DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

Transkript

1 DRG-statistik 2012 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Publicerad juni 2014

3 Förord Detta är den fjortonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patientregistret (PAR) som underlag. Rapporten syftar till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården. Rapporten ges ut årligen. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur applikationen DRGstatistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats samt den pivot tabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 3. Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer inom hälso- och sjukvårdssektorn och andra som har intresse för DRG-statistik. Lisbeth Serdén vid Enheten för öppna jämförelser 1 har sammanställt rapporten. Stockholm i juni 2014 Mona Heurgren Enhetschef Öppna jämförelser 1 Avdelningen för statistik och utvärdering

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Kort introduktion av DRG... 9 Syfte med rapporten... 9 Metod... 9 Tolkning av materialet...10 DRG-statistik för slutenvård på Internet...10 Användningsområden för DRG...10 Utvecklingsarbete...12 Resultat Volymer slutenvård i patientregistret...13 Övergripande beskrivning av vården...13 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå...16 Öppenvård i patientregistret...18 Dagkirurgi...20 Vårdkonsumtion...23 Sammanfattning...26 Litteratur Referenser Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård Bilaga 3 Underlagsdata i pivottabell för slutenvård 2012 (Excel-fil)... 34

6

7 Sammanfattning Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. Denna rapport presenterar data från Socialstyrelsens patientregister 2012 ur ett DRG-perspektiv. Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukvård för ett flertal variabler. Några resultat: Genomsnittet av diagnoser per vårdtillfälle har ökat från 2,9 till 3,3 diagnoser mellan år 2011 och Det är en mycket stor ökning av diagnosrapporteringen mellan åren. Region Skåne står för den största ökningen av diagnoser per vårdtillfälle. Registreringsmönstret avseende diagnoser skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Antalet diagnoser per vårdtillfälle varierar från en till knappt sju diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Drygt hälften av sjukhusen har kodat tre eller fler diagnoser per vårdtillfälle Det finns en tendens för att landsting med många besök per patient också har fler vårdtillfällen per patient och vise versa. Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,1 dagar per vårdtillfälle år 2012, vilket är en minskning med 0,9 dagar jämfört med år Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 16 procent av samtliga vårdtillfällen för 2012 och är därmed den största organspecifika patientgruppen i sjukvården, följd av rörelseorganens sjukdomar med 12 procent och sjukdomar i matsmältningsorganen med 11 procent av vårdtillfällena. De vanligaste orsakerna till inläggning i slutenvård var 2012 förlossning, buksmärtor, hjärtbesvär och lunginflammation. De vanligaste dagkirurgiska besöken 2012 var hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering, hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska besök i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Uppsala, Stockholm och Halland i nämnd ordning. Samtliga resultat i rapporten som avser jämförelse mellan landsting visar på stora skillnader. Med hjälp av denna rapport, inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats, kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna uppföljningar. DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 7

8 8 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

9 Kort introduktion av DRG DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system för att beskriva sjukhusens patientsammansättning (så kallad casemix). Genom att vårdkontakterna i det svenska DRG-systemet delas in i cirka grupper för slutenvård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. DRG kan justera för samsjuklighet per patient (så kallad casemix) vid jämförelser mellan exempelvis sjukhus. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med DRG i Sverige och att administrera det svenska patientregistret. I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering 1. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem. De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet. Syfte med rapporten Syftet med denna rapport är att beskriva vårdkonsumtionen i Sverige med hjälp av DRG. Rapporten kan också ge enskilda landstinget, sjukhuset eller kliniken inspiration till egna uppföljningar. Metod Socialstyrelsens patientregister (PAR) innehåller patientdata för hela rikets somatiska slutenvård och cirka 88 procent av läkarbesöken i specialiserad öppenvård. I PAR ingår data kring varje vårdkontakt om var vården utförts (sjukhus och klinik), uppgifter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort, med mera) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I PAR ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata redovisade i rapporten omfattar alla de vårdkontakter som finns i PAR år 2012, förutom psykiatrisk och geriatrisk vård, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ 1 SEKUNDÄR PATIENTKLASSIFICERING INNEBÄR ATT EN VÅRDKONTAKT INORDNAS I EN VISS KATEGORI MED HJÄLP AV DATA FRÅN EN ELLER FLERA PRIMÄRKLASSIFICERINGAR. EXEMPEL PÅ PRIMÄRKLASSIFICERING ENLIGT DIAGNOSER ÄR ICD-10 DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 9

10 vård, eftervård, konvalescensvård samt sjukhemsvård. Mer information om DRG-grupperingen finns i bilaga 1. Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa på en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning. Några exempel på sådana orsaker är skillnader i: Omhändertagandet efter vårdtillfället i slutenvård. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med den geriatriska verksamheten och kommunerna, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell. Klinikens ansvar och del i vårdkedjan. Patienternas situation och förutsättningar (till exempel ålder och ensamboende). Produktivitet eller effektivitet på sjukhusen. Eftersom det kan finnas många orsaker till skillnaderna mellan sjukhusen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens webbplats förstasida under rubriken Utveckling och kvalitet, Statistik och sedan Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). Statistiken omfattar antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel patienter över 75 år, beräknad medelvårdtid och DRG-vikt. Uppgifterna finns för åren och går att redovisa på landstingsnivå, sjukhus- och kliniknivå. För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogar Socialstyrelsen i denna rapport en pivottabell i Excel med patientdata för år 2012, se bilaga 3. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas, som dock inte innehåller information som kan kopplas till enskilda individer, med den lägsta nivån klinik-drg. Detta innebär att materialet kan användas för att analysera enskilda klinikers DRG-profiler och jämföra den egna klinikens medelvårdtider eller andra jämförelsemått med andra kliniker i övriga landet. Pivottabellen finns även publicerad på Socialstyrelsens webbplats. Användningsområden för DRG DRG är ett överskådligt sätt att beskriva patientsammansättningen (casemix) som gör det relativt enkelt att göra jämförelser över tid eller att jämföra vården vid olika sjukhus eller landsting. Sjukhusens casemix anger hur svårt sjuka eller resurskrävande patienter är vid ett sjukhus i förhållande till andra sjukhus. Genom att använda en gemensam viktskala går det att jämföra 10 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

11 sjukhusens casemixindex beräknat som antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdkontakter. DRG korrigerar för skillnader i sjukdomssvårighet och det är av stor betydelse vid alla former av jämförelser. Det betyder att ett sjukhus som har sjukare patienter än genomsnittet kan justera sina kostnader till genomsnittlig casemix. Att ta hänsyn till skillnader i sjukdomssvårighet ger således en mer rättvis jämförelse. DRG kan ingå som en del i styr- och ledningssystem. I verksamhetsuppföljningen kan DRG tillsammans med kostnadsdata, KPP-data, ge svar på vad som produceras och till vilken kostnad. I KPP kan resursförbrukningen följas upp för enskilda patienter, olika patientgrupper eller diagnosgrupper. Det finns information om var kostnader uppstår i vården, till exempel vid röntgen, operation, IVA eller avdelning. Även skillnader i olika behandlingskostnader kan följas upp. Uppföljning kan göras av hur genomförda förändringar i vården fallit ut av förbättrings- och utvecklingsområden och behandlingspraxis kan identifieras. Att mäta vad man gör är en viktig del i det interna kvalitetsmedvetandet och arbetssättet. Det kan bidra till att förbättra verksamheten och dessutom höja kvaliteten i sjukvårdens datakällor. Det bidrar till ett mer öppet informationsflöde om vårdens verksamhet och resultat. Eftersom DRG-systemet är konstruerat med beaktande av resursförbrukning, det vill säga kostnader, kan det också användas för att jämföra olika sjukhus avseende kostnadseffektivitet, så kallad benchmarking. Jämförelse kan göras över tid och mellan olika nivåer inom vården inom det egna landstinget eller med andra landsting. Svar kan ges på frågor som: Är vården tillräckligt kostnadseffektiv? Vad i vården är dyrare i förhållande till andra och varför? Hur arbetar vi i förhållande till andra? DRG-systemet mäter inte vårdkvalitet i sig själv men genom att knyta kvalitetsmått till DRG kan kvalitet mätas. Några exempel på kvalitetsmått som kan knytas till DRG är: andel postoperativa infektioner andel återinläggningar andel reoperationer andel postoperativ mortalitet ytterfall i DRG andel fallskador vårdens följsamhet till nationella och regionala vårdprogram DRG används även som ett budgetinstrument vid planering av sjukvård. DRG kan då vara underlag för anslagstilldelning till sjukhusen eller underlag för sjukhusens interna budget. DRG är vanligt som del i ersättningssystem. I de landsting som tillämpar prestationsersättning istället för anslagsfördelning används DRG som debiteringsunderlag för utförd vård till sjukhus. Ersättningssystem består inte enbart av DRG utan en rad avtal och bestämmelser som reglerar ersättningen. DRG utgör normalt inte hela basen för ersättning, till exempel ersätter landstingen sina sjukhus genom en blandning av rörlig DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 11

12 DRG-ersättning och fast anslagsersättning. Andelen rörlig ersättning varierar bland landstingen. Därutöver styr avtal utformningen av ersättningen. Uppskattningsvis ersätts 65 procent av slutenvården med NordDRG samt 30 procent för öppenvården till någon del. Utvecklingsarbete En ny version av NordDRG har utvecklats i Sverige för att få en bättre beskrivning av patientens komplicerande tillstånd och comorbiditet (samsjuklighet). År 2012 introducerades den nya versionen av NordDRG benämnd NordDRG-CC. Den skiljer sig från ordinarie NordDRG-versionen avseende en förbättrad möjlighet att beskriva patienternas komplikationer och comorbiditet. I den nya versionen kan DRG delas upp i tre nivåer (mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat) mot tidigare två nivåer (komplicerat och ej komplicerat). För några DRG i NordDRG-CC har även uppdelningen i barngrupper (1-17 år) och vuxengrupper ändrats från tidigare versioner. I övrigt är NordDRG-CC i princip oförändrad i förhållande till tidigare version. Hela systemet har numrerats om för att kunna hantera den nya strukturen. Från och med 2013 är NordDRG-CC den enda NordDRG-version som utvecklas och uppdateras i Sverige. Redan 2012 gick delar av sjukvården över till NordDRG-CC. Alla landsting använder sedan 2013 den nya versionen. Logiken för den specialiserade öppenvården kommer från 2015 att utvecklas avseende läkarbesök genom att 127 nya DRG tillkommer baserade på diagnosinformation. 12 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

13 Resultat Volymer slutenvård i patientregistret Materialet som denna rapport baseras på omfattar vårdtillfällen som registrerades i patientregistret år Det totala antalet vårddagar för dessa vårdtillfällen var dagar. Vårdtillfällen som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Diagram 1 visar skillnaden mellan antalet vårdtillfällen som inkluderas i denna rapport och det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antal vårdtillfällen analyserade i denna rapport och tidigare rapporter i denna serie Vårdtillfällen Patientregistret Vårdtillfällen i rapporterna Övergripande beskrivning av vården DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddiagnosen i 24 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC). I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen och patienter per huvuddiagnoskategori. DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 13

14 Tabell 1 Fördelning av vårdtillfällen och patienter per MDC i patientregistret år 2012 MDC-text Vårdtillfällen Andel % Patienter Andel % 01 Sjukdomar i nervsystemet , ,46 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ , ,99 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals , ,56 04 Andningsorganens sjukdomar , ,86 05 Cirkulationsorganens sjukdomar , ,69 06 Matsmältningsorganens sjukdomar , ,09 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel , ,70 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv , ,99 09 Sjukdomar i hud och underhud , ,25 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar , ,65 11 Sjukdomar i njure och urinvägar , ,18 12 Sjukdomar i manliga könsorgan , ,29 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan , ,13 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid , ,90 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd , ,51 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar , ,88 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer , ,84 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV , ,77 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkoholeller drogberoende , ,19 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter , ,90 22 Brännskador , ,09 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem , ,78 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador , ,09 30 Bröstkörtelsjukdomar , ,43 99 Ospecifik eller felaktig information , ,77 Totalt , ,00 Det MDC som hade flest vårdtillfällen år 2012 var MDC 5 Cirkulationsorganens sjukdomar med vårdtillfällen. Det motsvarade 16 procent av det totala antalet vårdtillfällen. På andra plats kom MDC 8 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv och på tredje plats MDC 6 Matsmältningsorganens sjukdomar. Fördelningen av antalet patienter per MDC ger en annan bild av utnyttjandet av vården. Flest patienter får vård inom MDC 5 och därefter MDC 08 och på tredje plats MDC 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid. I de MDC där andelen patienter är lägre än andelen vårdtillfällen innebär det att patienterna har fler vårdtillfällen än genomsnittet (1,6 vårdtillfällen per patient, se avsnitt Vårdkonsumtion). I tabell 2 visas medelvårdtiden per vårdtillfällen på landstingsnivå. Tabellen visar också motsvarande uppgifter för år 1998 och förändringen i procent. Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräk- 14 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

15 nade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Medelvårdtiden sjunker stadigt. Mellan år 1998 och 2012 sjönk medelvårdtiden i hela riket från 5,0 till 4,1 dagar per vårdtillfälle vilket motsvarar en minskning på närmare 18 procent. Tabell 2 Medelvårdtid för vårdtillfällen i patientregistret år 1998 och 2012 Förändring Medelvårdtid Medelvårdtid i procent Landsting Stockholm 4,32 3,54-18,06 Uppsala 5,36 4,58-14,55 Södermanland 4,93 4,34-11,97 Östergötland 5,15 3,93-23,69 Jönköping 5,05 3,81-24,55 Kronoberg 5,71 4,64-18,74 Kalmar 4,69 3,53-24,73 Gotland 5,21 4,38-15,93 Blekinge 5,34 4,87-8,80 Skåne 5,32 4,35-18,23 Halland 5,19 4,21-18,88 Västra Götaland 4,99 4,37-12,42 Värmland 5,73 4,56-20,42 Örebro 4,71 4,41-6,37 Västmanland 6,23 4,55-26,97 Dalarna 4,25 3,87-8,94 Gävleborg 4,72 4,25-9,96 Västernorrland 5,36 4,05-24,44 Jämtland 5,1 4,27-16,27 Västerbotten 5,67 4,42-22,05 Norrbotten 5,7 4,42-22,46 Riket 5,03 4,14-17,69 År 2012 hade landstinget i Kalmar och Stockholms läns landsting den kortaste medelvårdtiden med 3,5 dagar per vårdtillfälle, medan Blekinge hade den längsta medelvårdtiden med 4,9 dagar i genomsnitt. En kort medelvårdtid kan vara ett tecken på en effektiv vård men för kort medelvårdtid kan ha motsatt effekt. Det finns också andra faktorer utöver effektivitet som påverkar vårdtiden, till exempel organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Organisationen av geriatrisk vård skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har tillexempel särskilda geriatriska kliniker som inte ryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan de flesta andra landsting inkluderar geriatrisk vård under medicinklinikerna. Fördelning av vården mellan slutenvård och öppenvård påverkar medelvårdtider i slutenvården. DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 15

16 Tabell 3 ger en bild av sjukdomspanoramat med de 15 vanligaste sjukdomstillstånden i slutenvård. Den absolut vanligaste orsaken till att vårdas på sjukhus är för att föda barn vaginalt, med drygt vårdtillfällen per år. Vanligt förekommande sjukdomstillstånd tillhör cirkulationsorganens sjukdomar som hjärtarytmier, bröstsmärtor och hjärtsvikt. Buksmärtor och gastroenteriter samt lunginflammation är också vanligt förekommande sjukdomstillstånd. En jämförelse av medelvårdtidens förändring mellan år 1998 och 2012 redovisas också för de vanligaste sjukdomstillstånden. Medelvårdtiden har minskat för alla sjukdomstillstånd i tabellen. Drygt hälften av sjukdomarna har minskat medelvårdtiden med mer än 20 procent. Tabell 3 De 15 vanligaste sjukdomstillstånden 2012 i slutenvård. Jämförelse av medelvårdtiden mellan Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Förändring i procent 1998 DRG DRG-text P05A, P05C, P05E, Vaginal förlossning ,53 2,32-34,34 P06N F47A, F47C, F47E, Buksmärtor och gastroenteriter ,83 2,70-4,54 F49C, F49E E65C, E65E Hjärtarytmier och överledningsstörningar ,65 2,31-12,83 D47A, D47C, D47E Lunginflammation ,99 5,46-8,92 E68N Bröstsmärtor, ej angina pectoris ,73 1,27-26,61 E47A, E47C, E47E Hjärtsvikt och chock ,57 5,89-10,39 M40A, M40C, M40E Njur- och urinvägsinfektioner ,81 4,72-1,82 A46A, A46C, A46E Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA ,6 7,83-26,11 A56A, A56C, A56E Kramper och huvudvärk ,82 2,40-15,02 H02C, H02E Primär ledprotes i höft ,93 5,41-45,5 P01A, P01C, P01E Kejsarsnitt ,58 4,06-38,34 E40A, E40C, E40E, Cirkulationssjukdomar med hjärtinfarkt ,9 4,45-35,44 E41A, E41C, E41E C31C, C31E Balansproblem, yrsel ,92 2,32-20,63 D46A, D46C, D46E Kroniska obstruktiva lungsjukdomar ,66 4,95-25,6 H07C, H07E, H08C, H08E Operation på höft och femur utom på större led ,23 6,95-24,71 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har stor betydelse för DRG-resultatet. I tabell 4 visas de 20 sjukhus som har flest respektive minst registrerade diagnoser per vårdtillfälle. En totaltabell över registrering av diagnoser för samtliga sjukhus återfinns i bilaga 2. Materialet är dock inte standardiserat och tar ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med vid tolkningen av skillnaderna mellan sjukhusen. 16 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

17 Tabell 4 Registrering av diagnoser per vårdtillfälle (vtf) för de 20 sjukhus med flest respektive minst antal diagnoser 2012 Antal vårdtillfällen Diagnoser Sjukhus Medelvårdtid per vtf Medelålder Simrishamns sjukhus ,34 6,90 78 Trelleborgs lasarett ,67 6,35 69 Landskrona lasarett ,05 5,87 71 Hässleholms sjukhus ,72 5,56 70 Universitetssjukhuset i Lund ,57 4,74 55 Ystads lasarett ,77 4,60 58 Universitetssjukhuset MAS ,08 4,55 56 Kristianstads sjukhus ,36 4,48 55 Örnsköldsviks sjukhus ,03 4,37 59 Kalix lasarett ,30 4,29 71 Ängelholms sjukhus ,69 4,21 72 Köpings lasarett ,24 4,18 71 Ludvika lasarett 971 7,21 4,13 79 Oskarshamns sjukhus ,43 4,05 69 Arvika sjukhus ,92 4,04 69 Kiruna lasarett ,80 4,03 69 Sala lasarett ,15 4,00 79 Värnamo sjukhus ,28 3,91 59 Motala lasarett ,62 3,90 69 Nyköpings lasarett ,53 3,90 62 Bollnäs sjukhus ,94 2,61 70 Södersjukhuset ,36 2,60 54 Södra Älvsborgs sjukhus ,46 2,55 58 Visby lasarett ,38 2,42 59 Universitetssjukhuset Örebro ,34 2,36 54 Ersta sjukhus ,25 2,19 55 Privat vårdgivare ,87 2,09 59 Spenshults reumatikersjukhus ,34 1,96 61 Löts Rehabiliteringscentrum 563 3,81 1,57 57 Nacka sjukhus ,44 1,32 57 Artro o Spinecenter Göteborg ,52 1,30 57 Elisabethkliniken ,56 1,30 49 S:t Eriks sjukhus ,96 1,28 60 Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs ,89 1,10 56 Sabbatsbergs Närsjukhus 453 2,73 1,08 61 Sophiahemmet ,56 1,08 44 Löwenströmska sjukhuset 869 3,07 1,01 57 Spine center Löwenströmska ,12 1,01 55 Artro center Löwenströmska 954 3,21 1,00 66 Ortopediska Huset ,16 1,00 61 All ,14 3,26 56 DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 17

18 Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle år 2012 var 3,3. Mellan år 2011 och 2012 ökade antalet koder per vårdtillfälle från 2,9 till 3,3 och från år 1997 har antalet koder ökat från 1,8 i genomsnitt. Den stora ökningen av diagnoser har främst skett i Region Skåne, där 4,6 diagnoser registreras per vårdtillfälle. Region Skåne har ökat sin diagnosregistrering omotiverat mycket genom att flerfaldiga samma diagnos per vårdtillfälle. Utredning pågår. De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar diagnosregistreringen när DRG används som ersättningssystem [1]. Förutsatt att kodningen är korrekt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnoskoder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre [2]. Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret används regelbundet som underlag till officiell statistik och webbstatistik hos Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Patientregistret används också till internationell statistik hos organisationer som OECD, EuroStat och NOMESCO. Utöver detta används registret bland annat som underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården som verksamhetsuppföljning och analys av patientströmmar med mera. Patientregistret används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet [3]. Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret Från år 2001 finns det även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök i specialiserad öppenvård med undantag för de besök som sker i primärvården 2. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofullständiga. Patientregistret i öppenvård omfattar cirka 12,1 miljoner besök år 2012, huvudsakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 1,6 miljoner besök (12 procent) från privata vårdgivare. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från den 1 januari 2007, men de har funnits tillgängliga från år Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 6 förordningen (2008:26) om patientregister hos Socialstyrelsen 18 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

19 Somatisk öppenvård De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. Somatisk öppenvård i rapporten omfattar vårdkontakter som registrerades i patientregistret år Vårdkontakter som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Vårdkontakterna består av mottagningsbesök och dagsjukvård där dagsjukvården kan delas upp i dagendoskopi, dagmedicin och dagkirurgi. Tabell 5 De 15 mest frekventa öppenvårds DRG år 2012 och deras andelar av öppenvården Antal besök Andel % DRG DRG-text H99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,1 Z70O Huvuddiagnos fattas, öppenvård ,7 B99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ögonregionen ,3 J99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i hud och underhud ,2 W99O Övriga läkarbesök vid andra problem ,0 F99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i matsmältningsorganen ,5 C99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ÖNH-regionen ,3 E99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i cirkulationsorganen ,5 O99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,1 A99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i nervsystemet ,4 L99O Övriga läkarbesök vid endokrina och metabola sjukdomar ,0 D99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i andningsorganen ,9 M99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i njure och urinvägar ,5 P99O Övriga läkarbesök vid graviditet, förlossning och barnsängstid ,3 R99O Övriga läkarbesök vid myeloproliferativa sjukdomar ,6 Summa 15 mest frekventa öppenvårds DRG ,4 Totalt Av tabell 5 framgår att de 15 mest frekventa DRG i öppenvård i huvudsak omfattar övriga läkarbesök och står för 74 procent av vårdkontakterna i öppenvården. DRG Z70O Huvuddiagnos fattas, öppenvård har en allt för stor omfattning i öppenvården. Tabell 6 visar hur somatiska öppenvårdsbesök och dagkirurgiska besök fördelar sig på olika MDC. De flesta öppenvårdsbesöken finns i MDC 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv med 14,0 procent och näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 9,9 procent av besöken. De flesta dagkirurgiska besök finns också i MDC 08 med 14,2 procent och näst störst är MDC 09 Sjukdomar i hud och underhud med 10,4 procent av besöken i dagkirurgi. DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 19

20 Tabell 6 Fördelning av somatiska öppenvårdsbesök samt dagkirurgiska besök per MDC år 2012 MDC-text Besök i öppenvård Andel i % Varav dagkirurgiska besök Andel 01 Sjukdomar i nervsystemet , ,9 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ , ,6 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals , ,5 04 Andningsorganens sjukdomar , ,2 05 Cirkulationsorganens sjukdomar , ,1 06 Matsmältningsorganens sjukdomar , ,3 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel , ,8 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv , ,2 09 Sjukdomar i hud och underhud , ,4 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar , ,3 11 Sjukdomar i njure och urinvägar , ,5 12 Sjukdomar i manliga könsorgan , ,9 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan , ,2 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid , ,5 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd , ,1 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar , ,5 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer , ,2 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV , ,5 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende , ,9 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter , ,3 22 Brännskador , ,1 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem , ,2 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 86 0,0 38 0,0 30 Bröstkörtelsjukdomar , ,7 40 Övergripande problem , ,3 50 Vårdgivarberoende grupper ÖV Ospecifik eller felaktig information , ,6 Totalt % Dagkirurgi År 2012 finns cirka dagkirurgiska vårdkontakter i patientregistret. Det innebär att dagkirurgin omfattar drygt fem procent av öppenvården i patientregistret. En lista på de 15 vanligaste grupperna i dagkirurgi presenteras i tabell 7. Tabellen visar också hur många vårdtillfällen som finns rapporterade för motsvarande DRG i slutenvården. 20 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

21 Tabell 7 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2012 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall DRG DRG-text Antal dagkirurgiska besök Antal vtf i motsvarande slutenvårds- DRG Andel dagkirurgi jmf med vtf i slutenvården Slutenvårds DRG B12O Linsoperationer utom discission av sekundär ,5 B12N katarakt, öppenvård J79O Hudingrepp, övriga, öppenvård ,0 J78O J77O B15O H30O Övriga hudexcisioner och biopsier, öppenvård Hudexcisioner i huvud-halsregionen & andra större, öppenvård Extraokulära operationer exkl ögonhåla, öppenvård Hand- och handledsoperationer utom på större leder, öppenvård , , ,7 B15C, E ,6 H30N O15O Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, öppenvård ,5 O15C, E H12O Andra knäoperationer, öppenvård ,2 H13A-E O29O Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, ,7 O28C, E öppenvård C22O Operationer på tonsiller och adenoid, ,7 C21N öppenvård A29O Operationer på karpaltunnel, öppenvård ,1 A29N H14O Fotoperationer, öppenvård ,0 H14N F24O, F25O H41O Operationer av inguinala och femorala bråck, öppenvård Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och lår, öppenvård ,9 F23C, E ,2 H41N W09O Operationer utförda i samband med andra kontakter med sjukvården, öppenvård ,1 W09A-E Totalt sett var grupperna för hudingrepp och hudexcisioner (DRG J77O- J79O) vanligaste dagkirurgiska åtgärder år 2012 med närmare besök. Det fanns inga motsvarande vårdtillfällen i slutenvården för dessa åtgärder. Den enskilt vanligaste dagkirurgiska åtgärden år 2012 var linsoperationer, öppenvård (DRG B12O). Andelen av vårdkontakterna för denna åtgärd som utfördes i dagkirurgi var 99,5. Antalet dagkirurgiska besök per vårdtillfällen i slutenvård är ett mått på polikliniseringsgraden. Polikliniseringsgrad innebär hur stor del av specialistvården som utförs i öppna vårdformer dvs. medicinsk praxis. Det är ett viktigt mått på utveckling och effektivisering av vården. Polikliniseringsgraden har också stor betydelse vid jämförelser av kostnader i vården. Det har också påverkat behovet av vårdplatser i lanstingen. Tabell 8 visar graden av poliklinisering på landstingsnivå. DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 21

22 Tabell 8 Poliklinisering som mått på antal dagkirurgiska besök per vårdtillfälle och antal dagkirurgiska besök per kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård 2012 Antal Landsting Antal dagkirurgiska besök Antal vtf i sluten vård dagkirurgiska besök per vtf i sluten vård Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska besök per kirurgiskt vtf i sluten vård Stockholm , ,87 Uppsala , ,74 Södermanland , ,88 Östergötland , ,71 Jönköping , ,88 Kronoberg , ,92 Kalmar , ,88 Gotland , ,89 Blekinge , ,96 Skåne , ,96 Halland , ,27 Västra Götaland , ,56 Värmland , ,07 Örebro , ,74 Västmanland , ,95 Dalarna , ,62 Gävleborg , ,63 Västernorrland , ,09 Jämtland , ,53 Västerbotten , ,23 Norrbotten , ,56 Saknas ,00 3 0,00 Totalt , ,81 I genomsnitt gick det 0,47 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet år Detta är en ökning från år 2006 då det gick 0,36 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet. Därmed har en ökning av polikliniseringsgraden skett. Några landsting har fler besök än andra per vårdtillfälle, flest har Uppsala, Stockholm och Halland med cirka 0,6 besök per vårdtillfälle. Spridningen mellan landstingen ligger mellan 0,33 till 0,63 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle. Vid jämförelse av dagkirurgiska besök med kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård går det 1,81 besök per kirurgiskt vårdtillfälle. Flest dagkirurgiska besök per kirurgiskt vårdtillfälle har Halland med 2,27 besök per vårdtillfälle. Minst antal vårdtillfälle per besök har Västerbotten med 1,23 besök. Det finns således stora skillnader mellan landstingen. 22 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

23 Den genomförda utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt framsteg för en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av utvecklingen i Sverige. Vårdkonsumtion I diagram 2 visas hur vårdkonsumtionen ser ut per patient i öppen- och slutenvård. Antalet vårdtillfällen per patient varierar mellan 1,5 och 1,7, med ett genomsnitt av 1,6 vårdtillfällen per patient. Antalet besök per patient varierar mellan 2,5 till 3,3 besök. Det finns en liten tendens till att landsting med många besök per patient också har fler vårdtillfällen per patient och vise versa. Det går att se diagrammet ur andra perspektiv; det vill säga hur mycket vård patienter får per landsting och fördelningen mellan slutenvård och öppenvård. Det är en skillnad mellan 4,1 och 4,9 totala antalet vårdkontakter per patient i landstingen. Flest vårdkontakter per patient i somatisk vård har Stockholm och Gotland och minst antal vårdkontakter har Gävleborg, Västerbotten och Södermanland. Till bilden ska läggas all den privata öppenvård som inte rapporterar till patientregistret (uppskattningsvis 1,6 miljoner besök). En stor del av den privata öppenvården är koncentrerad till Stockholmsområdet och därmed kan slutsatsen dras att Stockholm sannolikt har fler vårdkontakter per patient än vad som framgår i diagram 2. Diagram 2. Totalt antal vårdkontakter per patient uppdelade på antal vårdtillfällen per patient samt antal öppenvårdsbeök per patient Totalt antal kontakter/patient Besök/patient Vtf/patient Diagrammet reser viktiga frågor om vårdpraxis i vården och tillgången till en jämlik hälso- och sjukvård. För att kunna mäta produktiviteten i respektive landsting behöver uppgifter om resursanvändning ställas i förhållande till antal vårdkontakter justerat för casemix. Ett landsting kan dock vara mer DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 23

24 produktivt än ett annat utan att vara effektivt i relation till uppställda mål, själva måluppfyllelsen[4]. Det är uppenbart att patienter inte får lika mycket vård i landet beroende på var man är bosatt. Är förklaringen till ojämlikheten skillnader i sjuklighet, d v s casemix? I diagram 3 har antalet vårdtillfällen per patient i slutenvård jämförts med landstingens genomsnittliga casemix. Resultatet av jämförelsen visar att det snarare finns ett svagt negativt samband mellan antalet vårdtillfällen per patient och landstingets casemix. Det bekräftar bilden av att hur mycket vård patienterna konsumerar inte enbart beror på sjuklighet. 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Diagram 3 - Antalet vårdtillfällen(vtf) per patient jämfört med casemix per landsting 2012 Casemix Vtf/patient Linjär (Casemix) Ett annat sätt att beskriva vårdkonsumtionen är att använda komplikationsoch comorbiditetsgrad i NordDRG-grupperaren. Det finns tre nivåer i DRG, mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat. Mycket komplicerade grupper här kallade MCC omfattar fem procent av vårdtillfällena, komplicerade grupper (CC-grupper) omfattar 29 procent och de ej komplicerade grupperna (bas-grupper) omfattar 50 procent av vårdtillfällena år Det finns också DRG som inte är uppdelade i komplikationsnivåer och de omfattar cirka 15 procent av totala antalet vårdtillfällen, se diagram 4. De skillnader i rapporteringen av sjukvård, i form av diagnoser och åtgärder, som finns mellan landstingen ger utslag i skillnader av komplikationsgrad i DRG-utfallet. Landstinget i Värmland och Region Halland har de högsta andelarna MCC och CC DRG med cirka 40 procent vardera. Lägst andel MCC och CC DRG har landstingen i Gotland, Gävleborg och Örebro med omkring 30 procent. Andelen MCC-grupper är ganska jämnt fördelad mellan landstingen, de stora skillnaderna finns i andelen CC-grupper. 24 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

25 Diagram 4. Fördelningen av komplikationsnivåer i DRG per landsting 60,0 50,0 Andel vårdtillfällen 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 MCC+CC MCC CC Bas Odelad DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 25

26 Sammanfattning I rapporten har en rad exempel på möjliga jämförelser avseende vårdkonsumtion och vårdpraxis i landstingen tagits fram. Urvalet ska ses som ett axplock av alla de möjligheter som DRG-statistiken ger till uppföljning och analys. Rapportens resultat visar att det finns stora skillnader mellan landstingen avseende samtliga jämförelser. Socialstyrelsen kommer att fortsätta utvecklingen av statistiken för att underlätta för och bidra till den lokala uppföljningen och dialogen. 26 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

27 Litteratur Karlsson, Å. Serdén, L. Vårdkostnader 2012 för NordDRG - en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen. Sveriges kommuner och Landsting Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. Systematisk förteckning. ICD-10-SE. Svensk version Socialstyrelsen 2011 Myren, K-J. Vårdkostnader DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Stockholm: (Spri rapport 474) Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddokumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102: Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret Vägledning till NordDRG-se, version 2012, Socialstyrelsen DRG-baserad definition av dagsjukvård 2012, Socialstyrelsen Ludvigsson, J.F., Andersson, E., Ekbom, E. et al. (2011). External review and validation of the Swedish national inpatient register. BMC Public Health, 11(450):1 16. DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 27

28 Referenser 1. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced the number of secondary diagnoses in health care administrative data? Health Policy 2003;65(2): Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet. Socialstyrelsen 2013, Artikelnummer: Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Socialstyrelsen Artikelnummer: Handbok för effektivitetsanalyser För god hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen Artikelnummer: DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

29 Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret Materialet i denna rapport är grupperat med version 2011 av NordDRG- SWE-Full. Samtliga vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå. Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1 9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2011 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård 2012 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd ,97 1 Huvuddiagnos saknas ,66 2 Kön för patienten saknas 0 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 9 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos ,13 5 För hög ålder för aktuell diagnos 24 0,00 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC ,24 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 29 0,00 9 Annat fel 30 0,00 T Totalt ,00 Som tabell A visar grupperades 99 procent av vårdtillfällena på ett korrekt sätt och fick därmed returkoden 0. Det vanligaste felet var att huvuddiagnos saknades och det gällde ca vårdtillfällen eller 0,7 procent av alla vårdtillfällen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Socialstyrelsen granskar om alla obligatoriska variabler finns med så som sjukhus, personnummer och huvuddiagnos. Koderna som används för olika variabler testas också, liksom att datumangivelserna har DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 29

30 giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättar Socialstyrelsen de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. Jämförelsetalen med i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Statistiken för specialiserad öppenvård har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården. I öppenvården grupperas 92,1 procent på ett korrekt sätt med returkoden 0. Huvuddiagnos saknas är det mest förekommande felet och uppgår till ca vårdkontakter motsvarande 7,7 procent. Tabell B Returkoder efter gruppering av öppenvård 2012 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd ,11 1 Huvuddiagnos saknas ,72 2 Kön för patienten saknas 14 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 124 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos ,13 5 För hög ålder för aktuell diagnos ,02 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 3 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 231 0,00 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 35 0,00 9 Annat fel ,02 T Totalt ,00 I rapporten presenteras vårdkontakter i den specialiserade öppenvården inklusive dagkirurgi från patientregistrets öppenvårdsdatabas, se avsnittet Öppenvård i patientregistret. Dagsjukvård inkl. dagkirurgi beskrivs i DRGtermer enligt Socialstyrelsens definition baserad på DRG. En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader. 30 DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

31 Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård 2012 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Akademiska sjukhuset ,6 3,3 53 Alingsås lasarett ,8 3,0 69 Artro center Löwenströmska 954 3,2 1,0 66 Artro o Spinecenter Göteborg ,5 1,3 57 Arvika sjukhus ,9 4,0 69 Avesta lasarett ,0 3,9 72 Blekingesjukhuset ,9 3,5 61 Bollnäs sjukhus ,9 2,6 70 Danderyds sjukhus ,2 3,1 55 Elisabethkliniken ,6 1,3 49 Enköpings lasarett ,0 3,9 67 Ersta sjukhus ,3 2,2 55 Falu lasarett ,8 2,7 56 Finspångs lasarett 569 8,2 3,6 77 Gällivare lasarett ,2 2,9 58 Gävle sjukhus ,4 2,6 57 Hallands sjukhus Halmstad ,9 3,8 56 Hallands sjukhus Varberg ,4 3,8 61 Helsingborgs lasarett ,4 3,7 55 Huddinge sjukhus ,2 3,3 49 Hudiksvalls sjukhus ,8 2,8 57 Hässleholms sjukhus ,7 5,6 70 Höglandssjukhuset ,7 3,4 61 Kalix lasarett ,3 4,3 71 Karlskoga lasarett ,2 2,6 63 Karlstads sjukhus ,4 3,8 57 Karolinska sjukhuset ,2 3,0 46 Kiruna lasarett ,8 4,0 69 Kristianstads sjukhus ,4 4,5 55 Kullbergska sjukhuset ,7 3,9 70 Kungsbacka sjukhus 780 6,1 3,0 66 Kungälvs sjukhus ,6 3,3 64 Köpings lasarett ,2 4,2 71 Landskrona lasarett ,1 5,9 71 Lindesbergs lasarett ,1 3,5 68 Ljungby lasarett ,7 3,4 66 Ludvika lasarett 971 7,2 4,1 79 Lycksele lasarett ,4 3,4 63 DRG-STATISTIK 2012 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 31

32 Antal Diagnoser Medelvårdtid Sjukhus vårdtillfällen per vtf Medelålder Länssjukhuset Kalmar ,6 3,3 58 Löts Rehabiliteringscentrum 563 3,8 1,6 57 Löwenströmska sjukhuset 869 3,1 1,0 57 Mora lasarett ,7 2,7 65 Motala lasarett ,6 3,9 69 Mälarsjukhuset ,7 3,2 54 NU-sjukvården ,4 3,4 57 Nacka sjukhus ,4 1,3 57 Norrlands Universitetssjukhus ,4 3,5 55 Norrtälje sjukhus ,6 3,3 66 Nyköpings lasarett ,5 3,9 62 Ortopediska Huset ,2 1,0 61 Oskarshamns sjukhus ,4 4,1 69 Piteå Älvdals sjukhus ,4 3,9 70 Privat vårdgivare ,9 2,1 59 Ryggkirurgiska klinik. i Strängnäs ,9 1,1 56 Ryhov, länssjukhus ,7 2,9 52 S:t Eriks sjukhus ,0 1,3 60 S:t Görans sjukhus ,2 3,2 63 Sabbatsbergs Närsjukhus 453 2,7 1,1 61 Sahlgrenska universitetssjukhuset ,3 2,6 50 Sala lasarett ,2 4,0 79 Simrishamns sjukhus ,3 6,9 78 Skaraborgs sjukhus ,5 2,8 58 Skellefteå lasarett ,4 3,3 58 Sollefteå sjukhus ,9 2,9 64 Sophiahemmet ,6 1,1 44 Spenshults reumatikersjukhus ,3 2,0 61 Spine center Löwenströmska ,1 1,0 55 Sunderbyns sjukhus ,9 3,2 54 Sundsvalls sjukhus ,8 2,9 56 Södersjukhuset ,4 2,6 54 Södertälje sjukhus ,0 2,9 56 Södra Älvsborgs sjukhus ,5 2,6 58 Torsby sjukhus ,4 3,4 69 Trelleborgs lasarett ,7 6,4 69 Universitetssjukhuset MAS ,1 4,6 56 Universitetssjukhuset i Linköping ,9 2,8 54 Universitetssjukhuset i Lund ,6 4,7 55 Universitetssjukhuset Örebro ,3 2,4 54 Visby lasarett ,4 2,4 59 Vrinnevisjukhuset ,7 3,0 55 Värnamo sjukhus ,3 3,9 59 Västerviks sjukhus ,1 3, DRG-STATISTIK EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE