är 2,8 diagnoser per vårdtillfälle. Tre fjärdedelar av sjukhusen har kodat två eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2010 De vanligaste dagkirurgiska besöken 2010 är hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs idag nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering, det vill säga hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska besök i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Blekinge, Stockholm och Värmland i nämnd ordning. Det finns inte något starkt samband mellan antal vårdtillfällen per patient i sluten vård och antalet besök per patient i dagkirurgi. Landsting med högt respektive lågt antal vårdtillfällen per patient har lika många besök i dagkirurgi per patient med några undantag. Med hjälp av detta material (rapport inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats) kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna data. 7

8 Bakgrund DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case-mix). Genom att vårdkontakterna i det svenska DRG-systemet delas in i cirka grupper för slutenvård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk- och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med DRG i Sverige och att administrera det svenska patientregistret. De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Användningsområden för NordDRG är till exempel: gruppering av sjukvården i NordDRG; landstingen använder idag DRG i cirka 90 procent av slutenvården samt i 80 procent av öppenvården ersättningssystem i sjukvården; 65 procent av slutenvården ersätts med NordDRG samt 30 procent för öppenvården beskrivning och uppföljning av sjukvård på olika nivåer produktivitets- och effektivitetsberäkningar benchmarking styrning av sjukvård underlag i nationalräkenskaperna som Statistiska Centralbyrån tar fram I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering i Sverige. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem. Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet. Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. Materialet (denna rapport inklusive filen med en pivottabell och interaktiv DRG-statistik från statistikdatabaserna på Socialstyrelsens webbplats) ger det enskilda landstinget, sjukhuset eller kliniken möjlighet att ta fram uppgifter för att använda som referens till egna uppföljningar. 8

9 Metod Socialstyrelsens patientregister innehåller patientdata för hela rikets somatiska slutenvård och cirka 80 procent av all specialiserad öppenvård avseende läkarbesök. I patientregistret ingår data kring varje vårdtillfälle om var vården utförts (sjukhus och klinik) uppgifter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort etc.) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I patientregistret ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata redovisade i denna rapport omfattar alla de vårdkontakter som fanns i patientregistret för år 2010, förutom psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård samt sjukhemsvård. Materialet i denna rapport är grupperat med version 2010 av NordDRG- SWE-Full. Samtliga vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå. Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1 9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2010 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård Kod Klartext Vårdtillfällen Andel % 0 Grupperingen utförd ,48 1 Huvuddiagnos saknas ,74 2 Kön för patienten saknas 170 0,01 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 1 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos ,37 5 För hög ålder för aktuell diagnos 21 0,00 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC ,37 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 470 0,03 9 Annat fel 40 0,00 Totalt ,00 Som tabell A visar grupperades 98,5 procent av vårdtillfällena på ett korrekt sätt och fick därmed returkoden 0. Det vanligaste felet var att huvuddiagnos saknades och det gällde drygt vårdtillfällen eller 0,7 procent av alla vårdtillfällen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Socialstyrelsen granskar om alla obligatoriska variabler finns med så som sjukhus, personnummer och huvuddiagnos. Koderna som 9

10 används för olika variabler testas också, liksom att datumangivelserna har giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättar Socialstyrelsen de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. Jämförelsetalen med i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Ett tillägg från och med 2007 års rapport är att dagkirurgi från Patientregistrets öppenvårdsdatabas presenteras, se avsnittet Öppenvård i patientregistret. År 2010 är det fjärde året som det är möjligt att beskriva dagkirurgi i DRG-termer enligt den av Socialstyrelsens definition baserad på DRG, nämligen grupper i spannet DRG 003O-521O med undantag av dialys (DRG 317O & 317P), förlossningar (DRG 373O) farmakologiska aborter (DRG 381P), kemoterapi (DRG 410O & 492O), rehabilitering (DRG 462O) samt respiratorbehandling (DRG 475O) som har definierats som dagmedicin. Dessutom ingår 20 grupper i serierna 700 och 800. Beskrivningen av dagvård i DRG-termer finns beskriven i dokumentet DRG-baserad definition av dagsjukvård, dagkirurgi och dagmedicin 2010, Socialstyrelsen. De dagkirurgiska grupperna i spannet 003O - 521O är mer resurskrävande än övriga dagsjukvård och de har alla motsvarighet i slutenvårdslogiken vilket gör att man kan följa polikliniseringsgraden över tid. En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader. Statistiken för dagkirurgi har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården. Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid, för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning. Några exempel på sådana orsaker är: omhändertagandet efter vårdtillfället. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med geriatrik och kommun, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan skillnader i patienternas situation och förutsättningar (till exempel ålder och ensamboende). skillnader i effektivitet på sjukhusen Eftersom det kan finnas många orsaker till spridning bland jämförelsetalen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens förstasida under rubriken Utveckling och kvalitet, Statistik och sedan Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). 10

11 Statistiken omfattar antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel patienter över 75 år, beräknad medelvårdtid och DRGvikt. Uppgifterna finns för åren och går att redovisa på landstings- sjukhus- och kliniknivå. För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogar Socialstyrelsen i denna rapport en pivottabell i Excel med patientdata för år 2010, se bilaga 2. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas (den innehåller dock ingen information som kan kopplas till enskilda individer) med den lägsta nivån sjukhusklinik-drg. Detta innebär att man i materialet kan analysera enskilda klinikers DRG-profiler och jämföra den egna klinikens medelvårdtider eller andra jämförelsemått med andra kliniker i övriga landet. Pivottabellen finns även utlagd på Socialstyrelsens webbsida. 11

12 Resultat Volymer slutenvård i patientregistret Materialet som denna rapport baseras på vårdtillfällen som registrerades i patientregistret år Det totala antalet vårddagar för dessa vårdtillfällen var dagar. Vårdtillfällen som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk vård, geriatrik samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Diagram 1 visar skillnaden mellan antalet vårdtillfällen som inkluderas i denna rapport och det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret. Totalt sett har antalet vårdtillfällen i patientregistret legat runt 1,5 miljoner per år de senaste 10 åren. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antal vårdtillfällen analyserade i denna rapport och tidigare rapporter i denna serie Patientregistret Vårdtillfällen i rapporterna Övergripande beskrivning av vården DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddiagnosen i 26 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC). I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen per huvuddiagnoskategori. 12

13 Tabell 1 Fördelning av vårdtillfällen per MDC i patientregistret år 2010 MDC-text Vårdtillfällen Andel % 00 Pre-MDC ,17 01 Sjukdomar i nervsystemet ,37 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,86 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,65 04 Andningsorganens sjukdomar ,54 05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,59 06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,92 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel ,10 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,28 09 Sjukdomar i hud och underhud ,17 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar ,74 11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,47 12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,30 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,14 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,54 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,63 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar ,18 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer ,92 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,27 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende ,16 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,86 22 Brännskador ,09 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,56 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador ,10 30 Bröstkörtelsjukdomar ,88 99 Ospecifik eller felaktig information ,52 Totalt ,00 Det MDC som innehöll flest vårdtillfällen år 2010 var MDC 5 Cirkulationsorganens sjukdomar. Nästan vårdtillfällen hamnade i denna kategori vilket motsvarade nästan 17 procent av det totala antalet vårdtillfällen. På andra plats kom MDC 8 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv och på tredje plats MDC 6 Matsmältningsorganens sjukdomar. I tabell 2 visas medelvårdtiden för vårdtillfällena i patientregistret år 2010 på landstingsnivå. Tabellen visar också motsvarande uppgifter för år 1998 och förändringen i procent. Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Medelvårdtiden sjunker stadigt. Mellan år 1998 och 2010 sjönk medelvårdtiden i hela riket från 5,0 till 4,3 dagar per vårdtillfälle vilket motsvarar en minskning på mer än 14 procent. 13

14 Tabell 2 Medelvårdtid för vårdtillfällen i patientregistret år 1998 och 2010 Landsting Medelvårdtid 1998 Medelvårdtid 2010 Förändring i procent Stockholm 4,32 3,75-13,1 Uppsala 5,36 4,69-12,5 Södermanland 4,93 4,72-4,3 Östergötland 5,15 3,97-22,8 Jönköping 5,05 4,07-19,4 Kronoberg 5,71 4,59-19,7 Kalmar 4,69 3,77-19,6 Gotland 5,21 4,43-14,9 Blekinge 5,34 5,12-4,2 Skåne 5,32 4,58-13,9 Halland 5,19 4,53-12,8 Västra Götaland 4,99 4,46-10,7 Värmland 5,73 4,90-14,4 Örebro 4,71 4,31-8,4 Västmanland 6,23 4,55-27,0 Dalarna 4,25 3,74-12,0 Gävleborg 4,72 4,29-9,1 Västernorrland 5,36 4,35-18,9 Jämtland 5,10 4,67-8,5 Västerbotten 5,67 4,74-16,4 Norrbotten 5,70 4,55-20,2 Riket 5,03 4,31-14,3 Medelvårdtiden varierar mellan landstingen. År 2010 hade Landstinget i Dalarna den kortaste medelvårdtiden med 3,7 dagar per vårdtillfälle, medan Blekinge hade den längsta medelvårdtiden med 5,1 dagar i genomsnitt. En kort medelvårdtid kan vara ett tecken på en effektiv vård men det finns också andra faktorer utöver effektivitet som påverkar vårdtiden. Dessa faktorer är till exempel organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Allt mer av den slutna vården överförs till öppenvård, vilket kan leda till ökade genomsnittliga vårdtider för de kvarvarande vårdtillfällena i den slutna vården. Organisationen av den geriatriska vården skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har till exempel särskilda geriatriska kliniker som inte ryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan andra landsting inkluderar den geriatriska vården under medicin. Registreringsmönster på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har stor betydelse för DRG-resultatet. I tabell 3 redovisas registreringsmönster utifrån olika variabler. Tabellen inkluderar de sjukhus som har fler registrerade diagnoser per vårdtillfälle än genomsnittet. En totaltabell över registreringsmönstret för samtliga sjukhus återfinns i bilaga 1. Materialet är dock inte standardiserat och tar ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig när det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med i tolkningen av skillnaderna mellan sjukhusen.

15 Tabell 3 Registreringsmönster per sjukhus 2010 för de sjukhus med fler diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle (vtf) Antal Procent Medelvårdtid Diagnoser Medel- över 75 Sjukhus vårdtillfällen per vtf ålder år Simrishamns sjukhus ,6 5, Hässleholms sjukhus ,8 4, Piteå Älvdals sjukhus ,1 4, Kalix lasarett ,5 4, Kiruna lasarett ,8 4, Trelleborgs lasarett ,9 4, Oskarshamns sjukhus ,9 3, Köpings lasarett ,3 3, Arvika sjukhus ,4 3, Enköpings lasarett ,6 3, Landskrona lasarett ,1 3, Norrlands Universitetssjukhus ,8 3, Halmstads sjukhus ,1 3, Avesta lasarett ,6 3, Skellefteå lasarett ,6 3, Torsby sjukhus ,7 3, Värnamo sjukhus ,5 3, Sala lasarett ,7 3, Motala lasarett ,8 3, Ängelholms sjukhus ,0 3, Lycksele lasarett ,6 3, NU-sjukvården ,0 3, Varbergs sjukhus ,6 3, Lindesbergs lasarett ,0 3, Finspångs lasarett 571 8,9 3, Kungälvs sjukhus ,5 3, Kullbergska sjukhuset ,3 3, Höglandssjukhuset ,8 3, Ystads lasarett ,8 3, Blekingesjukhuset ,1 3, Sunderbyns sjukhus ,9 3, Norrtälje sjukhus ,8 3, S:t Görans sjukhus ,4 3, Nyköpings sjukhus ,8 3, Huddinge sjukhus ,2 3, Ljungby lasarett ,8 3, Karlstads sjukhus ,7 3, Västerviks sjukhus ,2 3, Gällivare lasarett ,5 3, Akademiska sjukhuset ,7 2, Kristianstads sjukhus ,3 2, Mälarsjukhuset ,1 2, Länssjukhuset Kalmar ,8 2, Universitetssjukhuset i Lund ,0 2, Universitetssjukhuset MAS ,2 2, Mora lasarett ,6 2, Totalt ,3 2,

16 Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle år 2010 var 2,8. Det är färre diagnoskoder än vad som registreras i andra länder. I Australien registrerades 3,2 diagnoskoder per vårdtillfälle redan år 2000/2001. Sverige närmar sig dock sakta nivån i andra länder. Mellan år 2009 och 2010 ökade antalet koder per vårdtillfälle från 2,7 till 2,8 och från år 1997 har antalet koder ökat från 1,7 i genomsnitt. De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar diagnosregistreringen när DRG används som ersättningssystem[1]. Förutsatt att kodningen är rätt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnoskoder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre. Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret används regelbundet som underlag till officiell statistik och webbstatistik hos Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Patientregistret används också till internationell statistik hos organisationer som OECD, EuroStat och NOMESCO. Utöver detta används registret bland annat som underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården som verksamhetsuppföljning och analys av patientströmmar med mera. Patientregistret används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens effektivitet. Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret Från år 2001 finns det även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök med undantag för de besök som sker i primärvården 1. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofullständiga. Patientregistret i öppenvård omfattar cirka 11 miljoner besök per år huvudsakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 2,5 miljoner besök från privata vårdgivare. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från den 1 januari 2007 men de har funnits tillgängliga från år Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år Dagkirurgi De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. År 2010 redovisades cirka dagkirurgiska 1 Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 6 förordningen (2008:26) om patientregister hos Socialstyrelsen 16

17 vårdkontakter i patientregistret. Det innebär att dagkirurgin omfattade drygt fem procent av öppenvården i patientregistret. En lista på de 15 vanligaste grupperna i dagkirurgi presenteras i tabell 4. Tabellen visar också hur många vårdtillfällen som fanns för motsvarande DRG i slutenvården. Tabell 4 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2010 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall DRG DRG-text Antal dagkirurgiska besök Antal vtf i motsvarande slutenvårds- DRG Andel dagkirugiska besök jmf med vtf i slutenvården 825O Hudexcisioner och biopsier, öppenvård O Linsoperationer utom discission av sekundär katarakt, öppenvård ,5 826O Hudingrepp, övriga, öppenvård O Extraokulära operationer exkl ögonhåla, öppenvård ,5 222O Knäoperationer utom diagnostiska artroskopier, öppenvård ,7 229O Hand- och handledsoperationer utom på större leder, öppenvård ,3 461O Operationer utförda i samband med andra kontakter med sjukvården, öppenvård ,3 006O Operationer på karpaltunnel, öppenvård ,3 162O Operationer av unilaterala inguinala och femorala bråck, öppenvård ,3 359O Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, öppenvård ,5 060O Operationer på tonsiller och adenoid, öppenvård ,8 364O Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, öppenvård ,3 225O Fotoperationer, öppenvård ,9 231O Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och lår, öppenvård ,6 055O Diverse operationer på öron, näsa, mun och hals, öppenvård ,7 Som tabell 4 visar var den vanligaste dagkirurgiska åtgärden år 2010 hudexcisioner och biopsier, kortvård (DRG 825O). Det fanns inga motsvarande vårdtillfällen i slutenvården för denna åtgärd. Näst vanligast var gruppen för linsoperationer (DRG 039O). Andelen av vårdkontakterna för denna åtgärd som utfördes i dagkirurgi var 99,5 medan slutenvården endast stod för 0,5 procent av vårdkontakterna. Tabell 5 visar hur de dagkirurgiska besöken fördelar sig på olika MDC. I tabellen jämförs också antalet dagkirurgiska besök med antalet vårdtillfällen i slutenvård. 17

18 Tabell 5 Fördelning av dagkirurgiska besök per MDC jämfört med antal besök per vårdtillfällen i slutenvård 2010 MDC-text Dagkirurgiska besök Andel % Slutenvård vårdtillfällen Antal dagkirurgiska besök per vtf i slutenvård 00 Pre-MDC 75 0, ,03 01 Sjukdomar i nervsystemet , ,14 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ , ,52 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals , ,92 04 Andningsorganens sjukdomar , ,02 05 Cirkulationsorganens sjukdomar , ,07 06 Matsmältningsorganens sjukdomar , ,16 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel , ,06 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv , ,59 09 Sjukdomar i hud och underhud , ,55 10 Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar , ,06 11 Sjukdomar i njure och urinvägar , ,24 12 Sjukdomar i manliga könsorgan , ,65 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan , ,03 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid , ,05 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 589 0, ,04 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer , ,04 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 307 0, ,01 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 245 0, ,01 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter , ,06 22 Brännskador 76 0, ,06 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem , ,46 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 3 0, ,00 30 Bröstkörtelsjukdomar , ,60 40 MDC-övergripande problem ,8 0 - Totalt , ,41 Fördelningen av dagkirurgiska besök per MDC skiljer sig väsentligt åt från slutenvårdens fördelning per MDC. De flesta dagkirurgiska besök finns i MDC 09 Sjukdomar i hud och underhud med 29,6 procent av besöken i dagkirurgi och mer än fem besök per vårdtillfälle i slutenvård. Näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 18,0 procent av dagkirurgin. Det går hela 8,5 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i detta MDC. Totalt utförs 0,4 dagkirurgiska besök per vårdtillfällen i slutenvård. Antalet dagkirurgiska besök per vårdtillfällen i slutenvård är ett mått på polikliniseringsgraden. Polikliniseringsgrad innebär hur stor del av specialistvården som utförs i öppna vårdformer. Det är ett viktigt mått på utveckling och effektivisering av vården. Polikliniseringsgraden har också stor betydelse vid jämförelser av kostnader i vården. Tabell 6 visar detta mått på landstingsnivå. 18

19 Tabell 6 Antal dagkirurgiska besök, antalet vårdtillfällen i slutenvård och antalet kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård per landsting samt antalet dagkirurgiska besök per vårdtillfälle och antalet dagkirurgiska besök per kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård 2010 Landsting Antal dagkirurgiska besök Antal vtf i sluten vård Antal dagkirurgiska besök per vtf i sluten vård Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska besök per kirurgiskt vtf i sluten vård Stockholm , ,33 Uppsala , ,25 Södermanland , ,48 Östergötland , ,67 Jönköping , ,42 Kronoberg , ,77 Kalmar , ,81 Gotland , ,15 Blekinge , ,95 Skåne , ,41 Halland , ,54 Västra Götaland , ,31 Värmland , ,99 Örebro , ,27 Västmanland , ,58 Dalarna , ,21 Gävleborg , ,22 Västernorrland , ,65 Jämtland , ,28 Västerbotten , ,14 Norrbotten , ,42 Uppgift saknas ,00 0 0,00 Totalt , ,34 I genomsnitt gick det 0,41 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet år Detta är en ökning från år 2006 då det gick 0,36 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet. Därmed har en ökning av polikliniseringsgraden skett. Några landsting har fler besök än andra per vårdtillfälle, flest har Blekinge, Stockholm och Värmland med 0,5 besök per vårdtillfälle. Spridningen mellan landstingen ligger mellan 0,21 till 0,53 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle. Vid jämförelse av dagkirurgiska besök med kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård går det 1,3 besök per vårdtillfälle. Utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt framsteg för en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av vårdpraxis i landet. Ett försök att visa hur vården utnyttjas på patientnivå presenteras i diagram 2 i antal vårdtillfällen och antalet besök i dagkirurgi per patient. Av diagrammet framgår att i de flesta landsting är relationen mellan antalet vårdtillfällen och antalet besök i dagkirurgi per patient relativt lika och jämförbar. Men det finns några landsting som avviker från mönstret, de landsting med högst antal vårdtillfällen per patient har något lägre antal besök i dagkirurgi per patient än andra landsting. Det landsting som har minst antal vårdtillfällen per patient har också högst antal besök i dagkirurgi per patient. 19

20 Det går att se diagrammet ur andra perspektiv; dvs. hur mycket vård får patienter per landsting och fördelningen mellan slutenvård och dagkirurgi. Diagram2. Antal vårdtillfällen per patient samt antal dagkirurgiska besök per patient 2010 Antal vtf/besök per patient 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Antal vtf per patient Antal besök per patient 0 Landsting Diagrammet reser viktiga frågor om hur effektivisering av vård kan utföras. Socialstyrelsen kommer att ta fram fler analyser på området i nästa rapportering. 20

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2012 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Socialstyrelsen klassificerar från och Dokumentty med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2014 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga Sjukhusprofiler 2012 I diagrammen redovisas procentuella avvikelser mot vägt medelvärde för indikatorerna: Kostnad per DRG-poäng, blå stapel DRG-poäng per vårdtillfälle röd stapel Kostnad per vårdtillfälle,

Läs mer

Om NordDRG 2012 SWE CC

Om NordDRG 2012 SWE CC Om NordDRG 2012 SWE CC År 2012 introduceras i Sverige en ny version av NordDRG benämnd NordDRG-CC. Den skiljer sig från ordinarie NordDRG-version avseende möjligheten att beskriva patienternas komplikationer

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 2 Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice sprognos Landstingsservice 2 (3) Preliminärt bokslut Nämnd/förvaltning: Landstingsservice Rapportdatum till Landstingets kansli 2012-01-18 Prognosen baseras på utfall t.o.m. december månad Ekonomi Resultaträkning

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 14,0% Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 * HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Förord I denna rapport jämförs de svenska sjukhusens kostnader och verksamhet

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m.

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m. Användning ndning och Kvalitet i data Karin Nyqvist Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering Enheten för Öppna jämfj mförelser karin.m..m.nyqvist@socialstyrelsen.se Användning ndning av data

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

Beskrivning av KPPdatabasen

Beskrivning av KPPdatabasen Beskrivning av KPPdatabasen 2014 Beskrivning av KPP-databasen 2014 1 Beskrivning av KPP-databasen 2014 2 Förord Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8 Webbtabell 1. Jämförelser mellan sjukhus av andelen patienter under 75 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin). Uppgift

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-09-30 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 7 januari 2014 1 Kullbergska sjukhuset Hud- och könssjukvård

Läs mer

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

NYSAM

NYSAM NYSAM 2004 2005-11-21 Vårdkonsumtion 2004 - Ortopedi Antal läkarbesök per 1000 inv Västra Götaland US Uppsala Västerbotten Kronoberg Örebro Gävleborg Dalarna Sörmland Halland Gotland Jämtland 0 20 40 60

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2015-01-01-2015-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 2 maj 2016 1 Bollnäs sjukhus Kirurgisk vård 165 0 100.0 % 1

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Sekundär patientklassificering NordDRG

Sekundär patientklassificering NordDRG Sekundär patientklassificering NordDRG RDK den 14 mars 2014 Mats Fernström Medicinskt sakkunnig, DRG-sakkunnig Enheten Öppna Jämförelser 1 (ÖJ 1) Socialstyrelsen Agenda Grundläggande om DRG Uppdateringsprocessen

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2007

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2007 Kodningskvalitet i patientregistret Slutenvård 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen

Läs mer

Patientregistret. Öppen specialiserad vård 2008. Antal besök fördelat på landsting, sjukhus och klinik samt förteckning över verksamhetsområden

Patientregistret. Öppen specialiserad vård 2008. Antal besök fördelat på landsting, sjukhus och klinik samt förteckning över verksamhetsområden Patientregistret Öppen specialiserad vård 2008 Antal besök fördelat på landsting, sjukhus och klinik samt förteckning över verksamhetsområden Denna sammanställning omfattar alla sjukhus som rapporterat

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Nyckeltal Rapport Barnoch ungdomsmedicin

Nyckeltal Rapport Barnoch ungdomsmedicin Nyckeltal 2014 Rapport Barnoch ungdomsmedicin Oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsstatistik...4 3. Aktivitetsdata, länsnivå...5 4. Resursdata, länsdata...10 5. Produktivitetsdata,

Läs mer

Kodningskvalitet i Patientregistret

Kodningskvalitet i Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Kvalitetsansvarig RDK 2016 Malmö Det blir bättre Patientregistrets utvecklingsplan Månadsvis inrapportering Akutvårdsrapportering Utbildning av kodare

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning

Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning Tisdag 13 juni 2017 Jan Olov Strandell Indikator för samverkan vid utskrivning

Läs mer

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet m m 1 Återstående medellivslängd Mått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förväntad återstående medellivslängd vid födelsen. Här mäts den återstående medellivslängden

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008 Kodningskvalitet i patientregistret Slutenvård 2008 Artikelnr 2010-6-27 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2010 2 Förord Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer