DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige"

Transkript

1 DRG-statistik 2013 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till Artikelnummer Publicerad juni 2015

3 Förord Detta är den femtonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patientregistret (PAR) som underlag. Rapporten syftar till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården samt att beskriva vårdkonsumtion i Sverige. Rapporten ges ut årligen. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur applikationen DRGstatistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats samt den pivot tabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 3. Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer inom hälso- och sjukvårdssektorn och andra som har intresse för DRG-statistik. Lisbeth Serdén vid Enheten för öppna jämförelser 1 har sammanställt rapporten. Stockholm i juni 2015 Birgitta Lindelius Tf. Enhetschef Enheten för öppna jämförelser 1 Avdelningen för statistik och utvärdering

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Kort introduktion av DRG... 8 Syfte med rapporten... 8 Metod... 8 Tolkning av materialet... 9 DRG-statistik för slutenvård på Internet... 9 Användningsområden för DRG... 9 Användningen av DRG...11 Utvecklingsarbete...11 Resultat Volymer slutenvård i patientregistret...13 Övergripande beskrivning av vården...13 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå...16 Öppenvård i patientregistret...18 Dagkirurgi...20 Vårdkonsumtion...22 Litteratur Referenser Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård Bilaga 3 Underlagsdata i pivottabell för slutenvård 2013 (Excel-fil)... 32

6

7 Sammanfattning Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. I rapporten har en rad exempel på möjliga jämförelser avseende vårdkonsumtion och vårdpraxis i landstingen tagits fram. Urvalet ska ses som ett axplock av alla de möjligheter som DRGstatistiken ger till uppföljning och analys. Rapportens resultat visar att det finns stora skillnader mellan landstingen avseende samtliga jämförelser. Socialstyrelsen kommer att fortsätta utvecklingen av statistiken för att underlätta för och bidra till den lokala uppföljningen och dialogen. Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukvård för ett flertal variabler. Några resultat: Genomsnittet av diagnoser per vårdtillfälle har minskat från 3,3 till 3,1 diagnoser mellan år 2012 och I patientregistret 2012 redovisades felaktigt för stort antal diagnoser för Region Skåne, vilket påverkat statistiken. Registreringsmönstret avseende diagnoser skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Antalet diagnoser per vårdtillfälle varierar från en till knappt sju diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Cirka 60 procent av sjukhusen har kodat tre eller fler diagnoser per vårdtillfälle Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,1 dagar per vårdtillfälle år 2013, vilket är en minskning med 0,9 dagar jämfört med år Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 16 procent av samtliga vårdtillfällen för 2012 och är därmed den största organspecifika patientgruppen i sjukvården, följd av rörelseorganens sjukdomar med 11,5 procent och sjukdomar i matsmältningsorganen med 11 procent av vårdtillfällena. De vanligaste orsakerna till inläggning i slutenvård var 2013 förlossning, buksmärtor, hjärtbesvär och lunginflammation. De vanligaste dagkirurgiska vårdkontakterna 2013 var hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering, hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med kirurgisk slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska vårdkontakter i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Värmland, Halland och Stockholm i nämnd ordning. Samtliga resultat i rapporten som avser jämförelser mellan landsting visar på stora skillnader. Med hjälp av denna rapport, inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats, kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna uppföljningar. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 7

8 Kort introduktion av DRG DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system för att beskriva sjukhusens patientsammansättning (så kallad casemix). Genom att vårdkontakterna i det svenska DRG-systemet delas in i cirka grupper för slutenvård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. DRG kan justera för samsjuklighet per patient (så kallad casemix) vid jämförelser mellan exempelvis sjukhus. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med DRG i Sverige och att administrera det svenska patientregistret. I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering 1. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem. De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet. Syfte med rapporten Syftet med denna rapport är att beskriva vårdkonsumtionen i Sverige med hjälp av DRG. Rapporten kan också ge enskilda landstinget, sjukhuset eller kliniken inspiration till egna uppföljningar. Metod Socialstyrelsens patientregister (PAR) innehåller patientdata för hela rikets somatiska slutenvård och cirka 90 procent av läkarbesöken i specialiserad öppenvård. I PAR ingår data kring varje vårdkontakt om var vården utförts (sjukhus och klinik), uppgifter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort, med mera) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I PAR ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata som redovisas i rapporten omfattar alla de vårdkontakter som finns i PAR år 2013, förutom psykiatrisk och geriatrisk vård, hälso- och sjukvård i särskilt boende, 1 Sekundär patientklassificering innebär att en vårdkontakt inordnas i en viss kategori med hjälp av data från en eller flera primärklassificeringar. Exempel på primärklassificering enligt diagnoser är ICD-10 8 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

9 palliativ vård, eftervård, konvalescensvård samt sjukhemsvård. Mer information om DRG-grupperingen finns i bilaga 1. Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa på en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning. Några exempel på sådana orsaker är skillnader i: Omhändertagandet efter vårdtillfället i slutenvård. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med den geriatriska verksamheten och kommunerna, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell. Klinikens ansvar och del i vårdkedjan. Patienternas situation och förutsättningar (till exempel ålder och ensamboende). Produktivitet eller effektivitet på sjukhusen. Eftersom det kan finnas många orsaker till skillnaderna mellan sjukhusen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens webbplats förstasida under rubriken Utveckling och kvalitet, Statistik och sedan Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). Statistiken omfattar antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel patienter över 75 år, beräknad medelvårdtid och DRG-vikt. Uppgifterna finns för åren och går att redovisa på landstingsnivå, sjukhus- och kliniknivå. För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogar Socialstyrelsen i denna rapport en pivottabell i Excel med patientdata för år 2013, se bilaga 3. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas, som dock inte innehåller information som kan kopplas till enskilda individer, med den lägsta nivån klinik-drg. Detta innebär att materialet kan användas för att analysera enskilda klinikers DRG-profiler och jämföra den egna klinikens medelvårdtider eller andra jämförelsemått med andra kliniker i övriga landet. Pivottabellen finns även publicerad på Socialstyrelsens webbplats. Användningsområden för DRG DRG är ett överskådligt sätt att beskriva patientsammansättningen (casemix) som gör det relativt enkelt att göra jämförelser över tid eller att jämföra vården vid olika sjukhus eller landsting. Sjukhusens casemix anger hur svårt sjuka eller resurskrävande patienter är vid ett sjukhus i förhållande till andra sjukhus. Genom att använda en gemensam viktskala går det att jämföra DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 9

10 sjukhusens casemixindex beräknat som antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdkontakter. DRG korrigerar för skillnader i sjukdomssvårighet och det är av stor betydelse vid alla former av jämförelser. Det betyder att ett sjukhus som har sjukare patienter än genomsnittet kan justera sina kostnader till genomsnittlig casemix. Att ta hänsyn till skillnader i sjukdomssvårighet ger således en mer rättvis jämförelse. DRG kan ingå som en del i styr- och ledningssystem. I verksamhetsuppföljningen kan DRG tillsammans med kostnadsdata, KPP-data, ge svar på vad som produceras och till vilken kostnad. I KPP kan resursförbrukningen följas upp för enskilda patienter, olika patientgrupper eller diagnosgrupper. Det finns information om var kostnader uppstår i vården, till exempel vid röntgen, operation, IVA eller avdelning. Även skillnader i olika behandlingskostnader kan följas upp. Uppföljning kan göras av hur genomförda förändringar i vården fallit ut av förbättrings- och utvecklingsområden och behandlingspraxis kan identifieras. Att mäta vad man gör är en viktig del i det interna kvalitetsmedvetandet och arbetssättet. Det kan bidra till att förbättra verksamheten och dessutom höja kvaliteten i sjukvårdens datakällor. Det bidrar till ett mer öppet informationsflöde om vårdens verksamhet och resultat. Eftersom DRG-systemet är konstruerat med beaktande av resursförbrukning, det vill säga kostnader, kan det också användas för att jämföra olika sjukhus avseende kostnadseffektivitet, så kallad benchmarking. Jämförelse kan göras över tid och mellan olika nivåer inom vården inom det egna landstinget eller med andra landsting. Svar kan ges på frågor som: Är vården tillräckligt kostnadseffektiv? Vad i vården är dyrare i förhållande till andra och varför? Hur arbetar vi i förhållande till andra? DRG-systemet mäter inte vårdkvalitet i sig själv men genom att knyta kvalitetsmått till DRG kan kvalitet mätas på ett överskådligt sätt jämfört med att mäta per diagnos. Några exempel på kvalitetsmått som kan knytas till DRG är: andel postoperativa infektioner andel återinläggningar andel reoperationer andel postoperativ mortalitet ytterfall i DRG andel fallskador vårdens följsamhet till nationella och regionala vårdprogram DRG används även som ett budgetinstrument vid planering av sjukvård. DRG kan då vara underlag för anslagstilldelning till sjukhusen eller underlag för sjukhusens interna budget. DRG är vanligt som del i ersättningssystem. I de landsting som tillämpar prestationsersättning istället för anslagsfördelning används DRG som debiteringsunderlag för utförd vård till sjukhus. Ersättningssystem består inte enbart av DRG utan en rad avtal och bestämmelser som reglerar ersättningen. DRG utgör normalt inte hela basen för ersättning, 10 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

11 till exempel ersätter landstingen sina sjukhus genom en blandning av rörlig DRG-ersättning och fast anslagsersättning. Andelen rörlig ersättning varierar bland landstingen. Därutöver styr avtal utformningen av ersättningen. Uppskattningsvis ersätts 65 procent av slutenvården med NordDRG samt 30 procent för öppenvården till någon del. Användningen av DRG Samtliga landsting/regioner använder DRG i någon form inom den slutna vården. Användningen är något mindre inom den specialiserade öppenvården och minst används DRG inom psykiatri. I den slutna vården använder nästan samtliga landsting/regioner DRG för uppföljning av verksamheten och ersättning för utomlänsvård. DRG används som budgetinstrument och för ersättning inom det egna landstinget/regionen av nio av 21 landsting/regioner. I den specialiserade öppenvården använder två tredjedelar av landsting/regioner DRG för uppföljning av verksamheten, drygt hälften för ersättning utom landstinget/regionen. DRG används som budgetinstrument och för ersättning inom det egna landstinget/regionen av en tredjedel av landstingen/regionerna. Inom psykiatrin använder landsting/regioner DRG mest för uppföljning av verksamheten, vilket omfattar nio landsting/regioner. Några få landsting/regioner använder DRG för budgetering och ersättning inom psykiatrin. Användningen av DRG i landstingen har utvecklats, för 15 år sedan använde visserligen två tredjedelar av landsting DRG för beskrivning av den slutna vården, men endast ett landsting använde NordDRG för ersättning inom det egna landstinget. En blandning av olika DRG-system användes då i landstingen. Utvecklingsarbete En ny version av NordDRG har utvecklats i Sverige för att få en bättre beskrivning av patientens komplicerande tillstånd och comorbiditet (samsjuklighet). År 2012 introducerades den nya versionen av NordDRG. Den skiljer sig från tidigare NordDRG-versionen avseende en förbättrad möjlighet att beskriva patienternas komplikationer och comorbiditet. I den nya versionen har DRG delats upp i tre nivåer (mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat) mot tidigare två nivåer (komplicerat och ej komplicerat). För några DRG har även uppdelningen i barngrupper (1-17 år) och vuxengrupper ändrats från tidigare versioner. I övrigt är den nya versionen av NordDRG i princip oförändrad i förhållande till tidigare version. Hela systemet har numrerats om för att kunna hantera den nya strukturen. Från och med 2013 är den nya versionen av NordDRG den enda som utvecklas och uppdateras i Sverige. Redan 2012 gick delar av sjukvården över till den nya NordDRG-versionen. Samtliga landsting använder sedan 2013 den nya versionen. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 11

12 Logiken för den specialiserade öppenvården kommer från 2015 att utvecklas avseende läkarbesök genom att 128 nya DRG tillkommer baserade på diagnosinformation. Ett utvecklingsarbete pågår på Socialstyrelsen för att utveckla ett beskrivningssystem för primärvård. Det finns ett stort behov i verksamheten att kunna produktifiera och beskriva vad som görs i primärvården. I många landsting och regioner pågår utveckling av lokala beskrivningssystem för primärvård. Socialstyrelsen ambition är att skapa ett nationellt beskrivningssystem för att kunna jämföra vård nationellt samt även skapa ett system som gör det möjligt att följa patienten mellan olika vårdformer. 12 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

13 Resultat Volymer slutenvård i patientregistret Materialet som denna rapport baseras på omfattar vårdtillfällen som registrerades i patientregistret år Det totala antalet vårddagar för dessa vårdtillfällen var dagar. Vårdtillfällen som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Diagram 1 visar skillnaden mellan antalet vårdtillfällen som inkluderas i denna rapport och det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antalet vårdtillfällen analyserade i denna rapport Patientregistret Vårdtillfällen i rapporten Övergripande beskrivning av vården DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddiagnosen i 24 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC). I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen och patienter per huvuddiagnoskategori. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 13

14 Tabell 1 Fördelning av vårdtillfällen och patienter per MDC i patientregistret år 2013 MDC-text Vårdtillfällen Andel % Patienter Andel % 01 Sjukdomar i nervsystemet , ,39 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ , ,94 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals , ,49 04 Andningsorganens sjukdomar , ,89 05 Cirkulationsorganens sjukdomar , ,26 06 Matsmältningsorganens sjukdomar , ,14 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel , ,73 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv , ,06 09 Sjukdomar i hud och underhud , ,65 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar , ,75 11 Sjukdomar i njure och urinvägar , ,38 12 Sjukdomar i manliga könsorgan , ,25 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan , ,02 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid , ,90 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd , ,45 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar , ,91 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer , ,83 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV , ,96 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende , ,20 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter , ,92 22 Brännskador , ,09 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem , ,88 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador , ,09 30 Bröstkörtelsjukdomar , ,09 99 Ospecifik eller felaktig information , ,74 Totalt , ,00 Det MDC som hade flest vårdtillfällen år 2013 var MDC 5 Cirkulationsorganens sjukdomar med vårdtillfällen. Det motsvarade 16 procent av det totala antalet vårdtillfällen. På andra plats kom MDC 8 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv och på tredje plats MDC 6 Matsmältningsorganens sjukdomar. Fördelningen av antalet patienter per MDC ger en annan bild av utnyttjandet av vården. Flest patienter får vård inom MDC 5 och därefter MDC 08 och på tredje plats MDC 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid. I de MDC där andelen patienter är lägre än andelen vårdtillfällen innebär det att patienterna har fler vårdtillfällen än genomsnittet (1,6 vårdtillfällen per patient, se avsnitt Vårdkonsumtion). 14 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

15 I tabell 2 visas medelvårdtiden per vårdtillfällen på landstingsnivå. Tabellen visar också motsvarande uppgifter för år 1998 och förändringen i procent. Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Mellan år 1998 och 2013 sjönk medelvårdtiden i hela riket från 5,0 till 4,1 dagar per vårdtillfälle vilket motsvarar en minskning på närmare 18 procent. Medelvårdtiden har sjunkit stadigt men mellan 2012 och 2013 skedde ingen förändring på riksnivå. Tabell 2 Medelvårdtid för vårdtillfällen i patientregistret år 1998 och 2013 Landsting Medelvårdtid 1998 Medelvårdtid 2013 Förändring i procent Stockholm 4,32 3,5-18,98 Uppsala 5,36 4,55-15,11 Södermanland 4,93 4,69-4,87 Östergötland 5,15 3,88-24,66 Jönköping 5,05 3,81-24,55 Kronoberg 5,71 4,58-19,79 Kalmar 4,69 3,45-26,44 Gotland 5,21 4,26-18,23 Blekinge 5,34 4,99-6,55 Skåne 5,32 4,31-18,98 Halland 5,19 4,36-15,99 Västra Götaland 4,99 4,47-10,42 Värmland 5,73 4,71-17,80 Örebro 4,71 4,54-3,61 Västmanland 6,23 4,4-29,37 Dalarna 4,25 3,65-14,12 Gävleborg 4,72 4,17-11,65 Västernorrland 5,36 4,13-22,95 Jämtland 5,1 3,81-25,29 Västerbotten 5,67 4,31-23,99 Norrbotten 5,7 4,49-21,23 Riket 5,03 4,14-17,69 År 2013 hade landstinget i Kalmar och Stockholms läns landsting den kortaste medelvårdtiden med 3,5 dagar per vårdtillfälle, medan Blekinge hade den längsta medelvårdtiden med 5 dagar i genomsnitt. En kort medelvårdtid kan vara ett tecken på en effektiv vård men för kort medelvårdtid kan ha motsatt effekt. Det finns också andra faktorer utöver effektivitet som påverkar vårdtiden, till exempel organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Organisationen av geriatrisk vård skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har tillexempel särskilda geriatriska kliniker som inte ryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan de flesta andra landsting inkluderar geriatrisk DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 15

16 vård under medicinklinikerna. Fördelning av vården mellan slutenvård och öppenvård påverkar medelvårdtider i slutenvården. Tabell 3 ger en bild av sjukdomspanoramat med de 15 vanligaste sjukdomstillstånden i slutenvård. Den absolut vanligaste orsaken till att vårdas på sjukhus är för att föda barn vaginalt, med drygt vårdtillfällen per år. Vanligt förekommande sjukdomstillstånd tillhör cirkulationsorganens sjukdomar som hjärtarytmier, bröstsmärtor och hjärtsvikt. Buksmärtor och gastroenteriter samt lunginflammation är också vanligt förekommande. En jämförelse av medelvårdtidens förändring mellan år 1998 och 2013 redovisas också för de vanligaste sjukdomstillstånden. Medelvårdtiden har minskat för alla sjukdomstillstånd i tabellen. Drygt hälften av sjukdomarna har minskat medelvårdtiden med mer än 20 procent. Tabell 3 De 15 vanligaste sjukdomstillstånden 2013 i slutenvård. Jämförelse av medelvårdtiden mellan Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Förändring i procent DRG DRG-text P05A, P05C, P05E, P06N Vaginal förlossning ,53 2,29-35,13 F47A, F47C, F47E, F49C, F49E Buksmärtor och gastroenteriter ,83 2,71-4,24 E65C, E65E Hjärtarytmier och överledningsstörningar ,65 2,30-13,21 D47A, D47C, D47E Lunginflammation ,99 5,59-6,68 E68N Bröstsmärtor, ej angina pectoris ,73 1,28-26,01 E47A, E47C, E47E Hjärtsvikt och chock ,57 5,89-10,35 M40A, M40C, M40E Njur- och urinvägsinfektioner ,81 4,69-2,49 A46A, A46C, A46E A56A, A56C, A56E Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA ,6 7,74-26,98 Kramper och huvudvärk ,82 2,43-13,83 H02C, H02E Primär ledprotes i höft ,93 5,19-47,73 P01A, P01C, P01E Kejsarsnitt ,58 3,97-39,67 C31C, C31E Balansproblem, yrsel ,92 2,31-20,89 E40A, E40C, E40E, E41A, E41C, E41E D46A, D46C, D46E H07C, H07E, H08C, H08E Cirkulationssjukdomar med hjärtinfarkt ,9 4,54-34,20 Kroniska obstruktiva lungsjukdomar ,66 4,92-26,13 Operation på höft och femur utom på större led ,23 7,03-23,84 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har stor betydelse för DRG-resultatet. I tabell 4 visas de 20 sjukhus som har flest respektive minst registrerade diagnoser per vårdtillfälle. En totaltabell över registrering av diagnoser för samtliga sjukhus återfinns i bilaga 2. Materialet 16 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

17 är dock inte standardiserat och tar ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med vid tolkningen av skillnaderna mellan sjukhusen. Tabell 4 Registrering av diagnoser per vårdtillfälle (vtf) för de 20 sjukhus med flest respektive minst antal diagnoser 2013 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Simrishamns sjukhus ,93 6,09 78 Hässleholms sjukhus ,86 4,79 71 Kalix lasarett ,74 4,53 72 Enköpings lasarett ,92 4,45 68 Arvika sjukhus ,15 4,29 69 Avesta lasarett ,83 4,25 70 Värnamo sjukhus ,06 4,21 60 Hallands sjukhus Halmstad ,97 4,16 56 Sala lasarett ,99 4,16 79 Kiruna lasarett ,68 4,11 68 Oskarshamns sjukhus ,10 4,08 70 Finspångs lasarett 594 7,89 4,04 77 Motala lasarett ,03 4,01 68 Trelleborgs lasarett ,84 4,00 70 Köpings lasarett ,88 3,98 70 Piteå Älvdals sjukhus ,36 3,89 70 Nyköpings lasarett ,72 3,87 62 Kullbergska sjukhuset ,90 3,85 71 Karlstads sjukhus ,56 3,80 57 Hallands sjukhus Varberg ,60 3,74 60 Karlskoga lasarett ,38 2,72 64 Södersjukhuset ,38 2,7 54 Sahlgrenska universitetssjukhuset ,43 2,66 51 Privat vårdgivare ,75 2,63 57 Södra Älvsborgs sjukhus ,4 2,54 58 Visby lasarett ,26 2,43 59 Universitetssjukhuset Örebro ,53 2,38 54 Ersta sjukhus ,86 2,2 55 Spenshults reumatikersjukhus ,05 1,95 60 Löts Rehabiliteringscentrum 516 3,79 1,74 57 Nacka sjukhus ,03 1,39 57 Artro o Spinecenter Göteborg 808 2,6 1,36 55 Elisabethkliniken ,49 1,36 49 Lundby sjukhus 523 1,03 1,33 43 S:t Eriks sjukhus ,05 1,31 60 Sophiahemmet ,54 1,09 46 Sabbatsbergs Närsjukhus 445 2,73 1,06 61 Löwenströmska sjukhuset 731 2,76 1,02 57 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 17

18 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Artro center Löwenströmska 966 3,1 1,01 65 Spine center Löwenströmska ,56 1,01 55 Ortopediska Huset , All ,14 3,14 56 Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle år 2013var 3,1. Mellan år 2012 och 2013 minskade antalet koder per vårdtillfälle från 3,3 till 3,1 och från år 1997 har antalet koder ökat från 1,8 i genomsnitt. En stor ökning av diagnoser förekom i Region Skåne 2012, där 4,6 diagnoser per vårdtillfälle fanns registrerat i patientregistret. Fel i inläsningen av data till patientregistret från Region Skåne kan ha varit orsak till det stora antalet diagnoser. De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar diagnosregistreringen när DRG används som ersättningssystem [1]. Förutsatt att kodningen är korrekt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnoskoder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre [2]. Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret används regelbundet som underlag till officiell statistik och webbstatistik hos Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Patientregistret används också till internationell statistik hos organisationer som OECD, EuroStat och NOMESCO. Utöver detta används registret bland annat som underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården som verksamhetsuppföljning och analys av patientströmmar med mera. Patientregistret används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet [3]. Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret Från år 2001 finns det även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök i specialiserad öppenvård med undantag för de besök som sker i primärvården 2. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofullständiga. Patientregistret i öppenvård omfattar cirka 12,1 miljoner besök år 2013, huvudsakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 1,1 miljoner besök (9 procent) från privata vårdgivare. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från den 1 januari 2007, men de 2 Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 6 förordningen (2008:26) om patientregister hos Socialstyrelsen 18 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

19 har funnits tillgängliga från år Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år Somatisk öppenvård De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. Somatisk öppenvård i rapporten omfattar vårdkontakter som registrerades i patientregistret år Vårdkontakter som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Vårdkontakterna består av mottagningsbesök och dagsjukvård där dagsjukvården kan delas upp i dagendoskopi, dagmedicin och dagkirurgi. Tabell 5 De 15 mest frekventa öppenvårds DRG år 2013 och deras andelar av öppenvården DRG DRG-text Antal besök Andel % H99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,8 B99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ögonregionen ,0 Z70O Hovuddiagnos fattas,öppenvård ,5 J99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i hud och underhud ,2 W99O Övriga läkarbesök vid andra problem ,8 F99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i matsmältningsorganen ,6 C99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ÖNH-regionen ,4 E99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i cirkulationsorganen ,6 O99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,0 A99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i nervsystemet ,4 L99O Övriga läkarbesök vid endokrina och metabola sjukdomar ,1 D99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i andningsorganen ,9 M99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i njure och urinvägar ,5 P99O Övriga läkarbesök vid graviditet, förlossning och barnsängstid ,2 R99O Övriga läkarbesök vid myeloproliferativa sjukdomar , , Av tabell 5 framgår att de 15 mest frekventa DRG i öppenvård i huvudsak omfattar övriga läkarbesök och står för 74 procent av vårdkontakterna i öppenvården. DRG Z70O Huvuddiagnos fattas, öppenvård har en allt för stor omfattning i öppenvården med 6,5 procent. Tabell 6 visar hur somatiska öppenvårdskontakter fördelar sig på olika MDC. De flesta öppenvårdskontakterna finns i MDC 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv med 14,0 procent och näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 11 procent av kontakterna. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 19

20 Tabell 6 Fördelning av somatiska vårdkontakter i öppenvård per MDC år 2013 MDC-text Vårdkontakter i öppenvård Andel i % 01 Sjukdomar i nervsystemet ,6 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,0 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,5 04 Andningsorganens sjukdomar ,1 05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,4 06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,7 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel ,0 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,8 09 Sjukdomar i hud och underhud ,2 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar ,2 11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,6 12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,7 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,4 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,7 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,1 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar ,7 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer ,1 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,2 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende ,8 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,9 22 Brännskador ,1 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,1 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 82 0,0 30 Bröstkörtelsjukdomar ,9 40 Övergripande problem ,7 50 Vårdgivarberoende grupper ÖV 0 0,0 99 Ospecifik eller felaktig information ,6 Totalt ,0 Dagkirurgi År 2013 finns dagkirurgiska vårdkontakter i patientregistret. Det innebär att dagkirurgin omfattar 6,5 procent av öppenvården i patientregistret. En lista på de 15 vanligaste grupperna i dagkirurgi presenteras i tabell 7. Tabellen visar också hur många vårdtillfällen som finns rapporterade för motsvarande DRG i slutenvården. 20 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

21 Tabell 7 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2013 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall DRG DRG-text Antal dagkirurgiska vårdkontakter Antal vtf i motsvarande slutenvårds- DRG Andel dagkirugi jmf med vtf i slutenvården Slutenvårds DRG B12O Linsoperationer utom discission av sekundär katarakt, öppenvård ,7 B12N J79O Hudingrepp, övriga, öppenvård ,0 J78O Övriga hudexcisioner och biopsier, öppenvård ,0 J77O B15O H30O O15O Hudexcisioner i huvud-halsregionen & andra större, öppenvård Extraokulära operationer exkl ögonhåla, öppenvård Hand- och handledsoperationer utom på större leder, öppenvård Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, öppenvård , ,8 B15C, E ,7 H30N ,8 O15C, E H12O Andra knäoperationer, öppenvård ,6 H13A-E O29O Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, öppenvård ,1 O28C, E C22O Operationer på tonsiller och adenoid, öppenvård ,0 C22N A29O Operationer på karpaltunnel, öppenvård ,2 A29N F24O, F25O Operationer av inguinala och femorala bråck, öppenvård ,3 F23C, E H14O Fotoperationer, öppenvård ,2 H14N H41O C15O Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och lår, öppenvård Diverse operationer på öron, näsa, mun och hals, öppenvård ,2 H41N ,0 C15N Totalt sett var grupperna för hudingrepp och hudexcisioner (DRG J77O- J79O) vanligaste dagkirurgiska åtgärder år 2013 med besök. Det fanns inga motsvarande vårdtillfällen i slutenvården för dessa åtgärder. Den enskilt vanligaste dagkirurgiska åtgärden år 2013 var linsoperationer, öppenvård (DRG B12O). Andelen av vårdkontakterna för denna åtgärd som utfördes i dagkirurgi var 99,7. Antalet dagkirurgiska vårdkontakter per vårdtillfällen i slutenvård är ett mått på polikliniseringsgraden. Polikliniseringsgrad innebär hur stor del av specialistvården som utförs i öppna vårdformer dvs. medicinsk praxis. Det är ett viktigt mått på utveckling och effektivisering av vården. Polikliniseringsgraden har också stor betydelse vid jämförelser av kostnader i vården. Det har också påverkat behovet av vårdplatser i lansting/regioner. Tabell 8 visar graden av poliklinisering på landstingsnivå. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 21

22 Tabell 8 Poliklinisering som mått på antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård 2013 Landsting Antal dagkirurgiska vårdkontakter Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vtf i sluten vård Stockholm ,25 Uppsala ,97 Södermanland ,16 Östergötland ,67 Jönköping ,02 Kronoberg ,03 Kalmar ,83 Gotland ,99 Blekinge ,88 Skåne ,00 Halland ,32 Västra Götaland ,75 Värmland ,38 Örebro ,12 Västmanland ,13 Dalarna ,55 Gävleborg ,78 Västernorrland ,21 Jämtland ,83 Västerbotten ,30 Norrbotten ,59 Totalt ,97 Vid jämförelse av dagkirurgiska vårdkontakter med kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård går det nästintill 2 vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle. Flest dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle har Värmland med 2,38 och Halland med 2,32 vårdkontakter per vårdtillfälle. Minst antal vårdtillfälle per vårdkontakter har Västerbotten med 1,3 vårdkontakter. Det finns således stora skillnader mellan landstingen. Den genomförda utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt framsteg för en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av utvecklingen i Sverige. Vårdkonsumtion I diagram 2 visas hur vårdkonsumtionen ser ut per patient i öppen- och slutenvård. Antalet vårdtillfällen per patient varierar mellan 1,5 och 1,6, med ett 22 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

23 genomsnitt av 1,6 vårdtillfällen per patient. Antalet besök per patient varierar mellan 2,5 till 3,6 besök. Det går att se diagrammet ur andra perspektiv; det vill säga hur mycket vård patienter får per landsting och fördelningen mellan slutenvård och öppenvård. Det är en skillnad mellan 4,1 och 5,1 totala antalet vårdkontakter per patient i landstingen. Flest vårdkontakter per patient i somatisk vård har Stockholm och Gotland och minst antal vårdkontakter har Gävleborg, Jämtland och Kronoberg. Till bilden ska läggas all den privata öppenvård som inte rapporterar till patientregistret (uppskattningsvis 1,1 miljoner besök). En stor del av den privata öppenvården är koncentrerad till Stockholmsområdet och därmed kan slutsatsen dras att Stockholm sannolikt har fler vårdkontakter per patient än vad som framgår i diagram 2. Diagram 2. Totalt antal vårdkontakter per patient uppdelad på antal vårdtillfällen per patient samt antalet öppenvårdsbesök per patient 2013, åldersstandardiserade värden VTF/patient Besök/patient Vårdkntakter/patient Diagrammet reser viktiga frågor om vårdpraxis i vården och tillgången till en jämlik hälso- och sjukvård. För att kunna mäta produktiviteten i respektive landsting behöver uppgifter om resursanvändning ställas i förhållande till antal vårdkontakter justerat för casemix. Ett landsting kan dock vara mer produktivt än ett annat utan att vara effektivt i relation till uppställda mål, själva måluppfyllelsen[4]. Det är uppenbart att patienter inte får lika mycket vård i landet beroende på var man är bosatt. Är förklaringen till ojämlikheten skillnader i sjuklighet, d v s casemix? Vid jämförelse mellan landstingens genomsnittliga casemixindex (antalet producerade DRG-poäng dividerat med antal vårdkontaktet) DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 23

24 finns skillnader. Men det förklarar inte helt skillnaderna för hur mycket vård patienterna konsumerar. Ett annat sätt att beskriva vårdkonsumtionen är att använda komplikationsoch comorbiditetsgrad i NordDRG-grupperaren. Det finns tre nivåer i DRG, mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat. Mycket komplicerade grupper här kallade MCC omfattar fem procent av vårdtillfällena, komplicerade grupper (CC-grupper) omfattar 28 procent och de ej komplicerade grupperna (bas-grupper) omfattar 51 procent av vårdtillfällena år Det finns också DRG som inte är uppdelade i komplikationsnivåer och de omfattar cirka 16 procent av totala antalet vårdtillfällen, se diagram 3. De skillnader i rapporteringen av sjukvård, i form av diagnoser och åtgärder, som finns mellan landstingen ger utslag i skillnader av komplikationsgrad i DRG-utfallet. Region Halland, Landstinget i Värmland och Landstinget i Uppsala län har de högsta andelarna MCC och CC DRG med cirka procent vardera. Lägst andel MCC och CC DRG har landstingen i Uppsala, Värmland och Dalarna med omkring procent. Andelen MCC-grupper är ganska jämnt fördelad mellan landstingen, de stora skillnaderna finns i andelen CCgrupper. Diagram 3. Fördelningen av komplikationsnivåer i DRG per landsting, åldersstandardiserade uppgifter Andel vårdtillfällen Bas CC MCC Odelad MCC+CC 24 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

25 Litteratur Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. Systematisk förteckning. ICD-10-SE. Svensk version Socialstyrelsen 2011 Myren, K-J. Vårdkostnader DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Stockholm: (Spri rapport 474) Ludvigsson, J.F., Andersson, E., Ekbom, E. et al. (2011). External review and validation of the Swedish national inpatient register. BMC Public Health, 11(450):1 16. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 25

26 Referenser 1. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced the number of secondary diagnoses in health care administrative data? Health Policy 2003;65(2): Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet. Socialstyrelsen 2013, Artikelnummer: Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Socialstyrelsen Artikelnummer: Handbok för effektivitetsanalyser För god hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen Artikelnummer: Karlsson, Å. Serdén, L. Vårdkostnader 2013 för NordDRG - en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen. Sveriges kommuner och Landsting Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddokumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102: Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret 8. Vägledning till NordDRG-se, version 2013, Socialstyrelsen DRG-baserad definition av dagsjukvård 2013, Socialstyrelsen DRG-användning i Sverige 2013, Socialstyrelsen DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

27 Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret Materialet i denna rapport är grupperat med version 2013 av NordDRG- SWE-Full. Samtliga vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå. Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1 9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2013 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård 2013 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd ,13 1 Huvuddiagnos saknas ,60 2 Kön för patienten saknas 0 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 3 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos ,09 5 För hög ålder för aktuell diagnos 20 0,00 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC ,17 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 21 0,00 9 Annat fel 16 0,00 T Totalt ,00 Som tabell A visar grupperades 99 procent av vårdtillfällena på ett korrekt sätt och fick därmed returkoden 0. Det vanligaste felet var att huvuddiagnos saknades och det gällde ca vårdtillfällen eller 0,6 procent av alla vårdtillfällen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Socialstyrelsen granskar om alla obligatoriska variabler finns med så som sjukhus, personnummer och huvuddiagnos. Koderna som används för olika variabler testas också, liksom att datumangivelserna har DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 27

28 giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättar Socialstyrelsen de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. Jämförelsetalen med i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Statistiken för specialiserad öppenvård har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården. I öppenvården grupperas 93,4 procent på ett korrekt sätt med returkoden 0. Huvuddiagnos saknas är det mest förekommande felet och uppgår till ca vårdkontakter motsvarande 6,5 procent. Tabell B Returkoder efter gruppering av öppenvård 2013 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd ,43 1 Huvuddiagnos saknas ,47 2 Kön för patienten saknas ,02 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 14 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos ,04 5 För hög ålder för aktuell diagnos ,02 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 5 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 323 0,00 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 29 0,00 9 Annat fel ,02 T Totalt ,00 I rapporten presenteras vårdkontakter i den specialiserade öppenvården inklusive dagkirurgi från patientregistrets öppenvårdsdatabas, se avsnittet Öppenvård i patientregistret. Dagsjukvård inkl. dagkirurgi beskrivs i DRGtermer enligt Socialstyrelsens definition baserad på DRG. En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader. 28 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

29 Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård 2013 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Simrishamns sjukhus ,93 6,09 78 Hässleholms sjukhus ,86 4,79 71 Kalix lasarett ,74 4,53 72 Enköpings lasarett ,92 4,45 68 Arvika sjukhus ,15 4,29 69 Avesta lasarett ,83 4,25 70 Värnamo sjukhus ,06 4,21 60 Hallands sjukhus Halmstad ,97 4,16 56 Sala lasarett ,99 4,16 79 Kiruna lasarett ,68 4,11 68 Oskarshamns sjukhus ,1 4,08 70 Finspångs lasarett 594 7,89 4,04 77 Motala lasarett ,03 4,01 68 Trelleborgs lasarett , Köpings lasarett ,88 3,98 70 Piteå Älvdals sjukhus ,36 3,89 70 Nyköpings lasarett ,72 3,87 62 Kullbergska sjukhuset ,9 3,85 71 Karlstads sjukhus ,56 3,8 57 Hallands sjukhus Varberg ,6 3,74 60 Höglandssjukhuset ,84 3,71 61 Blekingesjukhuset ,99 3,62 61 Ystads lasarett ,72 3,62 57 Örnsköldsviks sjukhus ,42 3,61 59 Lindesbergs lasarett ,85 3,59 68 NU-sjukvården ,53 3,51 57 Akademiska sjukhuset ,59 3,5 53 Kungälvs sjukhus ,88 3,5 65 Västerviks sjukhus ,1 3,5 57 Ljungby lasarett ,77 3,46 67 Landskrona lasarett ,52 3,39 71 Länssjukhuset Kalmar ,5 3,36 58 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 29

30 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Huddinge sjukhus ,13 3,34 49 Norrlands Universitetssjukhus ,38 3,3 55 Norrtälje sjukhus ,28 3,29 66 Mälarsjukhuset ,12 3,28 55 S:t Görans sjukhus ,11 3,28 64 Kristianstads sjukhus ,35 3,23 56 Torsby sjukhus ,12 3,23 69 Universitetssjukhuset MAS ,09 3,23 56 Skellefteå lasarett ,19 3,22 58 Sunderbyns sjukhus ,05 3,2 54 Danderyds sjukhus ,17 3,18 55 Lycksele lasarett ,14 3,17 63 Vrinnevisjukhuset ,59 3,17 56 Växjö lasarett ,53 3,16 56 Ängelholms sjukhus ,27 3,12 71 Västerås lasarett ,19 3,09 55 Karolinska sjukhuset ,17 3,05 46 Hudiksvalls sjukhus ,94 3,04 58 Universitetssjukhuset i Linköping ,96 3,04 54 Ryhov, länssjukhus ,68 3,01 53 Universitetssjukhuset i Lund ,55 2,96 55 Kungsbacka sjukhus 804 6,23 2,95 67 Östersunds sjukhus ,32 2,95 57 Alingsås lasarett ,85 2,94 69 Sollefteå sjukhus ,63 2,9 64 Gällivare lasarett ,14 2,89 56 Falu lasarett ,65 2,87 56 Gävle sjukhus ,24 2,86 58 Mora lasarett ,6 2,86 65 Sundsvalls sjukhus ,9 2,81 56 Södertälje sjukhus ,04 2,77 56 Skaraborgs sjukhus ,47 2,74 58 Helsingborgs lasarett ,35 2,72 55 Karlskoga lasarett ,38 2,72 64 Södersjukhuset ,38 2,7 54 Sahlgrenska universitetssjukhuset ,43 2,66 51 Privat vårdgivare ,75 2,63 57 Södra Älvsborgs sjukhus ,4 2, DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2014 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2012 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Om NordDRG 2012 SWE CC

Om NordDRG 2012 SWE CC Om NordDRG 2012 SWE CC År 2012 introduceras i Sverige en ny version av NordDRG benämnd NordDRG-CC. Den skiljer sig från ordinarie NordDRG-version avseende möjligheten att beskriva patienternas komplikationer

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Socialstyrelsen klassificerar från och Dokumentty med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice sprognos Landstingsservice 2 (3) Preliminärt bokslut Nämnd/förvaltning: Landstingsservice Rapportdatum till Landstingets kansli 2012-01-18 Prognosen baseras på utfall t.o.m. december månad Ekonomi Resultaträkning

Läs mer

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga Sjukhusprofiler 2012 I diagrammen redovisas procentuella avvikelser mot vägt medelvärde för indikatorerna: Kostnad per DRG-poäng, blå stapel DRG-poäng per vårdtillfälle röd stapel Kostnad per vårdtillfälle,

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer och underlag för bedömningar. Bilaga 2. Vårdkonsumtion och kostnader

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer och underlag för bedömningar. Bilaga 2. Vårdkonsumtion och kostnader Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer och underlag för bedömningar Bilaga 2. Vårdkonsumtion och kostnader Innehåll Inledning... 5 Direkta hälso- och sjukvårdskostnader...

Läs mer

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 2 Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Statistik. t o m augusti , Malin Sucksdorff

Statistik. t o m augusti , Malin Sucksdorff Statistik t o m augusti 2017 2017-09-25, Malin Sucksdorff Trend t o m augusti 2015-2017 2 Tom augusti Vårdtillfälle DRG-vikt sv DRG Medelvikt sv DRG-vikt ov Sjukv behandling Indirekt Kontakt Östergötland

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 14,0% Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 * HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Förord I denna rapport jämförs de svenska sjukhusens kostnader och verksamhet

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Improving healthcare since 2004

Improving healthcare since 2004 Improving healthcare since 2004 Sveriges bästa sjukhus (?) 2010 Hur det ser ut om man använder Öppna Jämförelser till att göra rangordnande jämförelser. Dr. Arne Björnberg Oscar Hjertqvist arne.bjornberg@healthpowerhouse.com

Läs mer

Beskrivning av KPPdatabasen

Beskrivning av KPPdatabasen Beskrivning av KPPdatabasen 2014 Beskrivning av KPP-databasen 2014 1 Beskrivning av KPP-databasen 2014 2 Förord Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m.

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m. Användning ndning och Kvalitet i data Karin Nyqvist Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering Enheten för Öppna jämfj mförelser karin.m..m.nyqvist@socialstyrelsen.se Användning ndning av data

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg Verksamhetens namn Ort Län Vävnad Tillstånd Enheter t.o.m. Vävnadsinrättningen för ben vid laboratoriemedicin Norrbottens s landsting, Luleå, SE001495 Luleå Norrbottens Ben, Amnion 2019-05-22 Gällivare,

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2007

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2007 Kodningskvalitet i patientregistret Slutenvård 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen

Läs mer

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017 Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017 Rikssektionen för Diagnoskodning Stockholm Primärkodningens betydelse för KPP Den är obefintlig 2 MEN TILLSAMMANS Primärkodning +

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

NYSAM

NYSAM NYSAM 2004 2005-11-21 Vårdkonsumtion 2004 - Ortopedi Antal läkarbesök per 1000 inv Västra Götaland US Uppsala Västerbotten Kronoberg Örebro Gävleborg Dalarna Sörmland Halland Gotland Jämtland 0 20 40 60

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Sekundär patientklassificering NordDRG

Sekundär patientklassificering NordDRG Sekundär patientklassificering NordDRG RDK den 14 mars 2014 Mats Fernström Medicinskt sakkunnig, DRG-sakkunnig Enheten Öppna Jämförelser 1 (ÖJ 1) Socialstyrelsen Agenda Grundläggande om DRG Uppdateringsprocessen

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008 Kodningskvalitet i patientregistret Slutenvård 2008 Artikelnr 2010-6-27 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2010 2 Förord Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset 1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats

Läs mer

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Datakvalitet Andel höftfraktur h med respektive utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Stockholm Norrbotten Västerbotten Jönköping Örebro

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Kodningskvalitet i Patientregistret

Kodningskvalitet i Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Kvalitetsansvarig RDK 2016 Malmö Det blir bättre Patientregistrets utvecklingsplan Månadsvis inrapportering Akutvårdsrapportering Utbildning av kodare

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Patientregistret. Månadsvis inrapportering Akutvariabler Kodningskvalitet. Anders Jacobsson. Kvalitetsansvarig

Patientregistret. Månadsvis inrapportering Akutvariabler Kodningskvalitet. Anders Jacobsson. Kvalitetsansvarig Patientregistret Månadsvis inrapportering Akutvariabler Kodningskvalitet Anders Jacobsson Kvalitetsansvarig PATIENTREGISTRETS HISTORIA Psykiatrisk vård 1962 Slutenvårdsregistret (försök) 1964 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Användningsomr och KPP

Användningsomr och KPP Användningsomr ndningsområden den för f r DRG och KPP Datakvalitet Årlig rapport från Socialstyrelsen Andel angina pectoris jfm andelen bröstsm stsmärtor Andel angina pectoris D RG 140 jfm bröstsm ärtor

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Landstingets ekonomiska förutsättningar Nettokostnad hälso- o sjukvård Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013 Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård Nettokostnad 2014 NLL per område Kostnad

Läs mer

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl. KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.se 1 Agenda Vad vill vi följa upp i hälso- och sjukvården?

Läs mer

Neurokirurgi och kvinnosjukvård

Neurokirurgi och kvinnosjukvård En rapport från arbetet med patientrelaterad redovisning (KPP och DRG) Benchmarking inom sjukvård Jämförelser mellan Norrlands Universitetssjukhus och Universitetssjukhuset i Lund Neurokirurgi och kvinnosjukvård

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning

Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning Tisdag 13 juni 2017 Jan Olov Strandell Indikator för samverkan vid utskrivning

Läs mer

GRANSKNING AV KLASSIFICERING AV SJUKDOMAR OCH ÅTGÄRDER I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ÅR Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

GRANSKNING AV KLASSIFICERING AV SJUKDOMAR OCH ÅTGÄRDER I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ÅR Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB GRANSKNING AV KLASSIFICERING AV SJUKDOMAR OCH ÅTGÄRDER I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ÅR 2002 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport - Januari 2003 INNEHÅLL: Innehållsförteckning 1 0. Sammanfattning

Läs mer

Kartlägga tillgången på och behovet av kvalificerad personal på mammografienheter i Sverige Mäta vilka konsekvenser en eventuell personalbrist får

Kartlägga tillgången på och behovet av kvalificerad personal på mammografienheter i Sverige Mäta vilka konsekvenser en eventuell personalbrist får 1 2 Kartlägga tillgången på och behovet av kvalificerad personal på mammografienheter i Sverige Mäta vilka konsekvenser en eventuell personalbrist får Undersöka hur en eventuell personalbrist skulle kunna

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8 Webbtabell 1. Jämförelser mellan sjukhus av andelen patienter under 75 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin). Uppgift

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer