DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

Transkript

1 DRG-statistik 2014 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicerad maj 2016

3 Förord Detta är den sextonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patientregistret (PAR) som underlag. Rapporten syftar till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården samt att beskriva vårdkonsumtion i Sverige. Rapporten ges ut årligen. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur applikationen DRGstatistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats samt den pivot tabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 3. Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer inom hälso- och sjukvårdssektorn och andra som har intresse för DRG-statistik. Lisbeth Serdén vid Enheten för öppna jämförelser 1 har sammanställt rapporten. Stockholm i maj 2016 Birgitta Lindelius Enhetschef Enheten för öppna jämförelser 1 Avdelningen för statistik och utvärdering

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Kort introduktion av DRG... 8 Syfte med rapporten... 8 Metod... 8 Tolkning av materialet... 9 DRG-statistik för slutenvård på Internet... 9 Användningsområden för DRG... 9 Användningen av DRG...11 Utvecklingsarbete...11 Resultat Volymer slutenvård i patientregistret...13 Övergripande beskrivning av vården...13 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå...17 Öppenvård i patientregistret...18 Dagkirurgi...21 Vårdkonsumtion...23 Litteratur Referenser Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård Bilaga 3 Underlagsdata i pivottabell för slutenvård 2014 (Länk till Excel-fil)... 32

6

7 Sammanfattning Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. Urvalet av tabeller i rapporten ska ses som ett axplock av alla de möjligheter som DRG-statistiken ger till uppföljning och analys. Rapportens resultat visar att det finns stora skillnader mellan landstingen avseende samtliga jämförelser. Socialstyrelsen kommer att fortsätta utvecklingen av statistiken för att underlätta för och bidra till den lokala uppföljningen och dialogen. Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukhusvård för ett flertal variabler. Några resultat: Genomsnittet av diagnoser per vårdtillfälle var 3,1 både år 2013 och Registreringsmönstret avseende diagnoser skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Antalet diagnoser per vårdtillfälle varierar från 1 till 5,9 diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Drygt 60 procent av sjukhusen har kodat tre eller fler diagnoser per vårdtillfälle Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,1 dagar per vårdtillfälle år 2014, vilket är en minskning med 0,9 dagar jämfört med år Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 15,6 procent av samtliga vårdtillfällen för 2014 och är därmed den största organspecifika patientgruppen i sjukvården. Män vårdas i högre utsträckning än kvinnor för sjukdomar i cirkulationsorganen. Kvinnor vårdas oftast inom området graviditet och förlossning. Rörelseorganens sjukdomar med 11,4 procent och sjukdomar i matsmältningsorganen med 11,3 procent av vårdtillfällena är de näst största sjukdomsgrupperna totalt. De vanligaste orsakerna till inläggning i slutenvård var 2014 förlossning, buksmärtor, hjärtbesvär och lunginflammation. De vanligaste dagkirurgiska vårdkontakterna 2014 var hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering, hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med kirurgisk slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska vårdkontakter i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Värmland, Västmanland och Stockholm i nämnd ordning. Samtliga resultat i rapporten som avser jämförelser mellan landsting visar på stora skillnader. Med hjälp av denna rapport, inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats, kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna uppföljningar. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 7

8 Kort introduktion av DRG DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system för att beskriva sjukhusens patientsammansättning (så kallad casemix). Genom att vårdkontakterna i det svenska DRG-systemet delas in i cirka grupper för slutenvård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. DRG kan justera för samsjuklighet per patient (så kallad casemix) vid jämförelser mellan exempelvis sjukhus. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med DRG i Sverige och att administrera det svenska patientregistret. I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering 1. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem. De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet. Syfte med rapporten Syftet med denna rapport är att beskriva vårdkonsumtionen i Sverige med hjälp av DRG. Rapporten kan också ge enskilda landsting, sjukhus eller kliniker inspiration till egna uppföljningar. Fortsättningsvis används landsting synonymt med regioner i texten. Metod Socialstyrelsens patientregister (PAR) innehåller patientdata för hela rikets somatiska slutenvård och drygt 90 procent av läkarbesöken i specialiserad öppenvård. I PAR ingår data kring varje vårdkontakt om var vården utförts (sjukhus och klinik), uppgifter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort, med mera) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I PAR ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata som redovisas i rapporten omfattar alla de vårdkontakter som finns i PAR år 2014, förutom psykiatrisk och geriatrisk vård, hälso- och sjukvård i särskilt boende, 1 SEKUNDÄR PATIENTKLASSIFICERING INNEBÄR ATT EN VÅRDKONTAKT INORDNAS I EN VISS KATEGORI MED HJÄLP AV DATA FRÅN EN ELLER FLERA PRIMÄRKLASSIFICERINGAR. EXEMPEL PÅ PRIMÄRKLASSIFICERING ENLIGT DIAGNOSER ÄR ICD-10 8 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

9 palliativ vård, eftervård, konvalescensvård samt sjukhemsvård. Mer information om DRG-grupperingen finns i bilaga 1. Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa på en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning. Några exempel på sådana orsaker är skillnader i: Omhändertagandet efter vårdtillfället i slutenvård. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med den geriatriska verksamheten och kommunerna, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell. Klinikens ansvar och del i vårdkedjan. Patienternas situation och förutsättningar (till exempel ålder och ensamboende). Produktivitet eller effektivitet på sjukhusen. Eftersom det kan finnas många orsaker till skillnaderna mellan sjukhusen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens webbplats under rubriken Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). Statistiken omfattar från och med statistikredovisningen 2012 antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, beräknad medelvårdtid, kön och DRG-vikt samt på landstings- och sjukhusnivå. Statistik för åren och redovisade med samma variabler exklusive kön.. För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogar Socialstyrelsen i denna rapport en pivottabell i Excel med patientdata för år 2014, se bilaga 3. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas med den lägsta nivån sjukhusnivå. Pivottabellen finns även publicerad på Socialstyrelsens webbplats. Användningsområden för DRG DRG är ett överskådligt sätt att beskriva patientsammansättningen (casemix) som gör det relativt enkelt att göra jämförelser över tid eller att jämföra vården vid olika sjukhus eller landsting. Sjukhusens casemix anger hur svårt sjuka eller resurskrävande patienter är vid ett sjukhus i förhållande till andra sjukhus. Genom att använda en gemensam viktskala går det att jämföra sjukhusens casemixindex beräknat som antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdkontakter. DRG korrigerar för skillnader i sjukdomssvårighet och det är av stor betydelse vid alla former av jämförelser. Det betyder att ett sjukhus som har sjukare patienter än genomsnittet kan DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 9

10 justera sina kostnader till genomsnittlig casemix. Att ta hänsyn till skillnader i sjukdomssvårighet ger således en mer rättvis jämförelse. DRG kan ingå som en del i styr- och ledningssystem. I verksamhetsuppföljningen kan DRG tillsammans med kostnadsdata, KPP-data, ge svar på vad som produceras och till vilken kostnad. I KPP kan resursförbrukningen följas upp för enskilda patienter, olika patientgrupper eller diagnosgrupper. Det finns information om var kostnader uppstår i vården, till exempel vid röntgen, operation, IVA eller avdelning. Även skillnader i olika behandlingskostnader kan följas upp. Uppföljning kan göras av hur genomförda förändringar i vården fallit ut av förbättrings- och utvecklingsområden och behandlingspraxis kan identifieras. Att mäta vad man gör är en viktig del i det interna kvalitetsmedvetandet och arbetssättet. Det kan bidra till att förbättra verksamheten och dessutom höja kvaliteten i sjukvårdens datakällor. Det bidrar till ett mer öppet informationsflöde om vårdens verksamhet och resultat. Eftersom DRG-systemet är konstruerat med beaktande av resursförbrukning, det vill säga kostnader, kan det också användas för att jämföra olika sjukhus avseende kostnadseffektivitet, så kallad benchmarking. Jämförelse kan göras över tid och mellan olika nivåer inom vården inom det egna landstinget eller med andra landsting. Svar kan ges på frågor som: Är vården tillräckligt kostnadseffektiv? Vad i vården är dyrare i förhållande till andra och varför? Hur arbetar vi i förhållande till andra? DRG-systemet mäter inte vårdkvalitet i sig själv men genom att knyta kvalitetsmått till DRG kan kvalitet mätas på ett överskådligt sätt jämfört med att mäta per diagnos. Några exempel på kvalitetsmått som kan knytas till DRG är: andel postoperativa infektioner andel återinläggningar andel reoperationer andel postoperativ mortalitet ytterfall i DRG andel fallskador vårdens följsamhet till nationella och regionala vårdprogram DRG används även som ett budgetinstrument vid planering av sjukvård. DRG kan då vara underlag för anslagstilldelning till sjukhusen eller underlag för sjukhusens interna budget. DRG är vanligt som del i ersättningssystem. I de landsting som tillämpar prestationsersättning istället för anslagsfördelning används DRG som debiteringsunderlag för utförd vård till sjukhus. Ersättningssystem består inte enbart av DRG utan en rad avtal och bestämmelser som reglerar ersättningen. DRG utgör normalt inte hela basen för ersättning, till exempel ersätter landstingen sina sjukhus genom en blandning av rörlig DRG-ersättning och fast anslagsersättning. Andelen rörlig ersättning varierar bland landstingen. Därutöver styr avtal utformningen av ersättningen. 10 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

11 Användningen av DRG Samtliga landsting använder DRG i någon form inom den slutna vården. Användningen är något mindre inom den specialiserade öppenvården och minst används DRG inom psykiatri. I den slutna vården använder nästan samtliga landsting DRG för uppföljning av verksamheten och ersättning för utomlänsvård. DRG används som budgetinstrument av 7 landsting och för ersättning inom det egna landstinget av 9 av 21 landsting. I den specialiserade öppenvården använder två tredjedelar av landsting DRG för uppföljning av verksamheten, drygt hälften för ersättning utom landstinget. DRG används som budgetinstrument och för ersättning inom det egna landstinget/regionen av en tredjedel av landstingen. Inom psykiatrin använder hälften landstingen DRG för uppföljning av verksamheten. Några få landsting använder DRG för budgetering och ersättning inom psykiatrin. Användningen av DRG i landstingen har utvecklats, för 16 år sedan använde visserligen två tredjedelar av landsting DRG för beskrivning av den slutna vården, men endast ett landsting använde NordDRG för ersättning inom det egna landstinget. En blandning av olika DRG-system användes då i landstingen. Utvecklingsarbete En ny version av NordDRG har utvecklats i Sverige för att få en bättre beskrivning av patientens komplicerande tillstånd och comorbiditet (samsjuklighet). År 2012 introducerades den nya versionen av NordDRG. Den skiljer sig från tidigare NordDRG-versionen avseende en förbättrad möjlighet att beskriva patienternas komplikationer och comorbiditet. I den nya versionen har DRG delats upp i tre nivåer (mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat) mot tidigare två nivåer (komplicerat och ej komplicerat). För några DRG har även uppdelningen i barngrupper (1-17 år) och vuxengrupper ändrats från tidigare versioner. I övrigt är den nya versionen av NordDRG i princip oförändrad i förhållande till tidigare version. Hela systemet har numrerats om för att kunna hantera den nya strukturen. Från och med 2013 är den nya versionen av NordDRG den enda som utvecklas och uppdateras i Sverige. Redan 2012 gick delar av sjukvården över till den nya NordDRG-versionen. Samtliga landsting använder sedan 2013 den nya versionen. Logiken för den specialiserade öppenvården har utvecklats avseende läkarbesök genom att 128 nya DRG tillkommit år 2015 baserade på diagnosinformation. Ett utvecklingsarbete pågår på Socialstyrelsen för att utveckla ett beskrivningssystem för primärvård. Det finns ett stort behov i verksamheten att kunna produktifiera och beskriva vad som görs i primärvården. I många landsting pågår utveckling av lokala beskrivningssystem för primärvård. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 11

12 Socialstyrelsen ambition är att skapa ett nationellt beskrivningssystem för att kunna jämföra vård nationellt samt även skapa ett system som gör det möjligt att följa patienten mellan olika vårdformer. Tidigast år 2017 kommer ett DRG-system för primärvård vara färdigt för landstingen att använda. Insamlingen av primärvårdsdata från landstingen är inte lagreglerad för Socialstyrelsen, vilket innebär att nationell DRG-statistik för primärvård inte kommer att kunna presenteras förrän frågan om insamlingen är löst. 12 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

13 Resultat Volymer slutenvård i patientregistret Materialet som denna rapport baseras på omfattar vårdtillfällen som registrerades i patientregistret år Det totala antalet vårddagar för dessa vårdtillfällen var dagar. Vårdtillfällen som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Diagram 1 visar skillnaden mellan antalet vårdtillfällen som inkluderas i denna rapport och det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antalet vårdtillfällen analyserade i denna rapport Patientregistret Vårdtillfällen i rapporten Övergripande beskrivning av vården DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddiagnosen i 27 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC). I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen totalt och på kön per huvuddiagnoskategori. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 13

14 Tabell 1 Vårdtillfällen totalt och fördelat på män och kvinnor per MDC i patientregistret år 2014 MDC-text Vårdtillfällen Andel % Vårdtillfällen Män Andel % Vårdtillfällen Kvinnor Andel % 01 Sjukdomar i nervsystemet , , ,31 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ , , ,67 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals , , ,16 04 Andningsorganens sjukdomar , , ,15 05 Cirkulationsorganens sjukdomar , , ,15 06 Matsmältningsorganens sjukdomar , , ,00 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel , , ,04 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv , , ,50 09 Sjukdomar i hud och underhud , , ,30 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar , , ,81 11 Sjukdomar i njure och urinvägar , , ,94 12 Sjukdomar i manliga könsorgan , ,49 0 0,00 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,76 0 0, ,20 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,99 0 0, ,22 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd , , ,28 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar , , ,09 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer , , ,49 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV , , ,05 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende , , ,97 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter , , ,09 22 Brännskador , , ,05 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem , , ,97 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador , , ,07 30 Bröstkörtelsjukdomar , , ,45 99 Ospecifik eller felaktig information , , ,05 Totalt Det MDC som hade flest vårdtillfällen år 2014 var MDC 5 Cirkulationsorganens sjukdomar med vårdtillfällen. Det motsvarade ca16 procent av det totala antalet vårdtillfällen. På andra plats kom MDC 8 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv och på tredje plats MDC 6 Matsmältningsorganens sjukdomar. Antalet vårdtillfällen fördelade på män och kvinnor per MDC ger delvis en något annan bild av utnyttjandet av vården. Flest män får vård inom MDC 5 och i mycket högre utsträckning än bland kvinnor. Kvinnor vårdas oftast inom MDC 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid och därefter inom MDC DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

15 Enligt Tabell 1 står männen för 45 procent och kvinnorna för 55 procent av vårdtillfällena. Rensas materialet från vårdtillfällen i de könsspecifika MDC 12, 13 och 14 ser bilden av vårdutnyttjande mellan kvinnor och män annorlunda ut. Då står männen för 50,5 procent och kvinnorna för 45,5 procent av vårdtillfällena. I tabell 2 visas medelvårdtiden per vårdtillfällen på landstingsnivå. Tabellen visar också motsvarande uppgifter för år 1998 och förändringen i procent. Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Mellan år 1998 och 2014 sjönk medelvårdtiden i hela riket från 5,0 till 4,1 dagar per vårdtillfälle vilket motsvarar en minskning på närmare 18 procent. Medelvårdtiden har sjunkit stadigt men mellan 2013 och 2014 var förändring på riksnivå mycket blygsamma. Tabell 2 Medelvårdtid för vårdtillfällen i patientregistret år 1998 och 2014 Landsting Medelvårdtid 1998 Medelvårdtid 2014 Förändring i procent Stockholm 4,32 3,48-19,44 Uppsala 5,36 4,67-12,87 Södermanland 4,93 4,67-5,27 Östergötland 5,15 3,89-24,47 Jönköping 5,05 3,73-26,14 Kronoberg 5,71 4,45-22,07 Kalmar 4,69 3,56-24,09 Gotland 5,21 4,22-19,00 Blekinge 5,34 4,93-7,68 Skåne 5,32 4,39-17,48 Halland 5,19 4,16-19,85 Västra Götaland 4,99 4,53-9,22 Värmland 5,73 4,61-19,55 Örebro 4,71 4,54-3,61 Västmanland 6,23 4,31-30,82 Dalarna 4,25 3,64-14,35 Gävleborg 4,72 4,18-11,44 Västernorrland 5,36 4,13-22,95 Jämtland 5,1 4,38-14,12 Västerbotten 5,67 4,39-22,57 Norrbotten 5,7 4,62-18,95 Riket 5,03 4,16-17,30 År 2014 hade landstinget i Stockholms läns landsting den kortaste medelvårdtiden med 3,5 dagar per vårdtillfälle, medan Blekinge hade den längsta medelvårdtiden med 4,9 dagar i genomsnitt. En kort medelvårdtid kan vara ett tecken på en effektiv vård men för kort medelvårdtid kan ha motsatt effekt. Det finns också andra faktorer utöver effektivitet som påverkar vårdti- DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 15

16 den, till exempel organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Organisationen av geriatrisk vård skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har tillexempel särskilda geriatriska kliniker som inte ryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan de flesta andra landsting inkluderar geriatrisk vård under medicinklinikerna. Fördelning av vården mellan slutenvård och öppenvård påverkar medelvårdtider i slutenvården. Tabell 3 ger en bild av sjukdomspanoramat med de 15 vanligaste sjukdomstillstånden i slutenvård. Den absolut vanligaste orsaken till att vårdas på sjukhus är för att föda barn vaginalt, med drygt vårdtillfällen per år. Vanligt förekommande sjukdomstillstånd tillhör cirkulationsorganens sjukdomar som hjärtarytmier, bröstsmärtor och hjärtsvikt. Buksmärtor och gastroenteriter samt lunginflammation är också vanligt förekommande. En jämförelse av medelvårdtidens förändring mellan år 1998 och 2014 redovisas också för de vanligaste sjukdomstillstånden. Medelvårdtiden har minskat för alla sjukdomstillstånd i tabellen. Drygt hälften av sjukdomarna har minskat medelvårdtiden med mer än 20 procent. Tabell 3 De 15 vanligaste sjukdomstillstånden 2014 i slutenvård. Jämförelse av medelvårdtiden mellan Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Förändring i procent DRG DRG-text P05A, P05C, P05E, P06N Vaginal förlossning , ,41 F47A, F47C, F47E, F49C, F49E Buksmärtor och gastroenteriter ,83 3-3,18 E65C, E65E Hjärtarytmier och överledningsstörningar , ,34 D47A, D47C, D47E Lunginflammation ,99 6-7,51 M40A, M40C, M40E Njur- och urinvägsinfektioner ,81 5-1,87 E47A, E47C, E47E Hjärtsvikt och chock ,57 6-8,22 E68N Bröstsmärtor, ej angina pectoris , ,12 A46A, A46C, A46E Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA ,6 8-28,49 A56A, A56C, A56E Kramper och huvudvärk , ,54 P01A, P01C, P01E Kejsarsnitt , ,43 H02C, H02E Primär ledprotes i höft , ,05 C31C, C31E Balansproblem, yrsel , ,55 E40A, E40C, E40E, E41A, E41C, E41E Cirkulationssjukdomar med hjärtinfarkt ,9 5-34,49 D46A, D46C, D46E Kroniska obstruktiva lungsjukdomar , ,13 H60A, H60C, H60E , ,65 16 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

17 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har stor betydelse för DRG-resultatet. I tabell 4 visas de 20 sjukhus som har flest respektive minst registrerade diagnoser per vårdtillfälle. En totaltabell över registrering av diagnoser för samtliga sjukhus återfinns i bilaga 2. Materialet är dock inte standardiserat och tar ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med vid tolkningen av skillnaderna mellan sjukhusen. Tabell 4 Registrering av diagnoser per vårdtillfälle (vtf) för de 20 sjukhus med flest respektive minst antal diagnoser 2014 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Simrishamns sjukhus ,64 5,85 78 Kalix sjukhus ,58 4,7 71 Hässleholms sjukhus ,94 4,69 71 Finspångs lasarett 566 7,82 4,62 77 Köpings lasarett ,97 4,43 72 Avesta lasarett ,88 4,4 71 Enköpings lasarett ,89 4,28 68 Kiruna sjukhus ,72 4,25 69 Sala lasarett ,01 4,24 80 Oskarshamns sjukhus ,16 4,18 70 Värnamo sjukhus ,03 4,12 60 Motala lasarett ,91 4,11 67 Hallands sjukhus Halmstad ,93 4,1 56 Nyköpings lasarett ,78 3,97 61 Piteå sjukhus ,73 3,96 70 Arvika sjukhus ,73 3,92 70 Trelleborgs lasarett ,52 3,87 69 Kullbergska sjukhuset ,9 3,85 70 Karlstads sjukhus ,52 3,7 57 Kungälvs sjukhus ,7 3,7 65 Sahlgrenska universitetssjukhuset ,51 2,65 50 Karlskoga lasarett ,32 2,64 63 Södra Älvsborgs sjukhus ,44 2,62 57 Södertälje sjukhus ,14 2,59 57 Privat vårdgivare ,69 2,54 57 Artro center Löwenströmska ,12 2,49 38 Universitetssjukhuset Örebro ,58 2,4 54 Visby lasarett ,22 2,3 58 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 17

18 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Ersta sjukhus ,82 1,93 55 Sophiahemmet 601 1,12 1,59 37 Nacka sjukhus ,9 1,56 58 Elisabethkliniken ,35 1,4 49 S:t Eriks sjukhus ,17 1,29 61 Artro o Spinecenter Göteborg ,49 1,24 57 Lundby sjukhus 572 1,03 1,19 43 Sabbatsbergs Närsjukhus 388 2,38 1,19 60 Löts Rehabiliteringscentrum 432 4,39 1,11 56 Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs ,62 1,11 56 Ortopediska Huset ,03 59 Spine center Löwenströmska ,29 1,02 53 All ,16 3,15 56 Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle år 2014var 3,15. Mellan år 2013 och 2014 ökade antalet koder per vårdtillfälle från 3,1 till 3,15 och från år 1997 har antalet koder ökat från 1,8 i genomsnitt. De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar diagnosregistreringen när DRG används som ersättningssystem [1]. Förutsatt att kodningen är korrekt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnoskoder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre [2]. Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret används regelbundet som underlag till officiell statistik och webbstatistik hos Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Patientregistret används också till internationell statistik hos organisationer som OECD, EuroStat och NOMESCO. Utöver detta används registret bland annat som underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården som verksamhetsuppföljning och analys av patientströmmar med mera. Patientregistret används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet [3]. Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret Från år 2001 finns det även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök i specialiserad öppenvård med undantag för de 18 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

19 besök som sker i primärvården 2. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofullständiga. Patientregistret i öppenvård omfattar cirka 12,9 miljoner besök år 2014, huvudsakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 0,8 miljoner besök (6 procent) från privata vårdgivare. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från den 1 januari 2007, men de har funnits tillgängliga från år Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år Somatisk öppenvård De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. Somatisk öppenvård i rapporten omfattar vårdkontakter som registrerades i patientregistret år Vårdkontakter som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Vårdkontakterna består av mottagningsbesök och dagsjukvård där dagsjukvården kan delas upp i dagendoskopi, dagmedicin och dagkirurgi. Tabell 5 De 15 mest frekventa öppenvårds DRG år 2014 och deras andelar av öppenvården DRG DRG-text Antal besök Andel % H99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,1 B99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ögonregionen ,5 J99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i hud och underhud ,0 W99O Övriga läkarbesök vid andra problem ,1 F99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i matsmältningsorganen ,6 Z70O Hovuddiagnos fattas,öppenvård ,5 C99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ÖNH-regionen ,4 E99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i cirkulationsorganen ,0 O99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,3 A99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i nervsystemet ,6 L99O Övriga läkarbesök vid endokrina och metabola sjukdomar ,0 D99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i andningsorganen ,9 M99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i njure och urinvägar ,6 P99O Övriga läkarbesök vid graviditet, förlossning och barnsängstid ,2 R99O Övriga läkarbesök vid myeloproliferativa sjukdomar ,8 Summa, de 15 mest frekventa öppenvårds DRG ,4 Total, öppenvårds DRG Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 2 förordningen (2013:35) om patientregister hos Socialstyrelsen DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 19

20 Av tabell 5 framgår att de 15 mest frekventa DRG i öppenvård i huvudsak omfattar övriga läkarbesök och står för 74 procent av vårdkontakterna i öppenvården. DRG Z70O Huvuddiagnos fattas, öppenvård har en allt för stor omfattning i öppenvården med 5,5 procent. Tabell 6 visar hur somatiska öppenvårdskontakter fördelar sig på olika MDC. De flesta öppenvårdskontakterna finns i MDC 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv med 14,0 procent och näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 11 procent av kontakterna. Fördelningen av vårdkontakter på MDC för kvinnor och män visar inga nämnbara skillnader utom för de könsspecifika MDC 12, 13 och 14. Rensat för vårdkontakter i dessa MDC står männen för 47 procent av de totala vårdkontaktern och kvinnorna för 53 procent av vårdkontakterna i öppenvård. Tabell 6 Fördelning av somatiska vårdkontakter i öppenvård per MDC år 2014 MDC-text Vårdkontakter i öppenvård Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Män Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Kvinnor Andel i % 01 Sjukdomar i nervsystemet , , ,9 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ , , ,9 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals , , ,0 04 Andningsorganens sjukdomar , , ,8 05 Cirkulationsorganens sjukdomar , , ,5 06 Matsmältningsorganens sjukdomar , , ,4 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel , , ,9 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv , , ,6 09 Sjukdomar i hud och underhud , , ,1 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar , , ,0 11 Sjukdomar i njure och urinvägar , , ,6 12 Sjukdomar i manliga könsorgan , ,9 0,0 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan , , ,1 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,6 7 0, ,7 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd , , ,1 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter , , , , , , , , , , , , , , ,8 22 Brännskador , , ,1 20 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

21 MDC-text 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador Vårdkontakter i öppenvård Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Män Andel i % Vårdkontakter i öppenvård Kvinnor Andel i % , , ,5 7 0,0 7 0,0 0,0 30 Bröstkörtelsjukdomar , , ,5 40 Övergripande problem , , ,5 50 Vårdgivarberoende grupper ÖV 0 0,0 0 0,0 0 0,0 99 Ospecifik eller felaktig information , , ,6 Totalt , , ,0 Dagkirurgi År 2014 finns dagkirurgiska vårdkontakter i patientregistret. Det innebär att dagkirurgin omfattar 5,6 procent av öppenvården i patientregistret. En lista på de 15 vanligaste grupperna i dagkirurgi presenteras i tabell 7. Tabellen visar också hur många vårdtillfällen som finns rapporterade för motsvarande DRG i slutenvården. Tabell 7 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2014 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall DRG DRG-text Antal dagkirurgiska vårdkontakter Slutenvårds DRG Antal vtf i motsvarande slutenvårds-drg Andel dagkirugi jmf med vtf i slutenvården B12Q Linsoperationer utom discission av sekundär katarakt, öppenvård B12N ,6 J78O Övriga hudexcisioner och biopsier, öppenvård ,0 J77O Hudexcisioner i huvud-halsregionen & andra större, öppenvård ,0 B15O Extraokulära operationer exkl ögonhåla, öppenvård B15C, E ,3 O15O Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, öppenvård O15C, E ,6 H30O Hand- och handledsoperationer utom på större leder, öppenvård H30N ,4 H12O Andra knäoperationer, öppenvård H13A- E ,6 O29O Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, öppenvård O28C, E ,2 C22O Operationer på tonsiller och adenoid, öppenvård C22N ,8 H14O Fotoperationer, öppenvård H14N ,2 A29O Operationer på karpaltunnel, öppenvård A29N ,2 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 21

22 DRG DRG-text Antal dagkirurgiska vårdkontakter Slutenvårds DRG Antal vtf i motsvarande slutenvårds-drg Andel dagkirugi jmf med vtf i slutenvården F24O, F25O Operationer av inguinala och femorala bråck, öppenvård F23C, E ,7 B11O Primära operationer på iris, öppenvård B11N 83 99,2 C15O H41O Diverse opertioner på öron, näsa, mun och hals, öppenvård Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och lår, öppenvård C15N , H41N ,8 Totalt sett var grupperna för hudingrepp och hudexcisioner (DRG J77O- J79O) vanligaste dagkirurgiska åtgärder år 2014 med besök. Det fanns inga motsvarande vårdtillfällen i slutenvården för dessa åtgärder. Den enskilt vanligaste dagkirurgiska åtgärden år 2014 var linsoperationer, öppenvård (DRG B12Q). Andelen av vårdkontakterna för denna åtgärd som utfördes i dagkirurgi var 99,6. Antalet dagkirurgiska vårdkontakter per vårdtillfällen i slutenvård är ett mått på polikliniseringsgraden. Polikliniseringsgrad innebär hur stor del av specialistvården som utförs i öppna vårdformer dvs. medicinsk praxis. Det är ett viktigt mått på utveckling och effektivisering av vården. Polikliniseringsgraden har också stor betydelse vid jämförelser av kostnader i vården. Det har också påverkat behovet av vårdplatser i lansting. Tabell 8 visar graden av poliklinisering på landstingsnivå. Tabell 8 Poliklinisering som mått på antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård 2014 Landsting Antal dagkirurgiska vårdkontakter Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vtf i sluten vård Stockholm ,14 Uppsala ,63 Södermanland ,81 Östergötland ,56 Jönköping ,06 Kronoberg ,97 Kalmar ,77 Gotland ,86 Blekinge ,35 Skåne ,81 Halland ,70 Västra Götaland ,53 Värmland ,25 Örebro ,11 Västmanland ,18 22 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

23 Landsting Antal dagkirurgiska vårdkontakter Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vtf i sluten vård Dalarna ,64 Gävleborg ,62 Västernorrland ,05 Jämtland ,91 Västerbotten ,19 Norrbotten ,62 saknas ,00 All ,81 Vid jämförelse av dagkirurgiska vårdkontakter med kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård går det 1,8 vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle. Flest dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle har Värmland med 2,25, Västmanland med 2,18 och Stockholm med 2,14 vårdkontakter per vårdtillfälle. Minst antal vårdtillfälle per vårdkontakter har Västerbotten med 1,2 vårdkontakter. Det finns således stora skillnader mellan landstingen. Den genomförda utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt framsteg för en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av utvecklingen i Sverige. Vårdkonsumtion I diagram 2 visas hur vårdkonsumtionen ser ut per patient i öppen- och slutenvård per landsting. Antalet vårdtillfällen per patient varierar mellan 1,5 och 1,6, med ett genomsnitt av 1,6 vårdtillfällen per patient. Antalet besök per patient varierar mellan 2,3 till 3,6 besök. Det går att se diagrammet ur andra perspektiv; det vill säga hur mycket vård patienter får per landsting och fördelningen mellan slutenvård och öppenvård. Det är en skillnad mellan 4,0 och 5,1 totala antalet vårdkontakter per patient i landstingen. Flest vårdkontakter per patient i somatisk vård har Stockholm och Gotland och minst antal vårdkontakter har Norrbotten, Gävleborg och Västerbotten. Till bilden ska läggas all den privata öppenvård som inte rapporterar till patientregistret (uppskattningsvis 1miljon besök). En stor del av den privata öppenvården är koncentrerad till Stockholmsområdet och därmed kan slutsatsen dras att Stockholm sannolikt har fler vårdkontakter per patient än vad som framgår i diagram 2. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 23

24 Diagram 2. Totalt antal vårdkontakter per patient uppdelat på antal vårdtillfällen per patient samt antalet besök i specialiserad öppenvård per patient 2014, åldersstandardiserade värden VTF/patient Besök/patient Vårdkontakt/patient Diagrammet reser viktiga frågor om vårdpraxis i vården och tillgången till en jämlik hälso- och sjukvård. För att kunna mäta produktiviteten i respektive landsting behöver uppgifter om resursanvändning ställas i förhållande till antal vårdkontakter justerat för casemix. Ett landsting kan dock vara mer produktivt än ett annat utan att vara effektivt i relation till uppställda mål, själva måluppfyllelsen[4]. Det är uppenbart att patienter inte får lika mycket vård i landet beroende på var man är bosatt. Är förklaringen till ojämlikheten skillnader i sjuklighet, d v s casemix? Vid jämförelse mellan landstingens genomsnittliga casemixindex (antalet producerade DRG-poäng dividerat med antal vårdkontaktet) finns skillnader. Men det förklarar inte helt skillnaderna för hur mycket vård patienterna konsumerar. Ett annat sätt att beskriva vårdkonsumtionen är att använda komplikationsoch comorbiditetsgrad i NordDRG-grupperaren. Det finns tre nivåer i DRG, mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat. Mycket komplicerade grupper här kallade MCC omfattar 5,4 procent av vårdtillfällena, komplicerade grupper (CC-grupper) omfattar 29,4 procent och de ej komplicerade grupperna (bas-grupper) omfattar 59,4 procent av vårdtillfällena år Det finns också DRG som inte är uppdelade i komplikationsnivåer och de omfattar cirka 16 procent av totala antalet vårdtillfällen. De skillnader i rapporteringen av sjukvård, i form av diagnoser och åtgärder, som finns mellan landstingen ger utslag i skillnader av komplikationsgrad i DRG-utfallet. Region Halland och Landstinget i Värmland har de högsta andelarna MCC och CC DRG med cirka 41 procent vardera. Lägst andel MCC och CC DRG har Landstinget Örebro och Gotlands kommun med omkring 29 procent. Andelen MCC-grupper är ganska jämnt fördelad mellan landstingen, de stora skillnaderna finns i andelen CC-grupper. 24 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

25 Litteratur Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. Systematisk förteckning. ICD-10-SE. Svensk version Socialstyrelsen 2011 Myren, K-J. Vårdkostnader DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Stockholm: (Spri rapport 474) Ludvigsson, J.F., Andersson, E., Ekbom, E. et al. (2011). External review and validation of the Swedish national inpatient register. BMC Public Health, 11(450):1 16. DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 25

26 Referenser 1. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced the number of secondary diagnoses in health care administrative data? Health Policy 2003;65(2): Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet. Socialstyrelsen 2013, Artikelnummer: Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Socialstyrelsen Artikelnummer: Handbok för effektivitetsanalyser För god hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen Artikelnummer: Karlsson, Å. Serdén, L. Vårdkostnader 2014 för NordDRG - en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen. Sveriges kommuner och Landsting Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddokumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102: Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret 8. Vägledning till NordDRG-se, version 2014, Socialstyrelsen DRG-baserad definition av dagsjukvård 2014, Socialstyrelsen DRG-användning i Sverige 2014, Socialstyrelsen DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

27 Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret Materialet i denna rapport är grupperat med version 2014 av NordDRG- SWE2014. Samtliga vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå. Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1 9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2014 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård 2014 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd ,09 1 Huvuddiagnos saknas ,52 2 Kön för patienten saknas 18 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 1 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos ,19 5 För hög ålder för aktuell diagnos 18 0,00 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC ,20 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 7 0,00 9 Annat fel 21 0,00 T Totalt ,00 Som tabell A visar grupperades 99 procent av vårdtillfällena på ett korrekt sätt och fick därmed returkoden 0. Det vanligaste felet var att huvuddiagnos saknades och det gällde ca vårdtillfällen eller 0,5 procent av alla vårdtillfällen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Socialstyrelsen granskar om alla obligatoriska variabler finns med så som sjukhus, personnummer och huvuddiagnos. Koderna som används för olika variabler testas också, liksom att datumangivelserna har DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 27

28 giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättar Socialstyrelsen de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. Jämförelsetalen med i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Statistiken för specialiserad öppenvård har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården. I öppenvården grupperas 94,4 procent på ett korrekt sätt med returkoden 0. Huvuddiagnos saknas är det mest förekommande felet och uppgår till ca vårdkontakter motsvarande 5,5 procent. Tabell B Returkoder efter gruppering av öppenvård 2014 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd ,41 1 Huvuddiagnos saknas ,46 2 Kön för patienten saknas 189 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 18 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos ,09 5 För hög ålder för aktuell diagnos 712 0,01 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 5 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 298 0,00 8 Huvuddiagnos ej tillämplig ,02 9 Annat fel ,01 T Totalt ,00 I rapporten presenteras vårdkontakter i den specialiserade öppenvården inklusive dagkirurgi från patientregistrets öppenvårdsdatabas, se avsnittet Öppenvård i patientregistret. Dagsjukvård inkl. dagkirurgi beskrivs i DRGtermer enligt Socialstyrelsens definition baserad på DRG. En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader. 28 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

29 Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård 2014 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Akademiska sjukhuset ,71 3,48 53 Alingsås lasarett ,97 3,17 69 Artro center Löwenströmska ,12 2,49 38 Artro o Spinecenter Göteborg ,49 1,24 57 Arvika sjukhus ,73 3,92 70 Avesta lasarett ,88 4,4 71 Blekingesjukhuset ,93 3,41 61 Danderyds sjukhus ,16 3,17 56 Elisabethkliniken ,35 1,4 49 Enköpings lasarett ,89 4,28 68 Ersta sjukhus ,82 1,93 55 Falu lasarett ,62 2,96 56 Finspångs lasarett 566 7,82 4,62 77 Gällivare sjukhus ,16 2,95 57 Gävle sjukhus ,27 2,99 58 Hallands sjukhus Halmstad ,93 4,1 56 Hallands sjukhus Varberg ,57 3,63 60 Helsingborgs lasarett ,31 2,68 54 Huddinge sjukhus ,12 3,37 50 Hudiksvalls sjukhus ,93 2,99 57 Hässleholms sjukhus ,94 4,69 71 Höglandssjukhuset ,65 3,57 60 Kalix sjukhus ,58 4,7 71 Karlskoga lasarett ,32 2,64 63 Karlstads sjukhus ,52 3,7 57 Karolinska sjukhuset ,06 3,02 46 Kiruna sjukhus ,72 4,25 69 Kristianstads sjukhus ,46 3,14 56 Kullbergska sjukhuset ,9 3,85 70 Kungsbacka sjukhus 875 5,47 3,3 67 Kungälvs sjukhus ,7 3,7 65 Köpings lasarett ,97 4,43 72 Landskrona lasarett ,92 3,09 73 Lindesbergs lasarett ,68 3,49 68 DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 29

30 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Ljungby lasarett ,62 3,46 68 Lundby sjukhus 572 1,03 1,19 43 Lycksele lasarett ,15 2,68 63 Länssjukhuset Kalmar ,58 3,26 58 Löts Rehabiliteringscentrum 432 4,39 1,11 56 Mora lasarett ,62 2,93 65 Motala lasarett ,91 4,11 67 Mälarsjukhuset ,13 3,42 55 Nacka sjukhus ,9 1,56 58 Norrlands Universitetssjukhus ,47 3,2 55 Norrtälje sjukhus ,33 3,37 67 NU-sjukvården ,53 3,63 58 Nyköpings lasarett ,78 3,97 61 Ortopediska Huset ,03 59 Oskarshamns sjukhus ,16 4,18 70 Piteå sjukhus ,73 3,96 70 Privat vårdgivare ,69 2,54 57 Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs ,62 1,11 56 Ryhov, länssjukhus ,67 3,15 53 S:t Eriks sjukhus ,17 1,29 61 S:t Görans sjukhus ,06 3,39 65 Sabbatsbergs Närsjukhus 388 2,38 1,19 60 Sahlgrenska universitetssjukhuset ,51 2,65 50 Sala lasarett ,01 4,24 80 Simrishamns sjukhus ,64 5,85 78 Skaraborgs sjukhus ,64 2,77 58 Skellefteå lasarett ,26 3,05 58 Skånes Universitetssjukhus 753 6,71 3,73 78 Sollefteå sjukhus ,76 3,22 63 Sophiahemmet 601 1,12 1,59 37 Spine center Löwenströmska ,29 1,02 53 Sunderby sjukhus ,19 3,27 54 Sundsvalls sjukhus ,9 2,77 56 Södersjukhuset ,35 2,79 54 Södertälje sjukhus ,14 2,59 57 Södra Älvsborgs sjukhus ,44 2,62 57 Torsby sjukhus ,06 3,47 69 Trelleborgs lasarett ,52 3,87 69 Universitetssjukhuset i Linköping ,99 3,17 54 Universitetssjukhuset i Lund ,7 2,98 54 Universitetssjukhuset MAS ,16 3, DRG-STATISTIK 2014 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE