El nära och långt borta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "El nära och långt borta"

Transkript

1 Tema Teknik och social förändring El nära och långt borta hur kan hushållen agera på elmarknaden? Mats Bladh Perspektiv På Tekniken nr 3

2 El nära och långt borta hur kan hushållen agera på elmarknaden? Mats Bladh

3 Perspektiv på tekniken, nr 3 ISBN ISSN Mats Bladh El nära och långt borta hur ska hushållen agera på elmarknaden? Copyright Mats Bladh/Tema T För information om tema Teknik och social förändring, skriftserien Perspektiv på tekniken samt beställning av skrifter kontakta: Tema T Linköpings universitet , Linköping Redaktör: Boel Berner Omslag: Dennis Netzell Tryck: LiUtryck, Linköping, 2007

4 Innehållsförteckning FRÅN HUSHÅLLETS SYNVINKEL...5 TRE LEDMOTIV...9 Centraliserad elförsörjning...9 Miljömotståndet...10 Den utopiske konsumenten...12 LAMPOR OCH RESERVKRAFT...13 EL HEMMA...13 Tända och släcka lampor...13 Lampors strömförbrukning...14 EL LÅNGT BORTA...18 Utbyggnadsförbud...21 KONSUMENTER INKOPPLADE OCH FRÅNKOPPLADE...27 ATT ANVÄNDA APPARATER...27 ALL EL HOS ALLA HUSHÅLL ÖVER TID...36 ÖKNING TROTS ELSNÅLARE APPARATER...37 ETT SYSTEMFEL...40 Fjärr-el...43 Decentraliserad elförsörjning...47 SAMMANFATTNING...48 Bilaga. Investeringsstöd för småskalig och miljövänlig el...50 KONSUMENTEN SOM TERMOSTAT...51 TRÖSKLAR FÖR MARKNADSAKTIVITET...51 HUR GÖR HUSHÅLLEN?...57 Lärdomar från studien:...62 Slutsatser...64 EL SOM MEDLEMSFÖRMÅN...66 KOLLEKTIVA ABONNEMANG...69

5 Fastighetsägare som ställföreträdande elkund och som elproducent...73 SAMMANFATTNING...75 VARFÖR SJÖNK INTE ELPRISERNA?...79 ELBOLAGEN KLÄMS MELLAN KUND OCH KRAFTLEVERANTÖR...79 Debaclet Kraftkommission...81 Priserna på elbörsen...83 Varför har vi elsäljare?...86 HUSHÅLLENS TOTALA ELPRIS JÄMFÖRT MED ANDRA ELKUNDERS...86 Obligatoriska påslag...87 Ett frivilligt påslag...92 RÄTTEN ATT TA UT HÖGT PRIS VID LÅGA KOSTNADER...93 Återreglering!...96 TRE REGLERINGSMODELLER...98 Varför genomfördes reformen? Hur blir elpriserna i framtiden? HUR SKA HUSHÅLLEN AGERA PÅ ELMARKNADEN? BILAGA. BETECKNINGAR PÅ STORA TAL FORTSATT LÄSNING Anförd litteratur och anförda källor Statistiskt material REGISTER...115

6 Från hushållets synvinkel Den här boken vänder sig till vanliga elkonsumenter, dvs. hushållen som användare av elektrisk utrustning i hemmen och som kunder på en elmarknad. Avsikten är att ge information om elsparande och erfarenheter av hushållens agerande på den avreglerade elmarknaden. Samtidigt är det en kritik av hur elsystem och elmarknad fungerar. Därmed är den också av intresse för energirådgivare, journalister, politiker och ekonomer. Varför ska man läsa hundra sidor om detta? Jag vill dels informera, dels problematisera. Här kan man skaffa sig information om sådant som har med elförbrukning och elkostnader att göra. Det gäller både vardagsnära kunskap, t.ex. om elsparande, lågenergilampor och liknande, och kunskaper om de större ekonomiska och politiska sammanhangen, t.ex. om miljöfrågorna eller avregleringen. Jag vill också peka på vissa problem. Ett rör elförsörjningens miljöeffekter. Dessa har lett till att utbyggnad av vattenkraft, kärnkraft och fossil kraft är utesluten. Om de senare dessutom ska avvecklas närmar vi oss ett tak för produktionen, vilket har konsekvenser för elpriserna. Ett annat rör makten över elförsörjningen. El är på en gång både ointressant och nödvändig. Den framställs på långt avstånd från konsumenterna i

7 ett numera internationaliserat system. Kan man decentralisera elförsörjningen? Ett tredje rör att avregleringen satt konsumentens val i centrum. Hur blev det med konsumentstyret? Varför avstår så många från att välja elleverantör? Här kommer vi in på den bakomliggande modellen för avregleringen. Texten är upplagd så att den tar avstamp i konsumentens vardag. Närmare bestämt i hushållens användning av belysning och elektriska apparater. Från denna utgångspunkt presenteras det större sammanhanget, det elsystem och den elmarknad som hushållens elförbrukning ingår i. El nära och långt borta Med el nära i titeln menas just de många små elkonsumenterna. Här behandlas den elförbrukning som uppstår när hushållen använder lampor, elektriska apparater och elvärme i sina hem. De övergripande frågorna här är Kan man spara på el? och Varför ska man spara? Under många decennier har svenska hushåll uppmuntrats att skaffa sig en hel rad med elektriska prylar och därmed blivit elberoende. Elektricitet är en utmärkt energibärare i hemmen då den är lukt- och ljudfri. Under senare år har elpriserna svängt kraftigt, kring en stigande nivå. Därmed har också nivån på elkostnaderna stigit. Det finns visserligen enkla åtgärder att effektivisera elförbrukningen utan att avstå från att använda apparaterna, men det finns gränser för hur långt man kan komma på den vägen. Dessutom har klimatförändringarna uppmärksammats av massmedia och av 6

8 myndigheter. Behovet av att i god tid lindra konsekvenserna har fått motivera uppmuntran till besparingar i elförbrukningen. Med el långt borta tas elbolagen och kraftbolagen in i bilden. Vi kommer därmed in på konsumenternas relation till elleverantörerna. Relationen kan beskrivas som två kretslopp. I figur 1 är dessa lagda på varandra. Figur 1. Fysiskt och ekonomiskt kretslopp i ett centraliserat elsystem. Kraftbolag Elbolag El. produktionsutrustning Elfaktura El Val Pengar Elkrav Hushåll, husägare El. konsumtionsutrustning Vi har för det första ett fysiskt kretslopp där konsumentens elkrav, som uppstår när vi tänder en lampa, motsvaras av leverans av el. För det andra har vi ett ekonomiskt kretslopp där elbolaget skickar en räkning på den el som distribuerats, och konsumenten betalar med pengar. Det här är en fråga om hur elkonsumtion och elproduktion kan samordnas. Det har sina speciella förutsättningar i och med att el inte kan lagras utan måste levereras direkt, i princip så 7

9 fort någon sätter på en lampa. Eftersom elförbrukningen varierar över dygnet och över året behöver elproducenterna långt borta hålla sig med kraftreserver för att klara av topparna i förbrukningen. När det finns flera elsystem i geografisk anslutning till varandra kan man hålla tillbaka kraftreserverna genom att köpa och sälja med det angränsande systemet. Det löper som en röd tråd i elförsörjningens historia att koppla samman flera produktionssystem för att uppnå denna effektivisering, från lokala till regionala och till nationella system. Att elsystem nu knyts samman över nationsgränserna är egentligen en fortsättning på samma tendens. Men det spelar roll för avståndet mellan den enskilde kunden och producenterna, ett gap som fortsätter att vidgas. Och det har konsekvenser för makt och kontroll över elsystemet i dess helhet. I Figur 1 visas en pil nerifrån och upp som markerar konsumenternas rätt att välja elleverantör. Avregleringen, eller elmarknadsreformen, var en förändring i det ekonomiska kretsloppet. Det tekniska systemet hade placerat hushållskunden i periferin. Elmarknadsreformen tycktes utlova att kunden skulle hamna i centrum. Reformen har sina obestridliga fördelar i att kunden kan välja bort en misshaglig leverantör. Den har också betytt att elbolagens kundservice förbättrats. Men vad har hänt i övrigt? I och med avregleringen på 1990-talet ville man införa konkurrens bland producenter och säljare av el. Genom att kunderna fick välja elleverantör skulle konkurrens uppstå, och kun- 8

10 derna skulle kunna välja ett billigare avtal än de haft med sitt lokala elverk. Men många hushållskunder har inte varit aktiva. Varför har man avstått? En viktig orsak har varit den tid och det besvär som valet är förknippat med. Hur sänker man dessa trösklar? Vad har förändrats i det nya elsystemet jämfört med hur det var före avregleringen? Vilka är konsekvenserna av avregleringen? Hur har relationerna mellan hushållskunder och elbolag förändrats, och vad har hänt med priserna för hushållen jämfört med andra kunder? Tre ledmotiv I musikaliska kompositioner förekommer ledmotiv, dvs. korta teman som återkommer på flera ställen i stycket. I den här boken återfinns tre teman. De är ställningstaganden från min sida, samtidigt som de fungerar som grundackord för texten. Centraliserad elförsörjning Det första är att elförsörjningen är centraliserad. Med det menas produktionen sker långt bort från konsumtionen. Ett stort kraftbolag, Vattenfall, bedrev en annonskampanj för cirka tio år sedan där man talade om två hål i väggen. Den gav uttryck för den totala separationen mellan hushållets elkonsumtion å ena sidan, och elbolagens och kraftbolagens produktion och distribution å den andra. Avståndet blir då långt mellan säljare och slutanvändare, och ger upphov till stelheter i samordningen av konsumtion och produktion. 9

11 Historiskt sett har elsystemen blivit allt större. De första, för cirka hundra år sedan, var geografiskt små, omfattande en stad eller en industri. Sådana lokala elsystem kopplades samman till regionala elsystem när kraftbolag bildades. Genom samarbete mellan kraftbolagen bildades ett nationellt elsystem. Numera är kraftbolagen internationellt ägda och utbytet av el över nationsgränserna har ökat så att vi fått ett nordiskt och är på väg mot ett nordeuropeiskt elsystem. En följd är att kraftbolagen blir mindre beroende av svenska kunder och svensk politik. I detta ledmotiv ingår också alternativet till ett centraliserat system, nämligen decentraliserad elförsörjning, där elproduktionen sker lokalt. Det finns numera solceller och minikraftverk som kan placeras på eller i husen, och vindkraftverk som ägs av större fastighetsägare. Jag tror det är ett alternativ som löser upp de låsningar som energipolitiken har drabbats av. Man kan likna decentraliseringen av elförsörjningen med Internet. Det skulle innebära en grundläggande omstrukturering så att elnätet blev ett nätverk av små lokala producenter, istället för en fortsättning på kraftbolagens makt över produktionen. Låt starkströmmen ta efter svagströmmen! Miljömotståndet Det andra ledmotivet är att de miljöproblem som rör elsystemet inte kan reduceras till klimatproblemet. Under elens hundraåriga historia i Sverige har elsystemet mött motstånd på olika sätt. Några av dessa proteströrelser har definitivt 10

12 ändrat elsystemets utveckling. Först älvräddarnas kamp mot fortsatt utbyggnad av vattenkraften. Sedan kärnkraftsmotståndarnas kamp mot kärnkraften. Numera har klimatförändringarna gjort att fossileldade kraftverk är något som ska rensas ut. Växthusgaserna är ett stort problem, men det är inte det enda. Naturvärden i form av orörda älvar är också viktiga. Kärnkraftens risker hör samman med radioaktiva utsläpp. För att förhindra sådana är verken föremål för mycket rigorösa säkerhetssystem och -regler, vilka leder till återkommande avbrott i driften. Just på grund av de komplexa säkerhetsåtgärderna kan små förändringar i säkerhetskulturen leda till incidenter. Därtill kommer det använda kärnbränslets förvaring, som är en fråga som ännu är olöst. När nu koldioxiden och klimatproblemet intagit första plats på dagordningen, finns risk att de andra problemen glöms bort. När både vattenkraft, kärnkraft och kolkraft är energipolitiskt omöjliga investeringar, ökar risken för att vi slår i produktionstaket. Kärnkraften måste fasas ut, om inte annat så till följd av ålder. Man kan inte stänga av all kärnkraft på en gång. Man kan inte stänga av reaktorerna en efter en i den takt de byggdes om de ska ersättas med en kombination av förnybara energislag och elsparande. Avvecklingen borde därför inledas snart. Hur stor risken blir för elbrist beror på hur snabbt elkonsumtionen ökar. När marginalen mellan konsumtionens krav och produktionstaket krymper riskerar elpriserna att stiga ytterligare. 11

13 Den utopiske konsumenten Den tredje tesen är att avregleringen vägleddes av tron på en utopisk konsument. Denna tänkta konsument har inga som helst besvär med att söka information för att välja avtal och välja elbolag. Sådant sökande sker smärtfritt och utan tidsåtgång. Även om det bara skulle röra sig om några tior per år så är denne konsument villig att agera. Den utopiska konsumenten är också extremt priskänslig, vilket gör att elprisets variationer anses vara en viktig mekanism för att anpassa utbud och efterfrågan till varandra. Denna bild av konsumenten är uppfunnen inom ramen för en speciell ekonomisk teori. Bilden togs över av politiker och experter som beslutade om och utformade elmarknadsreformen. 12

14 Lampor och reservkraft El hemma Tända och släcka lampor Vi tänder och släcker lampor varje dag, många gånger om dagen. Hur länge vi har lampor tända varierar naturligtvis med tidpunkten på året och på dygnet, med den enskilda lampans plats och funktion, och med individuella vanor. Vi använder icke-elektrisk belysning i hemmet, men jämfört med 1800-talet har fotogen-lampor, oljelampor och stearinljus, ersatts eller fått andra uppgifter. Belysningen är idag till största delen elektrisk. och den fyller flera funktioner. För belysning utomhus, för bakgrundsljus, för att skapa stämning, för arbete, för läsning, med mera. I hemmen används uteslutande två typer av lampor, glödlampor och lysrör. Principen för en glödlampa är att en tråd lyser, glöder, när en elektrisk ström tillförs. Halogenlampan är en variant av glödlampor, som kräver hög temperatur. Därför måste dessa lampor göras små och med tjockare glas. Lågenergilampor är kompakta miniatyrer av lysrör. Ofta är de så små att de kan innefattas i päronformade glasbehållare så att de liknar glödlampor, och med sockel som gör att de kan skruvas i vanliga armaturer. En tredje typ som är på väg in i hemmen är lysdioderna, än så länge mest som lister och slangar. 13

15 Lampors strömförbrukning Att tända en lampa medför energiförbrukning. Det går att sänka sina elkostnader för belysning till en femtedel genom att byta ut glödlampor mot lågenergilampor. Ett räkneexempel visas i rutan Glödlampor eller lågenergilampor? Ett sådant byte försämrar inte ljusstyrkan, men lågenergilampor har ofta ett något kallare ljus. Man kan få en uppfattning om en lampas energiförbrukning genom att multiplicera lampans effekt (Watt) med den tid den är tänd. En 60Wlampa som är tänd en timme ger 60 Wattimmar (Wh). Om man har 100 stycken 60W-lampor tända 1 timme var, hamnar energiförbrukningen på Wh, eller 6 kwh (kilowattimmar). Ett mer realistiskt exempel är att vi har 30 lampor hemma, med olika Watt-tal. En detaljerad studie av ett hushåll visar att en lampa i genomsnitt är tänd 2 timmar per dag. Om vi tänker oss att effekten i genomsnitt är 40W för 25 lampor, och att var och en är tänd 2 timmar per dag i 365 dagar per år, så hamnar elenergiförbrukningen för lampor på 730 kwh. Ett hushåll har kanske en sammanlagd elförbrukning på kwh per år, så belysningselen utgör procent av småförbrukarnas elkonsumtion (om vi bortser från hushåll som bor i villa med elvärme). Men egentligen vet vi ganska lite om hushållens belysningsel. Energimyndigheten genomför detaljmätningar hos 400 hushåll under perioden De resultat som kommit in halvvägs visar på en stor spridning. Antalet lampor varierar kraftigt mellan olika hus- 14

16 håll, genomsnittligt Watt-tal varierar också, liksom hur länge man har lamporna tända. Glödlampor eller lågenergilampor? Antaget elpris: 1 kr/kwh Glödlampa 60 W i 1000 timmar = 60 kr. 10 st = 600 kr. Glödlampa 40 W i 1000 timmar = 40 kr. 10 st = 400 kr. Glödlampa 25 W i 1000 timmar = 25 kr. 10 st = 250 kr. Summa: kr. Inköp: 20 kr/st = 600 kr. Lågenergilampa 11 W i 1000 timmar = 11 kr. 10 st = 110 kr. Lågenergilampa 7 W i 1000 timmar = 7 kr. 10 st = 70 kr. Lågenergilampa 5 W i 1000 timmar = 5 kr. 10 st = 50 kr. Summa: 230 kr. Inköp: 100 kr/st = kr. Brinner i timmar = 300 kr. Glödlampor i 1000 timmar: kr. Lågenergilampor i 1000 timmar: 530 kr. Eftersom glödlampan länge varit den i särklass vanligaste lampan, förknippas Watt-talet med ljusstyrkan. Men så är det alltså inte. Lågenergilampor ger samma ljus vid enbart en femtedel av glödlampors effekt (Watt). En lågenergilampa på 15

17 7W ger något mindre ljus än en glödlampa på 40W, medan en lågenergilampa på 9W ger något mer. Lågenergilampan är dyrare än glödlampan men brinner 10 gånger längre, cirka timmar mot glödlampans timmar (men detta varierar också mycket beroende på vilket märke man köper). En stor del av glödlampans energi förslösas genom den värme som avges. Lysrörslampor blir inte varma, de är effektivare. Nackdelarna med lågenergilampor är att de är dyrare och att ljuset tänds med fördröjning. Under de senaste åren har lysdioder, eller LED (light-emitting diode) utvecklats snabbt. Effekten är mycket låg, ofta kring 3W. De kan bli ett alternativ till glöd- och halogenlampor som används som bakgrundsbelysning. I rutan med räkneexemplet visas en jämförelse mellan elförbrukning för glödlampor och för lågenergilampor. För det första kan vi se att driftkostnaderna (elkostnaderna) är större för glödlampor än för lågenergilampor. Elkostnaderna för en glödlampa på 60 Watt ligger på 60 kronor, mot 11 kronor för en motsvarande lågenergilampa. När 30 glödlampor brinner i 1000 timmar var kostar det kronor, mot 230 kronor för lågenergilamporna. (Här kan nämnas att det vanliga är att vi tillbringar mellan 3000 och 5000 timmar vaken-tid hemma per år, beroende på om vi förvärvsarbetar eller inte). Inte nog med att driftkostnaderna är lägre, även inköpskostnaderna blir lägre för lågenergilampor då deras livslängd är betydligt längre. Vi kan bortse från kostnaderna för armaturen i jämförelsen eftersom nya lågenergilampor kan skruvas i vanliga armaturer. 16

18 Att ersätta glödlampor med lågenergilampor ger en stor besparing i förbrukad elenergi, och i utgifter för elektricitet. I exemplet som nämndes tidigare (s 14) skulle 730 kwh bli knappt 130 kwh om alla lampor ersattes. För hela landet skulle det innebära en ganska stor besparing. Sverige har cirka 4,2 miljoner hushåll. Om vi gissar att de svenska hushållen redan har bytt ut 10 procent av sina glödlampor mot lågenergilampor, så skulle ett utbyte av resten av glödlamporna betyda att elen minskar från 2,8 till 0,5 TWh (Terawattimmar, en miljard kwh). Minskningen på 2,3 TWh motsvarar den el som förbrukas i svenska fritidshus, sju gånger den el som går åt till TV-tittande, knappt 2 procent av all elförbrukning i landet, eller en tredjedel av årsproduktionen i Ringhals 3. Det finns alltså goda privatekonomiska skäl att skaffa lågenergilampor. Samtidigt innebär det en energieffektivisering eftersom samma ljus fås till en mindre mängd elenergi. Även för elektriska apparater i hemmen finns en potential för effektiviseringar, som vi ska återkomma till. Av miljöoch energipolitiska skäl är politiker och myndigheter positiva till sådana åtgärder. Men här finns också en annan bevekelsegrund som återfinns på andra sidan eluttaget. Jag ska återkomma till hushållens elförbrukning straxt. I hemmen används ju också en hel rad elektriska apparater och maskiner, och dessa tycks öka i antal. Men för att få en bild av att hushållen är inkopplade i ett elsystem så förflyttar vi oss till andra sidan eluttaget ett tag. 17

19 El långt borta Varje gång vi sätter på en lampa gör vi en beställning av el. Om många sätter på lampor samtidigt, ställs stora krav på elleverantörerna. De måste ha kapacitet nog för att producera och transportera elen. El kan nämligen inte lagras. Man kan lagra kol i depåer vid kolkraftverket, man kan lagra vatten i dammar vid vattenkraftverket, och man kan ladda batterier med mindre mängder energi. Men själva elen kan inte lagras, vilket betyder att kraftbolaget måste producera i samma ögonblick som vi konsumerar. På så vis är elsystemet mycket demokratiskt, i meningen konsumentstyrt. Det medför också att eldistributörer har en svag ställning. De för bara vidare den el som produceras av kraftbolag. Elförbrukningen har sina toppar och sina dalar. Både över dygnet, över veckan och över året. Under den mörka årstiden ökar behovet av belysning jämfört med den ljusa årstiden. Elproducenten måste investera i kraftverk som har sådan kapacitet att de kan täcka topparna i förbrukning under den mörkaste och kallaste måndagsmorgonen. Den högsta toppen en vintermorgon ligger tre gånger högre än botten en sommarnatt. Men det betyder också att elproducenten står med outnyttjad kapacitet när många lampor är släckta. Nu kompenseras släckta lampor i hemmen på dagtid av tända lampor i industrin och på kontoren, men på natten och på sommaren är det ofta släckt. I elförsörjningens ungdom, för hundra år sedan, kunde det hända att kraftbolag köpte eller 18

20 startade industrier för att få en säker avsättning för sin elkapacitet. De ville också blanda abonnenter med olika förbrukningsmönster för att få ett jämnare utnyttjande. Samma behov av ett högt kapacitetsutnyttjande ligger bakom expansionen genom hopkoppling av system. Kraftbolag X i region A kan slippa bygga dyra toppkraftverk genom att köpa el från Kraftbolag Y i region B. Då kan X köpa av Y vid behov och sälja vid annat tillfälle. Numera kopplas elnäten samman över nationsgränserna. Man kan ändå inte komma ifrån att reservkraft måste finnas. Egentligen vill inte kraftbolagen hålla kraftverk i beredskap, eftersom det kostar pengar att hålla dem startfärdiga. Efter avregleringen 1996, då elbolagen skulle vara kommersiella, lades många reservkraftverk i malpåse. Dessutom stängdes Barsebäck 1 den 30 november 1999, därför att det finns ett energipolitiskt beslut att avveckla kärnkraften. Den totala produktionskapaciteten sjönk från drygt MW (Megawatt = 1000 kilowatt) till knappt MW från 1996 till Det var en minskning med (nästan 10 procent), varav 600 till följd av stängningen av Barsebäck. Minskningen krympte marginalen mellan all elektrisk utrustning som utnyttjas samtidigt i hem och på arbetsplatser å ena sidan, och den möjliga produktionskapacitet som finns vid den tidpunkten å den andra. Den marginalen måste vara stor eftersom nederbörden varierar från år till år vilket gör att vattenkraftverkens tillgång på vatten i dammarna kan vara lågt ena året och högt det andra. Marginal behövs också för att de 19

21 kraftverk som är igång kan tas ur drift, t.ex. för reparationer, säkerhetskontroller av kärnkraftsreaktorer, bränder i ställverk, nedfallna ledningar och dylikt. På grund av sådana oförutsedda händelser är tillgänglig kapacitet lägre än byggd kapacitet. År 1999 krympte således säkerhetsmarginalerna, speciellt i södra Sverige. Överföringsförbindelserna från grannländerna kunde inte kompensera det inhemska bortfallet. Därför hotade de sammanlagda elkonsumtionskraven att slå i produktionstaket. Svenska Kraftnät, ett affärsverk som bildades 1996 med ansvar för att upprätthålla balansen mellan konsumtion och produktion, måste ta till en ovanlig åtgärd några kalla dagar vintern Söndagen den 4 februari gick de ut med en vädjan till hushållen att hålla tillbaka sin förbrukning, och förmådde vissa industrier att avstå från att sätta på sina elpannor. Man såg framför sig att mycket höga krav på el skulle ställas på måndagens morgon. En topp nåddes också den 5 februari mellan klockan 8 och 9 på MW. Den kunde täckas med hjälp av nyligen upphandlade reserver och med import, men utan vädjan till förbrukarna hade toppen blivit mycket högre. Efter denna incident fick Svenska Kraftnät i uppdrag att ingå avtal med kraftägarna att öppna reserverna igen, och avtal med elförbrukare om tillfälliga reduktioner. Det har inneburit att drygt två tredjedelar av den förlorade reservkraften återvunnits genom Svenska Kraftnäts rätt att upphandla reserver av kraftägare. Lagen om effektreserv reglerar detta från 1 juli 2003 till 28 20

22 februari 2008 då en marknadsmässig lösning ska ta vid. Sedan 2001 har också Barsebäck 2 stängts, närmare bestämt den 31 maj Detta bortfall skulle kompenseras av höjningar av kapaciteten i Forsmark och Ringhals. I så fall hade produktionskapaciteten hos Barsebäck 2 flyttats över till de andra kärnkraftverken. Men så kom incidenten i Forsmark 1 den 25 juli Allvarligheten i händelsen beskrevs i en rapport från Statens kärnkraftsinspektion i oktober. Men ledningen för Forsmark försökte mörka rapporten, vilket gav upphov till stora rubriker i december. Rapporten kritiserade den bristande säkerhetskulturen på verket: till stor del sannolikt betingad av att fokus på senare tid allt mer lagts på ökad produktion och kanske allt för snabb förnyelse av anläggningarna. Höjningen av effekten har skjutits på framtiden i Forsmark, men fortsätter i Ringhals. Utbyggnadsförbud Utbyggnadsförbuden mot vattenkraft och kärnkraft bottnar i protester från miljörörelser, vilka påverkat energipolitiken. Vattenkraftens dammar medför stora ingrepp i naturen. Sjöar förstoras eller bildas ovanför, älven krymper nedanför, naturliga vattenfall blir oigenkännliga. Lax, ål och annan fisk får svårt att vandra. När många vattendrag exploaterats på 1960-talet bildades lokala motståndsgrupper vilka så småningom samordnade sina protester. Frågan om att bygga i Vindelälven blev avgörande. Älvräddarna vann politiskt stöd och regeringen 21

23 beslutade 1970 att inte bygga kraftverk i Vindelälven. Ett par år senare skrevs skyddet av andra orörda älvar in i den fysiska riksplanen, och sedermera i Naturresurslagen. Ett beslut vi fortfarande lever med. Tabell 1. Svenska kärnkraftsreaktorer. Reaktor Tillstånd Start TWh Oskarshamn ,3 Oskarshamn ,1 Ringhals ,5 Barsebäck Ringhals ,9 Barsebäck Forsmark ,6 Forsmark ,7 Ringhals ,1 Ringhals ,1 Oskarshamn ,5 Forsmark ,3 Källor: Vedung & Brandel (2001), s 187. OKG (2005), s 25. OKG (2006), s 38. Vattenfall (2007). Produktion i Oskarshamn genomsnitt För Forsmark och Ringhals genomsnitt Kärnkraftens faror uppmärksammades tidigt, redan innan kraftverken byggdes. Motståndet mot atomkraften växte till en nationell rörelse på 1970-talet, samtidigt som kärnkraften byggdes ut. Efter ett haveri i ett kärnkraftverk i USA 1979 beslutade riksdagen att en folkomröstning skulle hållas Man kunde då rösta på tre linjer. Alla tre föreslog avveckling, men i olika takt. Debatten om när och hur kärnkraften ska av- 22

24 vecklas har pågått sedan dess. Faktum är dock att inga nya kärnkraftverk tillkommit, medan två reaktorer stängts av. Reaktorerna måste stängas av eftersom säkerheten inte kan garanteras när de blivit gamla. Kärnkraften svarar för ungefär halva elproduktionen i Sverige. Att ersätta den med förnybara kraftslag och besparingar i förbrukningen, kräver en lång övergångsperiod. Ersättningen kan inte sättas in lika snabbt som den gamla kärnkraften byggdes ut. Under lång tid räknade man med en livstid på 40 år för kärnkraftverken. Det skulle innebära att avvecklingen skulle starta Om det nu krävs betydligt längre tid för ersättningen, är vi redan för sent ute. Kärnkraftsindustrin håller dock på att förlänga livstiden till 60 år. Det kan ge oss respit under några år, men snart måste nästa reaktor tas ur drift. Ett utbyggnadsförbud för kärnkraft måste rimligtvis betyda förbud mot helt nya kärnkraftsreaktorer. Till detta kommer klimatförändringarna som, enligt en stor majoritet av expertisen, anses bero på utsläppen av framför allt koldioxid från förbränningen av fossila bränslen. Därmed framstår även kolkraftverk som ej önskvärda. Pressen att hålla tillbaka elförbrukningen ökar på så vis. Diagram 1 visar att utbyggnaden av kapaciteten att producera el, dvs, antalet och storleken på kraftverken, ökade under hela 1900-talet. Den stora utbyggnaden genomfördes efter andra världskriget. Kapaciteten nådde en platå 1987 då utbyggnaden av kärnkraften avslutades. Den högsta nivån nåddes Nedgången därefter är 23

25 resultatet av att reservkraftverk ställdes av i avregleringens spår. Diagram 1. Produktionskapacitet för el Megawatt. Installerad effekt, MW vattenkraft värmekraft kärnkraft Källor: Hjulström (1940), s 173. SCB (1940 m.fl.). Energimyndigheten (2005), s 19. Klimatförändringarna är ett mycket viktigt problem och Sverige kan genom sina höga ambitioner bli ett föredöme för andra länder. Men Sveriges bidrag till de totala koldioxidutsläppen uppgår endast till några promille. Ur klimatsynpunkt är vattenkraft och kärnkraft gynnsamma. Ska vi därför offra andra miljömål för klimatmålets skull? Sverige har tagit på sig att minska sina utsläpp av växthusgaser. Enligt internationella överenskommelser från 1997, Kyoto-protokollet, tas utsläppen 1990 som riktvärde. Sverige har föresatt sig att utsläppen under perioden inte ska överstiga 96 procent av utsläppen 1990, vilket är ett högre mål än vad EU tagit på sig. Därför jämförs dagens utsläpp med 1990 års. 24

26 Men de svenska utsläppen har antagligen minskat mer än så, om vi ser längre bakåt i tiden. Astrid Kander har beräknat koldioxidutsläppen i Sverige sedan år I Diagram 2 visas dessa data tillsammans med de som presenteras av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen. Diagram 2 visar att koldioxidutsläppen var som högst på och 1970-talet. Utsläppen är beräknade netto. Med det menas att först beräknas utsläppen på grundval av förbränning av fossila bränslen. Från detta dras sedan ökningar och läggs till minskningar av skogsarealen, eftersom skogen är en koldioxidupptagare. Diagram 2. Beräknade koldioxidutsläpp i Sverige Miljoner ton. Miljoner ton Netto(AK) Netto(NVV) Källor: Kander (2002). Naturvårdsverket (2006). Det är troligt att beräkningarna ger en bra bild av utvecklingen eftersom Sveriges användning av olja ökade dramatiskt efter andra världskriget och nådde höga nivåer just på och talet. Men sedan kom kraftiga höjningar av priset 25

El nära och långt borta

El nära och långt borta El nära och långt borta Elsystem och elmarknad från konsumentens synpunkt Mats Bladh Redaktionell informationstext Innehållsförteckning KONSUMENTEN OCH ELSYSTEMET...6 UR KONSUMENTENS SYNVINKEL...7 EL HEMMA...8

Läs mer

Enkelt och lönande att spara energi.

Enkelt och lönande att spara energi. Enkelt och lönande att spara energi. Tips och råd från Energirådgivarna. Bra för både plånbok och miljö. Att spara energi är enkelt. Med sunt förnuft och några enkla åtgärder kan du komma riktigt långt.

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

RÄKNA MED ELEKTRICITET! RÄKNA MED ELEKTRICITET! Övningens mål Eleverna lär sig att beräkna energibehoven för elektriska apparater. Eleverna förstår begreppet kwh och kan beräkna det. Eleverna lär sig hur de ska göra för att minska

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - -

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - - ENERGI DEKLARATION Skanör 40:11 2013-juli Mellangatan 38B Utfört av ENERGIDIREKT 23930 Skanör RCC Consulting AB Dekl.id:553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt och beställning Dekl id: 553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare bra att veta om el så blir du en säker elanvändare Så här produceras elen Öresundskraft producerar både el och värme. Elen förs i elledningar ut till användarna i industrier, hyreshus och villor. Värmen

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Klimatsmarta brf Timotejen. Boendeträff 2

Klimatsmarta brf Timotejen. Boendeträff 2 Klimatsmarta brf Timotejen Boendeträff 2 Magnus Ulaner Projektledare Klimat och Kvalitet Klimatcoach HSB Södertörn magnus.ulaner@sodertorn.hsb.se 08 608 68 36 Innehåll Energikostnader Enhetsmätning och

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson Teknik med el sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål ur Lgr 11: Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta (Teknik åk 4-6) Olika sätt att hushålla med

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

RAPPORT ENERGIDEKLARTION SMEDBACKEN 2 LUNDS KOMMUN, DALBY 2015-09-03. SWECO Systems AB. Helen Blomgren. repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT ENERGIDEKLARTION SMEDBACKEN 2 LUNDS KOMMUN, DALBY 2015-09-03. SWECO Systems AB. Helen Blomgren. repo001.docx 2012-03-2914 ENERGIDEKLARTION SMEDBACKEN 2 LUNDS KOMMUN, DALBY SWECO Systems AB Helen Blomgren Sammanfattning Energiprestanda har beräknats för fastigheten och resulterade i ett värde om: 101 kwh/m² år, referensvärdet

Läs mer

Vad är 1 kwh? Tips för minskad energiförbrukning

Vad är 1 kwh? Tips för minskad energiförbrukning Vad är 1 kwh? Tips för minskad energiförbrukning Vad är energi? I den här foldern kan du läsa mer om vad energi är, se exempel på hur mycket olika saker i hemmet förbrukar och få tips på hur du kan spara

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Några enkla energispartips för både plånbok och miljö.

Några enkla energispartips för både plånbok och miljö. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Vad är 1 kwh? Tips för minskad energiförbrukning

Vad är 1 kwh? Tips för minskad energiförbrukning Vad är 1 kwh? Tips för minskad energiförbrukning Vad är energi? I den här foldern kan du läsa mer om vad energi är, se exempel på hur mycket olika saker i hemmet förbrukar och få tips på hur du kan spara

Läs mer

Energispartips! Använd energin effektivare och spara pengar och miljö.

Energispartips! Använd energin effektivare och spara pengar och miljö. Energispartips! Använd energin effektivare och spara pengar och miljö. Att spara energi är att vara snäll mot både plånboken och miljön. Med lite kunskap är det enkelt att spara energi utan att egentligen

Läs mer

Spara pengar i ditt boende!

Spara pengar i ditt boende! Spara pengar i ditt boende! För dig som vill minska din energianvändning 1 ET2009:01 den här broschyren kan beställas hos energimyndigheten tryck: cm gruppen ab, 2009 upplaga: 50 000 foto: lars forsstedt,

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Energideklaration Ytterby 4:319 Isterbergsvägen 14A Resarö Vaxholm. Linus Söderman 2014-04-22

Energideklaration Ytterby 4:319 Isterbergsvägen 14A Resarö Vaxholm. Linus Söderman 2014-04-22 Energideklaration Isterbergsvägen 14A Resarö Vaxholm Linus Söderman Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Slutsats... 4 SPARTIPS... 5 Syfte EnergiTeamet AB har erhållit

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Nu kommer den nya energimärkningen

Nu kommer den nya energimärkningen Nu kommer den nya energimärkningen Information för dig som arbetar i butik om ny märkning av tv och ändrad för vitvaror Nu införs obligatorisk energimärkning för tv-apparater samtidigt som märkningen för

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål LJUSETS VÄKTARE Övningens mål De övergripande målen med övningen är att eleverna ska förstå sambandet mellan belysningen i klassrummet och energiförbrukningen att eleverna ska lära sig minska energiförbrukningen

Läs mer

UNDERSÖK ENERGIMÄRKNINGEN!

UNDERSÖK ENERGIMÄRKNINGEN! UNDERSÖK ENERGIMÄRKNINGEN! Övningens mål Eleverna lär sig att hitta information om olika apparaters energiförbrukning, och lär sig tyda energimärken. Eleverna förstår fördelarna med att välja en A-märkt

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. 25 kommuner i Stockholmsregionen deltar i samarbetet, som samordnas av Kommunförbundet Stockholms län. Botkyrka Danderyd

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips!

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Klimateffekter Global uppvärmning är vetenskapligt accepterat Medeltemperaturen har ökat 0,7 grader sen 1880 Orsaken är omdebatterad

Läs mer

Energideklaration Aspen 5 Asprundan 7 Vaxholm. Linus Söderman 2013-05-30

Energideklaration Aspen 5 Asprundan 7 Vaxholm. Linus Söderman 2013-05-30 Energideklaration Asprundan 7 Vaxholm Linus Söderman Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Allmänt... 4 SPARTIPS... 5 Syfte EnergiTeamet AB har erhållit i uppdrag att

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

EcoFlake. Framtiden är ett steg närmare med EcoFlake!

EcoFlake. Framtiden är ett steg närmare med EcoFlake! EcoFlake Vårt enkla miljömedvetna och effektiva koncept kommer inte bara minska din elräkning utan också minska det tunga arbetet vid rengöring av kylskåpet. Vår målgrupp är alla som är i behov av ett

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

Energisnåla produkter En guide till energi- och miljömärkningar

Energisnåla produkter En guide till energi- och miljömärkningar Energisnåla produkter En guide till energi- och miljömärkningar 1 Spara pengar och miljö! Kylskåp, diskmaskiner, ugnar, dvd-spelare och andra eldrivna apparater i våra hem påverkar miljön. Det sker när

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

Värm upp hösten! Sänk uppvärmningskostnaden med upp till 55 %

Värm upp hösten! Sänk uppvärmningskostnaden med upp till 55 % NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL HÖST 2013 Luftvärmepump till kampanjpris! Värm upp hösten! Sänk uppvärmningskostnaden med upp till 55 % Så minskar du enkelt varmvattenkostnaden

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-14 Fastighetsbeteckning: Åhus 30:11 Adress/ort: Sankt Jörgensv 6, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Åskrapporten 2015. Ingela Samuelson, Skadeförebyggare Folksam

Åskrapporten 2015. Ingela Samuelson, Skadeförebyggare Folksam Åskrapporten 2015 Ingela Samuelson, Skadeförebyggare Folksam Varför gör vi detta? År 2014 var ett Åskrikt år. Folksam fick in ungefär lika många åskskador som under åren 2012-2013 tillsammans. Totalt anmäldes

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-21 Fastighetsbeteckning: Linde 7:75 Adress/ort: Lyckogången 66 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag:

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-11 Fastighetsbeteckning: Killeröd 1:22 Adress/ort: Killeröds Byaväg 143, Båstad Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

the survival guide Enkla tips på vad du kan göra för dig, miljön och din plånbok!

the survival guide Enkla tips på vad du kan göra för dig, miljön och din plånbok! the survival guide Enkla tips på vad du kan göra för dig, miljön och din plånbok! Spara & slösa - det där med el och energi Hur tyder jag elräkningen? Jo, du börjar med att titta på hur mycket som ska

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer