Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv"

Transkript

1 Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad maj

3 Förord Detta är den fjortonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patientregistret som underlag. Förhoppningsvis bidrar rapporterna både till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av bra verktyg för sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården. Rapporten ges ut årligen. Cecilia Dahlgren, Janos Nagy och Lisbeth Serdén vid Enheten för Öppna Jämförelser har sammanställt rapporten. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur DRG-statistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida under Statistikdatabaser samt den pivottabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 2. Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer och andra som har intresse för DRG-statistik. Stockholm i maj 2012 Mona Heurgren Enhetschef Öppna Jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Syfte 8 Metod 9 Tolkning av materialet 10 DRG-statistik för slutenvård på Internet 10 Resultat 12 Volymer slutenvård i patientregistret 12 Övergripande beskrivning av vården 12 Registreringsmönster på sjukhusnivå 14 Öppenvård i patientregistret 16 Dagkirurgi 16 Litteratur 21 Referenser 22 Bilaga 1 Registreringsmönster per sjukhus Bilaga 2 Underlagsdata i pivottabell för 2010 (Excel-fil) 25 5

6 6

7 Sammanfattning Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. Denna rapport presenterar data från Socialstyrelsens patientregister 2010 ur ett DRG-perspektiv. Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukvård för ett flertal variabler Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,3 dagar per vårdtillfälle år 2010 och har minskat med 0,7 dagar jämfört med år1998. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 17 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspecifika gruppen, följd av rörelseorganens sjukdomar och sjukdomar i matsmältningsorganen med cirka 11 procent vardera. Registreringsmönstren skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från knappt en till nästan sex diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Genomsnittet är 2,8 diagnoser per vårdtillfälle. Tre fjärdedelar av sjukhusen har kodat två eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2010 De vanligaste dagkirurgiska besöken 2010 är hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs idag nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering, det vill säga hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska besök i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Blekinge, Stockholm och Värmland i nämnd ordning. Det finns inte något starkt samband mellan antal vårdtillfällen per patient i sluten vård och antalet besök per patient i dagkirurgi. Landsting med högt respektive lågt antal vårdtillfällen per patient har lika många besök i dagkirurgi per patient med några undantag. Med hjälp av detta material (rapport inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats) kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna data. 7

8 Bakgrund DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case-mix). Genom att vårdkontakterna i det svenska DRG-systemet delas in i cirka grupper för slutenvård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk- och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med DRG i Sverige och att administrera det svenska patientregistret. De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Användningsområden för NordDRG är till exempel: gruppering av sjukvården i NordDRG; landstingen använder idag DRG i cirka 90 procent av slutenvården samt i 80 procent av öppenvården ersättningssystem i sjukvården; 65 procent av slutenvården ersätts med NordDRG samt 30 procent för öppenvården beskrivning och uppföljning av sjukvård på olika nivåer produktivitets- och effektivitetsberäkningar benchmarking styrning av sjukvård underlag i nationalräkenskaperna som Statistiska Centralbyrån tar fram I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering i Sverige. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem. Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet. Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. Materialet (denna rapport inklusive filen med en pivottabell och interaktiv DRG-statistik från statistikdatabaserna på Socialstyrelsens webbplats) ger det enskilda landstinget, sjukhuset eller kliniken möjlighet att ta fram uppgifter för att använda som referens till egna uppföljningar. 8

9 Metod Socialstyrelsens patientregister innehåller patientdata för hela rikets somatiska slutenvård och cirka 80 procent av all specialiserad öppenvård avseende läkarbesök. I patientregistret ingår data kring varje vårdtillfälle om var vården utförts (sjukhus och klinik) uppgifter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort etc.) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I patientregistret ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata redovisade i denna rapport omfattar alla de vårdkontakter som fanns i patientregistret för år 2010, förutom psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård samt sjukhemsvård. Materialet i denna rapport är grupperat med version 2010 av NordDRG- SWE-Full. Samtliga vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå. Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1 9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2010 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård Kod Klartext Vårdtillfällen Andel % 0 Grupperingen utförd ,48 1 Huvuddiagnos saknas ,74 2 Kön för patienten saknas 170 0,01 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 1 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos ,37 5 För hög ålder för aktuell diagnos 21 0,00 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC ,37 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 470 0,03 9 Annat fel 40 0,00 Totalt ,00 Som tabell A visar grupperades 98,5 procent av vårdtillfällena på ett korrekt sätt och fick därmed returkoden 0. Det vanligaste felet var att huvuddiagnos saknades och det gällde drygt vårdtillfällen eller 0,7 procent av alla vårdtillfällen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Socialstyrelsen granskar om alla obligatoriska variabler finns med så som sjukhus, personnummer och huvuddiagnos. Koderna som 9

10 används för olika variabler testas också, liksom att datumangivelserna har giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättar Socialstyrelsen de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. Jämförelsetalen med i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Ett tillägg från och med 2007 års rapport är att dagkirurgi från Patientregistrets öppenvårdsdatabas presenteras, se avsnittet Öppenvård i patientregistret. År 2010 är det fjärde året som det är möjligt att beskriva dagkirurgi i DRG-termer enligt den av Socialstyrelsens definition baserad på DRG, nämligen grupper i spannet DRG 003O-521O med undantag av dialys (DRG 317O & 317P), förlossningar (DRG 373O) farmakologiska aborter (DRG 381P), kemoterapi (DRG 410O & 492O), rehabilitering (DRG 462O) samt respiratorbehandling (DRG 475O) som har definierats som dagmedicin. Dessutom ingår 20 grupper i serierna 700 och 800. Beskrivningen av dagvård i DRG-termer finns beskriven i dokumentet DRG-baserad definition av dagsjukvård, dagkirurgi och dagmedicin 2010, Socialstyrelsen. De dagkirurgiska grupperna i spannet 003O - 521O är mer resurskrävande än övriga dagsjukvård och de har alla motsvarighet i slutenvårdslogiken vilket gör att man kan följa polikliniseringsgraden över tid. En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader. Statistiken för dagkirurgi har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården. Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid, för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning. Några exempel på sådana orsaker är: omhändertagandet efter vårdtillfället. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med geriatrik och kommun, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan skillnader i patienternas situation och förutsättningar (till exempel ålder och ensamboende). skillnader i effektivitet på sjukhusen Eftersom det kan finnas många orsaker till spridning bland jämförelsetalen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens förstasida under rubriken Utveckling och kvalitet, Statistik och sedan Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). 10

11 Statistiken omfattar antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel patienter över 75 år, beräknad medelvårdtid och DRGvikt. Uppgifterna finns för åren och går att redovisa på landstings- sjukhus- och kliniknivå. För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogar Socialstyrelsen i denna rapport en pivottabell i Excel med patientdata för år 2010, se bilaga 2. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas (den innehåller dock ingen information som kan kopplas till enskilda individer) med den lägsta nivån sjukhusklinik-drg. Detta innebär att man i materialet kan analysera enskilda klinikers DRG-profiler och jämföra den egna klinikens medelvårdtider eller andra jämförelsemått med andra kliniker i övriga landet. Pivottabellen finns även utlagd på Socialstyrelsens webbsida. 11

12 Resultat Volymer slutenvård i patientregistret Materialet som denna rapport baseras på vårdtillfällen som registrerades i patientregistret år Det totala antalet vårddagar för dessa vårdtillfällen var dagar. Vårdtillfällen som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk vård, geriatrik samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Diagram 1 visar skillnaden mellan antalet vårdtillfällen som inkluderas i denna rapport och det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret. Totalt sett har antalet vårdtillfällen i patientregistret legat runt 1,5 miljoner per år de senaste 10 åren. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antal vårdtillfällen analyserade i denna rapport och tidigare rapporter i denna serie Patientregistret Vårdtillfällen i rapporterna Övergripande beskrivning av vården DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddiagnosen i 26 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC). I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen per huvuddiagnoskategori. 12

13 Tabell 1 Fördelning av vårdtillfällen per MDC i patientregistret år 2010 MDC-text Vårdtillfällen Andel % 00 Pre-MDC ,17 01 Sjukdomar i nervsystemet ,37 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,86 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,65 04 Andningsorganens sjukdomar ,54 05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,59 06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,92 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel ,10 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,28 09 Sjukdomar i hud och underhud ,17 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar ,74 11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,47 12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,30 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,14 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,54 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,63 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar ,18 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer ,92 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,27 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende ,16 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,86 22 Brännskador ,09 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,56 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador ,10 30 Bröstkörtelsjukdomar ,88 99 Ospecifik eller felaktig information ,52 Totalt ,00 Det MDC som innehöll flest vårdtillfällen år 2010 var MDC 5 Cirkulationsorganens sjukdomar. Nästan vårdtillfällen hamnade i denna kategori vilket motsvarade nästan 17 procent av det totala antalet vårdtillfällen. På andra plats kom MDC 8 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv och på tredje plats MDC 6 Matsmältningsorganens sjukdomar. I tabell 2 visas medelvårdtiden för vårdtillfällena i patientregistret år 2010 på landstingsnivå. Tabellen visar också motsvarande uppgifter för år 1998 och förändringen i procent. Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Medelvårdtiden sjunker stadigt. Mellan år 1998 och 2010 sjönk medelvårdtiden i hela riket från 5,0 till 4,3 dagar per vårdtillfälle vilket motsvarar en minskning på mer än 14 procent. 13

14 Tabell 2 Medelvårdtid för vårdtillfällen i patientregistret år 1998 och 2010 Landsting Medelvårdtid 1998 Medelvårdtid 2010 Förändring i procent Stockholm 4,32 3,75-13,1 Uppsala 5,36 4,69-12,5 Södermanland 4,93 4,72-4,3 Östergötland 5,15 3,97-22,8 Jönköping 5,05 4,07-19,4 Kronoberg 5,71 4,59-19,7 Kalmar 4,69 3,77-19,6 Gotland 5,21 4,43-14,9 Blekinge 5,34 5,12-4,2 Skåne 5,32 4,58-13,9 Halland 5,19 4,53-12,8 Västra Götaland 4,99 4,46-10,7 Värmland 5,73 4,90-14,4 Örebro 4,71 4,31-8,4 Västmanland 6,23 4,55-27,0 Dalarna 4,25 3,74-12,0 Gävleborg 4,72 4,29-9,1 Västernorrland 5,36 4,35-18,9 Jämtland 5,10 4,67-8,5 Västerbotten 5,67 4,74-16,4 Norrbotten 5,70 4,55-20,2 Riket 5,03 4,31-14,3 Medelvårdtiden varierar mellan landstingen. År 2010 hade Landstinget i Dalarna den kortaste medelvårdtiden med 3,7 dagar per vårdtillfälle, medan Blekinge hade den längsta medelvårdtiden med 5,1 dagar i genomsnitt. En kort medelvårdtid kan vara ett tecken på en effektiv vård men det finns också andra faktorer utöver effektivitet som påverkar vårdtiden. Dessa faktorer är till exempel organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Allt mer av den slutna vården överförs till öppenvård, vilket kan leda till ökade genomsnittliga vårdtider för de kvarvarande vårdtillfällena i den slutna vården. Organisationen av den geriatriska vården skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har till exempel särskilda geriatriska kliniker som inte ryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan andra landsting inkluderar den geriatriska vården under medicin. Registreringsmönster på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har stor betydelse för DRG-resultatet. I tabell 3 redovisas registreringsmönster utifrån olika variabler. Tabellen inkluderar de sjukhus som har fler registrerade diagnoser per vårdtillfälle än genomsnittet. En totaltabell över registreringsmönstret för samtliga sjukhus återfinns i bilaga 1. Materialet är dock inte standardiserat och tar ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig när det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med i tolkningen av skillnaderna mellan sjukhusen.

15 Tabell 3 Registreringsmönster per sjukhus 2010 för de sjukhus med fler diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle (vtf) Antal Procent Medelvårdtid Diagnoser Medel- över 75 Sjukhus vårdtillfällen per vtf ålder år Simrishamns sjukhus ,6 5, Hässleholms sjukhus ,8 4, Piteå Älvdals sjukhus ,1 4, Kalix lasarett ,5 4, Kiruna lasarett ,8 4, Trelleborgs lasarett ,9 4, Oskarshamns sjukhus ,9 3, Köpings lasarett ,3 3, Arvika sjukhus ,4 3, Enköpings lasarett ,6 3, Landskrona lasarett ,1 3, Norrlands Universitetssjukhus ,8 3, Halmstads sjukhus ,1 3, Avesta lasarett ,6 3, Skellefteå lasarett ,6 3, Torsby sjukhus ,7 3, Värnamo sjukhus ,5 3, Sala lasarett ,7 3, Motala lasarett ,8 3, Ängelholms sjukhus ,0 3, Lycksele lasarett ,6 3, NU-sjukvården ,0 3, Varbergs sjukhus ,6 3, Lindesbergs lasarett ,0 3, Finspångs lasarett 571 8,9 3, Kungälvs sjukhus ,5 3, Kullbergska sjukhuset ,3 3, Höglandssjukhuset ,8 3, Ystads lasarett ,8 3, Blekingesjukhuset ,1 3, Sunderbyns sjukhus ,9 3, Norrtälje sjukhus ,8 3, S:t Görans sjukhus ,4 3, Nyköpings sjukhus ,8 3, Huddinge sjukhus ,2 3, Ljungby lasarett ,8 3, Karlstads sjukhus ,7 3, Västerviks sjukhus ,2 3, Gällivare lasarett ,5 3, Akademiska sjukhuset ,7 2, Kristianstads sjukhus ,3 2, Mälarsjukhuset ,1 2, Länssjukhuset Kalmar ,8 2, Universitetssjukhuset i Lund ,0 2, Universitetssjukhuset MAS ,2 2, Mora lasarett ,6 2, Totalt ,3 2,

16 Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle år 2010 var 2,8. Det är färre diagnoskoder än vad som registreras i andra länder. I Australien registrerades 3,2 diagnoskoder per vårdtillfälle redan år 2000/2001. Sverige närmar sig dock sakta nivån i andra länder. Mellan år 2009 och 2010 ökade antalet koder per vårdtillfälle från 2,7 till 2,8 och från år 1997 har antalet koder ökat från 1,7 i genomsnitt. De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar diagnosregistreringen när DRG används som ersättningssystem[1]. Förutsatt att kodningen är rätt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnoskoder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre. Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret används regelbundet som underlag till officiell statistik och webbstatistik hos Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Patientregistret används också till internationell statistik hos organisationer som OECD, EuroStat och NOMESCO. Utöver detta används registret bland annat som underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården som verksamhetsuppföljning och analys av patientströmmar med mera. Patientregistret används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens effektivitet. Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret Från år 2001 finns det även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök med undantag för de besök som sker i primärvården 1. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofullständiga. Patientregistret i öppenvård omfattar cirka 11 miljoner besök per år huvudsakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 2,5 miljoner besök från privata vårdgivare. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från den 1 januari 2007 men de har funnits tillgängliga från år Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år Dagkirurgi De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. År 2010 redovisades cirka dagkirurgiska 1 Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 6 förordningen (2008:26) om patientregister hos Socialstyrelsen 16

17 vårdkontakter i patientregistret. Det innebär att dagkirurgin omfattade drygt fem procent av öppenvården i patientregistret. En lista på de 15 vanligaste grupperna i dagkirurgi presenteras i tabell 4. Tabellen visar också hur många vårdtillfällen som fanns för motsvarande DRG i slutenvården. Tabell 4 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2010 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall DRG DRG-text Antal dagkirurgiska besök Antal vtf i motsvarande slutenvårds- DRG Andel dagkirugiska besök jmf med vtf i slutenvården 825O Hudexcisioner och biopsier, öppenvård O Linsoperationer utom discission av sekundär katarakt, öppenvård ,5 826O Hudingrepp, övriga, öppenvård O Extraokulära operationer exkl ögonhåla, öppenvård ,5 222O Knäoperationer utom diagnostiska artroskopier, öppenvård ,7 229O Hand- och handledsoperationer utom på större leder, öppenvård ,3 461O Operationer utförda i samband med andra kontakter med sjukvården, öppenvård ,3 006O Operationer på karpaltunnel, öppenvård ,3 162O Operationer av unilaterala inguinala och femorala bråck, öppenvård ,3 359O Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, öppenvård ,5 060O Operationer på tonsiller och adenoid, öppenvård ,8 364O Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, öppenvård ,3 225O Fotoperationer, öppenvård ,9 231O Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och lår, öppenvård ,6 055O Diverse operationer på öron, näsa, mun och hals, öppenvård ,7 Som tabell 4 visar var den vanligaste dagkirurgiska åtgärden år 2010 hudexcisioner och biopsier, kortvård (DRG 825O). Det fanns inga motsvarande vårdtillfällen i slutenvården för denna åtgärd. Näst vanligast var gruppen för linsoperationer (DRG 039O). Andelen av vårdkontakterna för denna åtgärd som utfördes i dagkirurgi var 99,5 medan slutenvården endast stod för 0,5 procent av vårdkontakterna. Tabell 5 visar hur de dagkirurgiska besöken fördelar sig på olika MDC. I tabellen jämförs också antalet dagkirurgiska besök med antalet vårdtillfällen i slutenvård. 17

18 Tabell 5 Fördelning av dagkirurgiska besök per MDC jämfört med antal besök per vårdtillfällen i slutenvård 2010 MDC-text Dagkirurgiska besök Andel % Slutenvård vårdtillfällen Antal dagkirurgiska besök per vtf i slutenvård 00 Pre-MDC 75 0, ,03 01 Sjukdomar i nervsystemet , ,14 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ , ,52 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals , ,92 04 Andningsorganens sjukdomar , ,02 05 Cirkulationsorganens sjukdomar , ,07 06 Matsmältningsorganens sjukdomar , ,16 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel , ,06 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv , ,59 09 Sjukdomar i hud och underhud , ,55 10 Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar , ,06 11 Sjukdomar i njure och urinvägar , ,24 12 Sjukdomar i manliga könsorgan , ,65 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan , ,03 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid , ,05 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 589 0, ,04 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer , ,04 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 307 0, ,01 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 245 0, ,01 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter , ,06 22 Brännskador 76 0, ,06 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem , ,46 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 3 0, ,00 30 Bröstkörtelsjukdomar , ,60 40 MDC-övergripande problem ,8 0 - Totalt , ,41 Fördelningen av dagkirurgiska besök per MDC skiljer sig väsentligt åt från slutenvårdens fördelning per MDC. De flesta dagkirurgiska besök finns i MDC 09 Sjukdomar i hud och underhud med 29,6 procent av besöken i dagkirurgi och mer än fem besök per vårdtillfälle i slutenvård. Näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 18,0 procent av dagkirurgin. Det går hela 8,5 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i detta MDC. Totalt utförs 0,4 dagkirurgiska besök per vårdtillfällen i slutenvård. Antalet dagkirurgiska besök per vårdtillfällen i slutenvård är ett mått på polikliniseringsgraden. Polikliniseringsgrad innebär hur stor del av specialistvården som utförs i öppna vårdformer. Det är ett viktigt mått på utveckling och effektivisering av vården. Polikliniseringsgraden har också stor betydelse vid jämförelser av kostnader i vården. Tabell 6 visar detta mått på landstingsnivå. 18

19 Tabell 6 Antal dagkirurgiska besök, antalet vårdtillfällen i slutenvård och antalet kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård per landsting samt antalet dagkirurgiska besök per vårdtillfälle och antalet dagkirurgiska besök per kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård 2010 Landsting Antal dagkirurgiska besök Antal vtf i sluten vård Antal dagkirurgiska besök per vtf i sluten vård Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska besök per kirurgiskt vtf i sluten vård Stockholm , ,33 Uppsala , ,25 Södermanland , ,48 Östergötland , ,67 Jönköping , ,42 Kronoberg , ,77 Kalmar , ,81 Gotland , ,15 Blekinge , ,95 Skåne , ,41 Halland , ,54 Västra Götaland , ,31 Värmland , ,99 Örebro , ,27 Västmanland , ,58 Dalarna , ,21 Gävleborg , ,22 Västernorrland , ,65 Jämtland , ,28 Västerbotten , ,14 Norrbotten , ,42 Uppgift saknas ,00 0 0,00 Totalt , ,34 I genomsnitt gick det 0,41 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet år Detta är en ökning från år 2006 då det gick 0,36 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet. Därmed har en ökning av polikliniseringsgraden skett. Några landsting har fler besök än andra per vårdtillfälle, flest har Blekinge, Stockholm och Värmland med 0,5 besök per vårdtillfälle. Spridningen mellan landstingen ligger mellan 0,21 till 0,53 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle. Vid jämförelse av dagkirurgiska besök med kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård går det 1,3 besök per vårdtillfälle. Utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt framsteg för en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av vårdpraxis i landet. Ett försök att visa hur vården utnyttjas på patientnivå presenteras i diagram 2 i antal vårdtillfällen och antalet besök i dagkirurgi per patient. Av diagrammet framgår att i de flesta landsting är relationen mellan antalet vårdtillfällen och antalet besök i dagkirurgi per patient relativt lika och jämförbar. Men det finns några landsting som avviker från mönstret, de landsting med högst antal vårdtillfällen per patient har något lägre antal besök i dagkirurgi per patient än andra landsting. Det landsting som har minst antal vårdtillfällen per patient har också högst antal besök i dagkirurgi per patient. 19

20 Det går att se diagrammet ur andra perspektiv; dvs. hur mycket vård får patienter per landsting och fördelningen mellan slutenvård och dagkirurgi. Diagram2. Antal vårdtillfällen per patient samt antal dagkirurgiska besök per patient 2010 Antal vtf/besök per patient 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Antal vtf per patient Antal besök per patient 0 Landsting Diagrammet reser viktiga frågor om hur effektivisering av vård kan utföras. Socialstyrelsen kommer att ta fram fler analyser på området i nästa rapportering. 20

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 2 Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 14,0% Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 * HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Förord I denna rapport jämförs de svenska sjukhusens kostnader och verksamhet

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08 VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Staten? LandsFngen? Lokal sjukvårds/sjukhusledning?

Läs mer

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset 1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2010 VERSION FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2010 VERSION FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register R i k s - S t r o k e DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2010 VERSION FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register TRYCKT AV VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 2012 ISSN 2001-2314 2 Förord

Läs mer

Vägledning För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 14 2015

Vägledning För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 14 2015 Vägledning För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 14 2015 Reviderad 2015-06-02 Innehållsförteckning Uppföljningsformulär 3 månader efter stroke 2 Efter strokeinsjuknandet 5 Stöd, Rehabilitering.6

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje ÖVERBLICK ÖVER PATIENTGRUPPER OCH KOSTNADSANSVAR INOM VÅRDVAL FÖR SOMATISK SPECIALISTVÅRD Denna sammanställning är en vägledning för fakturering av vårdkostnader gällande de olika patientkategorierna inom

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2012 5 Obstetrisk verksamhet 6 2012:22 Erbjuds

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås 0322-22 60 00 Arvika Birgitta

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Datakvalitet Andel höftfraktur h med respektive utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Stockholm Norrbotten Västerbotten Jönköping Örebro

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Preliminär. Vägledning. För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 15

Preliminär. Vägledning. För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 15 Preliminär Vägledning För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 15 Innehållsförteckning Uppföljnigsformulär 3 månader efter stroke.2 Efter strokeinsjuknandet..5 Stöd Rehabilitering.6 Hälsa 8

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl. KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.se 1 Agenda Vad vill vi följa upp i hälso- och sjukvården?

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2013 5 Obstetrisk verksamhet 6 2013:21 Erbjuds

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Beräkning av landstingens sjukhusmortalitet med patientadministrativa data. Test av metoden HSMR.

Beräkning av landstingens sjukhusmortalitet med patientadministrativa data. Test av metoden HSMR. Beräkning av landstingens sjukhusmortalitet med patientadministrativa data. Test av metoden HSMR. Max Köster, utredare vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen Urban Jürgensen, chefläkare, Höglandssjukhuset

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Gör sjukhusen framsteg?

Gör sjukhusen framsteg? Gör sjukhusen framsteg? skillnader i resurser och kvalitet KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 Gör sjukhusen framsteg? 1 KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 2 Förord Den här rapporten ger inte svaren på

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader

Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ø Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Ø Vårdrelaterade infektioner uppskattas årligen orsaka ca 750 000 extra vårddagar

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

ANALYSERANDE RAPPORT. Riks-Stroke

ANALYSERANDE RAPPORT. Riks-Stroke ANALYSERANDE RAPPORT Riks-Stroke 2004 Tack till deltagande sjukhus med kontaktpersoner Akademiska /Uppsala Ulla Britt Söderström, Lisa Jonsson Alingsås Brita Eklund, Maria Idec Arvika Anna Lena Wall Avesta

Läs mer

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle.

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle. Sveriges bästa dokumenthanteringsleverantörer län för län Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna

Läs mer

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 27 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning/Reflektioner 1. Inledning 2. Totalarvoden 2.1 Medianarvode 2.2 Medianarvode storstad/övriga

Läs mer

Framgångsfaktorer i strokevården

Framgångsfaktorer i strokevården Framgångsfaktorer i strokevården EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV STROKEVÅRD Framgångsfaktorer i strokevården 1 Framgångsfaktorer i strokevården 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund Utmaningar kvarstår trots

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

PROLAPSRAPPORT 2011. Rapport över produktionen år 2010

PROLAPSRAPPORT 2011. Rapport över produktionen år 2010 PROLAPSRAPPORT 2011 Rapport över produktionen år Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade till Gynop-registret och GKR under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare:

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Akutmedicin veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav

Akutmedicin veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer